Svenska lok

Nedan följer en sammanställning med data om svenska lok i förebild och modell. Syftet är att läsaren ska få en uppfattning om vilka lok sam varit vanligast och när de använts, samt om utbudet av modeller. Urvalet är för närvarande baserat på vilka lok som varit vanligast.

Data om respektive loktyp är valda för att användas till lokkort under modultrafik.

En översikt över svensk järnvägshistoria finns här.

SJ:s litterasystem för dragfordon

SJ införde ett litterasystem 1876 (tjugo år efter trafikens inledning), där de olika loktyperna betecknades med stor bokstav. Underlittera med liten bokstav infördes 1881 för att beskriva olika undertyper, så småningom lades även en siffra till för att skilja olika varianter av underlittera. Man nådde bokstaven Å 1896 och behövde då nya bokstäver för framtida ånglokstyper, samt för att inkludera loken från Västkustbanan som just förstatligats. Detta löstes dels genom att frigöra bokstäver genom sammanslagning av littera, och dels genom att äldre lok slopades. Loken från Västkustbanan gavs ett s.k. signaturlittera, där de fick littera VKBa - VKBk. Så småningom hade man frigjort mer än halva alfabetet för nya fordon. Alla dragfordon tilldelades littera ur "bokstavspotten" fram till 1942, även ellok (D, H, O, P, U), lokomotorer (Z), motorvagnar (X) och rälsbussar (Y). När nya enskilda järnvägar tillfördes SJ under perioden 1909-1937 användes också signaturlittera.

När den stora förstatligandeperioden inföll 1940-50 höll inte det gamla systemet längre. Ett nytt litterasystem infördes 1942 som byggde på SJ:s typer, där lok från f.d. enskilda järnvägar fick samma huvudlittera som liknande SJ-lok. De gamla signaturlittera togs bort och kvarvarande lok fördes in i det nya systemet. Ånglok och motorlok fick underlittera med siffror, medan ellok fick behålla underlittera med bokstäver. Man gjorde sedan en justering 1947, för att undvika att tanklok och tenderlok blandades i samma huvudlittera.

Litterasystem fr.o.m. 1942

Littera	Betydelse 1942-1947	Betydelse 1947-
A	2'C-tenderlok med invändiga cylindrar eller tre cylindrar	Samma
B	2'C-tenderlok med utvändiga cylindrar samt Bo'Bo'-ellok	Samma
C	2'B-ånglok	Fyrkopplade tenderlok
D	1C1-ellok	1C1, 1D+D1 och 1D+D+D1 ellok
E	D-tenderlok med invändiga cylindrar eller tre cylindrar	Samma
F	1'Do1'-ellok	Samma
G	D-tenderlok med två utvändiga cylindrar	Samma
H	Bo'Bo'-ellok med mitthytt	Samma
J	1C1 och 1C2-tanklok med invändiga cylindrar	Samma
K	Ånglok med axelföljd C och C1	Tanklok med axelföljd C och C1
KA	Intet	Tenderlok med axelföljd C
L	Ånglok med axelföljd 1C	Tenderlok med axelföljd 1C
M	Co'Co'-ellok	Samma
N	D-tanklok	Samma
O	Malmtågslok el	Samma
P	Persontågslok el	Samma
R	E-tenderlok	E-tenderlok samt Bo'Bo'-ellok
S	1C1 och 1C2-tanklok med utvändiga cylindrar	1C, 1C1 och 1C2-tanklok med utvändiga cylindrar
T	2'C tenderlok av kompoundtyp	Diesellinjelok (fr.o.m. 1952)
U	Elväxellok	Samma
V	Vakant	Dieselväxellok
W	B2 och 1B2-tanklok	Fyrkopplade tanklok
X	Motorvagnar	Samma
Y	Rälsbussar	Samma
Z	Lokomotorer	Samma
Å	Fyrkopplade ånglok utan löpboggie	Vakant (återstående lok överförda till C och W)
Ä	Diesellok Bo'Bo'	Samma
Ö	Ackumulatorlok	Samma

Som synes på littera B och R hade man inte helt lyckats undgå att använda ett huvudlittera till helt skilda fordon. Dessa hade dock olika typer av underlittera. Underlittera för lokomotorer ändrades ytterligare en gång 1956, och underlittera för diesellinjelok ändrades 1964. Det här systemet gäller i princip fortfarande på SJ, och Green Cargo har också fortsatt med samma system. Enskilda järnvägar har också påverkats, även om de inte använt samma system. TGOJ använde i princip samma system för ellok.

Lokartiklar normalspår

SJ

GC

TGOJ

GDG

HCTOR

Tågab

LKAB

DB CSC

NRFAB

HNJ

SWB

NBJ

Ellok

Bg Bk Bs D, Dg, Ds, Dk, Dr, Du Da Dm, Dm3 F Ha, Hb, Hc, Hd, Hg M Ma Mg Oa, Ob Oc Od Oe, Of, Of2, Of3 Ra Rb Rc, Rm Ua, Ub, Uc, Ud, Ue, Uf Ö, Öa, Öb Öc, Öd

Br Mb Rc, Rd2 Re Rm

Bt El16 Hg Ma, Ma2 Rc2 Ub

Dk, Ds Hg O

142 143 241 243

Rc

Da Dm, Dm3 Iore Ub

185.2 EG

Rc

SJ

GC

TGOJ

GDG

HCTOR

Tågab

LKAB

DB CSC

NRFAB

HNJ

SWB

NBJ

Motorlok

Diesellok T2, T3, T21, T22 T23 T43 T44 Tb Tc V3 V4 V5

Lokomotorer Z (typ 8) Z, Z2, Z3 (typ 12) Z2, Z3 (typ 15) Z3 (1937) Z3 (1953) Z4 (typ 15) Z4 (typ 18) Z4 (1939) Z4 (1941) Z4, Z42 Z4, Z43 (1951) Z4, Z43 (1954) Z43 (1958) Z49 (typ 15) Z49 (typ 18) Z49 (1939) Z49, Z5 (1941) Z6 (1951) Z6 (1953) Z61, Z62, Z63 Z64 Z65 Z66 Z67 Z68 Z69 Z70 Zm (typ 8) Zs (typ 15) Zs (typ 18) Zs (1941) Zs, Zsh (1937) Zsh (1939) Zö (1927)

T44, Td V4 V5 Z66 Z70

T43 T44 TMZ V1 V4 Z, Z2 Zsh, Z4 Z5, Z64 Z65

Zm (typ 8) Zm (typ 12) Zm (typ 15)

841 921 931

T43 TMX, TMY TMZ Z65, Z70

T44 Z71

T43 T44 TME TMX TMZ V5 Z65, Z70

55, 56 57-63

Zm Zsh Zö

1 2-19 T21-T24

SJ

GC

TGOJ

GDG

HCTOR

Tågab

LKAB

DB CSC

NRFAB

HNJ

SWB

NBJ

Ånglok

Littera före 1942 A, Aa, Ab (1863) A, A2, A3 B, Ba, Bb (1856) B Cc, Cd D, Da, Db E, E2 F Ga-Ga4, Gb, Gb2 J Ka, Kd Ke, Kh L Ma-Md N, Na R S, Sa Sb T, Ta, Tb U Y Signaturlittera HVc HVd KS MKc OKa VKBa

Littera fr.o.m. 1942 A, A2 A3, A4, A5, A6, A7 B B5 C C8 E, E2 E3, E4 E5 E6 E9, E10 E12 G-G6 G7 J K K3, K4 K8 KA KA3 L L6, L8 L11 L21, L26 N R S S1 S2 S3, S4 S5 S6 S7 S8 S10 T, T2 W2 Å3, Å7 Å8 Å12

G3, G3b K, K3 M3, M3b N S3 S3a

B3 G3 H3 K L N3 R3 U Y3 Z

F G12, Mb P6b P7 T6

A, A1, A2 F, F3b H3 M3 Y, Y3

19

Lokartiklar smalspår

	SJ	NKlJ	SRJ & DHJ	HFJ	Emsfors Bruk	Ohs Bruk
Ellok		31-45
Motorlok	Tp Zp, Zr, Zt Z4p, Z4t	Z4p	DHJ 1 SRJ 1 (typ 8) SRJ 1 (Z4p)
Ånglok	Gp, Gt Kp Np N4p	2, 19, 20 23-25	DHJ 7-9	11	1, 2	3, 4

Wiki-sidor om lok

Lok
Svensk modelljärnväg

Webreferenser

Historiskt.nu: Ångloken vid statens järnvägar, SJ

Järnvägshistoriskt forum: Märkning av ånglok med futuratypsnitt.

MJ-magasinet: Exteriörritningar på SJ normalspåriga el- och motorlok samt lokomotorer (Förteckning, från Wayback Machine).

Böcker

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: Svenska motorlok. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget 2021.

Trycta referenser - förebild

Leif Dahl: "Stora svenska tanklok." i Allt om Hobby nr 5/1969 (Lämpliga förebilder för MJ-bygge).

Kurt Möller: "Eldlösa ånglok." i Allt om Hobby nr 9/1970 (Eldstadslösa industrilok).

Göran Rönn: "SJ:s diesellok med T-littera." i Allt om Hobby nr 1/1971.

"NBJ T25 och T26." i Allt om Hobby nr 8/1981 (Ritning och beskrivning).

Lars-Olof Karlsson: "Diesellok litt T45." i Allt om Hobby nr 4/1983 (Ritning och beskrivning).

"T6, loket som SJ inte köpte." i Allt om Hobby nr 1/1984.

Lars Olov Karlsson: "Ångloken skingras. Beredskapslokens avveckling." i Nostalgia nr 5/1994 (När SJ slutade att ha ånglok i beredskap för totalförsvaret).

Christer Engström: "Det svenska elloket i stort och smått." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -96. Inspirationsbok. Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Genomgång av littera B, D, F, H, O, och R samt dittills framtagna modeller).

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "Svenska motorlok 1911-1997." i Lok & vagnar 2. Malmö: Frank Stenvalls förlag 1998, s. 17-39 (Historik, lokförteckning och data).

Anders Latterman: "Godståg utan gränser: Del 1: Siemens Eurosprinter." i Modelljärnvägsmagasinet nr 2/2009.

"Fler Class 66." i Modelljärnvägsmagasinet nr 20/2015, s. 7.

Lars Ljungberg: "Hybridlok - kort om förebild kontra modell." i Modelljärnvägsmagasinet nr 27/2016.

Tryckta referenser - modell

Lars-Olof Karlsson: "Allt om hobby synar: SJ-färg från MO-LAK." i Allt om Hobby nr 7/1978 (Recension).

Göran Eriksson: "Ännu en svensk lokmodell." i Allt om Hobby nr 7/1982 (Recension av RK Modells Zss 105).

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997. (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).