Nohab ånglok typ L8

Historik

Standardiseringen bland svenska enskilda järnvägar vad gäller inköp av ånglok var begränsad. I några fall lyckades dock de svenska tillverkarna med att sälja en design till flera köpare. Ett exempel på det är ett mogullok för både person- och godståg som Nohab sålde till ett antal banor runt det förra sekelskiftet. Om Nohab hade någon katalogbeteckning på loket är inte känt, här har den fått beteckningen L8 efter det SJ-littera som avser maskinen närmast originalskick.

Loken var innercylindrade våtånglok med tre kopplade axlar, en löpaxel i Adamsens boggi, öppen hytt och sandlådor under gångborden. Med drivhjul på 1550 mm var de lämpliga för både persontrafik och godstrafik. Loken leverades med såväl tvåaxliga som treaxliga tendrar, och med antingen Stephensons eller Walschaerts slidstyrning. Flera av loken hade lutande sotskåpslucka vid leverans.

Mellan 1896 och 1902 levererades nitton lok till SWB (nr 37 & 38), MöToJ (nr 6), SDJ (nr 6, 7, senare omnumrerade till 9, 10), BHJ (nr 1-3), UWHJ (nr 11-14), ÖSJ (nr 14-17), BSJ (nr 3) och HNJ (nr 17, 18). Loken till MöToJ och HNJ hade treaxlig tender, övriga tvåaxlig. Ett av loken hos SWB utrustades med överhettare 1926. SWB gav därvid loken littera F och F3b. På SDJ och BSJ fick loken så småningom större hytt och ny ångpanna, samt tilldelades littera L inom GDG-koncernen. SDJ's lok överlevde till 1946, men togs aldrig över av SJ. UWHJ byggde om alla lok med tryckluftbroms i början på 1920-talet, och vidare ett lok (nr 14) med överhettning och förhöjt pannläge. Ett par av UWHJ:s lok fick också oljeeldning. ÖSJ byggde om samtliga lok med överhettare, med något förhöjt pannläge och sanddom. HNJ byggde om loken med överhettning 1910 i de befintliga ångpannorna, och installerade senare tryckluftbroms. HNJ gav först loken littera F. 1932 lade HNJ in nya större pannor och försåg loken med "halvsluten" hytt av OFWJ-typ, som kraftigt förändrade utseendet. Samtidigt ändrades littera till P6b.

Det första loket kom till SJ med MKontJ 1909, som hade köpt loket från MöToJ. Det loket fick littera MKc, och såldes till UWHJ 1919. När UWHJ förstatligades 1940 togs tre lok över. Nr 14 som hade överhettning fick littera L6 år 1942, medan de två våtångloken fick littera L8. Loken togs ur tjänst redan efter några år, L8 avställdes 1946. Loken från ÖSJ togs över med CHJ 1944 och tilldelades littera L21. L21 tjänstgjorde i Kristianstadtrakten under SJ-tiden, loken slopades 1948-1966. De bägge loken från HNJ togs över 1945 och tilldelades littera L26. De användes på Falköping-Landeryd innan de avställdes i mitten av 1950-talet.

Huvuddimensioner

	SDJ L	MKc	L8	L21	L26
Löb (m)	14,64	14,5	14,5	14,5	14,7
Axelavstånd (m)	11,16	11,26	11,14	11,14	11,26
Tjänstevikt (ton)	35,0+?	33,3+23,0	34,1+20,0	34,8+21,3	43,0+31,1
Axeltryck (ton)	9,7	9,6	9,9	9,5	11,5
Dragkraft (Mp)	4,8	4,4	5,0	4,8	5,6
Sth (km/h)	85	60	80	75	80
Broms	tryckluft (på SJ)
Axelföljd	1'C-2	1'C-3	1'C-2	1'C-2	1'C-3
Kolförråd (ton)	2,1	2,2	2,0	2,1	5,0
Vattenförråd (m3)	7,5	9,0	7,5	9,0	11,0

Bilder

SDJ 11, f.d. BSJ 3 "Siljan", på 1920-talet, med utrustning för vakuumbroms. Källa Samlingsportalen, Jvm.KDAJ03278

UWHJ 12 med utrustning för tryckluftbroms. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ05028

SJ L21 1669 vid Älmhult station 1947, f.d. ÖSJ 16. Tryckluftbroms och överhettning. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ02749

SJ L26 1765 i Nässjö ca 1950, f.d. HNJ 17. Loket är ombyggt med ny ångpanna, överhettning, OFWJ-hytt och tryckluftbroms. Notera ledskenegnistsläckare. Foto: S. O. Lundberg, Samlingsportalen Jvm.KDAJ06337

L8 i modell

Skala H0

• HNJ Verkstad etsade byggsatser

  - Katalognummer 800 HNJ litt P6b, SJ litt L26 ombyggt skick med treaxlig tender (2007)

  - Katalognummer 702 ÖSJ 14-17, SJ litt L21 tvåaxlig tender (2011)

  - Katalognummer 703 UWHJ 11-14, SJ litt L8 tvåaxlig tender (2011)

  - Katalognummer 703C UWHJ 19, SJ litt MKc treaxlig tender (2011)

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok
GDG (Portalsida om GDG)
HNJ (Portalsida om HNJ)
SWB (Portalsida om SWB)

Referenser

Hokey.nu: HNJ-V SJ litt L26 (Byggbilder).

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

GDG: "Lokomotiv och motorvagnar." i Förteckning över rullande materiel. Författaren 1939-1946.

Yngve Holmgren: Skånska privatbanornas ånglok. Färlöv: Författaren 1967.

Ulf Fjeld: "SJ ånglokstyper som försvunnit 1967. L21." i Tåg nr 1/1968. s 5.

Leif Dahl: "Mogul-lok vid statens järnvägar, del II." i Tåg nr 7/1970. (L8).

Leif Dahl: "Mogul-lok vid Statens Järnvägar, del III." i Tåg nr 8/1970. (L21).

Leif Dahl: "Mogul-lok vid Statens Järnvägar, del IV." i Tåg nr 9/1970. (L26).

Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

Lars-Olof Leander: Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982. Malmö: Frank Stenvalls 1984.

Jan Herentz & Per-Olof Widesheim: Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg 1867-1987. Vänersborgs kommun 1987.

Bertil Thulin: Borås-Herrljunga Järnväg 1863-1988 (SJK 45). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1988.

Lars Olov Karlsson: "Ånglok och DEVA-vagn på gång." i Allt om Hobby nr 7/2006, s. 44 (Avisering av HNJ P6b).