SJ personvagnar av 1930-talsmodell

På denna sida redovisas SJ första personvagnar i stål, av nitad konstruktion, som i huvudsak levererades till SJ 1930-1939. Vagnarna redovisas sorterade efter ursprungligt littera.

Inledning

När SJ skulle köpa sina första vagnar i stålkonstruktion för persontrafiken i större serier tog man sin förebild från Tyskland. I likhet med den tyska förebilden fick vagnarna tak med rak avslutning och insmalnade vestibuler i förhållande till vagnens bredd. SJ valde en standardlängd på 23,5 m, som användes för många av vagnarna. Övergången mellan vagnar skyddades med bälgar, förutom för lokaltrafiks-, post- och resgodsvagnar som fick öppna plattformar. Vagnarna försågs i allmänhet med Görlitz-boggier, i likhet med de tyska förebilderna. SJ var dock inte helt nöjda med denna boggie, varför nya boggietyper konstruerades, först boggie m/35 och sedan boggie m/39. En del senare byggda 1930-talvagnar fick dessa boggier. Samtliga vagnar fick tryckluftbroms. Några vagnar har också haft genomgångsledning för vakuumbroms för att kunna gå i trafik i Norge och på enskilda järnvägar i Sverige. Alla vagnar fick uppvärmning med el, vissa vagnar fick också ångvärme för att kunna gå ånglinjer i Sverige och till Köpenhamn. Vagnarna fick i regel elektrisk belysning med generator. Lastprofilen var i regel för stor för trafik utanför Sverige och Norge, men några vagnar med ångvärme hade dispens för trafik till Köpenhamn och en postvagn och en resgodsvagn, Do5 och Fo2b, specialbyggdes för internationell trafik.

Fönstren var inledningsvis konstruerade som på trävagnarna, så att alla fönster var öppningsbara genom att de gick att skjuta ner i vagnssidan. Senare levererade vagnar fick fönster av s.k. "Hera"-modell, som var lättare att manövrera. Vad gäller valet av inredning fortsatte SJ i regel att utveckla de inredningar man hade kommit fram till för trävagnarna. Många stålvagnar fick samma littera som sina föregångare bland trävagnarna, endast åtskilda med ett underlittera. Stålvagnar och trävagnar användes i regel i samma omlopp, i alla fall tills sth för snälltågen höjdes till 120 km/h med F-lokets införande.

När vagnarna levererades gick inga persontåg på SJ fortare än 90 km/h. Därmed fanns det inte heller något motiv för att ge vagnarna högre sth än så från början. När Dk-lok fick sth 100 km/h behövdes en översyn, så 1944 beslutades att tvåaxliga vagnar får gå högst 90 km/h (utom F5), och att alla fyraxliga vagnar (och F5) fick gå 100 km/h. Undantag fanns dock. När man sen fick tåg med sth 120 km/h och F-lok 1946 fick stålvagnar med boggier generellt gå i 120 km/h så länge de hade Hildebrand-Knorr-broms och buffertar med ringfjäder. Senare gjordes ytterligare översyner av sth, vissa vagnar fick sth 130 km/h, medan vissa boggievagnar med träkorg återgick till sth 90 km/h.

Samtliga vagnar med bälg fick dessa utbytta mot vulster under perioden 1968-1978.

När dessa vagnar levererades gällde alltjämt SJ:s ursprungliga litterasystem, som i princip hade gällt sedan personvagnslittera infördes. När "gamla" första klass togs bort genom en internationell överenskommelse 1956 byttes alla personvagnslittera ut, på sittvagnar ändrades B till A och C till B. Dessutom infördes nya huvudlittera S för specialvagnar och WL för sovvagnar. I många fall gjordes ingen övrig förändring, men några vagnar fick också ändrade nummer för att "ge plats" för modernare vagnar.

På denna sida redovisas också SJ:s tidiga stålvagnar, två ABo3 restaurangvagnar och två Co8 sittvagnar som köptes in innan produktionen kom igång i stor skala. Dessutom redovisas Co4b, trävagnar som byggdes om med nitad stålkorg.

Ett antal enskilda järnvägar byggde vagnar med utgångspunkt i SJ:s 1930-talsmodell. Vagnar som var identiska med SJ:s redovisas tillsammans med motsvarande SJ-vagn (Co8b till GDG, Co14 till BJ, F5 till GDG, NOJ och TGOJ), medan vagnar som avvek från SJ:s modeller redovisas på en egen sida.

Målning och märkning

Alla vagnar av 1930-talsmodell målades med korg i SJ rödbrun, svart tak och svart underrede vid leverans. Vid senare revisioner har framför allt taket målats i andra färger. Vagnarna märktes med "metkroken" och text i antikva vid leverans fram till 1938, därefter märktes vagnarna med text i grotesk. Äldre vagnar märktes om till grotesk när ett flertal märkningar behövde bytas ut, nyanskaffning av märkning i antikva upphörde 1941.

Referenser målning och märkning

Järnvägshistoriskt forum: Målning av vagnar enligt str 164 111:1K 1937 del 1 (Målning av SJ personvagnar 1937-1947).

Järnvägshistoriskt forum: Märkning av 30tals nitade stålvagnar (Om ommärkningen från antikva till grotesk).

Svenskt MJ-forum: Ljusa svenska vagnstak (Målning av svenska silverfärgade vagnstak).

Översikt över vagnstyper

Här finns en kortfattad översikt över vagnarna som redovisas på denna sida.

Litt	Typ	I trafik	Ombyggd	Omlittrerad	Ny ägare	Ur trafik
ABo3	Restaurangvagn	1929		Ro2 (1933), Ro2b (1959), Ro2c (1965), R7 (1970)	TGOJ (1970), TR	1970 (SJ), 1991 (TR)
ACo4	Sovvagn	1931	WLABo4u (1962)	WLABo4 (1956), WL11 & WL12 (1970)		1986
Bo4b	Sittvagn	1931	ABo15b (1963), Bo9d (1969)	Ao14b (1956), Bo9c (1964), AB10 & B9 (1970)		1990
Bo5b	Sittvagn	1932		Ao15b (1956), A5 (1970)		1990
BCo7b	Sittvagn	1931	BCo11b (1951)	ABo7b (1956), AB7 (1970)		1990
BCo11b	Sittvagn	1930		ABo11b (1956), AB4R (1970), B9F (1985)		1987
Co4b	Sittvagn	1938	Bo10b (1959)	Bo14b (1956), B11 & B14 (1970)		1990
Co4c	Sittvagn	1940	Co4e (1955)	Bo10 & Bo14c (1956), B8 & B10 (1970), B12 (1979)		1990
Co8	Sittvagn	1921		Bo8a (1956)		1968
Co8b, Co8d	Sittvagn	1932	Co8ca (1954)	Co8e (1944), Bo8ca & Bo8d & Bo8e (1956), B8 & B8S (1970)		1990
Co8c	Cafévagn	1933	Co8cm & Co8cs (1942), B13S (1979)	Bo8cm & Bo8cs (1956), B7S & B8 & RB4 & RB6 (1970)		1988
Co9b	Sittvagn	1930		Bo9b (1956), B8 (1970)		1990
Co13	Sittvagn	1931		Bo13 (1956), B13 (1970)		1975
Co14	Sovvagn	1931		WLBo14 (1956), WL14K (1970), BC14 (1985)		1987
Do5	Postvagn (RIC)	1933		Do40 (1948)		1969
DFo3	Post- och resgodsvagn	1938	DFo30 (1961)	DFo32 (1948), DF30K (1970)		1978
DFo5	Post- och resgodsvagn	1937	DFo20b (1958), F7 (1974)	DFo15 (1948), DF20 (1970)		1995
DFo6	Post- och resgodsvagn	1933	DFo25b (1957)	DFo16 (1948), DF25 (1970)		1975
DFo7	Post- och resgodsvagn	1937	DFo20b (1961), F7 (1971)	DFo10 (1948), DF20 (1970)		1993
Fo2b	Resgodsvagn (RIC)	1940		Fo20 (1956), F2K (1970)		1988
Fo4	Resgodsvagn	1932		Fo14 (1956), F4 (1970)		1978
F5	Resgodsvagn	1937		FV1 (1970)		1989
Ro3	Restaurangvagn	1933		Ro3a (1955), R5 (1970)		1977
RCo1	Byffévagn	1935	RBo11 (1961), RBo11b (1963), RS3 (1985)	RBo11 (1956), RBo11r (1957), RB3 (1970)		1987

Förklaring till kolumnrubrikerna

Litt = Littera
Typ = Typ av vagn. RIC anger internationell trafik
I trafik = Årtal då vagnen togs i trafik
Ombyggd = Större ombyggnader
Omlittrerad = Ändring av huvudlittera
Ur trafik = Sista trafikår, för olika bolag

Andra wiki-sidor om vagnar

Vagnar
SJ godsvagnar
GC godsvagnar
Övriga tågoperatörers godsvagnar
SJ personvagnar
Tyska privatbanevagnar
EJ personvagnar med stålkorg av egna modeller
EJ personvagnar av 1930-talsmodell
SJ personvagnar av 1940-talsmodell
SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell
SJ personvagnar av 1950-talsmodell
SJ personvagnar av 1960-talsmodell
SJ personvagnar av 1980-talsmodell
GDG (Portalsida om GDG)
TGOJ (Portalsida om TGOJ)

ABo3

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ:s två första restaurangvagnar i stål levererades 1929 från Kockums, littera ABo3. Vagnarna hade en matsal för 40 personer och ett kök med vedspis och isskåp. Det fanns en korridor förbi köket. Vestibuldörrarna i köksänden var stängd för passagerare. Korgen hade fem stora fönster på varje sida av matsalen, tre små fönster på varje sida om köket samt ett extra fönster på kökssidan. Vestibulerna var olika stora. Under köket fanns två förråd, s.k. källare, som hängde under vagnsgolvet. Vagnarna var försedda med boggier modell 1907 och hade generatorbelysning.

Vagnarna hade samma inredning som tidigare restaurangvagnar ABo3 i trä, och gick inledningsvis i samma omlopp. Vagnarna verkar ha börjat gå i Snt 9 och 10 Stockholm-Göteborg. På 1950-talet gick de i trafik i Norrland och Krylbo-Mjölby. Senare gick vagnarna ibland som byffévagnar med enklare servering.

Littera ändrades till Ro2 1933. På 1940-talet fick vagnarna boggier m/42. Littera ändrades till Ro2b 1959, för att skilja stålvagnar från trävagnar. På 1960-talet förstorades det lilla fönstret matsalen med fyra platser. Littera ändrades ytterligare en gång till Ro2c 1965, denna gånga för att skilja olika sorters stålvagnar åt.

Vagnarna slopades 1970 strax efter att de fått nytt littera R7. En vagn skrotades, den andra överfördes som konferensvagn till TGOJ med nytt littera S3. Efter några år överfördes vagnen till Trafikrestauranger och fick så småningom namnet "Nordströms vagn". Den slopades 1991 och överfördes till Järnvägsmuseum.

Huvuddimensioner ABo3

Löb: 21,30 m
Hjulbas: 15,00+2,40 m
Sittplatser servering: 40
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

Bilder ABo3

SJ ABo3 2769 före 1933. Källa Digitalt museum JvmKAGA00003

SJ Ro2c 2769 på Järnvägsmuseum. Vagnen har antagligen fått Minden-Deutz-boggier under tiden som "Nordströms vagn".

Modeller ABo3

Skala H0

• HNJ Verkstad släppte en ABo3/Ro2 som byggsats i etsad mässing 2013, katalognummer 521. Denna släpptes igen 2017 i förbättrad upplaga som Vagnverkstaden 531-1 och 521-1.

Webreferenser ABo3

Digitalt museum: Från furneringen till tallriken: bakom kulisserna i restaurangvagnen (Arbetet i restaurangvagnar mellan 1900 och 1968).

Vagnverkstaden: Byggsatser etsade (Modell i H0).

Tryckta referenser ABo3

Hans Helmstein & Svante Runberger: "ABo3 restaurangvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 55-58 (Beskrivning), s 167-168 (Ritning).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Restaurangvagnar R" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: Lok & vagnar 1. Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 25 (Bild Ro2c 1969).

ACo4

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1931 och 1934 tog SJ emot nio sovvagnar littera ACo4. ACo4 var inredda med sju tvåbäddskupéer för första och andra klass, och fem trebäddskupéer för tredje klass. Korgen hade tolv mindre fönster placerade parvis på kupésidan, och sju stora fönster på korridorsidan. Dessutom fanns ett litet fönster i bägge ändarna på bägge sidor. Taket var försett med ventiler. ACo4 var försedda med Görlitz-boggier vid leverans. Vagnarna hade generatorbelysning med batteristöd.

ACo4 fick en direkt efterföljare i ACo4 ur fyrtiotalsgenerationen.

De första vagnarna, med genomgångsledning för vakuumbroms, sattes in snälltåg 21/22 Stockholm-Narvik fr.o.m. 1932. NSB använde alltjämt vakuumbroms. Övriga vagnar sattes in Stockholm-Helsingborg.

En vagn fick boggier m/35 på försök 1936. Vakuumbromsledningen togs bort i början på 1940-talet.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera WLABo4.

Tre vagnar byggdes om så att den yttersta tvåbäddskupén ersätts med ett litet pentry 1960, nytt littera WLABo4c. Två vagnar fick tre tvåbäddskupéer ersatta med universalkupéer för alla tre klasser 1962 och 1967, med nytt littera WLABo4u. Två WLABo4c fick en liknande ombyggnad av två tvåbäddskupéer 1966 med nytt littera WLABo4cu. Alla vagnar som fått univeralkupéer fick också nya fönster på kupésidan, med rundade hörn och nya lägen.

Littera efter 1970 blev WL11 för WLABo4, WL11S för WLABo4c, WL12 för WLABo4u och WL12SK för WLABo4cu.

Boggierna byttes ut till Minden-Deutz-boggier på samtliga vagnar vid något tillfälle.

Alla vagnar utom en slopades 1977-1986. Den återstående vagnen byggs om till konferensvagn för Riksutställningars räkning 1987 så att fem sovkupéer ersätts med en konferensavdelning och vakuumtoaletter installeras. Vagnen fick littera S8T, senare S8TL och S28T samt Qlr. Vagnen målades blå med grafitgrå rand över fönstren på 1990-talet.

Huvuddimensioner ACo4

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sovplatser andra klass: 14
Sovplatser tredje klass: 15
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms, genomgångsledning för vakuum för de fem första vagnarna
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge och trafik till Köpenhamn för sex vagnar.

Bilder ACo4

SJ ACo4 år 1943 med Görlitz-boggier, korridorsidan. Vagnen har fått moderniserad märkning. Foto Almberg & Preinitz, Digitalt museum JvmKDAF08141.

Interiör av tvåbäddskupé. Foto Ifa, Digitalt museum JvmKBCA00293.

Modeller ACo4

Skala H0

• Wentzels släppte en byggsats i trä och kartong av en ACo4 1944, katalognummer J41M.
• Modellproduktion producerar etsplåtar för att konvertera en Heljan-vagn till ACo4.

Webreferenser ACo4

Järnväg.net: WL11/WL12 (Bild, beskrivning).

Modellproduktion (Hemsida, H0-skalemodeller).

Tryckta referenser ACo4

Hans Helmstein & Svante Runberger: "ACo4 1-, 2- och 3- klass sovvvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 59-62 (Beskrivning), s 169-172 (Ritning).

Maskinbyrån: "Ao1 till ACo5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Sovvagnar W" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Bo4b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot elva andra klass kupévagnar littera Bo4b mellan 1931 och 1939. Vagnarna var inredda med åtta kupéer med sex sittplatser i varje, samt en toalett. Korgen hade åtta större fönster på bägge sidor, samt små fönster i ena änden på bägge sidor vid toaletten. Taket var försett med snäckventiler, en för varje kupé längs med takets mitt. Vid leverans var de tre första vagnarna försedda med Görlitz-boggier, de följande med boggier m/35. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Dessa vagnar hade samma sittplatsinredning som Bo4a bland trävagnarna. I fyrtiotalsgenerationen fanns en vagn med samma littera och samma typ av inredning.

De första vagnarna hade ledning för ångvärme för att kunna användas i tåg med både el- och ångvärme. Vagnarna användes främst i snälltåg på huvudlinjerna, i snälltågen Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö gick vagnarna i regel i par med Bo5b. När första klass sittplats skulle erbjudas användes Bo4b varvid en eller två kupéer reserverades för första klass genom att mittsätet i varje soffa blockerades. Denna möjlighet erbjöds endast Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och Stockholm-Oslo.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera Ao14b. Behovet av första klass kupéer minskade under 1960-talet. Först byggdes två vagnar om så att tre kupéer blev andraklasskupéer med fyra sittplatser i bredd 1963. Dessa vagnar fick littera ABo15b. Sex av de återstående Ao14b fick sth höjd till 130 km/h samma år. Alla återstående Ao14b blev nedklassade till Bo9c 1964, då samtliga kupéer användes för andra klass. Fem vagnar återställdes till Ao14b 1966. Mot slutet av sextiotalet byggdes samtliga Bo9c och Ao14b om till Bo9d med nya soffor av standard andraklasstyp.

Vid litterareformen 1970 blev ABo15b AB10 och Bo9d B9. AB10 fick Minden-Deutz-boggier och B9 fick boggier m/39 på 1970-talet. Mot slutet användes vagnarna som insatsvagnar på flera linjer såsom Falköping-Nässjö, Uddevalla-Göteborg och i lokaltåg runt Hallsberg.

En vagn slopades 1971, de övriga slopades under andra halvan av 1980-talet. En vagn byggdes om till utställningsvagn littera S9 1985 och slopades 1990.

Huvuddimensioner Bo4b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 48
Sittplatser tredje klass: 0
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), genomgångsledning ånga (tre vagnar), ånga Vapor (två vagnar)
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn (två vagnar).

Bilder Bo4b

SJ Bo4b 2934 vid leveransen 1933, försedd med Görlitz-boggier. Källa Digitalt museum JvmKAGA00426

Modeller Bo4b

Skala H0

• SWB

  - Katalognummer 142-1801 SJ litt Bo4b (2000).

  - Katalognummer 142-1501 SJ litt Bo4b-LÅ (2000).

  - Katalognummer 142-1301 SJ litt Ao14b (2000).

  - Katalognummer 142-1901 SJ litt ABo15 (2000).

  - Katalognummer 142-1601 SJ litt Bo9d (2000).

  - Katalognummer 142-1701 SJ litt AB10 (2000).

  - Katalognummer 142-1401 SJ litt B9 (2000).

• Vagnverkstaden 3D-printad byggsats

  - Katalognummer 176-B SJ litt Bo4b med bälg (2020).

  - Katalognummer 176-BA SJ litt "Ao4b" (Ao14b) med bälg (2020).

  - Katalognummer 176-VN SJ litt AB10/B9 med vulster (2020).

Webreferenser Bo4b

Järnväg.net: B9 (Beskrivning).

Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna (Modell i H0)

Tryckta referenser Bo4b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo4b 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 63-65 (Beskrivning), s 173 (Ritning).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Bo5b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1932 och 1940 tog SJ emot sju andra klass salongsvagnar littera Bo5b. Vagnarna var inredda med två lika stora salonger med sammanlagt 48 sittplatser och två toaletter. Korgen hade åtta stora fönster och två små fönster per sida. Taket hade snäckventiler, grupperade i mitten och ändarna. Fyra vagnar hade Görlitz-boggier vid leverans, de tre sista fick boggier m/35. Vagnarna hade elektrisk belysning från generator och batteri.

Vagnarna hade liknande inredning som trävagnar littera Bo5a, och gick från början i samma omlopp. Ibland fyrtiotalsvagnarna levererades ytterligare salongsvagnar med samma littera.

Vagnarna gick från början i snälltågen. De första sattes in på Göteborg-Stockholm, därefter Stockholm-Malmö, och slutligen Stockholm-Oslo. Till Göteborg och Malmö gick de i regel i par med en Bo4b. Vagnar som hade sth 130 km/h gick också lokdragna expresståg. När Ao2 infördes fick vagnarna andra trafikuppgifter, såsom Stockholm-Uppsala, Västkustbanan och Falköping-Nässjö.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera Ao15b. Vagnarna fick boggier av Minden-Deutz-typ mellan 1961 och 1964, varvid sth höjdes till 130 km/h och littera blev Ao15br tills alla vagnar konverterats.

Littera ändrades till A5 1970. Tre vagnar som gick i Uppsala-tågen fick rökavdelningarna borttagna 1974 och nytt littera A5F.

A5 slopades under andra halvan av 1980-talet.

Huvuddimensioner Bo5b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 48
Sittplatser tredje klass: 0
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge

Bilder Bo5b

SJ Bo5b 2860 år 1933. Foto Ifa, Digitalt museum JvmKAGA00038.

Interiör av Bo5b 1932. Källa Digitalt museum JvmKDAF04744.

Modeller Bo5b

Skala H0

• Liliput släppte en SJ litt Bo5b nr 2859 1981, katalognummer 844 80. Det rör sig om en ommålad tysk vagn.

Skala N

• Arnold släppte en SJ litt Bo5b 1983, katalognummer 98-3310. Det rör sig om en ommålad tysk vagn.

Webreferenser Bo5b

Järnväg.net: A5 (Bild och beskrivning).

Tryckta referenser Bo5b - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo5b 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 66-67 (Beskrivning), s 174 (Ritning).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Tryckta referenser Bo5b - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

LOK: "Allt om Hobby synar. Svenskt från Liliput." i Allt om Hobby nr 8/1981, s. 72 (Katalognummer 844 80).

LOK: "Bo5b i H0." i Allt om Hobby nr 8/1984, s. 31 (Ny version av Liliputs vagn).

BCo7b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot leveranser av kombinerade andra och tredje klass sittvagnar littera BCo7b i två versioner. Version 1 levererades i tio exemplar 1931. Version 1 var inredda med två vanliga kupéer och en större kupé för andra klass med sammanlagt tjugo platser, två dubbelkupéer och två vanliga kupéer i tredje klass med sammanlagt 48 platser, samt två toaletter. Korgen hade två stora och åtta mindre fönster på varje sida, samt ett litet fönster i änden på varje sida. Taket hade cylindriska ventilatorer. Korgen var identisk med BCo11b. Version 1 fick Görlitz-boggier. Vagnarna hade elektrisk belysning från generator och batteri, samt fick belysningstransformator före 1940.

Version 2 levererades i tjugo exemplar mellan 1937 och 1940. Version 2 var inredda med två kupéer och en salong för andra klass, och en enkel kupé, en dubbelkupé och en avdelning (med sittning 3+1) för tredje klass, samt två toaletter. Detta innebar tjugo sittplatser i andra klass och 46 sittplatser i tredje klass. Vagnar byggda fr.o.m. 1939 fick stoppade bänkar i tredje klass, s.k. rörsoffor, äldre vagnar hade träbänkar. Korgen hade fyra stora fönster för andra klass och sex mindre fönster för tredje klass på varje sida. Dessutom var det två små fönster i ändarna på varje sida. Taket var försett med nio oregelbundet placerade snäckventiler. De första sex vagnarna fick Görlitz-boggier, de följande sex vagnarna fick boggier m/35 och de sista vagnarna fick boggier m/39. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Inredningen hade sitt ursprung i littera BCo7 bland trävagnarna. Bland fyrtiotalvagnarna fortsatte SJ med BCo7b med samma inredning som version 2.

Version 1 sattes in som kursvagnar Stockholm-Kalmar, Stockholm-Charlottenberg, Stockholm-Helsingborg, Stockholm-Karlstad och Stockholm-Örebro, samt i snälltåg Stockholm-Göteborg. BCo7b av bägge versioner sattes i allmänhet in i tåg där det inte fanns behov av en hel vagn för andra klass, och som kursvagnar där en vagn gick i flera tåg mellan två stationer.

Samtliga vagnar av version 1 byggdes om till BCo11b mellan 1951 och 1956.

Vagnarna fick littera ABo7b vid klassreformationen 1956. Mellan 1963 och 1964 fick de flesta vagnar Minden-Deutz-boggier och därmed höjd sth till 130 km/h, samt littera ABo7bm. Vissa vagnar återfick senare boggier m/39 och därmed sänkt sth till 120 km/h.

Vagnarna fick littera AB7 och AB7R 1970. Mellan 1982 och 1984 ficka alla återstående vagnar Minden-Deutz-boggier, varför underlittera R togs bort 1984.

Sex vagnar skrotades på 1970-talet, de övriga slopades under perioden 1985 till 1990.

Huvuddimensioner BCo7b (version 1/2)

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 20
Sittplatser tredje klass: 48/46
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor (16 vagnar)
Internationell trafik: Norge samt trafik till Köpenhamn.

Bilder BCo7b

SJ BCo7b 2841 (version 1), leveransfoto 1931. Källa Digitalt museum JvmKAGA00422

SJ BCo7b 3211 (version 2), leveransfoto 1938. Källa Digitalt museum JvmKAGA00048

Andra klass salong på BCo7b, version 2. 1938. Foto Almberg & Preinitz, Digitalt museum JvmKDAF04716

Modeller BCo7b

Skala H0

• Skandia-modeller släppte en BCo7b som byggsats i trä och kartong 1943, katalognummer 11P.

Tryckta referenser BCo7b - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: SJ-vagnar i N." i Allt om Hobby nr 3/1979 (Konvertering till svenska personvagnar av Ulf Essén).

Webreferenser BCo7b

Järnväg.net: AB7 (Bilder och beskrivning).

Tryckta referenser BCo7b - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "BCo7b 2- och 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 68-72 (Beskrivning), s 175-176 (Ritningar).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

BCo11b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1930 och 1941 tog SJ emot 22 andra och tredje klass sittvagnar littera BCo11b. Vagnarna var inredda med två kupéer i andra klass med tolv sittplatser och fyra dubbelkupéer i tredje klass med sammanlagt 64 sittplatser. Korgen hade två stora och åtta mindre fönster, samt två små fönster i ändarna på varje sida. Vagnarna hade cylindriska ventilatorer. Korgen var identisk med BCo7b, version 1. De tre första vagnarna hade endast ångvärme vid leverans, men elvärme installerades snart. De sju första vagnarna hade Görlitz-boggier, de tio följande hade boggier m/35 och de övriga boggier m/39. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Vagnarnas inredning liknade BCo11 bland trävagnarna. I fyrtiotalsserien kom BCo11b med samma typ av inredning.

BCo11b användes som kursvagnar i Sverige och till Köpenhamn. Vagnarna användes också som sittvagnar i nattågen, samt i tåg med liten efterfrågan på andra klass.

Mot 1930-talets slut fick alla vagnar en tredjeklass dubbelkupé ombyggd till två enkelkupéer. Mellan 1951 och 1956 tillkom ytterligare tio BCo11b genom ombyggnad av BCo7b.

Nytt littera vid klassreformen 1956 blev ABo11b. Samtliga vagnar fick Minden-Deutz-boggier 1969, och därmed sth 130 km/h.

Littera blev AB4R 1970. Vissa vagnar återfick boggie m/39 på 1970-talets börjen, varvid underlittera R togs bort. De fjorton vagnar som kvarstod på mitten av 1980-talet "nedgraderades" till andraklassvagnar med 80 sittplatser och fick littera B9F.

Vagnarna började slopas på 1970-talet, de sista slopades 1987.

Huvuddimensioner BCo11b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 12
Sittplatser tredje klass: 64
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor (10 vagnar)
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn för vagnar med ångvärme.

Bilder BCo11b

SJ BCo11b 2793 vid leveransen 1930. Källa Digitalt museum JvmKABA01016.

Modeller BCo11b

Skala H0

• Heljan färdigmodeller, samtliga med bälgar och boggier m/39.

  - Katalognummer 7030 & 7031 två SJ litt BCo11b i rödbrunt och svart med märkning metkrok. Olika individnummer (2005).

  - Katalognummer 7032 SJ litt BCo11b-LÅ i rödbrunt och svart med märkning metkrok (2008).

  - Katalognummer 7033 SJ litt BCo11b i rödbrunt och svart med märkning i futura (2008).

  - Katalognummer 7034 SJ litt ABo11b i rödbrunt, silver och svart med märkning köttstämpeln (2008).

Webreferenser BCo11b

Järnväg.net: AB4 (Bilder och beskrivning).

Järnväg.net: B9 (Bilder och beskrivning).

Järnvägshistoriskt forum: Svenska personvagnar på färgfoto i Helsingör 1960. Länk

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt BCo11b/ABo11b (Heljans modeller).

Tryckta referenser BCo11b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "BCo11b 2- och 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 73-76 (Beskrivning), s 177 (Ritning).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Co4b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Ett antal äldre trävagnar byggdes om med nitad stålkorg 1938 i likhet med 1930-talsmodellen. Vagnarna fick littera Co4b. Vagnarna var kortare än standard för 1930-talsvagnar, dessutom var insmalningen mot vestibulen rak. Version 1 byggdes om från tio stycken tredje klass sovvagnar littera Co11, version 2 byggdes om från tre stycken tredje klass sovvagnar littera Co6. Vagnarna inreddes med två öppna avdelningar med sittning 3+1 samt två toaletter, 64 platser i version 1 och 72 platser i version 2. Korgen på version 1 hade åtta fönster per sida, version 2 nio fönster. Dessutom fanns ett smalt fönster i änden på varje sida. Taket var försett med åtta respektive nio snäckventiler. Vagnarna hade boggie m/07 vid leverans. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Vagnarna gick som sittvagnar i snälltåg, i huvudsak i väst- och sydsverige. Mot slutet gick vagnarna i lokaltåg runt Hallsberg.

Fr.o.m. 1946 fick vagnarna boggie m/42. Några vagnar återfick senare tillfälligt boggie m/07.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera Bo14b. Fyra vagnar ur version 1 byggdes om med bekvämare inredning 1959, totalt 44 vilstolar placerade 2+2. Dessa vagnar fick också ångvärmeledning Vapor för gång i Danmark samt nytt littera Bo10b. Dessa vagnar sattes in i trafiken Oslo-Köpenhamn, eftersom korta vagnar passade bättre på färjorna Helsingborg-Helsingör. Denna insats slutade under sextiotalet.

Två av version 2-vagnarna byggdes om till sjukvagnar 1965, med en dubbeldörr på sidan. Dessa fick nytt littera So10.

Littera ändrades 1970 så att Bo14b blev B14, Bo10b blev B11 och So10 blev S5.

Vagnarna slopades mellan 1971 och 1990.

Huvuddimensioner Co4b (version 1/2)

Löb: 19,50/20,70 m
Hjulbas: 14,00+2,40/14,80+2,40 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 64/72
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: - (Bo10b Norge - Köpenhamn)

Modeller Co4b

Skala H0

• 1943 släppte Wentzels en Co4b (version 2) som byggsats i trä och kartong, katalognummer J63M.
• Dekaler & etsat har en etsad byggsats av Bo14b/B14 (version 1).
• 2014 släppte HNJ Verkstad en Co4b (version 2) som etsad modell med gjutet tak, katalognummer 522.
• Vagnverkstaden

  - Katalognummer 522 SJ litt Co4b (version 2) som etsad modell med gjutet tak (2015). Samma som HNJ Verkstad 522.

  - Katalognummer 310-B SJ litt Bo14b/B14 (version 1) med bälgar som 3D-printad byggsats (2019).

  - Katalognummer 310-V SJ litt Bo10b/B11 med vulster som 3D-printad byggsats (2019).

  - Katalognummer 311-B SJ litt Co4b/"Bo4b" (Bo14b) (version 2) med bälgar som 3D-printad byggsats (2020).

Webreferenser Co4b

Järnväg.net: B11/B14 (Bilder och beskrivning).

Järnvägshistoriskt forum: Svenska personvagnar på färgfoto i Helsingör 1960. Länk

Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna

Tryckta referenser Co4b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co4b 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 77-81 (Beskrivning), s 178 (Ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Co4c

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot tolv sittvagnar 1940 som fick littera Co4c. Vagnarna var inredda med två öppna avdelningar med sittning 3+1 med totalt 88 sittplatser, samt två toaletter. Korgen var av standardtyp med elva fönster per sida, samt två toalettfönster på ena sidan. Vagnarna fick boggie m/35 vid leverans. Vagnarna saknade takventiler, och hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Vagnar med liknande inredning byggdes av SJ först med 1960-generationen (Bo1), även om SWB byggde fyra stycken på 1940-talet (Co4c).

Vagnarna sattes in i dagsnälltåg Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och Göteborg-Malmö med en eller två vagnar per tågsätt.

Sex vagnar byggdes om med ny inredning med vilfåtöljer 1955 och fick nytt littera Co4e. Vagnarna fick 64 platser placerade 2+2. Dessa vagnar sattes in i nattåg Stockholm-Malmö och Stockholm-Luleå och erbjöds som "vilfåtöljvagnar" mot extra avgift. Detta försök upphörde 1959/60.

Vid klassreformen 1956 blev littera Co4c Bo14c och Co4e Bo10. Bo10 blev Bo10a 1959 för att skilja den från Bo10b.

Littera efter 1970 blev B8 för Bo14c och B10 för Bo10a. B8 ändrades till B12 1979. Mot slutet fick vagnarna Minden-Deutz-boggier.

Förutom en vagn slopades vagnarna under 1980-talets andra hälft.

Huvuddimensioner Co4c

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 88
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: -

Bilder Co4c

SJ Co4c 3310 på Ängelholms station under 1940-talet. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01699

SJ Bo10 3315 år 1958 med boggie m/35. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08832

Interiör av vilfåtöljvagn Bo10 1957. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12224

Modeller Co4c

Någon modell av denna vagn är inte känd.

Webreferenser Co4c

Järnväg.net: B10 (Bilder och beskrivning).

Tryckta referenser Co4c

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co4c 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 82-85 (Beskrivning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Co8

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Som en slags förstudie inför en eventuell beställning av stålvagnar beställde SJ två vagnar hos WÜMAG i Görlitz där man som bäst höll på att konstruera en ny serie vagnar åt de tyska järnvägarna. Denna vagnsserie skulle bli de s.k. "Hechtwagen" ("gäddvagnarna"), men när SJ:s vagnar levererades 1921 hade inga vagnar ännu levererats till Tyskland i detta utförande. Vagnarna fick samma inredning som trävagnar littera Co8 (och samma littera), d.v.s. två kupéer och dubbelkupé i respektive vagnsände, samt två likstora avdelningar med sittning 3+1 däremellan. Dessutom fanns två toaletter. Korgen hade tio fönster per sida, samt ett smalare fönster närmast dörren. Vestibulerna gjordes avsmalnande mot gaveln, inklusive delen med det smala fönstret, i enlighet med mönstret från "Hechtwagen". Taket utfördes rakt, men avsmalande mot gavlarna i likhet med korgen. Vagnarna hade boggier m/07 och gasbelysning, system Pintsch, vid leverans. Taket var försett med snäckventiler samt lampkåpor för gasbelysning. Belysningen byttes ut mot elbelysning från generator, batteri eller banström före 1940.

Vagnarna användes i samma omlopp som trävagnar med samma littera. Sth höjdes till 100 km/h 1944 och blev sedan aldrig högre. Mot slutet användes vagnarna runt Göteborg. Vagnarna fick så småningom elvärme.

Littera blev Co8a 1932 när modernare stålvagnar levererats och Bo8a vid klassreformen 1956. Vagnarna slopades 1965 och 1968.

Huvuddimensioner Co8

Löb: 21,25 m
Hjulbas: 15,50+2,40 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 78
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms, genomgångsledning vakuum
Uppvärmning: ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

Bilder Co8

Co8 2642. Källa Verkehrsmuseum Dresden FS 35441

Interiör Co8 2642. Källa Verkehrsmuseum Dresden FS 35447

Modeller Co8

Skala H0

• 2012 släppte HNJ Verkstad en Co8 som etsad byggsats med gjutet tak, katalognummer 519. Denna har även släppts av Vagnverkstaden 2016, katalognummer 519-2.

Tryckta referenser Co8

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 86-89 (Beskrivning), s 179 (Ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Co8b - Co8d

Tillbaka till toppen

Beskrivning

År 1932 tog SJ emot sex tredje klass sittvagnar littera Co8b. Dessa vagnar var inredda med en dubbel och två helkupéer, en tjänstekupé, och däremellan två likstora avdelningar med sittning 3+1. Dessutom fanns två toaletter. Korgen hade elva fönster på varje sida, samt ett litet fönster i bägge ändarna på varje sida. Taket hade nio oregelbundet placerade snäckventiler. Vagnarna levererades med Görlitz-boggier, och hade elbelysning från generator, batteri eller banström. Inredningen liknade Co8 bland trävagnarna.

En variant utan tjänstekupé levererades 1934-1939 med littera Co8d i 45 exemplar. Dessa vagnar var inredda med en dubbel och tre helkupéer, och däremellan två likstora avdelningar med sittning 3+1. Korgen var identisk med Co8b. Dessa vagnar hade Görlitz-boggier för vagnar byggda 1934-1935, boggier m/35 för vagnar byggda 1936-1937 och boggier m/39 för vagnar byggda 1939. Co8d byggdes även bland de svetsade vagnarna.

Co8b sattes in i snälltåg för att erbjuda en bättre tjänstekupé än den som fanns i resgodsvagnarna. Co8d användes som sittvagnar i dagsnälltågen fram till 1950-talet. Vagnarna saknade ångvärme, vilket innebar att de endast kunde användas på elektrifierade linjer. När Co8f infördes sattes vagnarna in i annan trafik.

När svetsade vagnar med barnkupé fick littera Co8b 1944 ändrades littera Co8b till Co8e.

År 1954 byggdes 27 Co8d om med en kupé för ambulerande servering och littera Co8ca. Sex av vagnarna återställdes till Co8d året efter.

Littera vid klassreformen 1956 blev Bo8ca, Bo8d respektive Bo8e.

Samtliga Bo8e byggdes om till Bo8d i slutet på 1960-talet genom att tjänstekupén ersattes med en vanlig kupé.

Littera efter 1970 blev B8 samt B8S för vagnar med kupé för ambulerande servering. Vagnarna slopades under andra halvan av 1980-talet. En vagn byggdes om till utställningsvagn åt Skanska med nytt littera S8.

DJ beställde en Co8b som levererades 1932. DJ ändrade littera på vagnen till Co8e före 1946, vagnen togs över av SJ 1948. GDG beställde ytterligare sex vagnar av liknande typ som SJ Co8d, med littera Co8, senare Co8d, som levererades 1936-1937 (GDJ 219-221 och SDJ 222, 223 samt BJ 225). GDG:s vagnar hade dock en kupé ersatt med en större avdelning. GDG ändrade littera till Co8d före 1946. Dessa togs över av SJ 1948 och byggdes raskt om till SJ utförande. Alla GDG-vagnar hade ångvärme och vakuumbroms vid leverans. GDG-vagnarna hade sth 100 km/h från början.

Huvuddimensioner Co8b/Co8d

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 78/86
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge.

Bilder Co8b/Co8d

SJ Co8d 3090 vid leveransen 1935. Källa Digitalt museum JvmKAFM00322

Modeller Co8b/d

Skala H0

• Heljan färdigmodeller, samtliga med bälgar och boggier m/39.

  - Katalognummer 7010, 7011, 7012 och 7013 fyra olika SJ litt Co8b-L i rödbrunt och svart med metkrok (2005).

  - Katalognummer 7014 SJ litt Co8e i rödbrunt, svart och silver med märkning i futura (2005).

  - Katalognummer 7000, 7001, 7002 och 7003 fyra olika SJ litt Co8d-L i rödbrunt och svart med metkrok (2005).

  - Katalognummer 7004 SJ litt Co8d i rödbrunt, svart och silver med märkning i futura (2005).

  - Katalognummer 7005 och 7006 två olika SJ litt Co8d-L i rödbrunt och svart med metkrok (2008).

  - Katalognummer 7007 SJ litt "B8ca" (Bo8ca) i rödbrunt, svart och silver med köttstämpeln (2008).

Webreferenser Co8b/d - förebild

Järnväg.net: B8 (Bilder och beskrivning).

Järnvägshistoriskt forum: Lite mer ABCo1 m.fl. (Beskrivning av GDG nitade stålvagnar 1937).

Webreferenser Co8b/d - modell

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Co8b/Co8e (Heljans modell).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Co8d/Bo8ca (Heljans modell).

WNJ.se: Heljan (Väderbitning och isärplockning av Heljan Co8).

Tryckta referenser Co8b/d - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8b 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 90 (Beskrivning).

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8d 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 99-101 (Beskrivning), s 181 (Ritning).

GDG: "Del 3. Person, post och resgodsvagnar." i Förteckning över rullande materiel. Författaren 1939-1946.

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Tryckta referenser Co8b/d - modell

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: SJ-vagnar i N." i Allt om Hobby nr 3/1979 (Konvertering till svenska personvagnar av Ulf Essén).

Rutger Friberg: "Folk runt banan - del 2." i Allt om Hobby nr 3/2005 (Passagerare till Heljan Co8d).

Lars-Olof Karlsson: "LOK om järnvägar." i Allt om Hobby nr 4/2005, s. 16 (Notis om de första leveranserna av Heljans modell).

Co8c

Tillbaka till toppen

Beskrivning

För att förstärka serveringskapaciteteen i snälltågen tog SJ emot 33 cafévagnar littera Co8c mellan 1933 och 1938. Vagnarna levererades i tre varianter. I den första fanns ett litet pentry, serveringsavdelning för sexton sittande, samt vanliga tredje klass platser i två avdelningar med sittning 3+1 och en dubbelkupé, totalt 62 platser. Denna variant hade också två toaletter. I variant två hade man utökat pentryt och tagit bort den ena toaletten, i övrigt inga förändringar. Variant tre hade lika stort pentry som variant två, en större serveringsavdelning med 24 platser och 54 vanliga tredje klass platser i två avdelningar med sittning 3+1 och en dubbelkupé. De första vagnarna hade Görlitz-boggier, fr.o.m. 1936 levererades vagnarna i stället med boggier m/35. Samtliga vagnar hade en korg med elva fönster på varje sida samt två mindre fönster i varje korgända. Fönstret vid pentryt gjordes delbart på samma sätt som toalettfönstren. Korgen var identisk med Co8b, Co8d och Co9b. Vissa fönster i serveringsavdelningen fick så småningom vertikala jalusier av glas. Vagnarna hade snäckventiler, vissa vagnar hade också cylindriska ventiler över serveringsavdelningen. Sammanlagt fanns nio ventiler på taket. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Detta var SJ:s första cafévagn, bland fyrtiotalsvagnarna kom en efterföljare med littera Co8cs.

Co8c sattes in snälltåg för att kunna hänvisa fikasugna resenärer att inte ta upp plats i restaurangvagnen. Så småningom började man även sätta in vagnarna i tåg där det inte behövdes en hel restaurangvagn.

Fem vagnar av variant ett byggdes om 1939-40 så att att man utvdigade antalat serveringsplatser till 24. Det lilla pentryt behölls. Redan efter ett par år byggdes vagnarna om igen med ett stort pentry, dessutom byggdes ytterligare vagnar av variant ett och två om med stort pentry och större serveringsavdelning. Denna variant betecknades med littera Co8cs fr.o.m. 1942, det finns då totalt sjutton vagnar av denna typ. Övriga vagnar byggdes om med större serveringsavdelning med 24 sittplatser, men fick behålla det mindre pentryt. Dessa betecknades med littera Co8cm.

Tidigt 1955 godkändes fyra Co8cs för sth 130 km/h, för användning i expresståg. Vid klassreformen 1956 blev littera Bo8cm respektive Bo8cs. Vagnar med sth 130 km/h särskildes med underlittera r fr.o.m. 1957.

En Bo8cm byggdes 1962 med en större serveringsavdelning om 26 platser (varav sex ståplatser) och 39 platser i andraklassdelen i en avdelning med sittning 3+1 och två helkupéer. Denna vagn fick också fyra stora fönster vid serveringsavdelningen, samt littera Bo8cs. Övriga Bo8cm byggdes samtidigt om med ett något större pentry och en serveringsavdelning på tjugo platser. En Bo8cm och sju Bo8cs byggdes om till rena sittvagnar genom att pentryt togs bort och serveringsavdelningen byggdes om till en avdelning med sittning 2+2. Dessa särskildes med littera Bo8g fr.o.m. 1966. Övriga Bo8cs ändrades så att de vid behov kunde användas som rena sittvagnar, men pentryt behölls. De flesta vagnarna fick så småningom Minden-Deutz-boggier, några fick istället boggie m/39.

Vid litterareformen 1970 fick Bo8cm littera RB4, Bo8cs littera B7S, Bo8g littera B8, samt den unika Bo8cs med stora fönster littera RB6.

Två B7S-vagnar byggdes om till rena cafévagnar 1976 med littera RB5. Övriga B7S slopades redan 1971. RB4 ändrades till kioskvagnar littera B13S fr.o.m. 1979, varvid pentryt byggdes om till kiosk och serveringsavdelningen togs bort.

B8-vagnarna slopades 1987. RB6 såldes 1988. B13S slopades 1987-1988.

Huvuddimensioner Co8c (variant 1&2/3)

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 62/54
Sittplatser servering: 16/24
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor (sju vagnar), genomgångsledning för ånga (tre vagnar)
Internationell trafik: Norge.

Bilder Co8c

SJ Co8c 3203 vid leverans 1938. Källa Digitalt museum JvmKAFA00026

Ombordstigning i Co8c, tåg från Stockholm mot Falköping på 1930-talet. Källa Digitalt museum JvmKBDB04859

Modeller Co8cs

Skala H0

• Heljan färdigmodeller, samtliga med bälgar och boggier m/39.

  - Katalognummer 7025 och 7026 två olika SJ litt Co8cs-LÅ i rödbrunt och svart med märkning i futura (2005).

  - Katalognummer 7027 SJ litt Co8cs-LÅ i rödbrunt och svart med metkrok (2008).

  - Katalognummer 7028 och 7029 två olika SJ litt Co8cs-LÅ i rödbrunt och svart med märkning i futura (2008).

Tryckta referenser Co8c

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8c kafé- och 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 91-98 (Beskrivning), s 180 (Ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser Co8c

Järnväg.net: B13S/RB4 (bilder och beskrivning)

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Co8cs (Heljans modell).

Co9b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

År 1930 tog SJ emot 24 tredje klass sittvagnar littera Co9b. Vagnarna var inredda med två enkelkupéer och fyra dubbelkupéer med sammanlagt 80 sittplatser. Dessutom fanns en tjänstekupé och två toaletter. Korgen var symmetrisk med elva fönster per sida och två mindre fönster i varje ände. Vagnarna hade elva snäckventiler eller cylindriska ventiler. Korgen var identisk med nitade Co8b - Co8d. Vagnarna levererades med Görlitz-boggier, och hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Inredningen utgick ifrån trävagnar littera Co9a, och vagnarna användes i samma omlopp. Ytterligare Co9b byggdes bland de svetsade stålvagnarna.

Vagnarna användes främst som sittvagnar i nattågen. De vagnar som saknade elvärme fick det redan under 1930-talet. Boggierna byttes så småningom ut till boggie m/42.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera Bo9b. Flera vagnar fick tjänstekupén ersatt med en vanlig kupé under andra halvan av 1960-talet och därmed littera Bo9bu. Efter 1970 fick samtliga återstående vagnar littera B8, oavsett om de hade tjänstekupé eller inte.

Återstående vagnar slopades under 1980-talet.

Huvuddimensioner Co9b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 80
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

Bilder Co9b

SJ Co9b 2855 vid leverans 1930. Källa Digitalt museum JvmKAGA00419

Modeller Co9b

Skala H0

• SWB

  - Katalognummer 142-1001 SJ litt Co9b (2000).

  - Katalognummer 142-1201 SJ litt Co9b-LÅ (2000).

  - Katalognummer 142-1101 SJ litt Bo9b-LÅ (2000).

  - Katalognummer 142-0901 SJ litt B8 (2000).

Tryckta referenser Co9b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co9b 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 102-103 (Beskrivning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Co13

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot 21 lokaltågsvagnar littera Co13 från Kockums 1931. Vagnarna hade två avdelningar med sittning 3+2, mittvestibul med två dörrar per sida, samt öppna plattformar. Vagnarna var försedda med träbänkar från början, dessa ersattes så småningom med rörsoffor. Det fanns en toalett vid mittvestibulen samt bagagehyllor vid vagnsändarna och vid mittvestibulen. Den ena korgdelen hade fem större och två mindre fönster på varje sida, den andra korgdelen hade fyra större och två mindre fönster på ena sidan och fem större och ett mindre fönster på den andra sidan. Vagnarna hade Görlitz-boggier vid leverans. Vagnarna hade sju cylindriska ventiler vid leverans, dessa har senare ersatts med snäckventiler. Vagnarna hade generatorbelysning med batteristöd. Vagnarna fick sannolikt aldrig högre sth än 90 km/h.

Tidigare lokaltrafikvagnar hos SJ var tvåaxliga vagnar littera C3 samt boggivagnar med lanternin littera Co5. Bland de svetsade stålvagnarna byggdes senare en stor serie lokaltrafikvagnar littera Co6.

Littera efter klassreformen 1956 blev Bo13. På femtiotalet ersattes boggierna med m/39.

Vagnarna användes från början i lokaltrafiken runt Stockholm och Göteborg, tillsammans med äldre trävagnar. Vagnarna gick dessutom i vissa fjärrpersontåg på elektrifierade linjer. När resgodsvagnarna togs bort ur lokaltrafiken 1964 gick en Bo13 i varje lokaltåg i Stockholmsområdet tillsammans med ett antal Bo6. Ena avdelningen i Bo13 användes då som tjänstekupé. Sista insatsen med vagnarna blev Göteborg-Borås 1975.

Littera efter 1970 blev B13. Vagnarna slopades 1967-1975.

Huvuddimensioner Co13

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 104
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: -

Bilder Co13

SJ Co13 2829 i Hagalund 1933. Foto Ifa, Digitalt museum JvmKAGA00058

TGOJ Hg 206 med SJ Co13 2834 i Märsta 1955. Foto Stig Eldö, Digitalt museum JvmKBDA00469 (detalj)

Modeller Co13

Skala H0

• 2011 släppte HNJ Verkstad Co13 som en etsad byggsats med gjutet tak, katalognummer 523.
• 2016 släppte Vagnverkstaden Co13 som en etsad byggsats med gjutet tak, katalognummer 523-1.

Tryckta referenser Co13

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co13 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 104-105 (Beskrivning), s 182 (Ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser Co13

Järnvägshistoriskt forum: Lokaltågsvagn littera Co13

Co14

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot sju tredje klass sovvagnar 1931, littera Co14. Vagnarna var inredda med tretton trebäddskupéer för tredje klass, samt två toaletter. Korgen hade sex stora, ett mindre och två små fönster på korridorsidan samt tretton mindre fönster och två toaletfönster på kupésidan. Vagnarna levererades med Görlitz-boggier, och hade generatorbelysning med batteristöd. På taket satt dubbla rader ventiler, totalt 26 stycken. Ventilerna ersattes så småningom med en rad med tretton snäckventiler.

Co14 fick en direkt efterföljare i form av svetsade vagnar med samma littera.

Vagnarna sattes in i snälltåg 1/2 Stockholm-Trelleborg och snälltåg 23/24 Stockholm-Storlien. Vagnarna användes också i trafiken till Köpenhamn.

Littera efter 1956 blev WLBo14. Littera ändrades till WLBo14k 1964 för att markera att vagnarna hade ångvärme och var godkända för trafik till Köpenhamn. Vid litterareformen 1970 blev littera WL14K. I början på 1970-talet togs ångvärmen bort. Vagnarna fick Minden-Deutz-boggier mot slutet.

Återstående vagnar klassades om till liggvagnar littera BC14 på 1980-talet.

De sista vagnarna slopades 1987.

BJ tog emot två sovvagnar av motsvarande utförande 1937 (BJ 201 & 202) med littera Co4. På BJ hade dessa vagnar sth 100 km/h. Vagnarna togs över av SJ 1948 som littera Co14.

Huvuddimensioner Co14

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sovplatser: 39
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el, ånga Vapor
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn

Bilder Co14

SJ Co14 2861, leveransfoto 1931. Korridorsidan. Källa Digitalt museum JvmKABA01036.

SJ Co14 2863 år 1931. Kupésidan. Källa Digitalt museum JvmKAFM00065.

Interiör från Co14 1933. Källa Digitalt museum JvmKADA01040.

Modeller Co14

Skala H0

• SWB

  - Katalognummer 142-2101 SJ litt Co14 (2000).

  - Katalognummer 142-2201 SJ litt Co14-LÅ (2000).

  - Katalognummer 142-2401 SJ litt WLBo14 (2000).

  - Katalognummer 142-2301 SJ litt WL14 (2000).

  - Katalognummer 142-2001 SJ litt BC14 (2000).

Tryckta referenser Co14

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co14 3-klass sovvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 106-107 (Beskrivning), s 183-184 (Ritning).

GDG: "Del 3. Person, post och resgodsvagnar." i Förteckning över rullande materiel. Författaren 1939-1946.

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Sovvagnar W" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

"Sovvagn Co14." i Allt om Hobby nr 7/1976 (Ritning).

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Do5

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot tre postvagnar för internationell posttrafik 1933, littera Do5. Vagnarna var inredda med en sorteringsavdelning i mitten, och två förvaringsavdelningar inklusive vestibuler, en i varje vagnsände. I sorteringsavdelningen fanns också en personaltoalett samt tre förvaringsutrymmen under golvet. Korgen hade lägre tak och lanternin, samt var smalare än standard. Till varje förvaringsavdelning fanns en postlastningsdörr per sida, som öppnades utåt. På varje sida fanns ett brevinkast och ett oregelbundet placerat fönster. Vagnarna var försedda med boggier m/07 vid leverans.

SJ hade tidigare haft en renodlad postvagn, littera Do2 som var avsedd för trafiken Stockholm-Berlin. Några fler renodlade postvagnar har inte nybyggts, även om vissa tillkommit med ombyggnader och övertagna vagnar från privatbanor.

På 1930-talet sattes vagnarna in i trafik Oslo-Göteborg-Trelleborg. När Tysklandsförbindelsen avbröts av andra världskriget gick vagnarna istället i trafik Stockholm-Göteborg, oftast i nattsnälltåget 3/4. På sextiotalet gick vagnarna i trafiken Oslo-Göteborg-Köpenhamn.

Littera ändrades till Do40 1948 när kvadratmeterlittera för postvagnar infördes. Senast 1959 fick vagnarna även trafikera Danmark. Mot slutet fick vagnarna boggier m/39.

Do40 slopades 1969.

Huvuddimensioner Do5

Löb: 16,30 m
Hjulbas: 10,00+2,40 m
Yta postkupé: 40 m2
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor.
Internationell trafik: Norge, Tyskland (RIC).

Bilder Do5

SJ Do5 2939 år 1933. Källa Digitalt museum JvmKAFM00108

Modeller Do5

Skala H0

• 2018 släppte Vagnverkstaden en Do5 som etsad byggsats med plasttak, katalognummer 516-1.

Tryckta referenser Do5

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Do5 postvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 108-110 (Beskrivning), s 185-186 (Ritning).

Maskinbyrån: "Do1 till DF5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Webreferenser Do5

Wikipedia: International Coach Regulations (RIC, de internationella reglerna för samtrafik i Europa).

Hokey.nu: DO40 - VAGNVERKSTADEN

DFo3

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1938 och 1939 skaffade SJ fem post- och resgodsvagnar med littera DFo3. Postavdelningen bestod av en större sorteringavdelning och en mindre förvaringsavdelning samt en personaltoalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr till resgodsavdelningen på varje sida. Under dörrhålen satt kraftiga förstärkningsbalkar. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade ett brevinkast par sida, två fönster på på ena sidan och ett på den andra, samt ett fönster vid toaletten på bägge sidor. I resgodsänden fanns en vestibul med bälg, i poständen en öppen plattform. Taket hade lanternin över postavdelningen samt tre snäckventiler över resgodsavdelningen. Vagnarna var försedda med boggier m/35 vid leverans.

Bland trävagnarna fanns DFo3 med liknande inrdening. Den närmaste efterföljaren till DFo3 är DFo2 bland fyrtiotalsvagnarna.

Vagnarna har huvudsakligen gått på Stockholm-Mamö/Köpenhamn och Oslo-Köpenhamn. När man övergick till att ange postkupéns yta i litterat 1948 blev littera istället DFo32.

Alla vagnar byggdes om 1961 med vestibul även i poständen. Därefter blev postytan 30 m2 och resgodsytan 27 m2, och vagnarna fick då nytt littera DFo30. Samtliga vagnar har fått Minden-Deutz-boggier efterhand.

År 1970 ändrades littera DFo30 till DF30K, vagnarna slopades 1972-1978.

Huvuddimensioner DFo3

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Yta postkupé: 32 m2
Resgodsyta: 25 m2
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn.

Bilder DFo3

Lastning av DFo32 3235 i Gällivare på 1950-talet, resgodsänden. Vagnen har fortfarande boggier m/35. Källa Digitalt museum JvmKBDB15780

Modeller DFo3

Skala H0

• 2001 släppte SWB en DFo32, katalognummer 142-4701.
• Dekaler & etsat har en DFo32 som konverteringsplåt för en UGJ-vagn.

Referenser DFo3 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo3 post- och resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 111-112 (Beskrivning), s 187-188 (Ritning).

Maskinbyrån: "Do1 till DF5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Referenser DFo3 - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Dekaler o etsat (Modell i skala H0)

DFo5

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1937 och 1941 skaffade SJ nio korta post- och resgodsvagnar med littera DFo5. Postavdelningen bestod av en sorteringavdelning och en förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Det fanns en korridor för passage av postavdelningen (men inte resgodsavdelningen). Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr till resgodsavdelningen på varje sida. Under skjutdörren var chassibalken synligt förstärkt. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida och resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade två fönster på varje sida. Vagnarna hade öppna plattformar i bägge ändar, där plattformen i poständen var lite bredare mot gaveln för att man skulle komma åt dörren till korridoren. Taket hade lanternin över postavdelningen samt tre snäckventiler över resgodsavdelningen. Vagnarna var försedda med boggier m/07 vid leverans.

Vagnarna var hade samma inredning som trävagnar littera DFo5 och gick i samma omlopp fram till 1950-talet. Vagnarna användes som postkupéer över hela nätet, på både bibanor och stambanor.

De fyra äldsta vagnarna fick boggier m/42 under slutet av 1940-talet. När kvadratmeterlittera infördes för postvagnar 1948 fick vagnarna littera DFo15. Sth höjdes till 120 km/h senast 1958.

Två vagnar byggdes om så att korridoren förbi postkupén togs bort 1958, varvid postkupéns yta ökade till 20 m2. Tre fönster i postkupén togs bort. Resgodsytan minskade till 13 m2. Nytt littera blev DFo20b.

Alla vagnar (inklusive de tidigare ombyggda) fick en mer genomgripande ombyggnad fram till 1962, som innebar att plattformen vid resgodsänden byggdes om till vestibul, och plattformen i poständen togs bort genom att sidoväggarna förlängdes fram till en ny vagnsgavel vid takänden. Bälgar installerades i bägge ändar. Tjänstekupén togs bort. Därefter blev löb 15,75 m, postytan alltjämt 20 m2 och resgodsytan 17 m2. Littera var oförändrat DFo20b. Littera efter 1970 blev DF20.

Behovet av postkupéer minskade och det fanns ett behov av snabbare resgodsvagnar än FV-vagnarna, varför alla DF20 byggdes om till rena resgodsvagnar littera F7 1974 till 1976. Toaletten och postinredningen togs bort, och postlastningsdörren ersattes med ett fönster. Bälgarna byttes ut mot vulster. Resgodsytan blev nu 37 m2. Alla vagnar fick nu boggier m/42. F7 användes parallellt med F5 och F6K. Sth höjdes så småningom till 130 km/h.

Vagnarna slopades på 1990-talet.

Huvuddimensioner DFo5

Löb: 15,50 m
Hjulbas: 9,20+2,40 m
Yta postkupé: 15 m2
Resgodsyta: 15 m2
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

Bilder DFo5

SJ DFo15 bakom L 810 i Hultsfred 1949, i tåg mot Linköping. Vagn två är en F5. Källa Digitalt museum JvmKDAJ07690

SJ DFo20b på Stockholm C 1969. Foto Thomas Tell

Modeller DFo5

Skala H0

• Skandia-modeller släppte en DFo5 som byggsats i trä och kartong 1944, katalognummer 7P.
• Vagnverkstaden släppte en F7 som byggsats med plastkorg 2018, katalognummer 119-V.

Tryckta referenser DFo5 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo5 post- och resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 113-116 (Beskrivning), s 190 (Ritning DFo5), s 191 (Ritning F7).

Maskinbyrån: "Do1 till DF5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

"DFo20b" i Allt om Hobby nr 8/1977 (Ritning).

Tryckta referenser DFo5 - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Vagnverkstaden." i Modelljärnvägsmagasinet nr 33/2018, s. 7 (Z4p och F7).

Webreferenser DFo5

Järnväg.net: F7 (Bild).

Hokey.nu: F7 - HNJ-V (Byggbilder).

Vagnverkstaden: Byggsatser gjutna (Modell av F7).

DFo6

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1933 och 1937 skaffade SJ elva post- och resgodsvagnar med littera DFo6. Postavdelningen låg i mitten av vagnen och bestod av en sorteringavdelning och två förvaringsavdelningar samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning i varje vagnsände med varsin tjänstekupé. Väggarna mellan postavdelningen och resgodsavdelningen gick att flytta så att postytan kunde ökas från 16 till 35 m2 i tre steg, varvid resgodsytan minskade från 37 till 19 m2. Korgen hade öppna plattformar, två tredelade postlastningsdörrar, en personalingång vid postavdelningen, två skjutdörrar till resgodsavdelningarna och sex små fönster på varje sida. Under post- och resgodsdörrarna satt kraftiga förstärkningsbalkar. Taket hade lanternin över postavdelningen samt fyra snäckventiler över resgodsavdelningarna. Vagnarna var försedda med Görlitz-boggier vid leverans.

Någon tidigare post- och resgodsvagn med flyttbara mellanväggar har inte funnits. Den närmaste efterförljaren till DFo6 blev DFo3 som byggdes under andra halvan av 1930-talet.

Vagnarna användes som postkupéer i alla typer av tåg. Det verkar som endast postyta på 16 och 22 m2 har utnyttjats i trafiken.

När littera efter postyta infördes 1948 blev littera DFo16 (trots möjligheterna till variation av ytan).

Fr.o.m. 1957 byggdes samtliga vagnar om med fast postinredning på 25 m2 och nytt littera DFo25b. Alla vagnar utom en fick då de öppna plattformarna ersatta med vestibuler. Littera ändrades till DFo25 1964 för samtliga vagnar med vestibuler, medan vagnen med öppna plattformar fick behålla littera DFo25b. Vid litteraändringen 1970 fick återstående vagnar littera DF25. Samtliga vagnar fick Minden-Deutz-boggier mot slutet.

Vagnarna slopades mellan 1968 och 1975. Flera blev tjänstevagnar.

Huvuddimensioner DFo6

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Yta postkupé: 16-35 m2
Resgodsyta: 19-37 m2
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor för åtta vagnar
Internationell trafik: Norge.

Bilder DFo6

SJ DFo6 3181 år 1937. Källa Digitalt museum JvmKAGA00080

Hjälpvagn Qs-u på Järnvägsmuseum, senast använd av Euromaint i Vännäs. Källa Digitalt museum Jvm21390

Modeller DFo6

Någon modell av DFo6 är inte känd.

Tryckta referenser DFo6

Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo6 post- och resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 117-120 (Beskrivning), s 195-198 (Ritning).

Maskinbyrån: "Do1 till DF5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

DFo7

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1937 och 1940 skaffade SJ elva korta post- och resgodsvagnar med littera DFo7. Postavdelningen bestod av en sorteringavdelning och en förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Det fanns en korridor för passage av postavdelningen (men inte resgodsavdelningen). Korgen hade en gaveldörr till postavdelningen, samt en skjutdörr till resgodsavdelningen på varje sida. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade tre fönster på varje sida. Vagnarna var försedda med öppna plattformar. Taket hade lanternin över postavdelningen samt skorsten för kaminen. Vagnarna var försedda med boggier m/07 vid leverans.

Vagnarna var hade samma inredning som trävagnar littera DFo7 och gick i samma omlopp fram till 1950-talet. Vagnarna användes som postkupéer i relationer med mindre behov av sorteringsyta.

Sth höjdes till 100 km/h 1944, men ändrades inte 1946. När kvadratmeterlittera infördes för postvagnar 1948 fick vagnarna littera DFo10.

Alla vagnar byggdes om 1961 till 1963, innebärande att plattformen vid resgodsänden byggdes om till vestibul, och plattformen i poständen togs bort genom att sidoväggarna förlängdes fram till en ny vagnsgavel vid takänden. En ny postlastningsdörr togs upp på varje sida, och lanterninen förlängdes. Bälgar installerades i bägge ändar. Tjänstekupén togs bort. Därefter blev löb 15,75 m, postytan 20 m2 och resgodsytan 17 m2. Littera blev DFo20b. Sth höjdes till 120 km/h. På 1960-talet fick vagnarna boggie m/42. Littera efter 1970 blev DF20.

Behovet av postkupéer minskade och det fanns ett behov av snabbare resgodsvagnar än FV-vagnarna, varför alla DF20 byggdes om till rena resgodsvagnar littera F7 1971. Toaletten och postinredningen togs bort, och postlastningsdörren ersattes med ett fönster. Bälgarna byttes ut mot vulster. Resgodsytan blev nu 37 m2. F7 användes parallellt med F5 och F6K. Sth höjdes så småningom till 130 km/h. Fem vagnar fick Minden-Deutz-boggier 1991.

Vagnarna slopades mellan 1990 och 1993.

Huvuddimensioner DFo7

Löb: 15,50 m
Hjulbas: 9,20+2,40 m
Yta postkupé: 10 m2
Resgodsyta: 21 m2
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor, kamin (nio vagnar)
Internationell trafik: Norge.

Modeller DFo7

Skala H0

• HNJ Verkstad släppte en DFo7 som byggsats i etsad mässing med gjutet tak 2010, katalognummer 518. Denna vagn levererades igen av Vagnverkstaden 2016, katalognummer 518-1.

HNJ Verkstads DFo7. Foto och bygge: loktok

Tryckta referenser DFo7 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo7 post- och resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 121-123 (Beskrivning), s 192-193 (Ritning).

Maskinbyrån: "Do1 till DF5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Tryckta referenser DFo7 - modell

Lars Sjölund: "DFo7. En byggsats, två utföranden." i Modelljärnvägsmagasinet nr 8/2011 (Byggartikel).

Webreferenser DFo7

Järnväg.net: F7 (Bild).

Hokey.nu: DF010

Hokey.nu: DF010 - VAGNVERKSTADEN

Vagnverkstaden: Byggsatser etsade (Modell i H0).

Fo2b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

År 1940 tog SJ emot tre resgodsvagnar littera Fo2b för internationell trafik. Vagnarna hade en tjänstekupé i mitten med två lika stora resgodsavdelningar på ömse sidor. Korgen var symmetrisk med fem fönster per sida, och med anpassad lastprofil för att kunna gå i internationell trafik. Vagnarna hade två skjutdörrar per sida. Vissa detaljer var svetsade, men korgen hade fortfarande synliga nitar på sidorna. Taket var avrundat mot gavlarna, i likhet med ACo2c. På taket satt fem snäckventiler. Vagnarna levererades med boggier m/07.

Bland trävagnarna fanns en boggievagn littera Fo2a för internationell trafik, med i stort sätt samma mått.

Vagnarna var främst avsedda för trafiken Stockholm-Berlin, men denna avbröts snart efter leveransen p.g.a. andra världskriget. Efter kriget sattes vagnarna in Stockholm-Malmö-Köpenhamn, och gick i huvudsak på linjen Stockholm-Malmö. RIC-registreringen utvidgades så småningom med Belgien, Danmark, Frankrike, Nederländerna och Polen.

Samtliga vagnar fick boggier m/42 så småningom. Littera ändrades till Fo20 1956, och F2K 1970. När Danmark gick över till elvärme 1978 togs ångvärmeledningen bort, och littera blev F2.

Vagnarna slopades 1986 till 1988.

Huvuddimensioner Fo2b

Löb: 19,70 m
Hjulbas: 12,80+2,40 m
Resgodsyta: 40 m2
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge, Tyskland (RIC).

Bilder Fo2b

Persontåg mellan Östertälje och Rönninge på 1950-talet, Fo2b som tredje vagn. Detta ser ut att vara ett s.k. "mjölktåg", med tanke på hur många resgodsvagnar som medförs. Källa Digitalt museum JvmKBDB01667 (detalj).

F2K som första vagn i snälltåg i Glibotorp 1975. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB14884:03 (detalj).

Modeller Fo2b

Skala H0

• Wentzels släppte en Fo2b som byggsats i trä och kartong 1942, katalognummer J31M.
• Vagnverkstaden släppte en Fo2b som etsad byggsats med gjutet tak 2017, katalognummer 524-1.

Tryckta referenser Fo2b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo2b resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1950-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 124-125 (Beskrivning), s 194 (Ritning).

Maskinbyrån: "E1c till RCo1" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Resgodsvagnar F" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Fo2b

Järnväg.net: F2 (Bild och beskrivning).

Wikipedia: International Coach Regulations (RIC, de internationella reglerna för samtrafik i Europa).

Vagnverkstaden: Byggsatser etsade (Modell i H0).

Fo4

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1932 och 1933 tog SJ emot fyra resgodsvagnar littera Fo4. Vagnarna hade en tjänstekupé i mitten med två lika stora resgodsavdelningar på ömse sidor. Korgen var symmetrisk med fem fönster per sida. Samtliga vagnar hade två skjutdörrar per sida, under skjutdörrarna satt kraftiga förstärkningsbalkar. Taket hade fyra cylindriska ventiler. Vagnarna levererades med Görlitz-boggier.

Fo4 var lik Fo1 bland trävagnarna. Vagnarna fick en direkt efterföljare i form av Fo4 bland de svetsade vagarna.

Vagnarna sattes in i snälltåg 9/10 Stockholm-Götebrorg och snälltåg 17/18 Stockholm-Malmö från början. När de svetsade Fo4 levererats sattes nitade Fo4 in i samma omlopp.

Två vagnar fick genomgångsledning för ångvärme 1933. Samtliga vagnar fick boggie m/42 så småningom, samt ventilerna ersatta med snäckventiler.

Littera ändrades till Fo14 1956, och till F4 1970.

Vagnarna slopades 1975-1978. En vagn återtogs efter slopning 1982, och modifierades till utställningsvagn 1987 med littera S8, S28 och S28L vid olika tillfällen, samt slopades till sist 2000.

Huvuddimensioner Fo4

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Resgodsyta: 53 m2
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge.

Bilder Fo4

Fo14 i snälltåg i Mjölby 1957. Vagnen har fått moderniserad märkning, men har fortfarande Görlitzboggier. Källa Digitalt museum JvmKBDB06016 (detalj).

Modeller Fo4

Skala H0

• Modellproduktion har etsplåtar för att konvertera en Heljan-vagn till Fo4.
• Vagnverkstaden 3D-printade byggsatser

  - Katalognummer 151-B SJ litt Fo4 (2021).

  - Katalognummer 151-V SJ litt F4 (2021).

Tryckta referenser Fo4

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo4 resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 126-127 (Beskrivning), s 199 (Ritning).

Maskinbyrån: "E1c till RCo1" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Resgodsvagnar F" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser Fo4

Modellproduktion (Hemsida, H0-skalemodeller).

Vagnverkstaden: Byggsatser gjutna (Modell i H0).

F5

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Med inspiration från OKB’s resgodsvagnar tog SJ emot 206 resgodsvagnar littera F5 mellan 1937 och 1949. Vagnarna var tvåaxliga med länkaxlar och hade ett resgodsutrymme på 31 m2 och en tjänstekupé. Korgen hade tre fönster per sida. På varje sida fanns också en skjutdörr. Vagnen var försedd med öppna plattformar. Taket var svetsat med tre snäckventiler. Vissa vagnar hade dissousgasbelysning system Dahlén, då fanns också en gasblandare och lampkåpor på taket. Övriga vagnar hade elbelysning, antingen med generator eller omformare.

F5 fick en direkt efterföljare i form av F5a ur den svetsade generationen.

Vagnarna användes i snälltåg på huvudlinjerna från början, där ersattes de av boggievagnar när tåghastigheterna ökade. Vagnarna torde efterhand ha rullat på samtliga linjer där loktåg använts, inklusive som konduktörsvagnar i lokalgodståg och varmvagnar vid köldkänsliga ilgodstransporter.

Sth höjdes till 100 km/h 1944, och ändrades sedan inte mer. Alla vagnar fick så småningom gumminfattade fönster på dörrfönstren (fr.o.m. 1953), och nya handtag på skjutdörrarna.

Några vagnar byggdes om till vagnar för tidningstransporter fr.o.m. 1956 med littera F5-press. Dessa ersattes med Fo1-press mot slutet av 1960-talet och återställdes till F5.

Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera FV1.

Många vagnar har ändrats till tjänstevagnar från 1970-talet och framåt. En vagn byggdes om till generatorvagn för Skanskas utställningståg 1986, ett fönster sattes igen, vagnen målades gul och svart och fick littera SV1. Vagnen har sedemera överförts till tjänstevagnsparken med littera Qax och målats gul.

De sista FV1 togs ur trafik 1989.

F5 köptes också av GDG (nio st), NOJ (två st) och TGOJ (fem st). Vagnarna från GDG och NOJ togs över av SJ under 1940-talet. Littera F5 användes också av SJ för övertagna vagnar från OKB med stålkorg, men med ett delvis annat utförande.

Huvuddimensioner F5

Löb: 14,50 m
Hjulbas: 9,30 m
Resgodsyta: 31 m2
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor (drygt 100 vagnar)
Internationell trafik: Norge.

Bilder F5

SJ F5 25774 1937. Källa Digitalt museum JvmKAFM00091.

TGOJ F5 133 1941. Denna vagn är försedd med dissousgasbelysning system Dahlén. Källa Digitalt museum JvmKAFM00203.

Modeller F5

Skala H0

• 1988 gav RK Modell ut en F5 som etsad byggsats, katalognummer 960.
• SWB etsade byggsatser

  - Katalognummer 142-4401 SJ litt FV1 (2000).

  - Katalognummer 142-4501 SJ litt F5 (2000).

  - Katalognummer 142-4601 TGOJ litt F5 (2000).

• Heljan färdigmodeller

  - Katalognummer 7080 SJ litt F5 i rödbrunt och svart med metkrok (2006).

  - Katalognummer 7081 SJ litt F5 i rödbrunt och svart utan logotyp (2006).

  - Katalognummer 7082 SJ litt F5 i rödbrunt, silver och svart utan logotyp (2006).

  - Katalognummer 7083 SJ litt F5-press i rödbrunt, silver och svart, märkt "Pressbyråns tidningstransport" (2006).

  - Katalognummer 7084 TGOJ litt F5 i grönt, silver och svart, märkt TGOJ och "resgods" (2006).

  - Katalognummer 7085 SJ litt F5 i rödbrunt och svart märkt med metkrok och "resgods" (2008).

  - Katalognummer 7086 SJ litt F5 i rödbrunt och ljusgrått i 1940-talsutförande utan logotyp (2008).

  - Katalognummer 7087 SJ litt Qab (tjänstevagn) i grått (2008).

  - Katalognummer 7088 SJ litt F5 55023 i rödbrunt och grått med grotesk "SJ" 1949-1965 (2024).

  - Katalognummer 7089 SJ litt FV1 25792 i rödbrunt och grått utan logotyp 1970-1986 (2024).

  - Katalognummer 7090 SJ litt FV1 25887 i rödbrunt och grått med SJ-märkning "frimärket" 1980-1990 (2024).

  - Katalognummer 7091 SJ litt F5 25805 i rödbrunt och svart med grotesk "SJ" 1939-1950 (2024).

  - Katalognummer 7092 SJ litt F5 25913 i rödbrunt och svart med grotesk "SJ" 1945-1965 (2024).

  - Katalognummer 7093 SJ litt F5 25935 i rödbrunt och grått utan logotyp 1960-1970 (2024).

Skala N

• Frykmodell etsade byggsatser

  - Katalognummer N.b.054 SJ litt F5.

  - Katalognummer N.b.052 Banverket litt Qax (generatorvagn).

Skala Z

• Freudenreich Feinwerktechnik (Färdigmodeller i metall)

  - Katalognummer 46.225.11 SJ litt FV1 i brunt och grått med SJ-märke frimärket.

  - Katalognummer 46.225.21 Banverket litt Qhd i grått med Banverkets logotyp.

Tryckta referenser F5 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "F5 resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 128-131 (Beskrivning), s 206 (Ritning).

GDG: "Del 4. Resgodsvagnar och ångfinkor." i Förteckning över rullande materiel. Författaren 1939-1946.

Maskinbyrån: "E1c till RCo1" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Resgodsvagnar F" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Svante Runberger: "Ritningen: SJ littera F5 resgodsvagn." i Modelljärnvägsmagasinet nr 4/2010.

Erik Sundström & Christer Fredriksson: TGOJ lok och vagnar. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016 (Data och bilder).

Tryckta referenser F5 - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"SJs resgodsvagn litt FV1 i H0!" i järnvägar! nr 3/1987 (Förhandsvisning av RK-modell's modell).

"Heljan." i Modelljärnvägsmagasinet nr 56/2024 (Nya serien F5).

Redaktionen: "Snabbtitt: SJ resgodsvagnar i H0 från Heljan." i Modelljärnvägsmagasinet nr 57/2024.

Webreferenser F5 - förebild

Järnväg.net: FV1 (Bilder och beskrivning).

Järnvägshistoriskt forum: F5/FV1 (Om bytet till gummiinfattade dörrfönster på F5/FV1).

Järnvägshistoriskt forum: TGOJ tvåaxliga F-vagnar med stålkorg - nitat eller svetsat?

Svenskt MJ-forum: Resgodsvagnar - några (före-)bilder (Fler foton på F5).

Webreferenser F5 - modell

Freudenreich Feinwerktechnik: Bahndienstwagen Qhd (Modell i skala Z)

Freudenreich Feinwerktechnik: Gepäckwagen FV1 (Modell i skala Z)

Frykmodell: Generatorvagn Qax - Komplett byggsats (Modell i skala N).

Frykmodell: Resgodsvagn F5/Fv1 - Komplett byggsats (Modell i skala N).

Modellhobby.se: Heljan (Nya serien F5 från 2024).

Hokey.nu: F5 - SWB (Byggbilder).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt F5/Qab (Heljans modeller).

Modelltåg.se: TGOJ - Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar litt F5 (Heljans modeller)

Ro3

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1933 och 1938 tog SJ emot åtta restaurangvagnar littera Ro3. Vagnarna var inredda med en matsalsdel i ena änden och ett kök i andra änden. Matsalen delades in i två avdelningar av en mellanvägg utan dörr. Köket var försett med elektriskt kylskäp, vedspis och källare (d.v.s. förvaring under golvet), samt hade ett bås för kassörskan. Det fanns också en korridor förbi köket. Vagnarna hade sex stora fönster på bägge sidorna av matsalen, samt fyra mindre fönster på korridorsidan och tre mindre fönster på kökssidan. Alla vagnar fick Görlitz-boggier vid leverans.

Ro3 närmaste föregångare var ABo3. Bland fyrtiotalsvagnarna leverades två nya typer av Ro3 med stora likheter.

Vagnarna sattes först på linjen Stockholm-Göteborg, därefter på Stockholm-Malmö. De vagnar som anpassats till 130 km/h kunde användas i samma omlopp som svetsade Ro3.

Littera ändrades till Ro3a 1955 för att skilja på olika restaurangvagnar i stål. I början på 1960-talet anpassades fyra vagnar till 130 km/h för insatser i lokdragna expresståg, med nytt littera Ro3ar. Mot slutet ersattes boggierna med Minden-Deutz-boggier. Littera blev R5 efter 1970.

En vagn slopades efter en olycka 1958, övriga slopades 1970-1977.

Huvuddimensioner Ro3

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser servering: 48
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), genomgångsledning ånga (två vagnar)
Internationell trafik: Norge.

Bilder Ro3

SJ Ro3 3148 år 1936. Källa Digitalt museum JvmKAFM00107.

SJ Ro3 3148, matsalen. Källa Digitalt museum JvmKAFM00113.

Modeller Ro3

Skala H0

• Skandia-modeller släppte en Ro3 som byggsats i trä och kartong 1943, katalognummer 6P.
• SWB

  - Katalognummer 142-2501 SJ litt Ro3 (2000).

  - Katalognummer 142-2601 SJ litt Ro3a (2000).

  - Katalognummer 142-2701 SJ litt R5 (2000).

• Dekaler o etsat har en etsplåt för ombyggnad av en UGJ-vagn till en Ro3.
• Modellproduktion har en etsplåt för ombyggnad av en Heljanvagn till Ro3.

Tryckta referenser Ro3

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Ro3 restaurangvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 132-134 (Beskrivning), s 203-204 (Ritning).

Maskinbyrån: "E1c till RCo1" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Restaurangvagnar R" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

"Restaurangvagn litt Ro3." i Allt om Hobby nr 7/1976 (Ritning).

Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år." i järnvägar! nr 1/1988.
Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år. Del 2." i järnvägar! nr 2/1988

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Ro3

Digitalt museum: Från furneringen till tallriken: bakom kulisserna i restaurangvagnen (Arbetet i restaurangvagnar mellan 1900 och 1968).

Dekaler o etsat (Modell i skala H0)

Hokey.nu: RESTAURANGVAGN RO3A (Byggbilder).

Modellproduktion (Hemsida, H0-skalemodeller).

RCo1

Tillbaka till toppen

Beskrivning

I syfte att få serveringsmöjligheter i tåg där en hel restaurangvagn inte behövdes skaffade SJ fem byffévagnar littera RCo1 mellan 1935 och 1938. Vagnarna var inredda med en serveringsavdelning med tolv sittplatser vid bord samt en lång bardisk avsedd för stående barservering, ett mindre kök med korridor, två sittavdelningar i tredje klass med sittning 3+1 med sammanlagt 40 sittplatser, samt en toalett. Korgen kade fyra stora fönster vid serveringsavdelningen, ett större och ett mindre fönster vid köket samt fem smalare fönster vid sittavdelningarna på bägge sidor. Det fanns ett mindre fönster vid toaletten. De två första vagnarna hade Görlitz-boggier vid leverans, övriga hade boggier m/35.

Detta var SJ:s första byffévagn. Någon direkt efterföljare bland fyrtiotalsvagnarna blev det inte, men liknande vagnar tillkom under 1960-talet i form av B10c och B1c.

Vagnarna sattes inledningsvis in på Stockholm-Mjölby och Stockholm-Krylbo. Senare förlängdes turerna till att omfatta Stockholm-Storlien och Stockholm-Alvesta. Vagnarna har också gått Stockholm-Västerås-Örebro. Under andra världskriget användes två vagnar på malmbanan Luleå-Kiruna. År 1946 gick en vagn Göteborg-Malmö. Vagnarna har också gått Göteborg-Krylbo. Från 1955 sattes vagnarna in i lokdragna expresståg, tills de ersattes av RBo2 i den tjänsten. Den sista tjänstgöringen blev som "clubvagnar" i nattåg Stockholm-Sundsvall och Stockholm-Umeå mellan 1985 och 1987.

Den stående serveringen slog inte så väl ut från början, så bardisken kortades och ersattes med fler sittplatser i serveringsavdelningen. År 1942 hade man sexton sittplatser, 1943 blev det tjugo. Inför expresstågstjänsten 1955 hade man nått 24 sittplatser. Samtidigt höjdes sth till 130 km/h och boggierna ersattes med Minden-Deutz-boggier. I samband med klassreformen 1956 fick vagnarna littera RBo11, ändrat till RBo11r 1957.

En större ombyggnad genomfördes 1961 då den ena sittavdelningen gick över till serveringen, som nu fick 32 sittplatser. Baren fick en återkomst med fem barstolar. Den återstående sittavdelningen ändrades till sittning 2+2 med större bord, så att den kunde användas till servering vid behov. Antalet andra klass sittplatser blev nu tjugo. Vissa fönster ändrades vid denna ombyggnad, så att serveringsavdelningen fortfarande hade stora fönster. Vid detta tillfälle slopades underlittera r.

Nästa ombyggnad innebar 24 platser vid bord i serveringsavdelningen och tre barstolar. Sittavdelningen berördes inte. Denna ombyggnad genomfördes 1963 för en vagn och 1969 för övriga. Ombyggda vagnar fick littera RBo11b. Littera ändrades till RB3 1970.

Alla vagnar byggdes om till s.k. "clubvagnar" 1985, avsedda för nya nattåg med högre standard, kallade "InterCityNatt". Ombyggdanden innebar att sittavdelningen byggdes om till en salong med sju fåtöljer, en soffa och fyra små bord. Inredningen fräschades också upp. Serveringsavdelningen lämnades orörd vid detta tillfälle. Vagnarna märktes med "InterCityNatt" och fick nytt littera RS3.

Samtliga vagnar slopades 1987.

Huvuddimensioner RCo1

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 40
Sittplatser servering: 12
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge.

Bilder RCo1

SJ RCo1 3082 i Malmö 1935. Källa Digitalt museum JvmKAGA00430.

Interiör från från barserveringen. Källa Digitalt museum JvmKACA00687.

Modeller RCo1

Någon modell av RCo1 är inte känd.

Tryckta referenser RCo1

Hans Helmstein & Svante Runberger: "RCo1 byffé- och 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 135-140 (Beskrivning), s 200-201 (Ritning).

Maskinbyrån: "E1c till RCo1" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Restaurangvagnar R" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år." i järnvägar! nr 1/1988.
Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år. Del 2." i järnvägar! nr 2/1988

Tryckta referenser - förebild

Tillbaka till toppen

Hans Helmstein & Svante Runberger: SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004.

Lars Olov Karlsson: "Lok om järnvägar. Bibel om nitat." i Allt om Hobby nr 1/2005 (Kort bokanmälan av Helmstein & Runberger 2004).

Jan Bergsten: "SJ:s rammsäkra person och serveringsvagnar." i Allt om Hobby nr 1/1971 (SJ's stålvagnar från 1930-talet till 1960-talet).

Tryckta referenser - modell

LOK: "Svenskare modelljärnväg. Nitad stålvagn." i Allt om Hobby nr 1/1977 (Konvertering av Piko 5/536-821, 5/536-938 eller 5/536-1064 till generisk 30-talsvagn).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg. Massor av ombyggda personvagnar." i Allt om Hobby nr 3/1978 (Stor flotta av konverterade vagnar ur 30-, 40- och 50-talsserierna, från Ulf Essén).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: SJ-vagnar i N." i Allt om Hobby nr 3/1979 (Konvertering till svenska personvagnar av Ulf Essén).

RAF: "SJ:s 30-tals nitade personvagnar." i Allt om Hobby nr 8/2004, s. 8 (Första notisen med provproduktion av Heljans vagnar).

Rutger Friberg: "Tåghallen. Heljan med SJ-vagnar och containerkran." i Allt om Hobby nr 2/2005 (Nürnbergmässan).

Lars Olov Karlsson: "Kungen på H0-resa." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2006 (Konvertering av Heljan-vagn till kungavagnen).

"Nya vagnar från Heljan." i Allt om Hobby nr 2/2022, s. 23 (Återutgivning av Heljans vagnar).

Webreferenser

Järnvägshistoriskt forum: Målning av vagnar enligt str 164 111:1K 1937 del 1 (Målning av SJ personvagnar 1937-1947).

Järnvägshistoriskt forum: Märkning av 30tals nitade stålvagnar (Om ommärkningen från antikva till grotesk).

Järnvägshistoriskt forum: Årtal när 30-tals personvagnar får gummivulstövergång

Svenskt MJ-forum: Ljusa svenska vagnstak (Målning av svenska silverfärgade vagnstak).