SJ personvagnar av 1950-talsmodell
På denna sida redovisas de vagnar av ny konstruktion, som levererades till SJ 1954-1960. Vagnarna redovisas sorterade efter ursprungligt littera.
Inledning
SJ hade planerat en större serie personvagnar under 1950-talet, men beställningarna sköts upp flera gånger, trots att konstruktionarbetet hade kommit ganska långt. Till slut levererades endast två vagnstyper av 1950-talsmodell till SJ, en andra klass sittvagn med resgodsavdelning littera BFo4 och en sovvagn littera WLABo6.
Till skillnad från 1940-talsmodellen hade vagnarna vestibuler med full bredd, som var avrundade mot vagnsgaveln. Taket var också avrundat. Övergångarna mellan vagnarna hade bälgar precis som på tidigare vagnar, dessa var dock infällda i gaveln. Vagnssidorna hade en bröstlist och tre sickningar under bröstlisten, som på 40-talsvagnarna. Fönstren var inledningsvis försedda med träram, men de senare serierna av BFo4 fick så kallade half-drop-fönster med blanka metallramar. Längden var 24,1 m över buffertarna.
Några rena sittvagnar av denna modell beställdes aldrig av SJ, men TGOJ beställde två vagnar littera ABo1 och två vagnar littera Bo1 baserade på SJ's ritningar. Dessa redovisas också på denna sida.
Förutom dessa vagnar tog också SJ emot sex tyskbyggda vagnar littera BCo2 under 1950-talet för att gå i långväga internationella tåg. Dessa beskrivs också nedan.
Samtliga dessa vagnar kom att genomgå vissa ombyggnader. Under åren 1969-1980 fick samtliga vagnar bälgarna ersatta med gummivulster. Utformningen av vestibulerna gjorde det trångt för växlingspersonalen när de åkte på vagnen, så att vissa av vagnarna modifierades med smalare vestibuler. Taket ändrades dock inte, så modifierade vagnar fick ett litet taköverhäng över dörrarna. Vagnar som inte modifierats fick istället en stor varningstriangel målad på dörren fr.o.m. 1987. Även TGOJ:s vagnar fick varningstriangel.
Översikt över vagnstyper
Här finns en kortfattad översikt över vagnarna som redovisas på denna sida.
Litt | Typ | I trafik | Ombyggd | Omlittrerad | Ny ägare | Ur trafik |
BCo2 | Sittvagn (RIC) | 1954 | 1971 | ABo24 (1956), AB8K (1970) | 1987 | |
BFo4 | Sitt- och resgodsvagn | 1957 | BF1 (1970) | 1993 | ||
WLABo6 | Sovvagn | 1956 | WL5 (1988) | WL3 (1970) | WL3 (1995), WL5 (2013) | |
TGOJ ABo1 | Sittvagn | 1957 | A3 (1980) | AB3 (1970) | 1990? | |
TGOJ Bo1 | Sittvagn | 1957 | B3 (1980) | B1 (1970) | 1990 |
Förklaring till kolumnrubrikerna
Litt = Littera
Typ = Typ av vagn. RIC anger internationell trafik
I trafik = Årtal då vagnen togs i trafik
Ombyggd = Större ombyggnader
Omlittrerad = Ändring av huvudlittera
Ur trafik = Sista trafikår, för olika bolag
Något om modellerna
Äldre storseriemodeller i skala H0 av boggievagnar gjordes i regel kortare än skalenlig längd, i syfte att kunna hantera snäva modellradier. I Tyskland uppstod en diskussion om detta under 1960-talet, och Schicht lär ha blivit först med modeller av boggievagnar med skalenliga längdmått. De äldre modeller från Fleischmann och Märklin som redovisas i förteckningarna nedan är definitivt avkortade.
Andra wiki-sidor om vagnar
Vagnar
SJ godsvagnar
GC godsvagnar
Övriga tågoperatörers godsvagnar
SJ personvagnar
Tyska privatbanevagnar
EJ personvagnar med stålkorg av egna modeller
EJ personvagnar av 1930-talsmodell
SJ personvagnar av 1930-talsmodell
SJ personvagnar av 1940-talsmodell
SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell
SJ personvagnar av 1960-talsmodell
SJ personvagnar av 1980-talsmodell
TGOJ (Portalsida om TGOJ)
BCo2
Beskrivning
För internationell trafik med sittvagnar tog SJ emot två vagnar 1954 och fyra vagnar 1957. Vagnarna tillverkades av Westdeutsche Waggonfabrik i Köln och var utförda som tyska standardvagnar men anpassade för den kortare svenska vagnlängden. Vagnarna var både smalare och lägre än svenska standardvagnar för att uppfylla internationell lastprofil. Vagnarna hade fyra andra klass kupéer med sex platser i varje och fem tredje klass kupéer med åtta platser i varje (i enlighet med de tre komfortklasser som gällde före 1956). Vagnskorgen hade släta sidor och vestibuler med full bredd, samt var avrundad mot vagnsänden. Bälgarna var infällda i vagnsgaveln. Vagnarna var som första SJ-vagnar försedda med Minden-Deutz-boggier vid leverans. De två första vagnarna fick littera BCo2 i enlighet med SJ:s dåvarande litterasystem, där underlittera 2 användes för vagnar för internationell trafik. Vagnarna var målade i SJ röd 92 med silverfärgat tak och korgens nederdel samt underredet svart. Vagnarna var märkta med köttstämpeln. Efter litterareformen 1956 blev littera ABo24, där underlittera i 20-serien nu betecknade internationell trafik. Vagnarna hade även ett internationellt littera, AB4ü, som angavs inom parentes under ordinarie littera. Sth höjdes till 140 km/h senast 1958. Dessa vagnar blev SJ:s sista vagnar som specialbyggts för internationell trafik.
Vagnarna användes först i Skandinavien-Hollandexpressen mellan Stockholm och Hoek van Holland. Fram till 1956 tillhandahölls fortfarande första klass genom att en andra klass kupé spärrades av så att den endast medgav fyra sittande. När fler vagnar levererats tillkom också Nordexpressen Stockholm-Paris. Vagnarna har också gått till Basel, München och Garmisch-Partenkirchen. Vintertid var den internationella trafiken mindre, varvid vagnarna använts Stockholm-Köpenhamn och i nattåg Stockholm-Göteborg. Från 1980-talet har vagnarna också använts Stockholm-Berlin, samt även lokalt i Sverige såsom Malmö-Karlskrona och Göteborg-Nässjö.
Vagnarna byggdes om med half-drop-fönster av svensk modell under 1960-talet. Vid införandet av det nya litterasystemet 1970 fick vagnarna littera AB8K, där K står för ångvärme.
Vagnarna byggdes om 1971-1972 genom att en första klass kupé ändrades till andra klass och andra klass kupéerna minskade till tre platser i bredd. Vid denna ombyggnad ersattes bälgarna med vulster och "kjolen" under vagnen togs bort. Sannolikt vid detta tillfälle ändrades märkningen till frimärket samtidigt som datauppgifterna flyttades till korgens mitt. Taken målades mellangrå.
Vagnarna slopades 1987.
Huvuddimensioner BCo2
Löb: 23,50 m
Hjulbas: 15,90+2,50 m
Sittplatser andra klass: 24
Sittplatser tredje klass: 40
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: elvärmeledning för alla RIC-strömarter, ånga Pintsch-Bamag
Internationell trafik: hela Europa på normalspår (RIC).
Bilder BCo2
SJ ABo24 1963. Notera den mindre lastprofilen jämfört med Bo5 till höger. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB11915 |
|
SJ AB8K, med borttagen kjol och en förstaklasskupé ändrad till andra klass, samt märkning med frimärket. |
Interiör av andra klass kupé 1954. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB03124. |
Modeller BCo2
Skala H0
- Märklin färdigmodeller i metall.
- - Katalognummer 4030 SJ litt ABo24 (1960).
- - Katalognummer 4030 SJ litt ABo24 (1965).
- 1978 presenterade Roco en modell av en AB8K med frimärket och vulstbälgar, katalognummer 4257B. Denna modell är en ommålning av en tysk vagn med längre förebild. Genom att modellen är förkortad, stämmer längden ungefär med den svenska vagnen, men modellen har ett fönster för mycket.
|
Roco 4257B. |
Webreferenser BCo2 - förebild
Järnväg.net: AB8K (Bilder).
Mötesspåret: Internationella tåg genom Skandinavien (Mycket data om trafik och modeller).
Wikipedia: International Coach Regulations (RIC, de internationella reglerna för samtrafik i Europa).
Webreferenser BCo2 - modell
Modelltåg.se: Statens Järnvägar litt BCo2/ABo24/AB8K (Rocos modell).
Svenskt MJ-forum: Rocos modell av en udda fågel? (Tråd om AB8K).
Tryckta referenser BCo2 - förebild
Hans Helmstein & Svante Runberger: "BCo2 2- och 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 58-62 (Beskrivning), s 206 (Ritning).
Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).
Maskinbyrån: "Personvagnar A" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
"SJ Personvagn litt. ABo24." i Skarvjärnet nr 2/1969 (Ritning, beskrivning och tips om Rivarossi 2904).
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.
Tryckta referenser BCo2 - modell
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
"SJ Personvagn litt. ABo24." i Skarvjärnet nr 2/1969 (Ritning, beskrivning och tips om Rivarossi 2904).
Freddy Stenbom: "Ett bra år för rallaren." i Allt om Hobby nr 2/1978 (Årets Nürnberg-nyheter, bl.a. Roco svenskmärkta AB8K, katalognummer 4257B).
Lars-Olof Karlsson: "Altt om hobby synar: Nya svenska Roco-vagnar." i Allt om Hobby nr 8/1978 (Recension av Roco AB8K och Bo8a).
Jocke Sannagård: "Nyheter inför Nürnbergmässan." i Allt om Hobby nr 1/2013 (Heris aviserar SJ AB8K, som dock aldrig producerades).
BFo4
Beskrivning
Arlöv byggde 42 kombinerade sitt- och resgodsvagnar som levererades 1957-1959, littera BFo4. Vagnarna var inredda med fyra kupéer med åtta sittplatser vardera och en resgodsavdelning på 22 m2 samt en tjänstekupé. Korgen var symmetrisk och hade vestibuler i bägge ändarna samt en skjutdörr till resgodsavdelningen. De först levererade vagnarna hade fönsterramar av trä, medan senare byggda vagnar hade half-drop-fönster med en tunn metallram. Samtliga vagnar levererades med boggier m/39.
Den närmaste föregångaren till denna vagnstyp var CFo4 ur 1940-talsgenerationen. SJ har senare skaffat vagnar med både sittplatser och resgodsutrymme, littera B4, dock med betydligt mindre resgodsyta.
Vagnarna sattes in i med en vagn var i de flesta snälltåg mellan 1950-talets slut och början på 1990-talet. I Londonpilen Stockholm-Göteborg gick två vagnar, kopplade resgodsände mot resgodsände, där den ena vagnen följde med växlingen till Majnabbehamnen för anslutning till Englandsbåtarna.
I början på 1960-talet byttes boggierna ut mot Minden-Deutz-boggier. Efter ändringen av litterasystemet 1970 fick vagnarna littera BF1.
I slutet på 1970-talet noterades ett ökat slitage på hjulen. För att avhjälpa detta byggdes ett antal vagnar om med smörjanordning, dessa vagnar fick littera BF1G.
Ett antal av dessa vagnar byggdes om med insmalnade vestibuler för att ge växlingspersonalen ökat utrymme. Vagnar som ej byggts om märktes med en stor varningstriangel på dörren istället fr.o.m. 1987. Vissa vagnar med fönsterramar av trä fick vidare dessa utbytta mot metallramar vid revisioner.
Vagnarna slopades mellan 1988 och 1993 och skrotades.
Huvuddimensioner BFo4
Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+3,00 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 32
Resgodsyta: 22 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge
Bilder BFo4
SJ BFo4 4692 år 1958, en senare vagn med half-drop-fönster. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08833 |
Premiärvisning för SJ ledning 1957, interiör från andra klass kupé. Vagn i första serien med träramade fönster. Källa Digitalt museum JvmKBDB06015 |
Modeller BFo4
Skala H0
- 1957 släppte Fleischmann en BFo4, katalognummer 1415.
- Märklin färdigmodeller i metall.
- - Katalognummer 4031 SJ litt BFo4 (1960).
- - Katalognummer 4031 SJ litt BFo4 (1965).
Webreferenser BFo4
Järnväg.net: BF1 (Bilder).
Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt BFo4/BF1 (Märklins modeller).
Tryckta referenser BFo4
Hans Helmstein & Svante Runberger: "BFo4 2-klass sitt- och resgodsvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 68-70 (Beskrivning), s 210-211 (Ritning).
Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).
Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.
Jan Ericson: "Prata smörja." i Tåg 9/2022 (Om rälssmörjning).
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
WLABo6
Beskrivning
Mellan 1956 och 1959 tog SJ emot 60 sovvagnar littera WLABo6. Vagnarna var inredda med tolv sovkupéer med sneda väggar mellan kupéerna på "tvättställssidan". Varje kupé kunde bäddas med en till tre sovplatser, s.k. universalkupéer. Det fanns en toalett i varje vagnsände. Korgen hade vestibuler i bägge ändar, och parvis placerade fönster med träramar på bägge sidor. Fönstrena på korridorsidan var något större än på kupésidan. Vagnarna var försedda med Minden-Deutz boggier vid leverans. De första tjugo vagnarna hade ångvärme för trafik i Danmark, vilket särskildes med littera WLABo6k fr.o.m. 1964.
ACo6, den sista sovvagnstypen ur 1940-talsgenerationen, hade samma inredning som WLABo6. Den närmaste efterföljaren till dessa vagnar var littera WLABo1 bland 60-talsvagnarna.
WLABo6 har använts i sovvagnstrafik över hela landet.
Sth höjdes till 130 km/h 1958. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera WL3 repektive WL3K. När Danmark införde eluppvärmning 1978 byggdes ett antal vagnar om för detta system med littera WL3E, ändrat till WL3K när inga vagnar med ångvärme fanns kvar i trafik.
Ett antal av dessa vagnar byggdes om med insmalnade vestibuler för att ge växlingspersonalen ökat utrymme. Vagnar som ej byggts om märktes med en stor varningstriangel på dörren istället fr.o.m. 1987.
Tjugo vagnar byggdes om till littera WL5 1988-1990, dessa fick tio kupéer med två bäddar i varje, totalt tjugo sovplatser. Hälften av kupéerna hade egen dusch. Vid denna ombyggnad höjdes sth till 160 km/h. Vid ombyggnaden fick alla vagnar utom en nya vagnssidor med tätare sickning. Alla ombyggda vagnar fick nya fönster och vestibuldörrarna i ena änden igensatta, samt fasta slutsignaler. Ombyggda vagnar levererades i brun färgsättning. Vagnarna moderniserades 1995 och målades om med SJ:s blå färgsättning med grafitgrå rand över fönstren. WL5 fick en efterföljare som sovvagn med högre standard på 1990-talet i form av WL4.
WL3 som ej byggts om slopades 1991-1995 och skrotades eller såldes.
NSB hyrde tolv WL5 från slutet av 1990-talet till 2006, vissa av dessa målades om i NSB:s färgsättning. Dessa vagnar avställdes vid efter uthyrningstidens slut.
SJ tog ut sju WL5 för trafik till Berlin 2001, varvid de fick littera WL5D. Denna trafik upphörde 2011. Kvarvarande vagnar målades om i svart 2009-2011. Samtliga återstående WL5 slopades 2013 och skrotades eller såldes.
Huvuddimensioner WLABo6/WLABo6k
Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sovplatser: 36
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)/+ångvärme Vapor (DK)
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn
Bilder WLABo6
SJ WLABo6 1958. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08826. |
Interiör av sovkupé i WLABo6. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB03217. |
SJ WL5DE på Järnvägsmuseum. Källa Digitalt museum Jvm21796. |
Modeller WLABo6
Skala H0
- Dekaler och etsat har en byggsats av en WL5 i etsad nysilver med gjutet tak. Denna kan också fås som konverteringsats till en NMJ-vagn.
Webreferenser WLABo6
Järnväg.net: WL3/WL7 (Bilder).
Järnväg.net: WL5 (Bilder och beskrivning).
Tryckta referenser WLABo6
Hans Helmstein & Svante Runberger: "WLABo6 1- och 2- klass sovvvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 126-128 (Beskrivning), s 240-241 (Ritning).
Hans Helmstein & Svante Runberger: "WL5 sovvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 148-149 (Beskrivning).
Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).
Maskinbyrån: "Sovvagnar W" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.
"Ny sovvagn." i järnvägar! nr 3/1988, s 23 (Notis om WL5).
Stefan Nilsson: "Svenskt slutsignalblink till personvagnar." i Modelljärnvägsmagasinet nr 13/2013 (Test).
TGOJ ABo1
Beskrivning
TGOJ tog emot två kombinerade första- och andraklassvagnar 1957, som byggde på SJ:s femtiotalsvagnar. Littera blev ABo1. TGOJ tvingades till denna anskaffning i enlighet med det samarbetsavtal som ingåtts med SJ, där krav ställdes på att ha moderna vagnar för samtrafiken med SJ.
Vagnarna hade fönster med träramar och vestibuler i bägge ändar, samt var försedda med Minden-Deutz-boggier från leverans. Vagnarna var målade i TGOJ:s nya gröna färgsättning med silverfärgat tak och svart underrede, samt hade bälgar. TGOJ följde med i SJ:s litterareform 1970, varvid vagnarna fick littera AB3. Bälgarna ersattes med vulster vid något tillfälle. Vagnarna byggdes om till rena förstaklassvagnar 1980-1981 och fick då nytt littera A3.
Huvuddimensioner TGOJ ABo1
Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: ?
Sittplatser andra klass: ?
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: -
Bilder TGOJ ABo1
TGOJ ABo1 7 vid leverans från Kockum 1957. Foto Stenbergs bilder, Digitalt museum JvmKDAM05139 |
Modeller TGOJ ABo1
Skala H0
- Någon modell av TGOJ:s vagnar är inte känd, men Fleischmann tog fram en modell 1957 av en SJ-vagn med littera ABo7b som också utgår från 50-talsvagnarna, katalognummer 1414. SJ har aldrig haft denna vagn.
Webreferenser TGOJ ABo1
Järnvägshistoriskt forum: Lapplandspilen i Strångsjö (TGOJ AB3 först i Lapplandspilen 1970)
Tryckta referenser TGOJ ABo1
Hans Helmstein & Svante Runberger: "TGOJ-vagnarna." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 25-26.
Erik Sundström & Christer Fredriksson: TGOJ lok och vagnar. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016 (Data och bilder).
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
TGOJ Bo1
Beskrivning
TGOJ tog emot två andraklassvagnar 1957, som byggde på SJ:s femtiotalsvagnar. Littera blev Bo1. TGOJ tvingades till denna anskaffning i enlighet med det samarbetsavtal som ingåtts med SJ, där krav ställdes på att ha moderna vagnar för samtrafiken med SJ.
Vagnarna hade fönster med träramar och vestibuler i bägge ändar, samt var försedda med Minden-Deutz-boggier från leverans. Vagnarna var målade i TGOJ:s nya gröna färgsättning med silverfärgat tak och svart underrede, samt hade bälgar. TGOJ följde med i SJ:s litterareform 1970, varvid vagnarna fick littera B1. Bälgarna ersattes med vulster vid något tillfälle. Vagnarna byggdes om med ny inredning 1980-1981 och fick då nytt littera B3.
När TGOJ togs över av SJ 1990 följde vagnarna med, men de slopades ganska snart efteråt och blev museivagnar.
Huvuddimensioner TGOJ Bo1
Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 80
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: -
Bilder TGOJ Bo1
TGOJ B1 54 1968, sannolikt direkt efter ombyggnad med vulstbälgar. Källa Digitalt museum JvmKDAM05111 |
Modeller TGOJ Bo1
Någon modell av TGOJ Bo1 är inte känd.
Webreferenser TGOJ Bo1
Järnväg.net: B1/B3 (TGOJ) (Bilder och beskrivning).
Tryckta referenser TGOJ Bo1
Hans Helmstein & Svante Runberger: "TGOJ-vagnarna." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 25-26.
Erik Sundström & Christer Fredriksson: TGOJ lok och vagnar. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016 (Data och bilder).
Webreferenser
Järnvägshistoriskt forum: Dammig Du (Persontåg med TGOJ-vagnar i Stockholm på 1970-talet).
Tryckta referenser - förebild
Hans Helmstein & Svante Runberger: Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007.
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Femtiotalsvagnarna." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 9-12 (Beskriver hur hela serien var tänkt att utföras).
Jan Bergsten: "SJ:s rammsäkra person och serveringsvagnar." i Allt om Hobby nr 1/1971 (SJ's stålvagnar från 1930-talet till 1960-talet).
Staffan Sävenfjord: "Notis-nytt." i järnvägar! nr 1/1987, s. 2 (Varningstrianglar på dörrarna på femtiotalsvagnar).
Tryckta referenser - modell
Robert Kutschbach: "Robert K. på mässa i Leipzig." i Allt om Hobby nr 6/1967 (Reportage från Östtysk mässa, bl.a. skalenliga boggivagnar från Schicht).
Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg. Massor av ombyggda personvagnar." i Allt om Hobby nr 3/1978 (Stor flotta av konverterade vagnar ur 30-, 40- och 50-talsserierna, från Ulf Essén).