SJ personvagnar av 1960-talsmodell

Mellan 1960 och 1969 tog SJ emot en större serie personvagnar, de s.k. 60-talsvagnarna. I denna artikel redovisas alla vagnar ur denna serie, sorterade efter ursprunligt littera.

Inledning

Med 1960-talsvagnarna fick SJ en uppsättning vagnar som av dåtidens resenärer uppfattades som en klar kvalitetsförbättring. SJ hade t.o.m. en särskild reklamkampanj för att folk inte skulle tro att de kommit till fel klass när de klev in i andraklasskupéerna. Alla sittplatser i bägge klasserna utfördes som individuellt justerbara stolar med särskilda fotstöd. Inredningen var i stor utsträckning utförd i teak, och stolarna och gardiner utfördes i tyg med nya färger. Belysningen utfördes som lysrör för allmänbelysningen med läslampor på alla platser. Toaletterna spolades med vatten, men spolade fortfarande ut direkt på banvallen. Vagnarna levererades mellan 1960 och 1969.

Vagnskorgarna utfördes i ett mindre rostbenäget stål efter de dåliga erfarenheterna från 40-talsvagnarna. Korgsidorna försågs med en tät längsgående sickning från underrede till tak, och en bröstlist under fönstren. Även taket sickades. Fönstren utfördes som s.k. half-drop-fönster med kromade lister. Utformning och placering av fönster var i allmänhet styrd av vagnarnas inredning, därför har nästan alla vagnar i denna serie olika korgar. Vestibulen var full bredd men avrundad mot vagnsänden, takändarna utfördes också med en avrundning, som dock var något bredare än vestibulernas. Därmed fanns det ett visst taköverhäng över dörrarna. Övergångarna utfördes på för tiden sedvanligt sätt med bälgar, utom på litt B1c som fick vulster redan vid leverans. Standardlängden var 24,1 m, sovvagnarna var dock något längre och resgodsvagnarna var kortare. Korgarnas bredd i enlighet med den svenska lastprofilen innebar att vagnarna endast kunde trafikera Sverige och Norge. Vagnar med dansk uppvärmning (underlittera k eller ibland b) hade dispens för trafik till Köpenhamn.

Alla vagnar utom resgodsvagnarna försågs med med Minden-Deutz-boggier vid leverans. Resgodsvagnarna fick istället begagnade boggier m/42. Vagnarna var från början anpassade för sth 130 km/h, men alla återstående vagnar kom efter hand att få sth höjd till 160 km/h från 1985 och framåt. Medan modifieringen pågick hade modifierade vagnar underlittera R för att markera högre sth. Underlitterat togs bort när alla vagnar modifierats.

De problem med rost som hade präglat 40-talsvagnarna slapp SJ i stort sätt med 60-talsvagnarna. Däremot företogs andra ombyggnader. Alla vagnar som hade bälgar fick dessa ersatta med vulster mellan 1968 och 1980. Tills alla vagnar konverterats hade vagnar med vulster spänndon för att kunna kopplas till vagnar med bälgar. Dessa togs bort 1980 när inga vagnar med bälg fanns kvar. På 1980-talet ersattes också klosetterna, som spolade direkt ut till banvallen, med vakuumtoaletter och septitankar. Från 1982 ersattes flera av de öppningsbara fönstren med nya fönster med smalare lister som inte var öppningsbara. Vidare var alla vagnar byggda med asbestisolering. Denna började tas bort fr.o.m. 1985. De vagnar som inte sanerats 1993 komprimerades och skickades ner i gamla gruvhål vid Nykroppa. Vid denna tid monterades också fasta slutsignaler.

Alla vagnar målades i den sedvanliga nyansen SJ röd 92 för korgen. Underredet var svart och taket var från början ljusgrått eller silver. Efter några år övergick man dock till att måla taket i en mellangrå kulör. Vagnar tillverkade fram till 1966 märktes med den s.k. köttstämpeln vi leverans, därefter det s.k. frimärket. Från 1988 övergick SJ efterhand till ett mellanblått färgschema med en grafitgrå rand över fönstren. Från 1998 ersattes den grafitgrå randen med en röd rand under bröstlisten.

När vagnarna levererades gällde SJ litterasystem mellan 1956 och 1970, och artiklarna nedan redovisas med dessa littera som rubrik. År 1970 ersattes detta med ett nytt litterasystem där man tog bort "bogginollan" och ersatte underlittera i gemena bokstäver med versaler.

Översikt över vagnstyper

Här följer en kortfattad översikt över vagnarna som redovisas på denna sida.

Litt	Typ	I trafik	Ombyggd	Omlittrerad	Ny ägare	Ur trafik
Ao2	Sittvagn	1963	A2F (1983)	A2 (1970), B12 (1993), A23 (1999)	IBAB, Blå Tåget (2008), TÅGAB (2012)	2005 (SJ), 2019 (Blå Tåget)
ABo2	Sittvagn	1960		AB2 (1970)		1993
ABo3	Sittvagn	1961	S11 (1991), AS4KT (1996)	AB3 (1970), B13	SSRT, Snälltåget, TÅGAB	2006 (SJ)
Bo1	Sittvagn	1960		B1 (1970)	SSRT (2000), TKAB, NetRail, Veolia, TÅGAB (2009)	2006 (SJ)
Bo5	Sittvagn	1960	B5F & BS5 (1985), B15 (2002)	B5 (1970)	SSRT (2000), TKAB, NetRail, Veolia, TÅGAB	2006 (SJ), 2007 (SSRT), 2013 (NR)
B1c	Cafévagn	1968	R2 (1985), R12 (2000)	RB1 (1970)	IBAB, SSRT (2012), TÅGAB (2014)	2014 (SJ)
DFo28	Post- och resgodsvagn	1965	D38 (1991), D48 (1995)	DF28 (1970), Db (2001)	GC (2001), Värmlandståg, TÅGAB	2001 (SJ), 2010 (GC)
Fo5	Resgodsvagn	1961	F24 & F33 (1990)	F5 & F6K (1970)	Veolia (2014), Svensk tågkraft	2014 (SJ)
RBo2	Byffévagn	1960	R1 (1969)			1993
WLABo1	Sovvagn	1964		WL1 (1970)

Förklaring till kolumnrubrikerna

Litt = Littera
Typ = Typ av vagn
I trafik = Årtal då vagnen togs i trafik
Ombyggd = Större ombyggnader
Omlittrerad = Ändring av huvudlittera
Ur trafik = Sista trafikår, för olika bolag

Något om H0-modellerna

Äldre storseriemodeller i skala H0 av boggievagnar gjordes i regel kortare än skalenlig längd, i syfte att kunna hantera snäva modellradier. "Skarvjärnet" klagade på att Märklins nya modeller av 1960-talsvagnar var för korta redan 1967. I Tyskland uppstod en diskussion om detta, och Schicht lär ha blivit först med modeller av boggievagnar med skalenliga längdmått. Modellerna från Fleischmann och Märklin som redovisas i förteckningarna nedan är definitivt avkortade. Limas modeller var de första som började närma sig skalenlig längd, och NMJ:s modeller har skalenlig längd.

Såvitt känt har Fleischmann, Märklin och Lima endast gjort en form var till sittvagnar, som sedan sålts med märkning för olika littera. NMJ:s sittvagnar är de första som avbildar de olika varianterna korrekt.

Andra wiki-sidor om vagnar

Vagnar
SJ godsvagnar
GC godsvagnar
SJ personvagnar
Övriga tågoperatörers godsvagnar
Tyska privatbanevagnar
EJ personvagnar med stålkorg av egna modeller
EJ personvagnar av 1930-talsmodell
SJ personvagnar av 1930-talsmodell
SJ personvagnar av 1940-talsmodell
SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell
SJ personvagnar av 1950-talsmodell
SJ personvagnar av 1980-talsmodell

Ao2

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1963 och 1968 tog SJ emot 65 första klass sittvagnar inom 60-talsserien, littera Ao2. Vagnarna hade två kupéer med sex platser var i ena vagnsänden. Resten av vagnen var delad i två öppna avdelningar med sittning 2+1. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade Ao2 vestibuler i bägge ändar.

Tidigare första klass sittvagnar hade haft antingen kupéer (Ao14b) eller öppna salonger (Ao15b); Ao2 blev ett mellanting. Den efterföljande generationen rena förstaklassvagnar (A7) fick endast öppna avdelningar.

Ao2 ersatte äldre Ao14b och Ao15b i snälltåg och expresståg. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera A2.

Tre vagnar byggdes om 1977-78 för trafik i Danmark och fick dansk elvärme samt littera A2E, ändrat till littera A2K 1978. Ytterligare sex vagnar byggdes om senare på samma sätt. Vissa av vagnarna upprustades och målades blå med röd rand under under bröstlisten på 1990-talet med littera A2KA.

Ett antal A2 byggdes om 1983 till A2F med telefon och uppfräschad inredning för CityExpress-trafiken. Senare byggdes de också om för 160 km/h.

Femton vagnar anpassades för Dala-trafiken i början på 1980-talet och märktes med "Dala-pendeln" samt gavs littera A2G. Litterat togs bort 1986.

När asbestsaneringarna satte igång gavs sanerade vagnar littera A2G efter 1986. När alla återstående A2-vagnar sanerats 1990 togs underlitterat bort.

Sexton vagnar märktes om till andra klass fr.o.m. 1993, utan att byggas om, och fick littera B12. Detta ledde dock till avundsjuka bland förstaklassresenärerna och förvirring bland andraklassresenärerna.

Fyra vagnar uttogs för trafik Göteborg-Strömstad för vidare befordran med båt till Norge 1999. Vagnarna målades i rederiets färger, vita upptill och mörkblå nedtill, samt försågs med texten "ColorTrain" på sidorna. Vagnarna fick littera A23.

SJ använde sina sista A2-vagnar i reguljär trafik 2005. Några vagnar såldes till IBAB för chartertrafik under namnet Grand Nordic och målades mörkblå. De såldes vidare 2008 till Scandinavian Rail för trafik Oslo-Stockholm, som dock upphörde redan samma år. Vagnarna såldes vidare till Skandinaviska Jernbanor och användes i trafik Stockholm-Göteborg under namnet "Blå Tåget" 2011 till 2019. Tågab köpte en tidigare museivagn 2018.

Huvuddimensioner Ao2

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 48
Sittplatser andra klass: 0
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

Bilder Ao2

SJ Ao2 i ursprungligt skick med bälgar, fler öppningsbara fönster, slutsignalhållare och märkt med köttstämpeln 1967. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10867

Interiör 1963. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB11991.

Modeller Ao2

Skala H0

• Lima färdigmodeller. Samtliga med vulster.

  - Katalognummer 9141 SJ litt A2 i brun målning med frimärket (1975).

  - Katalognummer 9141 SJ litt A2 i brun målning med frimärket samt silverfärgade fönsterbågar (1981).

  - Katalognummer 9141 SJ litt A2F i brun målning med frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt "CityExpress" (1984).

  - Katalognummer 9141-S02 SJ litt A2 i brun målning med frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt "InterCity" (1986).

  - Katalognummer 9141 SJ litt A2FGRT i brun målning med frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt med pilar, ingick endast i presentsats (1989).

  - Katalognummer 9141-S2 och 9292 SJ litt A2KRT i blå målning med silverfärgade fönsterbågar (1990).

  - Katalognummer 9141 SJ litt A2 i brun målning med frimärket, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (1994).

  - Katalognummer 9436 SJ litt A2 i brun målning med frimärket, sju pilar, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (1997).

  - Katalognummer 9292 SJ litt A2KRT i blå målning med silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (1997).

  - Katalognummer 9446 SJ litt B12 i brun målning med frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt med pilar (1997).

  - Katalognummer 9008 SJ litt A2 i blå målning med silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (1999).

  - Katalognummer 9012 SJ litt A2F i brun målning med frimärket, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (1999).

  - Katalognummer 9016 SJ litt A2K i blå målning med röd rand, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (2000).

• Märklin färdigmodeller

  - Katalognummer 43772 SJ litt A2RT i blå målning (1997).

  - Katalognummer 43781 SJ litt A2K i blått med rött band (2000).

  - Katalognummer 43234 Set med en SkjB litt A2K, två SkjB litt B1 och SkjB litt WRmh i mörkblått (2017).

  - Katalognummer 43787 Set med en SJ litt A2, AB3K, B5 och B1K i blått och grafitgrått (2023).

• NMJ färdigmodeller. Samtliga med vulster.

  - Katalognummer 201.001 SJ litt Ao2 i ursprungsskick SJ röd 92 med köttstämpeln (2008).

  - Katalognummer 201.002 SJ litt A2 i SJ röd 92 med köttstämpeln (2009).

  - Katalognummer 201.301 SJ litt A2 i ljusblå och mörkgrå färgsättning (2009).

  - Katalognummer 201.101 SJ litt A2 i SJ röd 92 med frimärket (2010).

  - Katalognummer 201.201 SJ litt A2FGR i SJ röd 92 med frimärket och InterCity-pilar (2011).

  - Katalognummer 201.202 SJ litt A2G i SJ röd 92 med frimärket och InterCity-pilar (2011).

  - Katalognummer 201.203 SJ litt B12 i SJ röd 92 med frimärket och InterCity-pilar (2011).

  - Katalognummer 201.501 SJ litt A2K i ljusblått med röd rand (2018).

  - Katalognummer 201.401 SJ litt A2 i ljusblå och mörkgrå färgsättning (2019).

Skala N

• Möllehem gårdsproduktion har en plastbyggsats av en A2.

Möllehems A2.

Skala Z

• Freudenreich Feinwerktechnik, färdigmodeller

  - Katalognummer 46.220.12 set med SJ litt A2FRG 4976 och SJ litt B5F 4930 i rödbrunt med frimärket och InterCity-pilar.

  - Katalognummer 46.220.02 set med SJ litt A2 5138 och SJ litt B5FRT 4945 i rödbrunt med frimärket.

  - Katalognummer 46.221.11 SJ litt B12 4972 i rödbrunt med InterCity-pilar.

  - Katalognummer 46.220.32 set med SJ litt A2 och en SJ litt B5 i ljublått och grafitgrått (2018).

  - Katalognummer 46.220.62 set med TÅGAB litt A2K och TÅGAB litt B5 i vitt och rött (2020).

  - Katalognummer 46.220.51 IBAB litt A2KA 5044 i mörkblått.

  - Katalognummer 46.222.52 set med Veolia litt A2 och B5 i vitt och mörkblått (2021).

Webreferenser Ao2

Järnväg.net: A2 (Beskrivning och bilder)

Freudenreich Feinwerktechnik: Skandinavien (Modeller i Skala Z).

Modelltåg.se: Skandinaviska Jernbanor AB litt A2K, B1 & WRmh (Märklin set).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Ao2/A2/B12 (NMJ:s modeller)

Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera A2 (Modell i N-skala).

Youtube: Kort guide till Limas svenska modeller

Tryckta referenser Ao2 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Ao2 1-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 21-25 (Beskrivning), s 90-91 (Ritning).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ personvagnar." i Lok & vagnar 1. Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 26-37 (Erfarenheter av B12).

Tryckta referenser Ao2 - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Freddy Stenbom: "Årets hobbynyheter i Nürnberg." i Allt om Hobby nr 2/1975, s. 6 (Presentation av Limas A2-vagn).

Lars-Olof Karlsson: "CityExpress." i Allt om Hobby nr 7/1984 (Kort presentation av Limas CityExpress-sats).

Lia: "Nya svenska Märklinvagnar." i Allt om Hobby nr 6/1997 (Katalognummer 43772).

Kenneth Landgren: "Vagnsläge sextiotal." i Krister Brandt (red.) Modeltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Ommåliningar av Lima 9436 och 9446).

Kasper Dudzik: "Svenska nyheter från Lima." i Allt om Hobby nr 7/1999, s. 64 (Lima 9008 och 9012).

Rutger Friberg: "Mer svenskt från Märklin." i Allt om Hobby nr 2/2000, s. 13 (A2K nr 43781 och B5K nr 43782).

Rutger Friberg: "Svenska nyheter från NMJ.." i Allt om Hobby nr 2/2000, s. 14 (Lima A2K nr 9016).

Rutger Friberg: "Svenska tåg i Nürnberg." i Allt om Hobby nr 2/2007 (Märklin 43784).

Robin Högberg: "Nya 60-talsvagnar från NMJ." i Allt om Hobby nr 3/2010 (Presentation av vagnarna i 1970-talsutförande: A2, AB2, AB3, B1 och B5L).

"Nya 60-talsvagnar från NMJ." i Allt om Hobby nr 1/2011, s. 13 (Notis om A2FGR, A2G och B12).

"Märklin." i Modelljärnvägsmagasinet nr 28/2017, s. 9 (Set med Skandinaviska Jernbanor/Blå tåget).

"NMJ." i Modelljärnvägsmagasinet nr 34/2018, s. 8 (A2K, AB3 och S11),

"Freudenreich." i Modelljärnvägsmagasinet nr 35/2018, s. 7 (Premiär för A2, B5 och S11 i Z).

"Inlandsbanevagn i Z från Freudenreich." i Modelljärnvägsmagasinet nr 38/2019, s. 6.

"Tågabvagnar i Z från Freudenrech." i Modelljärnvägsmagasinet nr 41/2020, s. 6 (A2K och B5 i set).

ABo2

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 35 första- och andraklassvagnar littera ABo2. Vagnarna hade två kupéer med första klass sittplatser, två kupéer med andra klass sittplatser samt två avdelningar med andra klass sittplatser. I första klass satt man tre i bredd, i andra klass kupéer fyra i bredd och i andra klass avdelningar 2+2. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade ABo2 vestibuler i bägge ändar. Korgen var i övrigt identisk med ABo3.

SJ hade tidigare liknande vagnar med två kupéer i första klass i form av ABo11.

Vagnarna användes som kursvagnar till olika destinationer, d.v.s. vagnar som växlades mellan olika tåg, och som sittvagnar i nattågen. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera AB2. På senare år användes vagnarna till regional- och lokaltrafik i bl.a. Göteborgsområdet.

ABo2-vagnarna genomgick aldrig asbestsanering, och fick heller aldrig blått färgschema. Vagnarna slopades 1990-1993.

Huvuddimensioner ABo2

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 12
Sittplatser andra klass: 48
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

Bilder ABo2

SJ ABo2 i ursprungligt skick med köttstämpeln 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10539

Premiärtur 1960 med GD m.fl., i andra klass avdelning. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10549.

Modeller ABo2

Skala H0

• NMJ färdigmodeller

  - Katalognummer 202.001 SJ litt ABo2 i SJ röd 92 med märkning före 1970, vulster, och köttstämpeln (2008).

  - Katalognummer 202.002 SJ litt AB2 i SJ röd 92 med märkning efter 1970, vulster, och köttstämpeln (2009).

  - Katalognummer 202.101 SJ litt AB2 i SJ röd 92 med märkning efter 1970, vulster, och frimärket (2010).

Skala N

• Möllehem Gårdsproduktion har en AB2 som byggsats.

Webreferenser ABo2

Järnväg.net: AB2 (Beskrivning och bilder)

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt ABo2/AB2 (NMJ:s modeller)

Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera AB2 (Modell i N-skala).

Tryckta referenser ABo2 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "ABo2 1- och 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 26-28 (Beskrivning), s 92-94 (Ritning).

Maskinbyrån: "Personvagnar A" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Tryckta referenser ABo2 - modell

Robin Högberg: "Nya 60-talsvagnar från NMJ." i Allt om Hobby nr 3/2010 (Presentation av vagnarna i 1970-talsutförande: A2, AB2, AB3, B1 och B5L).

"60-talsvagnar I N-skala." i Allt om Hobby nr 8/2013, s. 10 (Notis om AB2 och R2 från Möllehem).

ABo3

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1961 och 1964 tog SJ emot 78 första- och andraklassvagnar littera ABo3. Vagnarna hade två kupéer och en mindre salong med första klass sittplatser och två avdelningar med andra klass sittplatser. I första klass satt man tre i bredd, i andra klass 2+2. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade ABo3 vestibuler i bägge ändar. Korgen var identisk med ABo2. Sexton vagnar hade ångvärme för trafik i Danmark och särskildes med littera ABo3k fr.o.m. 1964.

Inredningen hos ABo3 var starkt inspirerad av tidigare vagnar littera ABo7b. Bland de efterföljande 80-talsvagnarna nybyggdes inga nya kombinerade första- och andraklassvagnar, men några tillkom senare genom ombyggnad (AB9).

Vagnarna användes som kursvagnar till olika destinationer, d.v.s. vagnar som växlades mellan olika tåg, och som sittvagnar i tåg där det inte behövdes en hel förstaklassvagn. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera AB3 respektive AB3K.

Mellan 1989 och 1991 moderniserades vagnarna vilket innebar asbestsanering, nya textilier, högtalare, vakuumtoaletter, inbyggda slutsignaler, UIC-kabel och högtrycksledning. Sth ökades också till 160 km/h.

Två vagnar byggdes om till bistro- och biovagnar littera S11 1991 för trafik i Nordpilen. Vagnarna hade ingen genomgång under filmvisning, så de gick först eller sist i tåget. Vagnarna målades inledningsvis i en hälften röd och hälften blå målning, detta ändrades senare till ett färschema i rött och grafitgrått. Vagnarna märktes med "Bistro" och "Bio på tåg", senare förkortat till "Bio". Vagnarna användes först i trafik på Övre Norrland, efter 2000 användes de istället för trafik till Storlien. Behovet av bio på tåg minskade allt eftersom privata mediaspelare blev mer populära. En vagn såldes 2008, den andra fick det svarta färgschemat 2010 och användes i chartertåg. Denna såldes till Trafikverket 2014 och fick ett rött färgschema. Vagnen används i specialtåg av olika slag.

År 1996 byggdes en vagn om för trafik för Mitthögskolan med studieplatser i andraklassdelen och märktes "BrainTrain". Denna vagn fick littera AS4KT.

Tretton vagnar klassades ned till andra klass utan ombyggnad och fick littera B13, B13B och B13BK. Underlittera B stod här för biljettmaskin för Bohustrafiken.

Två vagnar överfördes till SSRT i början på 2000-talet för uthyrningstrafik. Dessa såldes till NetRail 2007 och vidare till Veolia, numera Snälltåget, 2009.

SJ ställde av AB3-vagnarna mellan 2004 och 2006. Tre vagnar såldes till Tågab och används i trafik Göteborg-Karlstad-Falun/Mora och Karlstad-Stockholm.

Huvuddimensioner ABo3/ABo3k

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 20
Sittplatser andra klass: 32
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)/+ångvärme Vapor (DK)
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn

Bilder ABo3

Interiör av första klass salong i ABo3 1961. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB11386.

TÅGAB AB3 4885 på Borlänge Central 2013. Foto Rasmus 28, Wikimedia Commons

Modeller ABo3

Skala H0

• Lima färdigmodeller med vulster.

  - Katalognummer 9210 och 9684 SJ litt S11R i blå och röd målning samt silverfärgade fönsterbågar (1992).

  - Katalognummer 9685 och 9018 SJ litt S11 i blå och röd målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (1997).

  - Katalognummer 9009 SJ litt AB3K i brun målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (1999).

• Märklin färdigmodeller.

  - Katalognummer 43773 SJ litt S11R med blått, rött och grått färgschema (1997).

  - Katalognummer 43771 SJ litt AB3RT i blå målning (1998).

  - Katalognummer 43788 set med en AB3 och tre B5 svart (2022).

  - Katalognummer 43787 Set med en SJ litt A2, AB3K, B5 och B1K i blått och grafitgrått (2023).

• NMJ färdigmodeller med vulster.

  - Katalognummer 203.001 SJ litt ABo3 i ursprungsmålning med köttstämpeln och tak i silver (2008).

  - Katalognummer 203.002 SJ litt AB3 med köttstämpeln och ljusgrått tak (2009).

  - Katalognummer 203.301 SJ litt AB3 i ljusblå och mörkblå målning (2009).

  - Katalognummer 203.101 SJ litt AB3 med frimärket och ljusgrått tak (2010).

  - Katalognummer 203.501 SJ litt AB3 i ljusblått och rött band märkt "InterRegio" (2018).

  - Katalognummer 203.502 SJ litt S11 i blå, röd och grafitgrå målning (2018).

  - Katalognummer 203.503 SJ litt S11 i röd, grafitgrå och ljusgrå målning (2018).

  - Katalognummer 203.601 SJ litt S11 svart målning (2018).

  - Katalognummer 203.401 SJ litt AB3 i ljusblå och mörkgrå målning (2019).

  - Katalognummer 203.711 Snälltåget litt AB3K (2019).

  - Katalognummer 203.710 Veolia litt AB3K (2019).

  - Katalognummer 203.601 TÅGAB litt AB3 (2019).

Skala Z

• Freudenreich Feinwerktechnik

  - Katalognummer 46.220.31 SJ S11 i rött och grafitgrått med texten "Bio" och "Bistro" (2018).

  - Katalognummer 46.221.62 TÅGAB AB3 och BS5 i vitt med röd rand.

  - TÅGAB AB3 i brunt (aviserad 2023).

Webreferenser ABo3 - förebild

Järnväg.net: AB3 (Beskrivning och bilder).

Järnväg.net: S11 (Beskrivning och bilder).

Webreferenser ABo3 - modell

Freudenreich Feinwerktechnik: Skandinavien (Modeller i skala Z).

Modelltåg.se: SNALL - Snälltåget litt AB3K, B1K & R7 (NMJ:s modeller)

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt ABo3/AB3/S11 (NMJ:s modeller)

Modelltåg.se: TÅGAB - Tågåkeriet i Bergslagen AB litt AB3, B1R & BS5 (NMJ:s modeller)

Modelltåg.se: VEO - Veolia Tranport Sverige AB litt AB3K & B1K (NMJ:s modeller)

Tryckta referenser ABo3 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "ABo3 1- och 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 29-34 (Beskrivning), s 95-96 (Ritning).

Maskinbyrån: "Personvagnar A" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Tryckta referenser ABo3 - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Lia: "Nya svenska Märklinvagnar." i Allt om Hobby nr 6/1997 (Katalognummer 43773).

Kasper Dudzik: "Svenska nyheter från Lima." i Allt om Hobby nr 7/1999, s. 64 (Lima 9009).

Rutger Friberg: "Svenska nyheter från NMJ.." i Allt om Hobby nr 2/2000, s. 14 (Lima S11 nr 9018).

Redaktionen: "AB3 4810 i H0 från NMJ. 1960-talare i 1980-talskostym." i Modelljärnvägsmagasinet nr 2/2009 (Recension).

Robin Högberg: "Nya 60-talsvagnar från NMJ." i Allt om Hobby nr 3/2010 (Presentation av vagnarna i 1970-talsutförande: A2, AB2, AB3, B1 och B5L).

"TÅGABs 60-talare från NMJ." i Allt om Hobby nr 5/2018, s. 25 (Notis).

"NMJ." i Modelljärnvägsmagasinet nr 33/2018, s. 7 (S11 i rött och svart samt svart).

"NMJ." i Modelljärnvägsmagasinet nr 34/2018, s. 8 (A2K, AB3 och S11 i blått, rött och grafitgrått),

"Freudenreich." i Modelljärnvägsmagasinet nr 35/2018, s. 7 (Premiär för A2, B5 och S11 i Z).

"TÅGAB I Z-skala." i Allt om Hobby nr 6/2023, s. 29 (Nyheter från Freudenreich).

Bo1

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 100 andra klass sittvagnar littera Bo1. Vagnarna hade två öppna avdelningar med sittplatser 2+2 och vestibuler i bägge ändar. Vagnarna hade också två toaletter och ett tvättrum. Arton av vagnarna var utrustade med ångvärme för trafik i Danmark, dessa fick littera Bo1k 1964. Littera ändrades till B1 och B1K 1970.

SJ hade tidigare haft ett fåtal vagnar med endast öppna avdelningar i andra klass, Bo10. Bland de efterföljande 80-talsvagnarna byggdes liknande andraklassvagnar med öppna avdelningar, littera B7.

Vagnarna användes i all slags persontrafik över hela SJ.

När DSB gick över till elvärme konverterades ett antal vagnar till dansk elvärme och fick littera B1E, ändrat till B1K 1978.

Mellan 1986 och 1990 moderniserades vagnarna vilket innebar asbestsanering, nya textilier, högtalare, vakuumtoaletter, inbyggda slutsignaler, två handikapplatser, UIC-kabel och högtrycksledning. Sth höjdes också till 160 km/h.

År 2000 överfördes tre vagnar till SSRT för uthyrningsverksamhet, bland annat till Tågkompaniet.

När 60-talsvagnarna började avvecklas 2004 togs även B1-vagnarna ur trafik. De sista gick i ordinarie trafik 2006, och vagnarna skrotades eller såldes. Tågkompaniet köpte tre av dessa. Netrail köpte sammanlagt fem vagnar, några av dem hyrdes ut till Veolia från 2009 för trafik med "Snälltåget". Veolia köpte också egna B1. NetRail hyrde också ut vagnar till Blå Tåget (denna trafik upphörde 2019). Tågab har köpt sammanlagt fyra B1 sedan 2009.

Huvuddimensioner Bo1/Bo1k

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 62
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)/+ångvärme Vapor (DK)
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn

Bilder Bo1

SJ Bo1 i ursprungligt skick med bälgar 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10540

Interiör Bo1. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10541.

Modeller Bo1

Skala H0

• Märklin färdigmodeller

  - Katalognummer 4072 SJ litt Bo1 i brunt med köttstämpeln och bälgar (1968).

  - Katalognummer 4072 SJ litt Bo1 i brunt med frimärket och bälgar (1983).

  - Katalognummer 4072 SJ litt Bo1 i brunt med frimärket och bälgar samt blå destinationsskyltar (1984).

  - Katalognummer 4072 SJ litt Bo1 i brunt med frimärket och vulster samt blå destinationsskyltar (1985).

  - Katalognummer 4377 SJ litt B1KRT i blått färgschema (1992).

  - Katalognummer 43784 set med sextiotalsvagnar inkl. SJ litt B1KT i blå/röd målning (2007).

  - Katalognummer 43785 set med sextiotalsvagnar inkl. SJ litt B1 i rödbrun målning med frimärket (2012).

  - Katalognummer 43234 Set med en SkjB litt A2K, två SkjB litt B1 och SkjB litt WRmh i mörkblått (2017).

  - Katalognummer 43787 Set med en SJ litt A2, AB3K, B5 och B1K i blått och grafitgrått (2023).

• NMJ färdigmodeller med vulster.

  - Katalognummer 204.001 SJ litt Bo1 i ursprungsmålning med köttstämpeln (2008).

  - Katalognummer 204.003 SJ litt Bo1k i ursprungsmålning med köttstämpeln (2008).

  - Katalognummer 204.002 och 204.004 två SJ litt B1 med olika vagnsnummer, med köttstämpeln (2008).

  - Katalognummer 204.301 och 204.302 SJ litt B1KRT och en B1KT med ljusblå och grafitgrå målning (2009).

  - Katalognummer 204.101 och 204.102 två SJ litt B1 med olika vagnsnummer, med frimärket (2010).

  - Katalognummer 204.201 och 204.202 SJ litt B1F och en B1G med frimärket och "InterCity"-pilar (2011).

  - Katalognummer 204.501 SJ litt B1 med ljusblå målning med rött band (2018).

  - Katalognummer 204.601 Tågab litt B1R (2018).

  - Katalognummer 204.401 och 204.402 två SJ litt B1N och en B1K med ljusblå och grafitgrå målning (2019).

  - Katalognummer 204.703 och 204.704 två Snälltåget litt B1K (2019).

  - Katalognummer 204.701 och 204.702 två Veolia litt B1K (2019).

Skala N

• Möllehem Gårdsproduktion har en B1 som byggsats.

Webreferenser Bo1

Järnväg.net: B1 (Bilder och beskrivning)

Modelltåg.se: Skandinaviska Jernbanor AB litt A2K, B1 & WRmh (Märklin set).

Modelltåg.se: SNALL - Snälltåget litt AB3K, B1K & R7 (NMJ:s modeller)

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Bo1/B1 (Märklins modeller).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Bo1/B1 (NMJ:s modeller)

Modelltåg.se: TÅGAB - Tågåkeriet i Bergslagen AB litt AB3, B1R & BS5 (NMJ:s modeller)

Modelltåg.se: VEO - Veolia Tranport Sverige AB litt AB3K & B1K (NMJ:s modeller)

Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera B1 (Modell i skala N).

Tryckta referenser Bo1 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo1 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 35-39 (Beskrivning), s 97-98 (Ritning).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Tryckta referenser Bo1 - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Spielwarenmesse Nürnberg." i Skarvjärnet nr 4/1967 (Notis om Märklins Rc och Bo1, RBo2).

Robert Kutschbach: "Nürnberg-sensationer." i Allt om Hobby nr 1/1968 (Notis om Märklins Rc och Bo1, RBo2).

Robin Högberg: "Nya 60-talsvagnar från NMJ." i Allt om Hobby nr 3/2010 (Presentation av vagnarna i 1970-talsutförande: A2, AB2, AB3, B1 och B5L).

"Nya 60-talsvagnar från NMJ." i Allt om Hobby nr 1/2011, s. 13 (Notis om B1F och B1G).

"Märklin." i Modelljärnvägsmagasinet nr 28/2017, s. 9 (Set med Skandinaviska Jernbanor/Blå tåget).

"TÅGABs 60-talare från NMJ." i Allt om Hobby nr 5/2018, s. 25 (Notis).

Bo5

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1960 och 1967 tog SJ emot 85 vagnar littera Bo5 och 30 vagnar littera Bo5b. Vagnarna hade fem kupéer i ena vagnsänden och två öppna avdelningar. I Bo5b var två av kupéerna barnkupéer med ett gemensamt skötrum. I övriga kupéer satt man fyra i bredd, i de öppna avdelningarna 2+2. Vagnarna hade vestibuler i bägge ändar, samt två toaletter. Littera ändrades till B5 respektive B5B 1970.

Bo5 hade en förebild i äldre vagnar littera Bo8, där fanns det dock kupéer i bägge vagnsändar.

Vagnarna användes som ersättare till äldre vagnar littera Bo8 i långväga tåg. I dessa tåg gick det en vagn med barnkupé i varje tåg.

I slutet på 1970-talet togs väggen mellan avdelningarna bort, eftersom båda avdelningarna blev rökfria.

Mellan 1985 och 1989 genomfördes en större modernisering som innebar asbestsanering, nya textilier, vakuumtoaletter, högtalare och fasta slutsignaler. Vidare byggdes kupén närmast vestibulen om till tjänstekupé, och i övriga kupéer minskades antalet sittplatser till sex. Därefter hade vagnarna totalt 52 sittplatser. Moderniserade vagnar fick littera B5G, B5F (med telefonautomat) eller BS5 (med kupé för servering). Littera B5F ändrades till B5FKRT 1991. I detta sammanhang togs också barnkupéerna bort från B5B, varvid underlittera B togs bort. Sth höjdes efterhand till 160 km/h för återstående vagnar.

Några vagnar byggdes om för dansk elvärme 1991 och fick underlittera K.

SSRT tog över fyra B5 2000, för använding i uthyrningstrafik. Dessa vagnar har hyrts av Tågkompaniet och Veolia.

Några vagnar littera BS5 fick serveringskupéen ombyggd till vanlig kupé 2002, varvid vagnarna fick nytt littera B15.

SJ slopade sina B5 2004-2006. SSRT sålde sina vagnar till Netrail 2007, som använde dem i fortsatt uthyrningsverksamhet. Netrail sålde vagnarna vidare 2013, till Veolia och Blå Tåget. Tågab har också en B5. Blå Tåget använde sina vagnar i trafik mellan 2014 och 2019.

Huvuddimensioner Bo5/Bo5b

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 68/60
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

Bilder Bo5

SJ Bo5 i ursprungligt skick med bälgar 1967. Notera märkning med frimärket. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10903

Interiör Bo5 1963. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB11908.

Modeller Bo5

Skala H0

• Fleischmann färdigmodeller, bälgar

  - Katalognummer 1534 SJ litt Bo5b i brunt med lösa destinationsskyltar (1966).

  - Katalognummer 5155 SJ litt Bo5b i brunt med fast destinationsskylt (1971).

• Lima färdigmodeller, vulster

  - Katalognummer 9158-S och 9293 SJ litt B5FKRT i blå målning med silverfärgade fönsterbågar (1990).

  - Katalognummer 9293 SJ litt B5FKRT i blå målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (1997).

  - Katalognummer 9013 SJ litt B5B i brun målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (1999).

  - Katalognummer 9017 SJ litt B5K i blå målning med röd rand, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (2000).

• Märklin färdigmodeller

  - Katalognummer 4377 SJ litt B5KRT i blå målning (1997).

  - Katalognummer 43782 SJ litt B5K i blått med rött band (2000).

  - Katalognummer 43788 set med en AB3 och tre B5 svart (2022).

  - Katalognummer 43787 Set med en SJ litt A2, AB3K, B5 och B1K i blått och grafitgrått (2023).

• NMJ färdigmodeller, vulster.

  - Katalognummer 205.001 och 205.003 två SJ litt Bo5 märkt med köttstämpeln och olika vagnsnummer (2008).

  - Katalognummer 205.002 och 205.004 två SJ litt B5 i brun målning med köttstämpeln och olika vagnsnummer (2009).

  - Katalognummer 205.301 SJ litt B5K i blå och grafitgrå målning (2009).

  - Katalognummer 205.302 SJ litt B5FKRT i blå och grafitgrå målning (2009).

  - Katalognummer 205.101 och 205.102 två SJ litt B5 i brun målning med frimärket och olika vagnsnummer (2010).

  - Katalognummer 205.201 SJ litt B5F i brun målning med frimärket och InterCity-märkning (2011).

  - Katalognummer 205.501 och 205.502 två SJ litt B5K i blå och röd målning med olika vagnsnummer (2018).

  - Katalognummer 205.601 Tågab litt BS5 (2018).

  - Katalognummer 205.401 SJ litt B5B i blå och grafitgrå målning (2019).

  - Katalognummer 205.402 SJ litt B5KRT i blå och grafitgrå målning (2019).

Skala N

• Möllehem Gårdsproduktion har en B5 som en byggsats.

Skala Z

• Freudenreich Feinwerktechnik färdigmodeller

  - Katalognummer 46.220.52 set med två Netrail litt B5 i mörkblått.

  - Katalognummer 46.220.12 set med SJ litt A2FRG 4976 och litt B5F 4930 i rödbrunt med frimärket och InterCity-pilar.

  - Katalognummer 46.220.02 set med SJ litt A2 5138 och litt B5FRT 4945 i rödbrunt med frimärket.

  - Katalognummer 46.221.02 set med SJ Bo5 litt 4752 och litt Bo5 4774 i rödbrunt med frimärket.

  - Katalognummer 46.221.52 set med två Veolia litt B5, en i rött och vitt och en i mörkblått.

  - Katalognummer 46.220.32 set med en SJ litt A2 och en litt B5 i ljublått och grafitgrått (2018).

  - Katalognummer 46.221.32 set med två SJ litt B5 i ljublått och grafitgrått (2018).

  - Katalognummer 46.220.62 set med en TÅGAB litt A2K och litt B5 i vitt och rött (2020).

  - Katalognummer 46.220.61 TÅGAB litt B5 i vitt och rött (2020).

  - Katalognummer 46.222.32 set med två TKAB litt B5 i ljublått och grafitgrått (2021)

  - Katalognummer 46.222.52 set med Veolia litt A2 och B5 i vitt och mörkblått (2021).

  - Katalognummer 46.221.62 TÅGAB AB3 och BS5 i vitt med röd rand.

Webreferenser Bo5

Järnväg.net: B5 (Bilder och beskrivning)

Freudenreich Feinwerktechnik: Skandinavien (Modeller i Skala Z).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Bo5/B5 (NMJ:s modeller).

Modelltåg.se: TÅGAB - Tågåkeriet i Bergslagen AB litt AB3, B1R & BS5 (NMJ:s modeller).

Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera B5 (Modell i skala N).

Tryckta referenser Bo5 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo5 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 40-44 (Beskrivning), s 99-101 (Ritning).

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo5b 2-klass sittvagnar med barnkupé." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 45-46 (Beskrivning), s 99-101 (Ritning).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"En ny svensk snälltågsvagn!" i Allt om Hobby nr 1/1966 (Ritning Bo5).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Tryckta referenser Bo5 - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Peter Langhorst: "Gammal vagn - men ny märkning!" i Allt om Hobby nr 3/1997, s. 23 (Märklin 4377).

Kasper Dudzik: "Svenska nyheter från Lima." i Allt om Hobby nr 7/1999, s. 64 (Lima 9013).

Rutger Friberg: "Mer svenskt från Märklin." i Allt om Hobby nr 2/2000, s. 13 (A2K nr 43781 och B5K nr 43782).

Rutger Friberg: "Svenska nyheter från NMJ.." i Allt om Hobby nr 2/2000, s. 14 (Lima B5K nr 9017).

Robin Högberg: "Nya 60-talsvagnar från NMJ." i Allt om Hobby nr 3/2010 (Presentation av vagnarna i 1970-talsutförande: A2, AB2, AB3, B1 och B5L).

"Nya 60-talsvagnar från NMJ." i Allt om Hobby nr 1/2011, s. 13 (Notis om B5F).

"TÅGABs 60-talare från NMJ." i Allt om Hobby nr 5/2018, s. 25 (Notis).

"Freudenreich." i Modelljärnvägsmagasinet nr 35/2018, s. 7 (Premiär för A2, B5 och S11 i Z).

"Tågabvagnar i Z från Freudenrech." i Modelljärnvägsmagasinet nr 41/2020, s. 6 (A2K och B5 i set).

"TÅGAB I Z-skala." i Allt om Hobby nr 6/2023, s. 29 (Nyheter från Freudenreich).

B1c

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Under 1968 och 1969 levererades 25 cafévagnar littera B1c. Enligt det gällande systemet borde littera ha varit Bo1c, men i förväntan på det nya litterasystemet togs bogginollan bort. Littera efter 1970 ändrades trots detta till RB1. Vagnarna var inredda med en serveringsdisk och en caféavdelning, samt ett antal vanliga sittplatser i andra klass (2+2). Dessa vagnar hade endast en vestibul i ena änden, i caféänden fanns istället två dörrar för inlastning av varor. B1c hade vulster redan vid leverans som första vagnstyp vid SJ. Bakom serveringsdisken fanns endast ett fönster.

SJ hade haft liknande kombinerade café- och sittvagnar tidigare, i form av Bo8c och RBo11. Någon cafévagn av denna typ nybyggdes inte bland 80-talsvagnarna, men de RB11 som modifierades för BlueX-tågen fick en liknande inredning.

Sexton av vagnarna byggdes om 1985 med en hel serveringsavdelning på 44 sittplatser som ersatte de ordinarie sittplatserna i andra klass. Dessa vagnar fick nytt littera R2. Vid denna ombyggnad märktes vagnarna också med "InterCity" och gula pilar.

Samtliga vagnar moderniserades 1991 med asbestsanering, då byggdes de återstående RB1 också om till R2 i ett något annorlunda utförande än de tidigare ombyggda. Dessa nya R2 fick också en ny färgsättning i grafitgrått och rött, samt sth höjd till 160 km/h. De första ombyggda R2-vagnarna slopades under 1990-talet.

Sju vagnar byggdes om för "Svenska Orientexpressen" 2000-2001 och målades om i ett mörkblått färgschema, och fick littera R12. Dessa gick kvar i trafik till 2010. Därefter såldes en vagn till Visit Vemdalen och målades om i Inlandsbanans färgsättning. Fem R12 såldes till Trafikverket 2012 och uppustades samt målades i Trafikverkets färgschema i grått och rött. Vid denna upprustning sattes vestibuldörrarna igen. Dessa vagnar sattes inledningvis in i trafik på Övre Norrland, och är fortfarande i trafik (2020).

SJ fortsatte att använda en R2 sporadiskt efter 2010, som också fick SJ:s svarta målning. Den vagnen och en annan såldes till Tågab 2014 och används i tågen Karlstad-Stockholm.

Huvuddimensioner B1c

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 16
Sittplatser café: 32
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

Modeller B1c

Skala H0

• SWB byggsatser och färdigmodeller

  - Katalognummer 140-4801 SJ litt B1c (1997).

  - Katalognummer 140-4901 SJ litt RB1 (1997).

  - Katalognummer 140-5501, 140-5701 och 140-5801 SJ litt R2 (1997).

• Dekaler och etsat etsplåtar för konvertering av NMJ-vagnar.

  - SJ litt B1c/RB1.

  - SJ litt R2/R12.

• NMJ färdigmodeller

  - Katalognummer 206.101 SJ litt B1c rödbrun, ljusgrå och svart, märkt med frimärket (2020).

  - Katalognummer 206.102 SJ litt RB1 rödbrun, ljusgrå och svart, märkt med frimärket (2020).

  - Katalognummer 206.103 & 206.104 två SJ litt RB1 rödbrun, ljusgrå och svart, märkt med frimärket och "kniv och gaffel", olika nummer (2020).

Webreferenser B1c - förebild

Järnväg.net: R2 (Bilder och beskrivning)

Järnväg.net: R12 (Bilder och beskrivning)

Järnväg.net: RB1 (Bilder och beskrivning)

Järnvägshistoriskt forum: Hur användes B1c/RB1? (B1c i trafik).

Webreferenser B1c - modell

Dekaler o etsat (Etsad modell i H0).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt B1c/RB1/R2/R12 (NMJ:s vagnar).

Svenskt MJ-forum: Habo hobby SJ RB1? (Diskussion om NMJ:s B1c i H0).

Tryckta referenser B1c - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "B1c Kafé- och 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 47-52 (Beskrivning), s 102 (Ritning).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Christina Hultström: "En efterlängtad restaurangvagn." i järnvägar! nr 3/1985 (Den första ombyggnaden av RB1 till R2).

Tryckta referenser B1c - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Serietillverkad RB1 från NMJ." i Allt om Hobby nr 1/2020, s. 20 (Notis).

Lars Kempe: "Rapport från Nürnberg." i Modelljärnvägsmagasinet nr 40/2020, s 8-9 (NMJ:s prototyp).

Joakim Sannagård: "Restaurangvagn från NMJ." i Allt om Hobby nr 4/2020 (Recension).

"Restaurangvagnar i H0 från NMJ." i Modelljärnvägsmagasinet nr 42/2020, s. 6.

DFo28

Tillbaka till toppen

Beskrivning

En kombinerad post- och resgodsvagn levererades till SJ i tjugo exemplar 1965, littera DFo28. Vagnarna var inredda med en postkupé på 28 m2 med sorteringsrum och ett mindre förvaringsrum, samt en resgodsavdelning på 28 m2 och en tjänstekupé. Vagnarna hade vestibuler i bägge ändar. På bägge vagnssidor fanns en skjutdörr till resgodsavdelningen och en dubbeldörr och ett brevinkast till postavdelningen. Vid leverans var vagnarna målade i SJ röd 92 med ett gult fält vid brevinkastet. Littera ändrades till DF28 1970.

DFo28 blev SJ:s sista nybyggda vagn med postkupé för postsortering ombord. Bland fyrtiotalsvagnarna fanns det två DFo-vagnar, den som påminde mest om DFo28 var DFo2.

En vagn förstördes i en olycka 1979.

År 1983 fick vagnarna en ny färgsättning med tre ränder i gult-blått-gult nedanför bröstlisten och tre blå posthorn på gula fält över bröstlisten.

Samtliga återstående vagnar moderniserades 1991 med asbestsanering, och en förstorad postkupé. I samband med detta sattes den ena sidodörren igen, och brevinkastet togs bort. Vagnarna målades ett nytt färgschema, gult nedtill med ett blått posthorn, och grafitgrått över fönstren. Dessa vagnar fick nytt littera D38F eller D38RT. Vagnarna byggdes om igen 1995 genom att all sorteringsutrustning togs bort och tjänstekupén försvann. Vagnarna anpassades för postens rullvagnar, och fick littera D48. I slutet av 1990-talet målades de helt i en gult färgschema.

Vagnarna användes inledningsvis som postkupéer i tåg över hela nätet. Efter ombyggnad till D48 användes vagnarna i postens direkttåg från Stockholm till Göteborg, Malmö och Sundsvall.

Samtliga vagnar fördes över till Green Cargo 2001 och fick nytt littera Db. Dessa vagnar användes i rena posttåg. Vagnarna ställdes av runt 2010. Två vagnar såldes till Värmlandståg och tre till Tågab 2016.

Huvuddimensioner DFo28

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Yta postkupé: 28 m2
Resgodsyta: 28 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

Bilder DFo28

Lastning i resgodsavdelningen i SJ DFo28 5068, 1965. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10793

Premiär för DFo28 i Nordpilen, tåg 94, 1965. Sortering av brev. Foto Yngve Hellström, Digitalt museum POST.015637.

Modeller DFo28

Skala H0

• SWB

  - Katalognummer 142-3101 SJ litt DFo28 (1999).

  - Katalognummer 142-3201 SJ litt DF28 (1999).

• Dekaler och etsat etsplåtar för att bygga om en NMJ-vagn.

  - SJ litt DFo28/DF28.

  - SJ litt D48/Db.

Webreferenser DFo28

Järnväg.net: DF28/D38/D48/Db (Bilder och beskrivning)

Dekaler o etsat

Tryckta referenser DFo28 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo28 Post- och resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 53-55 (Beskrivning), s 107 (Ritning).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Svante Runberger: "SJ post- och resgodsvagn litt DF28." i järnvägar! nr 3/1982 (Ritning, beskrivning).

Tryckta referenser DFo28 - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Robin Högberg: "Nürnbergmässan 2010. Nya lok och vagnar 2010." i Allt om Hobby nr 2/2010 (DFo28/DF28 aviserad från NMJ, dock aldrig producerad).

Fo5

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot 35 resgodsvagnar littera Fo5a 1961-1962 och tio resgodsvagnar Fo5b 1961. Vagnarna var kortare än övriga vagnar av 1960-talsmodell, eftersom godsmängderna med resgods, ilgods och expressgods hade minskat på 1950-talet. Fo5a var inredda med en stor resgodsavdelning. Fo5b hade en korridor på sidan av resgodsavdelningen för att kunna gå i trafik mitt i tågen, samt kunna gå i färjetrafiken till Danmark. Bägge vagnstyperna hade en tjänstekupé med pentry i ena änden. Vid leverans var alla vagnar utrustade med boggier m/42. Korgen hade en stor skjutdörr ungefär mitt på bägge sidorna och vestibuler i bägge ändar.

Fo5 var ungefär lika stora som de äldre tvåaxliga resgodsvagnarna littera F5, men fick boggier för bättre gångegenskaper. SJ har inte byggt några rena resgodsvagnar efter Fo5.

Fo5a användes i snälltåg och persontåg i hela landet, ibland användes två vagnar i samma tåg när godsvolymerna var stora. Fo5b användes i trafiken till Köpenhamn över färjeförbindelsen Helsingborg-Helsingör tills Öresundsbron byggdes. Därefter användes de som övriga Fo5.

Sth ökades till 130 km/h 1968-1969. Vid litterareformen 1970 blev littera F5 respektive F6K. När DSB gick över till elvärme 1978 byggdes F6K om för detta. För någon tid hade vagnarna bägge uppvärmningssystemen och littera F6EK, sedan togs ångvärmen bort och littera återgick till F6K.

Samtliga vagnar byggdes om med början 1990. Boggierna byttes ut till Minden-Deutz boggier, sth höjdes till 160 km/h och inbyggda slutsignaler monterades. Efter ett tag byttes dörrarna ut motordrivna rullportar. I samband med denna ombyggnad ändrades F5 till littera F33R och F6K till littera F24K. Vid denna ombyggnad målades vagnarna vita med grafitgrå fält i fönsterhöjd. Vagnarna märktes först med "SJ Expressgods", därefter med ett posthorn och "Express" och till sist med "SJ Express".

SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnarna i huvudsak ställdes av. Några vagnar användes senare i chartertåg och hann med att målas svarta. SJ sista vagn i trafik såldes till Veolia 2014. En annan vagn har sålts till Svensk Tågkraft.

Huvuddimensioner Fo5a/Fo5b

Löb: 16,00 m
Hjulbas: 9,10+2,40 m
Resgodsyta: 33/24 m2
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)/+ångvärme Vapor (DK)
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn

Bilder Fo5

SJ F24K 55204 på Järnvägsmuseum 2010. Källa Digitalt museum Jvm21392

Modeller Fo5

Skala H0

• Lima färdigmodell med vulster.

  - Katalognummer 9335 SJ litt F5 i brunt med MD-boggier och frimärket (1977).

  - Katalognummer 9335 SJ litt F5 i brunt med boggier m/42 och frimärket (1979).

  - Katalognummer 9335 SJ litt F6K i brunt med boggier m/42, vulster och frimärket. Endast i presentsats (1979).

  - Katalognummer 9335 SJ litt F5 i brunt med boggier m/42, silverfärgade fönsterbågar och frimärket (1981).

  - Katalognummer 9335-S och 9360 SJ litt F24KR i blått med MD-boggier (1990).

  - Katalognummer 9302 SJ litt F6K i brunt, frimärket och NEM-ficka (1997).

  - Katalognummer 9439 SJ litt F33 märkt SJ EXPRESS med frimärket och NEM-ficka (1997).

  - Katalognummer 9494 SJ litt F33 märkt FÖRETAGSPAKET EXPRESS med frimärket och NEM-ficka (1997).

  - Katalognummer 9093 SJ litt S17 blå/röd (Tågvärmevagn, 2000).

Skala N

• Möllehem Gårdsproduktion har en modell av en F5.

Webreferenser Fo5

Järnväg.net: F5/F6K/F24K/F33 (Bilder och beskrivning)

Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera F5 (Modell i skala N)

Youtube: Kort guide till Limas svenska modeller

Tryckta referenser Fo5 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo5 Resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 56-64 (Beskrivning), s 108-109 (Ritning).

Maskinbyrån: "Resgodsvagnar F" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Svante Runberger: "SJ litt. Fo5." i Skarvjärnet nr 3/1967 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Tryckta referenser Fo5 - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Lars-Olof Karlsson: "Allt om hobby synar. Limas svenska resgodsvagn." i Allt om Hobby nr 4/1978 (Recension).

Lars Olov Karlsson: "Svenskt från Lima." i Allt om Hobby nr 2/1997, s. 47 (Förnyad resgodsvagn med bättre fönster, katalognummer 9302, 9439 och 9494).

Rutger Friberg: "Svenska nyheter från NMJ." i Allt om Hobby nr 2/2000, s. 14 (Lima S17 nr 9093).

RBo2

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 21 byffévagnar littera RBo2. Vagnarna hade ett kök i mitten, en byfféavdelning för matservering i ena änden och en caféavdelning i andra änden. I byfféavdelningen tillämpades bordsservering "á la carte". Kaféavdelningen och byfféavdelningen kunde ersätta varandra vid behov. Korgen hade dubbeldörrar på sidorna för lastning till köket. Vestibul för ombordstigning fanns endast i kafédelen.

Tidigare restaurangvagnar hade kök i ena vagnsänden och matsal i den andra. I den efterföljande 80-talsgenerationen byggdes däremot en liknande restaurangvagn, littera R4R.

Vagnarna gick från början i snälltåg där det tidigare hade använts både restaurangvagn och kafévagn, men där efterfrågan inte motsvarade två vagnar. Vagnarna sattes också in i expresståg. När tågplan 1968 infördes ersattes många snälltåg med lokdragna expresståg, som inte medförde expressgods eller resgods. Därmed minskade gångtiderna och efterfrågan på matservering.

Alla vagnar byggdes om till självservering mellan 1969 och 1971. Vid litterareformen 1970 fick redan ombyggda vagnar littera R1, medan de som ännu ej byggts fick littera R2G tills de byggts om.

På 1980-talet byggdes vagnarna om för sth 160 km/h.

Dessa vagnar genomgick inte asbestsanering, och fick heller aldrig någon ny målning. De sista vagnarna slopades 1993.

Huvuddimensioner RBo2

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser restaurang: 30
Sittplatser kafé: 22
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

Bilder RBo2

SJ RBo2 på Stockholm C 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10363

Byfféavdelningen i en RBo2 1962. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12494:01

Modeller RBo2

Skala H0

• Märklin färdigmodeller

  - Katalognummer 4073 SJ litt RBo2 i brunt med bälgar och köttstämpeln (1968).

  - Katalognummer 4073 SJ litt RBo2 i brunt med bälgar och frimärket (1983).

  - Katalognummer 4073 SJ litt RBo2 i brunt med bälgar och frimärket samt blå destinationsskyltar i dörrfönstren (1983).

  - Katalognummer 4073 SJ litt RBo2 i brunt med vulster och frimärket samt blå destinationsskyltar i dörrfönstren (1985).

  - Katalognummer 4378 SJ litt R1R i röd, grafitgrå och ljusgrå målning (1992).

• Dekaler och etsat etsplåtar för att bygga om NMJ-vagnar.

  - SJ litt RBo2 (2014).

  - SJ litt R1 (2014).

Skala N

• Möllehem Gårdsproduktion har en R1 som byggsats.

Webreferenser RBo2

Järnväg.net: R1 (Bilder och beskrivning)

Dekaler o etsat (Byggsats i H0)

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt RBo2/R2/R1 (Märklins modeller).

Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera R1 (Modell i skala N).

Svenskt MJforum: Projekt R1 är äntligen igång (Byggtråd med förebildsinfo).

Tryckta referenser RBo2 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "RBo2 Byffévagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 65-69 (Beskrivning), s 110-112 (Ritning).

Maskinbyrån: "Restaurangvagnar R" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år." i järnvägar! nr 1/1988.
Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år. Del 2." i järnvägar! nr 2/1988

Tryckta referenser RBo2 - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Spielwarenmesse Nürnberg." i Skarvjärnet nr 4/1967 (Notis om Märklins Rc och Bo1, RBo2).

Robert Kutschbach: "Nürnberg-sensationer." i Allt om Hobby nr 1/1968 (Notis om Märklins Rc och Bo1, RBo2).

Robin Högberg: "Nürnbergmässan 2010. Nya lok och vagnar 2010." i Allt om Hobby nr 2/2010 (RBo2/R1 aviserad från NMJ, dock aldrig producerad).

"60-talsvagnar I N-skala." i Allt om Hobby nr 8/2013, s. 10 (Notis om AB2 och R1 från Möllehem, R1 kallad "R2" i texten).

"R1 i plåt." i Allt om Hobby nr 7/2014, s. 9 (Notis om etsplåtar i H0 från Dekaler & etsat).

WLABo1

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Bland 60-talsvagnarna byggdes också en sovvagn. Littera WLABo1 levererades i 25 exemplar 1964 och 1965. Vagnarna hade elva universalkupéer som kunde bäddas med med en, två eller tre platser, och dukas med tre sittplatser på dagtid. Korgen var längre och högre än standardkorgarna. På kupésidan var det ett litet fönster per kupé, och på korridorsidan omväxlande större och mindre fönster. Vagnarna hade en vestibul i varje ände. Littera ändrades till WL1 år 1970.

Närmaste föregångaren var littera WLABo6 från 1956. På 1990-talet byggdes en liknande sovvagn med universalkupéer, littera WL6.

Vagnarna har använts i nattåg över hela landet, men särskilt i trafiken till Jämtland.

Vagnarna byggdes om 1996-1997 med asbestsanering, nya textilier, vakuumtoaletter och inbyggda slutsignaler. En sovkupé byggdes om till duschutrymme. Vagnarna fick också det nya färgschemat i blått med en grafitgrå rand över fönstren, samt sth 160 km/h.

Vagnarna går alltjämt kvar i trafik, som SJ:s sista vagn i 1960-talsgenerationen.

Huvuddimensioner WLABo1

Löb: 24,50 m
Hjulbas: 17,00+2,50 m
Sovplatser: 33
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft, blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

Bilder WLABo1

SJ WLABo1 i Hagalund 1964, kupésidan. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB13114

Interiör av WLABo1 i Hagalund 1964. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB13113:01

Modeller WLABo1

Skala H0

• SWB

  - Katalognummer 142-3301 SJ litt WLABo1 (2000).

  - Katalognummer 142-3401 SJ litt WL1 (2000).

• Dekaler o etsat har etsplåtar för att konvertera en NMJ-vagn till en WL1.
• Lokstallet släppte en handbyggd färdigmodell av en WL1 2013.

Webreferenser WLABo1

Järnväg.net: WL1 (Bilder och beskrivning).

Dekaler o etsat (Modell i H0)

Tryckta referenser WLABo1 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "WLABo1 1- och 2-klass sovvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 70-72 (Beskrivning), s 113-114 (Ritning).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Tryckta referenser WLABo1 - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"WL1 från Lokstallet." i Allt om Hobby nr 7/2013, s. 15 (Notis).

Webreferenser

lokstallet.n.nu: Trafikverket (SSRT) Personvagnar

Youtube: Kort guide till Limas svenska modeller

Tryckta referenser - förebild

Tillbaka till toppen

Hans Helmstein & Svante Runberger: SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010.

Lars Olov Karlsson: "1960-talets vagnar." i Allt om Hobby nr 3/2010 (Beskrivning).

Fredrik Tellerup: "Tågabs personvagnar i förebild och modell." i Modelljärnvägsmagasinet nr 35/2018.

Niklas Bygdestam: ”Hur bra var SJ:s 1960-talsvagnar?” i Tåg nr 6/2024.

Tryckta referenser - modell

Tillbaka till toppen

"Spielwarenmesse Nürnberg." i Skarvjärnet nr 4/1967 (Notis om Märklins Rc och Bo1, RBo2).

Robert Kutschbach: "Robert K. på mässa i Leipzig." i Allt om Hobby nr 6/1967 (Reportage från Östtysk mässa, bl.a. skalenliga boggivagnar från Schicht).

Jan-Olov Nilsson: "Kortare koppel." i Allt om Hobby nr 6/1980 (Kortare koppel till Limas svenska boggivagnar).

Arne Björling: "Byggtips. Gör ett kort Limakoppel." i Allt om Hobby nr 3/1989.

KB: "Allt om hobby synar. Nymålat från Lima." i Allt om Hobby nr 1/1992 (Lima sats 149830 med Rc3, A2, B5 i blått och grafitgrått och F24 i vitt och grafitgrått).

Lars Olov Karlsson: "Svenskt från Norge." i Allt om Hobby nr 7/2006, s. 44 (NMJ:s vagnar aviseras, inklusive flera littera som aldrig producerats).

Robin Högberg: "Nya 60-talsvagnar från NMJ." i Allt om Hobby nr 3/2010 (Presentation av vagnarna i 1970-talsutförande, A2, AB2, AB3, B1 och B5L).

"Nya 1960-talsvagnar från NMJ." i Allt om Hobby nr 1/2011, s. 13 (A2FGR, A2G, B12, B1F, B1G & B5F, 1980-tal).

"Rc-lok och personvagnar från Märklin." i Allt om Hobby nr 7/2012, s. 12 (Set med fyra bruna personvagnar, katalognummer 43785).

Stefan Nilsson: "Svenskt slutsignalblink till personvagnar." i Modelljärnvägsmagasinet nr 13/2013 (Test).

"Nya 60-talsvagnar." i Allt om Hobby nr 5/2016, s. 6 (Notis om kommande NMJ-vagnar i SJ:s blåa och Tågabs färgscheman).

"Nya 60-talare." i Allt om Hobby nr 3/2018, s. 19 (Notis om NMJ:s H0-vagnar i blå och röd lackering).

Lars Ljungberg: "Vagnsbelysning och slutsignal i Blå tåget för tvåräls." i Modelljärnvägsmagasinet nr 32/2018 (Konvertering av Märklinvagnar).

Fredrik Tellerup: "Tågabs personvagnar i förebild och modell." i Modelljärnvägsmagasinet nr 35/2018.

Lars Ljungberg: "Kortkopplade Limavagnar." i Modelljärnvägsmagasinet nr 35/2018.

"Snälltåget & Veolia från NMJ." i Allt om Hobby nr 4/2019, s. 21 (Notis).

Anders Härdin: "Kortkopplade Limavagnar - ett sätt till." i Modelljärnvägsmagasinet nr 36/2019.

"Tågabvagnar i Z från Freudenrech." i Modelljärnvägsmagasinet nr 41/2020, s. 6 (A2K och B5 i set).

"Märklin." i Modelljärnvägsmagasinet nr 48/2022, s. 8 (Notis om set med svarta AB3 och B5).

"Svarta vagnar." i Allt om Hobby nr 1/2022, s. 18 (Notis om Märklins svarta vagnar).

"Märklin." i Modelljärnvägsmagasinet nr 52/2023, s. 10 (Vagnsätt med fyra vagnar i blått och grafitgrått).

Anders George: "Fem fix för NMJ:s 1960-talsvagnar." i Modelljärnvägsmagasinet nr 58/2024 (Fix av kortkoppelkulisserna).