SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell
På denna sida redovisas de SJ-vagnar, främst av 1940-talsmodell, som utrustades med nya svetsade korgar mellan 1959 och 1985.
Inledning
SJ:s första serie av svetsade personvagnar drabbades av omfattande problem med rost, i mycket större utsträckning än tidigare nitade stålvagnar. Detta innebar att många av vagnarna var svårt anfrätta efter 25 års drift. Många vagnar byggdes med nya korgar under en period av cirka tjugo år från 1960-talets mitt. Att man valde att livtidsförlänga befintliga vagnar kan bero på att budgeten för fordonsunderhåll disponerades av SJ:s ledning själva, medan investeringar i ny rullande materiel skulle godkännas av riksdagen. Det var alltså lättare att få igenom ombyggnader är nybyggda vagnar. De flesta vagnar som byggdes om var BCo11b, Co8b/d, Co8cs, Co9b eller Co14. Enstaka Bo5b, BCo7b och Co8f byggdes också om. Vilka vagnar som valdes ut för ombyggnad berodde inte bara på i vilket skick de befanns sig, utan också vilka typer som som ansågs mest föråldrade. A3, B7 och BC2 fick vulstbälgar vid ombyggnaden. På 1980-talet byggdes tjugo B3 om igen till cafévagnar RB4.
Ett antal f.d. trävagnar försågs också med en nybyggd svetsad korg, då åtta Bo8a byggdes om till BFo16. Dessa redovisas också på denna sida.
Huvuddelen av dessa vagnar slopades på 1990-talet. Några BC2 går alltjämt i trafik.
Vagnarna redovisas nedan enligt ursprungligt littera. Vagnar där ombyggnaden började före 1970 är redovisade enligt det litterasystem som gällde 1956-1970. Dessutom finns det en övergångsform av detta system, där vagnar byggda ca 1965-1970 fick littera utan "bogginollan", eftersom den ändå skulle tas bort. Vagnar som byggts om efter 1970 redovisas enligt det system som gällt sedan dess.
Översikt över vagnstyper
Här följer en kortfattad översikt över vagnarna som redovisas på denna sida.
| Litt | Typ | I trafik | Ombyggd | Omlittrerad | Ny ägare | Ur trafik |
| A3 | Sittvagn | 1970 | B3, AB13 (1983) | IBAB | 1994 (SJ) | |
| B7 | Sittvagn | 1968 | A3, AB13 (1983), RB4 (1985) | B3 (1970) | IBAB | 2001 (SJ), ? (IBAB) |
| B10c | Cafévagn | 1965 | RB2 (1970) | 1989 | ||
| BC2 | Liggvagn | 1971 | 1991-93, 2009 | BC3 (1995) | Veolia (2006), IBAB, Blå Tåget, TÅGAB (2012) | BC3 (1999) |
| BFo16 | Sitt- och resgodsvagn | 1959 | BF3 (1970) | 1992 | ||
| RB4 | Bistrovagn | 1985 | 2002? |
Förklaring till kolumnrubrikerna
Litt = Littera
Typ = Typ av vagn
I trafik = Årtal då vagnen togs i trafik
Ombyggd = Större ombyggnader
Omlittrerad = Ändring av huvudlittera
Ur trafik = Sista trafikår, för olika bolag
Andra wiki-sidor om vagnar
Vagnar
SJ godsvagnar
GC godsvagnar
Övriga tågoperatörers godsvagnar
SJ personvagnar
Tyska privatbanevagnar
EJ personvagnar av 1930-talsmodell
SJ personvagnar av 1930-talsmodell
SJ personvagnar av 1940-talsmodell
SJ personvagnar av 1950-talsmodell
SJ personvagnar av 1960-talsmodell
SJ personvagnar av 1980-talsmodell
A3
Beskrivning
Mellan 1970 och 1975 byggdes femton vagnar om till rena förstaklassvagnar littera A3. Vagnarna var inredda med två lika stora avdelningar i första klass med sammanlagt 44 sittplatser. Vagnarna var utustade med två toaletter. Korgarna hade tio stora fönster per sida, samt två toalettfönster på ena sidan på vissa vagnar. Korgarna saknade bröstlist men hade tre sickor under fönstren. Vid ombyggnaden behölls bottenplattan, gavelväggarna, sidodörrarna och i vissa fall taket. Korgen var identisk med B7 version 1. Samtliga vagnar var utrustade med Minden-Deutz-boggier.
A3-vagnarna användes på de flesta linjer i syd- och mellansverige där det funnits behov av hela första klass vagnar, t.ex. Karlstad-Göteborg.
Fem av vagnarna byggdes om till B3 1973. Därefter byggdes vagnar om mellan A3 och B3 vid olika tillfällen, bland annat för att hantera säsongsvariationer i efterfrågan, då behovet av första klass vagnar var lägre på sommaren. Därmed har det även funnits A3-vagnar med B3-korg version 2.
Tre vagnar byggdes om till kombinerade första- och andra klass vagnar AB13 1983. Dessa återställdes till A3 1985. Dessa vagnar användes främst i trafiken Malmö-Karlskrona.
Vagnarna slopades 1991-1994. En vagn som hyrts ut till IBAB 1993 togs över av IBAB 1998 och målades därefter i IBAB:s färgschema.
Huvuddimensioner A3
Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+2,50 m
Sittplatser andra klass: 44
Sittplatser tredje klass: 0
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE)
Internationell trafik: Norge.
Modeller A3
Skala H0
- 2000 släppte UGJ en A3 som byggsats i plast.
Skala N
|
|
| Fleischmann 8171. Foto Svensk N-skalehistoria. |
Tryckta referenser A3
Hans Helmstein & Svante Runberger: "A3 1-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 129-130 (Beskrivning).
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Lars-Olof Karlsson: "Svenskt i N." i Allt om Hobby nr 8/1978 (Snabbtitt på Fleischmanns D-lok och personvagnar).
Rutger Friberg: "Nytt för H0-rallare! Svenska personvagnar från UGJ." i Allt om Hobby nr 8/2000 (Notis om UGJ:s A3 och B3).
"Återkomsten hos Fleischmann." i Allt om Hobby nr 7/2014, s. 8 (Set med Du och tre personvagnar).
"Fleischmanns nysvenskar." i Modelljärnvägsmagasinet nr 20/2015, s. 6 (Nya satsen från 2015).
Webreferenser A3
Järnväg.net: A3 (Bilder).
Habo Hobby: A3/B3 'rillad sida' etsade sidor, N-skala Nmodell (Konverteringssidor i nysilver version 2, skala N)
Spur N Datenbank: Baureihe A 3 SJ Schnellzugwagen 1. Kl (Fleischmanns N-modell)
B7
Beskrivning
Mellan 1968 och 1977 byggdes 105 vagnar om till andra klass vagnar littera B7. Littera B7 antogs som förberedelse för det kommande litterasystemet, men 1970 fick vagnarna i stället littera B3. Vagnarna var inredda med två lika stora avdelningar i andra klass med sammanlagt 68 sittplatser. Vagnarna var utrustade med två toaletter. Korgarna hade tio stora fönster per sida, samt två toalettfönster på ena sidan för vissa vagnar. Korgarna fanns i två versioner. Version 1 saknade bröstlist men hade tre sickor under fönstren, korgen på version 1 var identisk med A3-vagnarna. Version 2 hade bröstlist och tät sickning på hela korgsidan, motsvarande utförandet av korgsidorna på vagnar av 1960-talsmodell. Vid ombyggnaden behölls bottenplattan, gavelväggarna, sidodörrarna och i vissa fall taket. Samtliga vagnar utrustades med Minden-Deutz-boggier. Två vagnar utfördes med kiosk och personalutrymme med sammanlagt 54 sittplatser, littera B3S. När Danmark gick över till elvärme i tågen utrustades fjorton vagnar för denna trafik med littera B3E, från 1978 B3K.
B3-vagnarna har använts över hela nätet, ofta som insatsvagnar vid högtrafik.
Vagnar har byggts om mellan B3 och A3 vid olika tillfällen, bland annat för att hantera säsongsvariationer i efterfrågan, då behovet av första klass vagnar var lägre på sommaren.
En vagn byggdes om till kombinerad första- och andra klass vagn AB13 1983. Denna återställdes till A3 1985.
Med början 1984 byggdes tjugo vagnar om till sitt- och serveringsvagnar littera RB4.
Tre vagnar byggdes om för gå i Uppsalapendeln med UIC manöverkabel 1989 och fick littera B3AU.
Vagnarna slopades 1989-2001 och skrotades eller såldes. IBAB har hyrt flera vagnar, var av några senare har köpts in. Vagnarna användes under några år i de s.k. vildmarkstågen, men står numera avställda.
Huvuddimensioner B7
Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 68
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge
Bilder B7
|
|
| IBAB B3 (version 1) i Östersund 1995. Källa Digitalt museum JvmKDAF00763 |
Modeller B7/B3
Skala H0
- 2000 släppte UGJ en B3 som byggsats i plast. Denna har funnits i utförande för såväl SJ som IBAB.
Skala N
|
|
| Fleischmann 8172. Foto Svensk N-skalehistoria. |
- Nmodell släppte etsplåtar 2006 för att konvertera en Fleischmannvagn till en B3 version 2, katalognummer 10107.
Tryckta referenser B7/B3 - förebild
Hans Helmstein & Svante Runberger: "B3S 2-klass sittvagnar med kiosk." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 131 (Beskrivning).
Hans Helmstein & Svante Runberger: "B7/B3 2-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 132-134 (Beskrivning), s 242 (Ritning).
Tryckta referenser B7/B3 - modell
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: Moderniserade sittvagnar." i Allt om Hobby nr 5/1977 (Konvertering av Limas norska B3 i H0 till SJ B3).
Lars-Olof Karlsson: "Svenskt i N." i Allt om Hobby nr 8/1978 (Snabbtitt på Fleischmanns D-lok och personvagnar).
Rutger Friberg: "Nytt för H0-rallare! Svenska personvagnar från UGJ." i Allt om Hobby nr 8/2000 (Notis om UGJ:s A3 och B3).
"Återkomsten hos Fleischmann." i Allt om Hobby nr 7/2014, s. 8 (Set med Du och tre personvagnar).
"Fleischmanns nysvenskar." i Modelljärnvägsmagasinet nr 20/2015, s. 6 (Nya satsen från 2015).
"Nytt från Nmodell." i Allt om Hobby nr 2/2016, s. 10 (Etsplåtar till B3 med tät sickning).
Webreferenser B7/B3
Järnväg.net: B3 (Bilder och beskrivning).
Spur N Datenbank: Baureihe B 3 SJ Schnellzugwagen 2. Kl (Modell i N)
B10c
Beskrivning
Fem Bo8cs byggdes om till nya kafévagnar 1965 och 1966, som gavs littera B10c. Vagnarna hade en serveringsavdelning med 24 sittplatser och åtta ståplatser, pentry med mikrovågsugn och självservering, samt en avdelning med 22 andraklass sittplatser. Korgen var inte lika kraftigt ombyggd som på övriga modifierade vagnar, utan korgsidorna fick behålla bröstlisten och de tre sickorna på nederdelen. Däremot ersattes fönstren med sju stora gummiinfattade fönster med träram på pentrysidan och och tio liknande fönster på korridorsidan. Vagnarna hade Minden-Deutz-boggier. Efter litterareformen 1970 fick vagnarna nytt littera RB2. Dessa vagnar fick bälgar från början, och fick vulster under 1970-talet.
Vagnarna har använts på många håll i södra och mellersta Sverige.
Alla vagnar slopades 1989.
Huvuddimensioner B10c
Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 22
Sittplaster serveringsavdelning: 24
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge
Bilder B10c
|
|
| SJ RB2 i Malmö 1990 för transport till Tyskland och skrotning. Tyskarna vägrade dock befatta sig med asbestvagnar och vagnen skickades tillbaka till Sverige och skrotades till sist i Landskrona senare samma år. Foto Ola Ahlström. |
|
|
| Utbildningstavla för Trafikrestaurangers personal, som visar B10c. Källa Digitalt museum Jvm23631-3. |
Modeller B10c
Någon modell av B10c är inte känd.
Referenser B10c
Hans Helmstein & Svante Runberger: "B10c kafé- och 2- klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 135-136 (Beskrivning).
Järnväg.net: RB2 (Bild).
BC2
Beskrivning
Mellan 1971 och 1985 byggdes sammanlagt 76 vagnar om till liggvagnar i andra klass. Vagnarna byggdes om i fyra distinkta serier. Serie ett byggdes om 1971 till 1972 med utgångspunkt i tjugo BCo7b som fick littera BC2. Serie två byggdes om 1974-1975 och omfattade tjugo Co8b/d som fick littera BC2T. Serie tre byggdes om 1977-1978 och omfattade 21 vagnar Co14 som fick nytt littera BC2T eller BC2KT. Den fjärde serien byggdes om 1984-1985 av femton vagnar av olika typer och fick littera BC2KT. Vagnarna var inredda med åtta kupéer med sammanlagt 48 liggplatser, två toaletter och tvättrum närmast varje vestibul. Samtliga vagnar hade boggier av Minden-Deutz-typ. Vagnar med underlittera T hade vakuumtoalett, vagnar med underlittera K hade dansk elvärme.
Korgarna var högre än standard, och hade åtta stora fönster på varje sida, samt två toalettfönster på ena sidan. Korgarna byggdes i två versioner. Version ett saknade bröstlist men hade tre sickor under fönstren. Version två hade bröstlist och tät sickning på hela korgsidan, motsvarande utförandet av korgsidorna på vagnar av 1960-talsmodell. Vagnar i serie ett hade korg av version ett, övriga vagnar hade korg av version två.
Detta blev SJ:s andra liggvagn, tidigare hade det bara funnits några ombyggda förstaklassvagnar littera BC1. Bland 80-talsvagnarna nybyggdes liggvagnar littera BC4.
Vagnarna har använts för att för att hantera den stora efterfrågeökning på billiga långväga resor som Interrailkortet innebar. Dessutom fanns en stor inhemsk efterfrågan på resor till vintersportorter. Vagnarna har gått i långväga sådana resor i Sverige och Norge, samt också till Köpenhamn.
Vagnarna ur serie två till fyra genomgick ett moderniseringsprogram i början på 1990-talet som innebar sth 160 km/h, skivbromsar, inbyggda slutsignaler och vakuumtoaletter för vagnar som inte tidigare haft detta. Vid denna moderninering fick vagnarna också SJ nya färgschema i mellanblått med en grafitgrå rand över fönstren. Serie ett moderniserades inte, och fick littera BC3 1995 för att skiljas från moderniserade vagnar.
Fyra BC3 hyrdes ut till Inlandsbanan 1993 och köptes 1998. Dessa vagnar återgick till SJ några månader 1994 och fick tillfälligt littera BC2P. Vagnarna användes några år på Inlandsbanan i Vildmarkstågen och ställdes därefter av. De skrotades 2012. SJ slopade sina BC3 1998-1999.
Från 2001 sattes ett antal BC2 också in i trafik på Berlin, varvid de försågs med UIC-kabel och underlittera D.
Mellan 2000 och 2003 hyrde Tågkompaniet ett antal vagnar för trafik på Malmbanan. Veolia köpte nio vagnar 2006. SJ har sålt ytterligare vagnar 2012-2013 till Veolia/Snälltåget, Inlandsbanan/Visit Vemdalen, Tågab och Blå Tåget. Några av SJ:s vagnar moderniserades 2009, och fick då också SJ:s svarta målning. SJ har också skrotat flera av sina vagnar, men ett antal går fortfarande i trafik (2020).
Huvuddimensioner BC2/BC2K
Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+2,50 m
Liggplatser: 48
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)/+el (DK)
Internationell trafik: Norge/+ trafik till Köpenhamn
Bilder BC2
|
|
| SJ BC2T 3566. Källa Digitalt Museum Jvm23521 |
|
|
| Veolia BC2 i Åre 2008. Foto Skistar, Wikimedia Commons |
Modeller BC2
Någon modell av BC2 är inte känd.
Tryckta referenser BC2
Hans Helmstein & Svante Runberger: "BC2 liggvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 137-139 (Beskrivning), s 243 (Ritning).
Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ personvagnar." i Lok & vagnar 1. Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 26-37 (BC2P).
Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ personvagnar." i Lok & vagnar 2. Malmö: Frank Stenvalls förlag 1998, s. 40-43 (BC3).
Stefan Nilsson: "Svenskt slutsignalblink till personvagnar." i Modelljärnvägsmagasinet nr 13/2013 (Test).
Webreferenser BC2
Järnväg.net: BC2 (Bilder och beskrivning)
Järnväg.net: BC3 (Bilder och beskrivning)
BFo16
Beskrivning
Mellan 1959 och 1961 byggde SJ om åtta Bo8a till kombinerade sitt- och resgodsvagnar littera BFo16. Ombyggnaden innebar att den gamla träkorgen skrotades och en helt ny svetsad korg byggdes på det gamla underredet. I ett fall byggdes dessutom ett nytt underrede eftersom det gamla var i för dåligt skick. Vagnarna hade fyra kupéer med sammanlagt 32 sittplatser och en resgodsavdelning på 17 m2, en toalett och en tjänstekupé. Korgen hade en bröstlist under fönstren, tät sickning i fönsterhöjd och fem sickor under bröstlisten, samt gummiinfattade fönster med träram. Vagnarna fick smala vestibuler och tak med rak avslutning i likhet med 1940-talsvagnarna. Vagnarna försågs med bälgar vid ombyggnaden. Det fanns en skjutdörr till resgodsavdelningen på varje vagnssida. Vagnarna försågs med boggier m/42. Vid omlittreringen 1970 fick vagnarna littera BF3.
Vagnarna har använts som ersättare till BFo4 och BFo14 i trafiken över hela nätet. Vagnarna har också gått i trafik till Köpenhamn sommartid, trots att de saknade dansk värmeledning.
Under 1960-talet ersattes boggierna med Minden-Deutz-boggier och sth höjdes till 130 km/h. Under 1970-talet fick vagnarna vulster.
De sista vagnarna skrotades 1992.
Huvuddimensioner BFo16
Löb: 21,80 m
Hjulbas: 15,50+2,40 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 32
Resgodsyta: 17 m2
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge och till Köpenhamn sommartid.
Bilder BFo16
|
|
| SJ BFo16 i Hagalund 1959. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB09611 |
|
|
| Kupé i BFo16. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB09612 |
Modeller BFo16
Skala H0
- Vagnverkstaden byggsats med mässingsunderrede och 3D-printad korg.
- - Katalognummer 301-1 och 301-B SJ litt BFo16 med bälgar (2018).
- - Katalognummer 301-V SJ litt BFo16 med vulster (2018).
Tryckta referenser BFo16
Hans Helmstein & Svante Runberger: "BFo16 2-klass sitt- och resgodsvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 140-142 (Beskrivning), s 244-245 (Ritning).
Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
Webreferenser BFo16
Järnväg.net: BF3 (Bilder och beskrivning).
Vagnverkstaden: Byggsatser gjutna (Modell i H0).
RB4
Beskrivning
Tjugo B3-vagnar byggdes om till serveringsvagnar littera RB4 1985-1987. Ena sitt-avdelningen ändrades till serveringsavdelning genom att ett pentry med bardisk installerades och tretton sittplatser vid bord eller fönsterbänk byggdes. Den andra sittavdelningen lämnades orörd. Samtliga vagnar som byggdes om var B3-vagnar version ett, med tre sickor under fönstren. Vissa fönster i serveringsavdelningen sattes igen, andra ersattes med smala fönster. Vagnarna målades bruna. Boggierna av Minden-Deutz-typ behölls.
Vagnarna användes inledningsvis på Västkustbanan, men har sedermera gått i långväga resandetåg över hela landet, såväl dagtåg som nattåg.
Vagnarna anpassades efterhand för sth 160 km/h. Modifierade vagnar fick underlittera R efter modifieringen. När alla vagnar modifierats 1993 togs underlitterat bort.
Fem vagnar moderniserades 1995 och fick röd/grafitgrå målning och märktes med "Bistro" på långsidan, samt fasta slutsignaler. Inredingen i sittplatsavdelningen ersattes med B7-stolar. Övriga vagnar fick littera RB5 vid detta tillfälle.
De sista RB4 slopades några år inpå 2000-talet.
Huvuddimensioner RB4
Löb: 23,5 m
Hjulbas: 16,00+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 34
Sittplatser serveringsavdelning: 13
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge
Modeller RB4
Skala H0
- 2021 släppte Vagnverkstaden en byggsats med 3D-printad korg av en RB4.
Referenser RB4
Hans Helmstein & Svante Runberger: "RB4 serverings- och 2-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 143-144 (Beskrivning), s 210-211 (Ritning).
Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ personvagnar." i Lok & vagnar 2. Malmö: Frank Stenvalls förlag 1998, s. 40-45 (RB5).
Järnväg.net: RB4 (Bilder och beskrivning).
Referenser
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Korrosionsproblemet." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 11-12 (Bakgrunden till ombyggnaderna).