SJ ellok litt H

Från Svensk MJ-Wiki
Version från den 23 december 2024 kl. 15.16 av Janfre (diskussion | bidrag) (→‎Tryckta källor - modell, Jeco)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Historik

Ud/Ha

När SJ på 1930-talet började elektrifiera även vissa sidobanor med svagare banöverbyggnad, behövdes ett linjelok med lägre axeltryck än D-loken. SJ valde då ett boggilok med mitthytt, för att även passa för växling. Under 1936 och 1937 levererades 40 ellok med tvåaxliga boggier med ekerhjul, tasslagerupphängda motorer och strömavtagare typ PKB. Littera var från början Ud, men ändrades till Ha redan 1938. Loken var byggda vid flera svenska järnvägsverkstäder, och utförandet på huvarna varierade en del mellan loken. Lok tillverkare på Motala Verkstad hade avlyftbara huvar (likt tidiga Ub), medan lok byggda av Asea hade motorhuvar med huvskenor (likt sena Ub).

Ha-loken hade från början sth 90 km/h, men problem med svängningar i boggierna vid gång i rakspår upptäcktes snart, vilket ledde till att sth sänktes, först till 80 och slutligen till 70 km/h. Nya strömavtagare typ MK2 monterades under 1940-talet. Vissa lok fick ekerhjulen ersatta av skivhjul från skrotade Öc-lok. Vissa lok fick senare SAB-hjul, fr.o.m. 1958. Ha-loken användes från början i växlings- och linjetjänst, men efter hastighetssänkningarna kom linjetjänsten att reduceras till ett minimum. Ha-loken användes för regelbunden tjänst fram till 1972, och det sista loket skrotades 1975.

Hb

År 1937 beställdes och levererades 22 lok littera Hb, där olika åtgärder hade vidtagits för att förbättra gångegenskaperna jämfört med Ha. Precis som med med Ha fanns det detaljskillnader i utförandet av huvarna mellan loken beroende på tillverkare. Lok tillverkade av Nohab hade lyftbara huvar, medan lok tillverkade av Asea hade huvräler. Alla Hb hade strömavtagare typ PKB från början, dessa ersattes dock under 1940-talet med MK2. Vissa lok fick ekerhjulen ersatta av skivhjul från skrotade Öc-lok. Vissa lok fick senare SAB-hjul fr.o.m. 1958.

Hb-loken sattes inledningsvis in på linjer som hade maximalt axeltryck av 13 ton, loken kom att finnas runt de större städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Allt eftersom linjerna upprustades till högre axeltryck blev behovet av Hb mera begränsat. När Nynäsbanan elektrifieradeas 1962 överfördes många Hb till den tjänstgöringen, övriga stationerades i Göteborg och Hallsberg. Göteborgsloken användes till Lysekil och Borås, Hallsbergsloken på Svartåbanan. Sista tjänstgöring för Hb blev växling i Uppsala till 1976. Huvuddelen av Hb-loken avställdes och skrotades 1967-72, de sista Hb-loken skrotades dock först 1981.

Hc/Hd

SJ var fortfarande inte nöjda med flera aspekter av H-loken. Dessutom sökte man nu också ett lok som passade för lokalgodståg på huvudlinjerna. Mellan 1942 och 1944 levererades tolv lok littera Hc för att uppfylla de nya kraven. Gångegenskaperna förbättrades genom omkonstruktion av löpverken och avfjädringen mot korgen, och genom att både avstånden mellan boggicentra och boggins hjulbas ökades. Förlängningen av loken medgav också enklare service. Hytten placerades nu osymmetriskt på loken, vilket medgav att transformatorn kunde ges en bättre placering ur viktbalansperspektiv.

På prov levererades också fyra lok littera Hd med hålaxeldrift 1942, övriga H-lok hade tasslagerdrift.

Hc och Hd hade strömavtagare typ PKB vid leverans, som ersattes med MK2 under 1940-talet. Hd-loken byggdes efterhand om till Hg på 1960-talet.

Hc-loken kom att placeras i Kristinehamn med tjänstgöring Laxå-Charlottenberg och Laxå-Falköping. Ett lok placerades också i Gävle. Enstaka Hc fick strömavtagare typ BBCK från F-lok. Några Hc-lok försågs med Marchalstrålkastare i slutet på 1960-talet, övriga slopades 1971-73. Mot slutet ersatte Hc Hb i tjänsten på Lysekilsbanan, och det sista Hc-loket skrotades 1979.

Hg

Med förebild i litt Hc leverades 56 lok littera Hg till SJ 1947-51, med samma användningsområde, d.v.s. lokalgodståg på huvudlinjer. Hg fick starkare motorer och ytterligare något högre axeltryck. Det tydligaste synliga skillnaden mellan en Hc och en Hg är de rektangulära frontrutorna, som medgav plats för en toppstrålkastare. Hg levererades i två serier, där serie 2 hade större transformatoreffekt. SJ Hg hade strömavtagare typ PKB men med stående isolatorer vid leverans, och fick MK2 från 1960. Vissa lok fick också strömavtagare typ BBCK.

Hg beställdes dessutom av GDG, NKlJ och TGOJ. GDG:s lok levererades först 1948 och hann knappt användas innan de gick över till SJ. GDG Hg hade strömavtagare med liggande isolatorer, s.k. "BJ-modell". Loken till GDG var dessutom växlade för sth 90 km/h, och fick därför littera Hg2 hos SJ. De växlades ner 1958-59 och återfick då littera Hg. Loken till NKlJ var tänkta att användas vid en breddning av en bandel till normalspår, som aldrig blev av. De såldes istället till SJ.

Ett stort antal Hg-lok byggdes om för multipeldrift 1972-80, och gavs litt. Hg2. Hg2 togs ur planlagd trafik på SJ 1992, och de sista loken slopades.

TGOJ Hg

TGOJ tog emot sju Hg 1954, som i stort motsvarade SJ-typen. TGOJ Hg hade dock strömavtagare typ LLXJE 135. Vid leverans var loken grönmålade med gula ränder, men de fick en orange och vit färgsättning under andra halvan av 1960-talet. TGOJ utrustade återstående Hg med Marchalstrålkastare 1986. TGOJ sista Hg slopades under 1992.

Huvuddimensioner H


 Ha
 Hb
 Hc
 Hd
 Hg
Löb (m)
 11,3/11,72
 11,72/11,9
 12,5
 12,5
 12,5
Axelavstånd (m)
 5,35+2,50
 5,35+2,50
 8,5
 8,5
 8,5
Tjänstevikt (ton)
 49,4
 51,2
 59,8
 62,2
 63,6/64,8
Axeltryck (ton)
 12,35
 12,8
 14,95
 15,55
 15,9/16,2
Effekt (kW)
 1176
 1180
 1176
 1176
 1296
Sth (km/h)
 70
 80
 80
 80
 80/90
Broms
 tryckluft
 tryckluft
 tryckluft
 tryckluft
 tryckluft

Axelföljd

 Bo'Bo'
 Bo'Bo'
 Bo'Bo'
 Bo'Bo'
 Bo'Bo'

Bilder

SJ_Ha_484.jpg

SJ Ha 484 år 1956, strömavtagare MK2 i PKB-stativet med "trissolatorer". Källa Samlingsportalen Jvm.KBDA01033

20211121195142619aa34e505b4.jpg

SJ Hb 502 i Sävenäs 1969 med strömavtagare typ MK2. Foto Lars Moberg

SJ_Hc_529.jpg

SJ Hc 529 i Strängnäs 1959. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDA01048

SJ Hg 670.jpg

SJ Hg 670 1952. Strömavtagare typ PKB med stående isolatorer. Källa Digitalt museum JvmKDAE08587

SDJ_Hg_505.jpg

Södra Dalarnas Järnväg Hg 505, leveransfoto 1948. Sedermera SJ Hg 757. Notera strömavtagare av "BJ-modell". Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ03297

TGOJ Hg 203

TGOJ Hg 203 med lokalgodståg i Vibylund 1965. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ04502

Litt H i modell

Skala H0

Brimalms underrede till Hg

Brimalms underrede till Hg. Foto: Ola Ahlström
  • 1996 kom Modellproduktion ut med en byggsats till en Hc i polyuretanplast, med drivning från Tenshodo.
  • Jeco Hg, första upplagan i vitmetall, katalognummer J06. Tillverkade av DJH.
    - SJ litt Hg, byggsats med Tenshodoboggier, DC (1995).
    - SJ litt Hg2, byggsats med Tenshodoboggier, DC (1995).
    - SJ litt Hg, färdigmodell med Tenshodoboggier, DC (1996).
    - SJ litt Hg2, färdigmodell med Tenshodoboggier, DC (1996).
    - TGOJ litt Hg orange, Tenshodoboggier, DC (1997).
    - TGOJ litt Hg grön, Tenshodoboggier, DC (1997).
    - SJ litt Hg, Rocounderrede, DC (1999).
    - SJ litt Hg, Rocounderrede, AC (1999).
    - SJ litt Hg2, Rocounderrede, DC (1999).
    - SJ litt Hg2, Rocounderrede, AC (1999).
    - TGOJ litt Hg orange, Rocounderrede, DC (1999).
    - SJ litt Hg, Rocounderrede, DC (2000).
    - SJ litt Hg, Rocounderrede, AC (2000).
    - TGOJ litt Hg orange, Rocounderrede, AC (2001).

Jeco Hg

Jecos Hg från 1997. Foto: Ola Ahlström
  • Jeco färdigmodeller i plast
    - Katalognummer Hg-A110 (DC), Hg-A160 (DCC ljud), Hg-B110 (AC), Hg-B160 (MFX ljud) SJ litt Hg2 nr 756 brun (2014).
    - Katalognummer Hg-A111 (DC), Hg-A161 (DCC ljud), Hg-B111 (AC), Hg-B161 (MFX ljud) SJ litt Hg2 nr 786 brun (2014).
    - Katalognummer Hg-A112 (DC), Hg-A162 (DCC ljud), Hg-B112 (AC), Hg-B162 (MFX ljud) SJ litt Hg2 nr 787 brun (2014).
    - Katalognummer Hg-A113 (DC), Hg-A163 (DCC ljud), Hg-B113 (AC), Hg-B163 (MFX ljud) SJ litt Hg2 nr 660 brun (2014).
    - Katalognummer Hg-A120 (DC), Hg-A170 (DCC ljud), Hg-B120 (AC), Hg-B170 (MFX ljud) SJ litt Hg nr 784 brun (2014).
    - Katalognummer Hg-A121 (DC), Hg-A171 (DCC ljud), Hg-B121 (AC), Hg-B171 (MFX ljud) SJ litt Hg nr 680 brun (2014).
    - Katalognummer Hg-A131 (DC), Hg-A181 (DCC ljud), Hg-B131 (AC), Hg-B181 (MFX ljud) SJ litt Hg nr 759 brun (2014).
    - Katalognummer Hg-A132 (DC), Hg-A182 (DCC ljud), Hg-B132 (AC), Hg-B182 (MFX ljud) SJ litt Hg nr 670 brun (2014).
    - Katalognummer Hg-A130 (DC), Hg-A180 (DCC ljud), Hg-B130 (AC), Hg-B180 (MFX ljud) SJ litt Hg nr 656 brun (2015).
    - Katalognummer Hg-A114 (DC), Hg-A164 (DCC ljud), Hg-B114 (AC), Hg-B164 (MFX ljud) TGOJ litt Hg nr 207 orange (2015).
    - Katalognummer Hg-A214 (DC), Hg-A264 (DCC ljud), Hg-B214 (3R), Hg-B264 (MFX ljud) TGOJ litt Hg nr 201 orange (2015).
    - Katalognummer Hg-A115 (DC), Hg-A165 (DCC ljud), Hg-B115 (AC), Hg-B165 (MFX ljud) TGOJ litt Hg nr 202 grön (2015).
    - Katalognummer Hg-A215 (DC), Hg-A265 (DCC ljud), Hg-B215 (AC), Hg-B265 (MFX ljud) TGOJ litt Hg nr 205 grön (2015).
  • Byggsvenskt/Dekaler & Etsat har ett underrede till en Hg, främst avsedd för Jecos vitmetallmodell.

Byggsvenskt Hg.JPG

Dekaler & etsats underrede till Hg. Foto: Ola Ahlström

Skala N

  • 2010 kom Frykmodell med etsbyggsats till en litt. Hg, avsedd för en drivning från Tomix. Den levererades även färdigbyggd. Katalognummer N.b.010

Frykmodell Hg.jpeg

Frykmodells Hg. Foto: Jan Frelin

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok
GDG (Portalsida om GDG)
TGOJ (Portalsida om TGOJ)

Webkällor - förebild

Historiskt.nu: TGOJ ellok

Svenska lok: Litt Ha
Svenska lok: Litt Hb
Svenska lok: Litt Hc
Svenska lok: Litt Hd
Svenska lok: Litt Hg

Webkällor - modell

Hokey.nu: Jeco Ha (Bygge).

Hokey.nu: Skanex Hg (Byggbilder, underrede från Byggsvenskt).

Lokputsaren: Bygga elektrolok Hb (Scratchbyggt Hb-lok i skala 0).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Hg & Hg2 (Jeco 2014-2015).

Modelltåg.se: TGOJ - Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar litt Hg (Jeco 2015).

Svensk N-skalehistoria

Svenskt MJ-forum: Byggprojekt Hg-lok N skala (Byggtråd om Frykmodells Hg).

Tryckta källor - förebild

Frank Edgar: "SJ:s 'strykjärn'. Del 1: Öc, Ha och Hb." i Modelljärnvägsmagasinet nr 49/2022 (Beskrivning och ritningar).
Frank Edgar: "SJ:s 'strykjärn'. Del 2: Hc, Hd, Hg och Hg2." i Modelljärnvägsmagasinet nr 50/2022.

René Sjöstrand: "Elektrifieringen av Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarne-Gävles huvudlinjer. Del II. De elektriska lokomotiven." i Tåg nr 5/1969.

Börje Lundvall: "Hur man bygger en H-maskin i skala H0." i Skarvjärnet nr 1/1971 (Scratchbygge av Hg, ritning).

"Ny loktyp Hg2." i Tåg nr 6/1972.

"Typ SJ litt Hc elektriskt växlingslok." i Allt om Hobby nr 7/1975 (Ritning).

Sören Svensson: "Utgångna loktyper vid SJ 1981: Hb & Hc." i Tåg nr 5/1982.

Lars-Olof Karlsson: "Hg-loket i stor skala." i Allt om Hobby nr 1/1985 (Kort bakgrundsteckning).

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997. (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).

Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.

Stefan Nilsson: "Personvagnar passade till Hg-lok." i Modelljärnvägsmagasinet nr 18/2014.

Frank Edgar: "Ritning: SJ litt Hg2." i Modelljärnvägsmagasinet nr 18/2014.

Erik Sundström & Christer Fredriksson: TGOJ lok och vagnar. Malmö: Stenvalls 2016.

Tryckta källor - modell, allmänt

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Börje Lundvall: "Hur man bygger en H-maskin i skala H0." i Skarvjärnet nr 1/1971. (Scratchbygge av Hg, ritning).
Börje Lundvall: "Hur man bygger en H-maskin i skala H0. Del 2." i Skarvjärnet nr 20. (Scratchbygge av Hg).
Börje Lundvall: "Hur man bygger en H-maskin i skala H0. Del 3." i Skarvjärnet nr 21. (Scratchbygge av Hg).

Krister Brandt & Christer Engström: "Ha-upplevelser." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -95. Exempelsamling. Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Synare av Brimalms chassi till Ha-loket).

Göran Tholin: "Nya drivningar från Brimalm." i Allt om Hobby nr 3/1997 (Recension av drivningar för Ke, Hg och Mg).

Christer Engström: "H som i Hg. En fungerande drivning till gamla och nya lok." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 11. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2011. (Scratchbygge av digitalanpassad drivning, till skillnad från den analoga i Engström 1998).

Tryckta källor - modell, Skanex

Hans-Johan Polanik: "Äntligen en Hg i modell." i järnvägar! nr 1/1983 (Presentation av Skanex Hg).

Lars-Olof Karlsson: "Hg - önskemodellen från ny svensk tillverkare." i Allt om Hobby nr 1/1983 (Presentation av Skanex Hg).

LOK: "Lok om järnvägar. Hg-loket i byggsats." i Allt om Hobby nr 6/1984, s. 39 (Om bakgrunden till byggsatsutgåvan).

Lars-Olof Karlsson: "Allt om hobby synar: Skanex Hg-lok." i Allt om Hobby nr 7/1984 (Recension).

Jens Dahlström: "Lite hjulgodis: En Hg-polkagris från TGOJ." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -92. Byggtipsblandning. Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Ombyggnad av Skanex Hg till TGOJ med orange målning).

Rutger Friberg: "Nu kommer Skanex Hg igen." i Allt om Hobby nr 1/2007 (Presentation av SSJ:s planerade nyproduktion av Skanex Hg).

Rutger Friberg: "Litt Hg på Bergslagsbanan." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007 (Presentation av SSJ:s nyproduktion av Skanex Hg).

Rutger Friberg: "Flytt av produktion för SSJ-Skanex." i Allt om Hobby nr 3/2009, s. 20.

Tryckta källor - modell, Jeco

Freddy Stenbom: "SJ:s Ha snart klart." i Allt om Hobby nr 2/1994, s. 4.

Göran Tholin: "Allt om hobby synar: Läckert Ha-lok från Jeco." i Allt om Hobby nr 5/1994 (Recension).

Lars Olov Karlsson: "Hg-lok från Jeco." i Allt om Hobby nr 8/1996, s. 31 (Även som färdigmodeller, SJ och TGOJ).

Christer Engström: "SJ D och Hg2 på översyn." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Recension av Jecos första Hg).

Lars Olov Karlsson: "Hg med ny drivning." i Allt om Hobby nr 2/1998, s. 69 (Roco-drivning till Jecos Hg).

Christer Engström: "En lokbyggares vedermödor - eller hur att få fason på en Hg." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -99. ...och i morgon är pappa stins. Stockholm: Allt om Hobby 1998. (Nytt chassi till Jecos Hg i vitmetall).

Lars Olov Karlsson: "Hg-nytt." i Allt om Hobby nr 6/1999, s. 44 (Jeco-lok med Roco-drivning börjar levereras).

Lars Olov Karlsson: "Lok om järnvägar." i Allt om Hobby nr 4/2000, s. 44 (Jeco SJ/TGOJ Hg).

Johan Lyrfalk: "Litt Ha-Ud på arbetsbordet för en liten hi-fi modifiering." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg. Modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om hobby 2001 (Detaljering av Jecos Ha).

"Hg från Jeco." i Allt om Hobby nr 8/2012, s. 12 (Notis med förhandsavisering).

Jocke Sannagård: "AoH synar. Hg-loket - mångsidig favorit i modell." i Allt om Hobby nr 4/2014 (Recension av Jecos modell).

"Nya Hg lok i butikerna." i Allt om Hobby nr 6/2014, s. 8 (Ny serie).

Redaktionen: "'Strykjärnet' i H0. SJ litt. Hg från Jeco." i Modelljärnvägsmagasinet nr 18/2014 (Recension av Jecos nya Hg).

"Fler Hg-lok." i Allt om Hobby nr 1/2015, s. 10 (Nya målningar från Jeco).

"Fler Hg-varianter." i Modelljärnvägsmagasinet nr 20/2015, s. 7.

Hämtad från ”http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=SJ_ellok_litt_H&oldid=57224”