Nohab ånglok typ VKBa

Historik

Till de samarbetande bolag som utgjorde Västkustbanan utvecklade Nohab en persontågsmaskin med två drivaxlar. Typen har blivit känd under det littera den så småningom fick hos SJ, VKBa. Mellan 1885 och 1894 levererades arton lok till MBJ, MHJ och GHB. Samma loktyp såldes också till flera banor i Skåne: MöToJ (fem lok), LTJ (tre lok), YEJ (ett lok), LaKJ (två lok), LKSJ (tre lok) och L&HJ (tre lok). Totalt byggdes 35 lok av VKBa-typ t.o.m. 1914. Loken var våtånglok med invändiga cylindrar, öppen hytt, Stephensons slidstyrning och tvåaxlig tender. De två sista maskinerna som byggdes för L&HJ hade dock överhettning och Walschaerts slidsyrning.

De första arton loken kom till SJ när Västkustbanan förstatligades 1896. Loken från MBJ var något större än de övriga, och fick littera VKBa1, övriga fick littera VKBa2. Det sista VKBa-loket slopades 1930.

LKSJ ombildades till ett statligt bolag 1923, Kävlinge-Sjöbo Järnväg, och övertogs av SJ 1926. De tre loken av VKBa-typ tilldelades littera KS, och slopades 1935-37.

När UWHJ förstatligades 1940 kom ett av de överhettade VKBa-loken från L&HJ med, som UWHJ hade köpt 1937. Loket tilldelades littera Å3, och slopades 1945.

Med MSJ övertog SJ fyra lok av VKBa-typ, som hade fått nya ångpannor på 1930-talet. De tilldelades littera Å7. Tre lok slopades 1943-46, men det fjärde loket fick nytt littera C8 år 1947, och slopades först 1952.

Med SOEJ förstatligande 1944 medföljde det andra överhettade VKBa-loket, som dock tilldelades littera Å12. Loket slopades 1946.

Huvuddimensioner VKBa

	VKBa1	Å3/Å12
Löb (m)	12,87	13,4
Axelavstånd (m)	9,30	9,44
Tjänstevikt (ton)	28,0+17,5	32,1+19,3
Axeltryck (ton)	9,3	10,7
Dragkraft (Mp)	3,6	4,2
Sth (km/h)	75	90
Broms	-	tryckluft
Axelföljd	1B-2	1B-2
Kolförråd (ton)	2,9	2,0
Vattenförråd (m3)	5,7	7,0