BJ ånglok litt Y3: Skillnad mellan sidversioner
Janfre (diskussion | bidrag) |
Admin (diskussion | bidrag) |
||
Rad 64: | Rad 64: | ||
Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979''. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979. | Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979''. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979. | ||
"BJ ånglok litt Y3." i ''[[Tidskrifter#järnvägar!|järnvägar]]!'' nr 2/1981 (Beskrivning och ritning). | |||
==Tryckta referenser - modell== | ==Tryckta referenser - modell== |
Versionen från 21 december 2024 kl. 11.16
Historik
Mellan 1915 och 1924 levererades 22 tanklok för lokaltrafik till BJ, littera Y3. Loken var en något förminskad version av SJ littera S, och hade överhettning, utvändiga cylindrar, vakuumbroms och Walschaerts slidstyrning. Loken var byggda så att de enkelt kunde balanseras om mellan 12,5 tons axeltryck och 14,5 tons axeltryck. Lok med lägre axeltryck benämndes inofficiellt "Y3 lätt" (Y3l) och de med högre "Y3 tung" (Y3t). BJ:s lok försågs med tryckluftbroms under 1930-talet.
Även HMJ och L&HJ köpte lok av samma typ. HMJ köpte ett lok 1921 som fick nummer 6, och L&HJ köpte två lok 1928 och 1929. HMJ 6 övertogs av SJ 1930 och tilldelades littera HVd, men såldes 1934 till SSJ. Loket återkom till SJ 1940 och fick nu behålla litteran Y3. Litteran ändrades 1942 till S5, och samma år övertogs de två loken från L&HJ. Genom ombalansering 1943 och 1947 ändrades axeltrycket till 14,5 ton och de tre loken fick därmed littera S7.
Av BJ:s Y3 lok hade åtta st 12,5 tons axeltryck vid förstatligandet 1948, vilka fick littera S5. De återstående fjorton loken hade 14,5 tons axeltryck och fick följaktligen littera S7. S5-loken avställdes omkring 1960. S7-loken hade sin sista tjänstgöring i Kristianstad, Ystad, Falun och Ludvika och de sista loken avställdes 1962.
Huvuddimensioner
Löb: 11,58 m
Hjulbas: 8,5 m
Tjänstevikt: 60,0 ton
Axeltryck: 12,5/14,5 ton (omställbart)
Dragkraft: 6,9 Mp
Sth: 70 km/h
Broms: vakuum; tryckluft fr.o.m. 30-talet.
Axelföljd: 1'C1'
Kolförråd: 2,9 ton
Vattenförråd: 8,9 m3
Bilder
BJ Y3 113. Källa Samlingsportalen, Jvm.KBIA08231 |
SJ S7 1878 i Matfors 1960. Foto: Stig Eldö, Samlingsportalen Jvm.KBDA00786 |
Litt Y3 i modell
Skala H0
- 1975 aviserade tyska småserietillverkaren Zuba en modell av Y3 som såväl byggsats som färdigmodell.
- Brimalm småseriemodeller i mässing
- - BJ litt Y3 nr 74, 106, 114 svart (1999).
- - SSJ litt Y3 nr 14 svart (1999).
- - L&HJ litt Y3 nr 23 svart (1999).
- - HMJ litt Y3 nr 6 svart (1999).
- - SJ litt Y3 nr 1489 svart (1999).
- - SJ litt S5 nr 1891, 1892 svart (1999).
- - SJ litt S7 nr 1876, 1882, 1884 svart (1999).
- - BJ litt Y3 gråblå/svart (2003).
- - BJ litt Y3 svart (2003).
Wiki-sidor om lok
Lok
Svenska lok
GDG (Portalsida om GDG)
Webreferenser
MRW: Bergslagernas Järnvägar. Littera Y3 (Lista över BJ Y3-lok)
Tryckta referenser - förebild
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
GDG: "Lokomotiv och motorvagnar." i Förteckning över rullande materiel. Författaren 1939-1946.
"BJ litt Y3." i Skarvjärnet nr 4/1966/67 (Ritning och data).
Yngve Holmgren: Skånska privatbanornas ånglok. Färlöv: Författaren 1967.
Leif Dahl: "Statens Järnvägars normalspåriga ånglok med S-littera (del II)." i Tåg nr 8/1972.
Börje Lundvall (red.): Bergslagernas Järnvägar 1879-1979. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.
"BJ ånglok litt Y3." i järnvägar! nr 2/1981 (Beskrivning och ritning).
Tryckta referenser - modell
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
"Två svenska lok för finsmakare." i Allt om Hobby nr 8/1975 (Zubas modell).
"De har byggt i 16 år på Y3-modellen." i järnvägar! nr 3/1981 (Scratchbyggd statisk Y3 i 1:10).
Freddy Stenbom: "Exklusiva loknyheter." i Allt om Hobby nr 1/2000, s. 66 (Notis om Brimalms modell).
Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ littera S5 och S7." i Modelljärnvägsmagasinet nr 28/2017 (Presentation och bilder på Brimalms modell).