BJ ånglok litt N3: Skillnad mellan sidversioner
Janfre (diskussion | bidrag) m (→Historik) |
Janfre (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 107: | Rad 107: | ||
[[Svenska lok]]<br/> | [[Svenska lok]]<br/> | ||
[[GDG]] (Portalsida om GDG)<br/> | [[GDG]] (Portalsida om GDG)<br/> | ||
==Webreferenser== | ==Webreferenser== | ||
Versionen från 26 augusti 2024 kl. 20.31
Historik
För att hantera den ökande godstrafiken beställde BJ 1907 ett nytt godstågslok som gavs littera N3, konstruerade för att uppnå styrka kombinerat med lågt axeltryck (endast 12,5 ton). Sammanlagt levererades femton lok till 1917. Loken hade fyra kopplade axlar, överhettning, öppen hytt, invändiga cylindrar, sandboxar under gångborden, och Walschaerts slidstyrning. De tre första loken hade en tvåaxlig tender, men de följande loken fick treaxliga tendrar och dessutom utvändiga motvevar. Loken vår svartmålade med blånerad pannklädsel, rödmålade buffertbalkar, hjulringar och hjulcentra, samt linjerade i gult och rött. Så småningom byggdes alla loken om med s.k. OFWJ-hytt av halvsluten typ, sanddomar i stället för sandboxar (1925-30), tryckluftbroms (1928-30) samt ångvärmeledning (1931). Tendrarna flyttades också mellan loken flera gånger. Loken sattes främst in i s.k. strykande godståg, d.v.s. vad SJ kallade fjärrgodståg. De var också reservlok i persontrafiken. Vid BJ:s förstatligande 1948 fick loken littera E4.
GBJ beställde två lok av N3-typ som levererades 1914 och 1920 som nr 18 och 19. GBJ gav loken littera E. 1930 fick loken turboelektrisk belysning och 1933 vakuumbroms för att kunna användas i persontåg. BAJ beställde också ett lok 1920, som även det tilldelades littera E. I samband med GBJ elektrifiering 1937 såldes GBJ:s lok till BAJ. Loken kom till SJ 1940.
ÖSJ köpte två lok av N3-typ 1919 och 1921 och gav dem littera N, nr 24 och 26. ÖSJ togs över CHJ 1935, N-loken följde sedan med till SJ när CHJ förstatligades 1944.
HHJ köpte två lok av N3-typ 1914 och 1918 som fick nr 27 och 28. Loken följde med när HHJ förstatligades 1940.
Hos SJ tilldelades loken 1942 littera E4. Lok som saknade det fick tryckluftbroms. Inledningsvis användes loken i Skåne respektive i Boråsområdet. Under 1950-talet kom återstående E4 att koncentreras till Åmål, där loken främst tjänstgjorde på Åmål-Årjäng och Mellerud-Arvika. Det sista loket avställdes 1964.
VBJ och BHJ skaffade 1914-1918 sammanlagt tre lok som var en förminskad upplaga av N3. De tre loken kom till SJ 1940 och fick littera E3 1942. På SJ byggdes loken så småningom om med slutna hytter, och tjänstgjorde bland annat i Jönköping. Loken avställdes på 1950-talet.
Huvuddimensioner
| E3 |
E4 | |
| Löb (m) |
16,09 |
16,57 |
| Axelavstånd (m) |
11,55 |
11,73 |
| Tjänstevikt (ton) |
43,8+32,4 |
50,0+32,7 |
| Axeltryck (ton) |
10,9 |
12,5 |
| Dragkraft (Mp) |
8,5 |
9,9 |
| Sth (km/h) |
60 |
50 |
| Broms |
tryckluft, från 1940 |
tryckluft, från 30-talet |
| D-3 |
D-3 | |
| Kolförråd (ton) |
5,2 |
5,6 |
| Vattenförråd (m3) |
14,0 |
12,0 |
Bilder
|
|
| BJ N3 77 i Åmål i nära leveransskick. Källa Samlingsportalen, Jvm.KAFC00037 |
|
|
| BJ N3 58 i Falun 1937, ombyggd med tryckluftbroms och "OFWJ-hytt", men fortfarande med tvåaxlig tender. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA08223 |
|
|
| BJ N3 91 i Bergsnäs 1947 i ombyggt skick. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA05053 |
|
|
| SJ E4 1599 i Alvesta 1944 utrustad för vedeldning, f.d. GBJ 18 och BAJ 18. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ03655 |
|
|
| SJ E3 1540 i Nässjö 1953, f.d. VBHJ 14. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA11480 |
Litt N3 i modell
Skala H0
- HNJ Verkstad byggsatser i etsad nysilver.
- - Katalognummer 704A BJ litt N3 tvåaxlig tender (2011).
- - Katalognummer 704B BJ litt N3 treaxlig tender (2011).
- - Katalognummer 704C SJ litt E4 tvåaxlig tender (2011).
- - Katalognummer 704D SJ litt E4 treaxlig tender (2011).
HNJ-verkstads byggsats av en BJ N3 byggd av Hans Nilsson
Wiki-sidor om lok
Lok
Svenska lok
GDG (Portalsida om GDG)
Webreferenser
MRW: Bergslagernas Järnväg. Littera N3. (Förteckning).