SWB ånglok litt M3: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> ==Historik== Fr.o.m. 1910 började de samarbetande banorna inom Trafikförvaltningen Göteborg-Stockholm-Gävle ([h...')
 
Rad 1: Rad 1:
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
==Historik==
Fr.o.m. 1910 började de samarbetande banorna inom Trafikförvaltningen Göteborg-Stockholm-Gävle ([https://sv.wikipedia.org/wiki/Trafikförvaltningen_Göteborg–Stockholm–Gävle GSG]) anskaffa ett nytt snälltågslok av tenwheeler-typ, som gavs litt. H3. Loktypen hade förhållandevis lågt axeltryck, överhettning, öppen hytt, och två invändiga cylindrar med slidstyrning av typ Walschaert eller Deeley. Sammanlagt byggdes 32 lok åt [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/swb/swb.html SWB], [http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_inneh.htm GDJ], [https://sv.wikipedia.org/wiki/Dalabanan SDJ] (som alla ingick i GSG) och även [http://www.historiskt.nu/normalsp/hhj/index.html HHJ]. Dimensioner och utförande varierade något mellan de olika bolagen. SWB försåg sina lok med sluten hytt (1931-36) och stora rökskärmar (1941-44).
SWB behövde nya godstågslok under 1910-talet för att möta den ökade långväga godstrafiken. Med utgångspunkt i [[GSG ånglok litt H3|H3-loken]] utvecklades ett nytt godstågslok med axelföljden 1'D. Sammanlagt levererades elva lok mellan 1912 och 1920. Det som var gemensamt med H3-loken var ångpanna, tender, hytt, armatur, cylinderpaket, Deeleys slidstyrning och löpaxeln. Loken var alltså överhettade lok med invändiga cylindrar och öppen hytt. M3 hade vidare vakuumbroms vid leverans för att kunna sättas in i persontågstrafik. De kom att byggas om i likhet med H3-loken på SWB, sandlådorna under gångborden ersattes med en gemensam ång- och sanddom i början på 1920-talet, och under 1930-talet byggdes hytterna om till slutna. Förutom i godstågstjänsten sattes M3 även in i persontåg, även snälltåg vid vissa tillfällen.  


De första loken kom till SJ i och med förstatligandet av HHJ 1942 och deras fyra lok fick litt. A4. När SWB's lok övertogs 1945 gavs deras åtta H3 SJ litt. A6, 1947 fick även loken från HHJ detta littera. 1948 övertogs ytterligare 19 lok med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Trafikf%C3%B6rvaltningen_G%C3%B6teborg-Dalarne-G%C3%A4vle GDG]-banorna, som också de fick litt. A6. Några lok byggdes om av SJ med sluten hytt och spetsiga sotskåpsluckor. Tre lok fick en större ombyggnad med höga gångbord, ny hytt och rökskärmar typ Witte 1953-54. A6-loken hade sin sista tjänstgöring i Dalarna 1963 och slopades 1973.
SJ tog över loken 1944 och gav dem littera E6. De avställdes mellan 1957 och 1966.
 
<span id="DJ"></span>
Då [http://www.historiskt.nu/normalsp/dj/index.html DJ] skaffade tre H3-lok 1914-17 valde man en något större ångpanna samt att förse loken med vindklyvarhytt och spetsig sotskåpslucka. Ett lok såldes till [http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_inneh.htm HNJ] och blev det första att förstatligas 1945. De övriga kom till SJ 1948. De före detta DJ-loken fick litt. A7. Två av loken försågs med rökskärmar typ Witte av SJ. Lokens sista tjänstgöring blev på f.d. HNJ och de avställdes i slutet av 1950-talet och slopades 1970.
 
<span id="A3"></span>
När [http://www.historiskt.nu/normalsp/okb/okb.htm OKB] skulle köpa nya snälltågslok utgick man från H3-typen, men man ville ha samma ångpanna och löpboggier som sina [[SJ ånglok litt A|A-lok]]. Loken fick dessutom höga gångbord och sluten hytt. Två lok med detta utförande levererades 1928 och fick littera H.  Sammantaget fick OKB's H-lok ett från övriga H3 högst avvikande utseende. Loken övertogs av SJ 1933 och fick litt. OKa, 1942 ändrat till A3. Loken var genom sin höjd begränsade i sitt användningsområde och de tjänstgjorde på Bohusbanan, i Dalarna och i Småland. De avställdes i början på 1960-talet och slopades 1970.
 
Kalmarbanorna skaffade två nya snälltågslok 1930 varvid man utgick från OKB's H3-lok, men man försåg loken med en något mindre ångpanna och en något annorlunda tender. Loken fick littera H4 på Kalmarbanorna. Vid förstatligandet 1942 fick loken först litt. A4, vilket ändrades till A5 1943. Loken tjänstgjorde till 1962, först på hembanan och den sista tiden i Dalarna, och slopades 1970.


==Huvuddimensioner H3==
==Huvuddimensioner H3==

Versionen från 22 augusti 2018 kl. 12.29

Historik

SWB behövde nya godstågslok under 1910-talet för att möta den ökade långväga godstrafiken. Med utgångspunkt i H3-loken utvecklades ett nytt godstågslok med axelföljden 1'D. Sammanlagt levererades elva lok mellan 1912 och 1920. Det som var gemensamt med H3-loken var ångpanna, tender, hytt, armatur, cylinderpaket, Deeleys slidstyrning och löpaxeln. Loken var alltså överhettade lok med invändiga cylindrar och öppen hytt. M3 hade vidare vakuumbroms vid leverans för att kunna sättas in i persontågstrafik. De kom att byggas om i likhet med H3-loken på SWB, sandlådorna under gångborden ersattes med en gemensam ång- och sanddom i början på 1920-talet, och under 1930-talet byggdes hytterna om till slutna. Förutom i godstågstjänsten sattes M3 även in i persontåg, även snälltåg vid vissa tillfällen.

SJ tog över loken 1944 och gav dem littera E6. De avställdes mellan 1957 och 1966.

Huvuddimensioner H3

Löb: 17,41 m
Hjulbas (lok och tender): 14,1 m
Tjänstevikt: 56,8-59,6+34,8-36,9 ton
Adhesionsvikt: 12,07 ton
Dragkraft: 7,5 Mp
Sth: 90 km/h
Broms: vakuum. Tryckluft Kunze-Knorr fr.o.m. 1920-talet
Axelföljd: 2'C-3
Kolförråd: 4,7-5,9 ton
Vattenförråd: 13,8-14,5 m3

Bilder

SJ_A6_1793.jpg
SJ A6 1793, f.d. BJ H3 60. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ03419
SJ_A6_1690.jpg
SJ A6 1690 i Falun, f.d. SWB H3 59. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ04004
SJ_A7_1749.jpg
SJ A7 1749, f.d. DJ H3 9, i Halmstad 1949. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA02557
SJ_A3_1510.jpg
SJ A3 1510, f.d. OKB, i Kalmar 1950. Foto Henrik Snell, Samlingsportalen Jvm.KBIA04558
SJ_A5_1545.jpg
SJ A5 1545, f.d. KJ 17. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08329

Litt H3 i modell

Skala H0

  • 1980 släppte Cewe import en byggsats av en litt. H3/SJ A6 avsedd för ett underrede från Liliput.
  • 1989 släppte Emtepe en byggsats i etsad mässing av en OKB H/SJ A3, katalognummer EM 3 B
  • 2006 släppte SMJ en byggsats i etsad mässing av en H3/SJ A6 som anpassas för de olika varianter som byggdes. SMJ har också haft en byggsats av DJ H3/SJ A7.

Länkar

Lok
Svenska lok

Referenser

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13), Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971. (Beskrivning och ritning).

Hans Eriksson: "Snälltågsloken av H3-typ (SJ A6)." i Tåg nr 3/1970.

Ulf Diehl: "De moderniserade H3 ångloken." i Tåg nr 7/1968. (Om loken till OKB och Kalmarbanorna, ritning).

Bengt Dahlberg: "H3-or från Motala och Falun." i järnvägar! nr 1/1985. (Beskrivning och ritning på BJ:s och GDJ:s versioner).

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Redaktionen: "Ångloksbyggsats från SMJ/Dekaler & Etsat." i Smalspårigt nr 96/2006. (Notis om SMJ H3).

Bengt Nylén: "Bygge av SJ A6 1543 (HHJ 21)." i Smalspårigt nr 109/2009. (Bygge av SMJ:s byggsats).

Claes Mattisson: "En variant av H3-loket." i Smalspårigt nr 116/2011. (Bygge av SMJ:s byggsats som BJ 60).

Anders Linde: "Svenska lokmodeller: H3-A6 och H3s-A8." i Modelljärnvägsmagasinet nr 17/2014 (Beskrivning och modellbilder).

Christer Kedström: "Dalslands Järnväg litt H3 nr 9." i Smalspårigt nr 133/2015. (Bygge av SMJ:s byggsats till ett DJ-lok).

Svenska lok A6, Svenska lok A3, Svenska lok A5, Svenska lok A7

Hämtad från ”http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=SWB_ånglok_litt_M3&oldid=5334”