SJ ånglok litt F: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> ==Historik== Vid sekelskiftet 1900 började snälltågsloken littera Cc få svårigheter med...')
 
Rad 1: Rad 1:
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
==Historik==
Vid sekelskiftet 1900 började snälltågsloken [[SJ ånglok litt Cc|littera Cc]] få svårigheter med att hantera de ökade tågvikterna. Det behövdes ofta två lok i koppling för att dra snälltågen. I syfte att avhjälpa problemet konstruerades ett nytt större snälltågslok, littera A. För att hantera den ökade vikten av en större ångpanna fick loket en bakre löpaxel och blev därmed ett s.k. [https://en.wikipedia.org/wiki/4-4-2_(locomotive) Atlantic-lok]. Loket blev också SJ:s första lok med överhettning samt med s.k. vindklyvarhytt, ett tidigt försök till strömlinjeform. Loket fick vidare en nykonstruerad ytterramad löpboggi, stavramar, invändiga cylindrar samt Walschaerts slidstyrning. Loken hade från början vakuumbroms för tågen. Totalt levererades 26 lok mellan 1905 och 1909. Loken hade från början treaxliga tendrar littera C, men dessa byttes ut mot en nykonstruerad boggitender littera A så snart vissa korta vändskivor hade bytts ut till 20-metersskivor, 1909-11. 1918 försågs loken med gasbelysning från AGA. 1923-25 ersattes vakuumbromsen med tryckluftbroms system Kunze-Knorr.
För att hantera att [[SJ ånglok litt A|A-loken]] blivit alltför svaga konstruerade SJ ett nytt snälltågslok med större dragkraft och hastighetsresurser än man trodde sig behöva. 1914-1916 levererades så elva lok littera F. Loken var utförda som fyrcylindriga [https://sv.wikipedia.org/wiki/Kompound%C3%A5ngmaskin kompoundlok] med Walschaerts slidstyrning, överhettning, tre kopplade axlar, främre löpboggi och bakre löpaxel, samt en s.k. vaggtender med två tvåaxliga boggier. Loken användes till de tyngsta snälltågen på huvudlinjerna. När elektrifieringen framskred koncentrerades loken först till Stockholm-Malmö och sedan till Göteborg-Malmö. När även denna linje elektrifierats 1937 såldes alla F-lok till DSB i Danmark, där de sista loken tjänstgjorde fram till 1970.
 
A-loken sattes från början in i snälltågstjänst på huvudlinjerna. När tågvikterna ökade i och med kontinenttrafikens (över Trelleborg) införande 1909 fick A-loken problem med att starta tågen. En del tyngre tåg behövde dras med [[SJ ånglok litt T|T-lok]] eller [[SJ ånglok litt B|B-lok]]. Från 1917 ersattes A-loken med F-lok i de största snälltågen, varvid A-loken sattes in i vanliga persontåg, även på sidolinjerna. 1926 sålde SJ 5 A-lok till [http://www.historiskt.nu/normalsp/okb/okb.htm OKB] till banans öppnande.
 
Vid trafiktjänsten på OKB blev problemen väl så stora som hos SJ. 1929 byggdes OKB:s A-lok om till sexkopplade lok, då den bakre löpaxeln ersattes med en kopplad axel, vilket kraftigt förbättrade [https://sv.wikipedia.org/wiki/Adhesion_(järnväg) adhesionsvikten]. Detta löste i stort sett helt problemen med A-loken. OKB förstatligades 1933 varvid OKB:s lok tilldelades littera A3.
 
Med förebild hos OKB byggde SJ tre A-lok på liknande sätt till sexkopplade lok 1930, men lade också in en BGb-panna, samma som hos [[SJ ånglok litt B|B-loket]]. Dessa lok fick littera A2. Elektrifieringarna innebar att SJ:s ej ombyggda A-lok i stor utsträckning avställdes 1933-34. Efter 1933 sattes A2 och A3 in för att hantera de turer som A-loken inte klarade. 1939-41 behövdes BGb pannor till mer prioriterade lok, varför två av A2-loken byggdes om till A3, varvid ett A2 återstod. 1942 ändrades littera för A3 till A, eftersom inga Atlantic-lok återstod. Efter 1945 tjänstgjorde A och A2 på Västeråsbanan, f.d. OKB, Nässjö-Oskarshamn och Alvesta-Kalmar/Karlskrona. 1955 ställdes loken i reserv.


==Huvuddimensioner A==
==Huvuddimensioner A==

Versionen från 21 augusti 2018 kl. 12.40

Historik

För att hantera att A-loken blivit alltför svaga konstruerade SJ ett nytt snälltågslok med större dragkraft och hastighetsresurser än man trodde sig behöva. 1914-1916 levererades så elva lok littera F. Loken var utförda som fyrcylindriga kompoundlok med Walschaerts slidstyrning, överhettning, tre kopplade axlar, främre löpboggi och bakre löpaxel, samt en s.k. vaggtender med två tvåaxliga boggier. Loken användes till de tyngsta snälltågen på huvudlinjerna. När elektrifieringen framskred koncentrerades loken först till Stockholm-Malmö och sedan till Göteborg-Malmö. När även denna linje elektrifierats 1937 såldes alla F-lok till DSB i Danmark, där de sista loken tjänstgjorde fram till 1970.

Huvuddimensioner A


 A
 A2
 A3
Löb (m)
 19,52
 19,52
 19,52
Axelavstånd (m)
 16,2
 16,2
 16,2
Tjänstevikt (ton)
 60,2+46,6
 67,7+46,6
 63,8+46,6
Dragkraft (Mp)
 6,2
 6,8
 6,2
Sth (km/h)
 90
 90
 90
Broms
 vakuum,
tryckluft från 20-talet
 tryckluft
 tryckluft

Axelföljd

 2'B1-4
 2'C-4
 2'C-4
Kolförråd (ton)
 6,0
 6,0
 6,0
Vattenförråd (m3)
 20,0
 20,0
 20,0

SJ A 1010

SJ A 1010 i Olskroken 1907. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAJ07843

SJ A2 1021

SJ A2 1021 i Norrköping på 1930-talet. Källa: Samlingsportalen Jvm.KAGC00034

SJ A3 1008

SJ A3 1008 i Gävle 1939. Källa: Samlingsportalen Jvm.KBIA05442

Litt A i modell

Skala H0

  • 1955 släppte TfA Hobbytjänst en byggsats av en litt. A
  • 1970 (ca) släppte Hobbyteknik etsplåtar till hytt och tender till ett A-lok.

Hobbyteknik A

Etsplåt med hytt och tender från Hobbyteknik. Foto: Ola Ahlström.
  • 1992 släppte Brimalm Engineering en modell av litt A som småseriemodell i mässing. Samma år kom även en OKB A i ombyggt skick. 1994 kom en A3 i sexkopplat utförande, och 1998 en A i tidigt utförande med blånerad panna.

Länkar

Lok
Svenska lok

Referenser

Ulf Diehl: SJ ånglok litt A. En beskrivning av ånglok litt A, A2 och A3 (SJK 10). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
Ulf Fjeld: "Försvunna loktyper vid SJ 1970. A2." i Tåg nr 1/1971.
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Lars Gustafsson: "Ånglok A 1923." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -93. Nya byggtips. Stockholm: Allt om Hobby 1992. (Scratchbyggd A-maskin från sjuttiotalet).
Anders Linde: "Svenska lokmodeller. Först ut: A-lok." i Modelljärnvägsmagasinet nr 16/2014. (Presentation av förebild och modeller).
Svenska lok A
Brimalm modellhistorik

Hämtad från ”http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=SJ_ånglok_litt_F&oldid=5279”