SWB ånglok litt Y: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> ==Historik== Mellan 1915 och 1924 levererades 22 tanklok för lokaltrafik till BJ, littera Y3. Loken var en något...')
 
Rad 1: Rad 1:
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
==Historik==
Mellan 1915 och 1924 levererades 22 tanklok för lokaltrafik till BJ, littera Y3. Loken var en något förminskad version av [[SJ ånglok litt S|SJ littera S]], och hade överhettning, utvändiga cylindrar, vakuumbroms och Walschaerts slidstyrning. Loken  var byggda så att de enkelt kunde balanseras om mellan 12,5 tons axeltryck och 14,5 tons axeltryck. Lok med lägre axeltryck benämndes inofficiellt "Y3 lätt" (Y3l) och de med högre "Y3 tung" (Y3t). BJ:s lok försågs med tryckluftbroms under 1930-talet.
1907 till 1909 tog SWB emot fem lok av en ny typ för lokaltrafik, littera Y. Loken från Vagn- & Maskinfabriken i Falun var tanklok med tre kopplade axlar och löpaxlar i varje ände, och blev först med denna axelföljd på [[normalspår]] i Sverige. Y-loken var våtånglok med utvändiga cylindrar, Helmholtz slidstyrning, ångdom och separat sanddom, och sluten hytt. 1914 levererades ytterligare två lok av samma grundkonstruktion. de försågs dock med överhettare, gemensam dom och ett utökat kolförråd genom att bakväggen på kolfickan svängts ut. Dessa lok fick littera Y3. 1917-18 levererades en tredje serie med sex lok med samma konstruktion som 1914. 1921-25 byggdes de först levererade loken om med överhettare och blev därmed också Y3. Två av loken gick ombyggda för enmansbetjänade tåg, med en dörr genom kolfickan, 1932-1939.  Fr.o.m. 1935 byggdes alla lok om med ytterligare utökade kolförråd.  Y-loken stationerades i Sundbyberg, Enköping, Västerås och Hässelby, och sattes in lokaltrafiken, men även i persontåg Stockholm-Enköping och Stockholm-Västerås, samt i enstaka godståg. De bägge lok som utrustats för enmansbetjäning sattes in Enköping-Heby-Runhällen.


<span id="HMJ"></span>
Vid SWB förstatligande fick loken littera S10. De sista loken skrotades 1910.
Även [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=410&g=d HMJ] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Landskrona_%26_Helsingborgs_Järnvägar L&HJ] köpte lok av samma typ. HMJ köpte ett lok 1921 som fick nummer 6, och L&HJ köpte två lok 1928 och 1929. HMJ 6 övertogs av SJ 1930 och tilldelades littera HVd, men såldes 1934 till [https://sv.wikipedia.org/wiki/Skåne–Smålands_Järnväg SSJ]. Loket återkom till SJ 1940 och fick nu behålla litteran Y3. Litteran ändrades 1942 till S5, och samma år övertogs de två loken från L&HJ. Genom ombalansering 1943 och 1947 ändrades axeltrycket till 14,5 ton och de tre loken fick därmed littera S7.
 
Av BJ:s Y3 lok hade åtta st 12,5 tons axeltryck vid förstatligandet 1948, vilka fick littera S5. De återstående 14 loken hade 14,5 tons axeltryck och fick följaktligen littera S7. S5-loken avställdes omkring 1960. S7-loken hade sin sista tjänstgöring i Kristianstad, Ystad, Falun och Ludvika och de sista loken avställdes 1962.


==Huvuddimensioner Y3==
==Huvuddimensioner Y3==

Versionen från 13 augusti 2018 kl. 18.35

Historik

1907 till 1909 tog SWB emot fem lok av en ny typ för lokaltrafik, littera Y. Loken från Vagn- & Maskinfabriken i Falun var tanklok med tre kopplade axlar och löpaxlar i varje ände, och blev först med denna axelföljd på normalspår i Sverige. Y-loken var våtånglok med utvändiga cylindrar, Helmholtz slidstyrning, ångdom och separat sanddom, och sluten hytt. 1914 levererades ytterligare två lok av samma grundkonstruktion. de försågs dock med överhettare, gemensam dom och ett utökat kolförråd genom att bakväggen på kolfickan svängts ut. Dessa lok fick littera Y3. 1917-18 levererades en tredje serie med sex lok med samma konstruktion som 1914. 1921-25 byggdes de först levererade loken om med överhettare och blev därmed också Y3. Två av loken gick ombyggda för enmansbetjänade tåg, med en dörr genom kolfickan, 1932-1939. Fr.o.m. 1935 byggdes alla lok om med ytterligare utökade kolförråd. Y-loken stationerades i Sundbyberg, Enköping, Västerås och Hässelby, och sattes in lokaltrafiken, men även i persontåg Stockholm-Enköping och Stockholm-Västerås, samt i enstaka godståg. De bägge lok som utrustats för enmansbetjäning sattes in Enköping-Heby-Runhällen.

Vid SWB förstatligande fick loken littera S10. De sista loken skrotades 1910.

Huvuddimensioner Y3

Löb: 11,58 m
Hjulbas: 8,5 m
Tjänstevikt: 60,0 ton
Dragkraft: 6,9 Mp
Sth: 70 km/h
Broms: vakuum; tryckluft fr.o.m. 30-talet.
Axelföljd: 1'C1'
Kolförråd: 2,9 ton
Vattenförråd: 8,9 m3

BJ Y3 113

BJ Y3 113. Källa Samlingsportalen, Jvm.KBIA08231

SJ S7 1878

SJ S7 1878 i Matfors 1960. Foto: Stig Eldö, Samlingsportalen Jvm.KBDA00786

Litt Y3 i modell

Skala H0

1999 släppte Brimalm Engineering en Y3 som småseriemodell i mässing i svart utförande, för både BJ och SJ. 2003 kom en ny serie i leveransutförande och senare utförande, bägge BJ-märkta.

Länkar

Lok
Svenska lok

Referenser

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
Börje Lundvall (red.): Bergslagernas Järnvägar 1879-1979. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979
Yngve Holmgren: Skånska privatbanornas ånglok. Färlöv: Författaren 1967.
Leif Dahl: "Statens Järnvägars normalspåriga ånglok med S-littera (del II)." i Tåg nr 8/1972.
Redaktionen: "BJ ånglok litt Y3." i järnvägar! nr 2/1981. (Beskrivning och ritning).
Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ littera S5 och S7." i Modelljärnvägsmagasinet nr 28/2017. (Presentation och bilder på Brimalms modell).
Lista över BJ Y3-lok
Brimalm modellhistorik

Hämtad från ”http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=SWB_ånglok_litt_Y&oldid=4963”