Industribanor: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) |
Admin (diskussion | bidrag) (→Tryckta referenser - modell, normalspår: Svensson 2002) |
||
Rad 125: | Rad 125: | ||
[[Hans Svensson]]: "Smalspårigt normalspår?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998 (Industribana, spårplan för rundbana i [[H0]] [[treräls]]). | [[Hans Svensson]]: "Smalspårigt normalspår?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998 (Industribana, spårplan för rundbana i [[H0]] [[treräls]]). | ||
[[Hans Svensson]]: "Fantasibana efter förebild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2002 (Utmaningarna med att bygga industribanor efter förebild eller frilansa). | |||
Jan Frelin: "Ånga utan eld!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 91/2005 (Recension av [[Liliput]] L102971, eldstadslöst lok [[axelföljd]] B i [[H0]]). | Jan Frelin: "Ånga utan eld!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 91/2005 (Recension av [[Liliput]] L102971, eldstadslöst lok [[axelföljd]] B i [[H0]]). |
Versionen från 19 april 2024 kl. 19.57
Med industribana avses en järnväg som i huvudsak är till för att lösa transporter åt ett företag. Normalt har dessa banor inte använts för allmän trafik för gods och passagerare, även om det finns undantag.
Inledning
Industribaneföreningen har följande definition av industribanor: "Som industribana räknas spåranläggningar i anslutning till industrier, gruvanläggningar, skogsavverkningar, byggarbetsplatser, institutioner eller liknande, där företaget eller institutionen själva eller med hjälp av entreprenör bedriver eller har bedrivit transporter med spårburna fordon utan särskild tidtabell i huvudsak för sin egen verksamhet." En industribana skiljer sig därmed från en s.k. allmän järnväg, som hade befordringsskyldighet. Med "industribana" avses alltså inte sidospår till industrier som trafikeras av em allmän järnväg.
Särskilda industribanor började byggas samtidigt med de äldsta järnvägarna, för att knyta samman industrier med järnvägsnätet, en hamn eller närliggande industrianläggningar med varandra. Det har funnits såväl normalspåriga som smalspåriga industribanor, med betydligt större variation av spårvidder än de som använts för järnvägar med allmän trafik.
Rullande material på industribanor har utgjorts av en brokig samling, både begagnad från andra järnvägar och som specialbyggda lok och vagnar för industrier.
|
Domnarvet 1969, ett av brukets lok. |
Industribanor i modell
En industribana kan vara en intressant förbild för modelljärnvägar som kräver mindre utrymme än en vanlig järnväg, och som medger en stor variation bland den rullande materielen. En industribana kan förstås också utgöra en del av en större anläggning.
Industrilok och vagnar har producerats i modell i de flesta skalor. Bland smalspårsutbudet är en stor andel hämtad från industribanor, särskilt i de mindre spårvidderna.
- Vanliga skalor för industribanor: 1i, 0e, 014, 013,3, 0i, H0e, H0i
- Industrilok: Bjurströms lokomotor typ 8, Slipmaterial lokomotor typ 12, Slipmaterial lokomotor typ 15, Z4p, AGEVE lokomotor typ RT36 RT40, HFB ånglok typ brigadlok och SJ diesellok litt V3
Bachmanns modell av General Electrics 44-tonnare i H0. Denna har även rullat i Sverige Foto Ola Ahlström. |
Andra wiki-sidor om industrier
Industrier i modell
Ritningar på industribyggnader
Publicerade artiklar om industrier i modell
Svensk industri för MJ: gruvor
Svensk industri för MJ: järn och stål
Hamnar och sjöfart
Tillbaka till nybörjarguiden.
Tryckta referenser - förebild
Leif Dahl: "De sista ångloken: Skånskt sadeltanklok i Dalarna." i Allt om Hobby nr 5/1968 (Malmö-Genarps nr 1 på Jularbo-Månsbo).
Kurt Möller: "Eldlösa ånglok." i Allt om Hobby nr 9/1970 (Eldstadslösa industrilok).
Lennart Welander (red.): Vägen från gruva och bruk. Sju järnvägar för malm och järnmanufaktur (SJK 37). Stockholm: Svenska järnvägsklubben 1984.
Lennart Welander (red.): Skogen tar tåget. Industribanor av Décauvilletyp för timmer, virke, ved, pappersmassa och papper (SJK 56). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1992.
Hans Svensson: "Normalspårigt smalspår?" i Allt om Hobby nr 5/1999.
Roger S. Jansson: "Elektriska ackumulatorlok. Del 1." i Smalspårigt nr 74/2001 (Beskrivning och ritningar).
Roger S. Jansson: "Elektriska ackumulatorlok. Del 2." i Smalspårigt nr 75/2001.
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg - Del 1: Fredmundsbergsfältet och banan." i Smalspårigt nr 81/2002.
Bengt Lindh & Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg - Del 2: Lok, vagnar & trafik." i Smalspårigt nr 82/2003.
Bengt Lindh & Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 3: En fältvandring i Fredmundsberg." i Smalspårigt nr 83/2003.
"SF Skolfilmavdelning presenterar - ja, vad då?" i Smalspårigt nr 91/2005 (Bilduppslag från industribanor).
Lars T. Stenson: "'Ängafallshedsbanan' i Hagfors." i Smalspårigt nr 91/2005 (Industrispår på Hagfors Järnverk).
Lars T. Stenson: "Tre torvmossar i Värmland." i Smalspårigt nr 99/2007.
Stefan Nilsson: "Johannisverks-Ljungaverks Järnväg som modellspårplan." i Modelljärnvägsmagasinet nr 26/2016 (Industribana för kemisk produktion).
Lars T. Stenson: "Bilder från sågverksbanor." i Smalspårigt nr 137/2016.
Lars T. Stenson: "Bilder från sågverksbanor - del 2." i Smalspårigt nr 138/2017.
Lars Olov Karlsson: "Små ellok - ett urval." i Smalspårigt nr 155/2021 (Bilder på smalspåriga ellok för industribanor).
Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "Amerikanska lok - tunga växellok för LKAB." i Svenska motorlok. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget 2021, s. 50f (Industrilok från Porter och General Electric).
Roland Lawrenz: *Skogsjärnvägen på Hunneberg." i Modelljärnvägsmagasinet nr 52/2023.
Tryckta referenser - modell, smalspår
Lars T. Stensson: "Allt om hobby synar: Nytt smalspårsdiesellok från M+F i H0e." i Allt om Hobby nr 6/1977 (Recension av byggsats till SWEG V22 från Merker & Fischer).
Roger S. Jansson: "Dragos - ett ombygge i skala 0." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -97. Uppgraderingar. Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Konvertering av Fleischmann 2240 till 'Dragos' från Emsfors bruk, 016,5).
Lars Olov Karlsson: "LGB-diesel." i Allt om Hobby nr 8/1997, s. 74 (Frilansad industridiesel i skala G, axelföljd B).
Hans Svensson: "Andra gången gillt!" i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Bygge av Hunslet-ånglok i vitmetall med Pecos byggsats QL-3, 016,5)
Roger S. Jansson: "En Grefve utan tak - vitmetallbygge med mersmak." i Smalspårigt nr 64/1998 (Recension av Noneministre Models byggsats av en Montania-diesel, 016,5).
Roger S. Jansson: "Smalspårig transportjärnväg i modell. Del 1." i Allt om Hobby nr 4/1998 (Bygge av smalspåriga industrijärnvägar).
Roger S. Jansson: "Smalspårig transportjärnväg i modell. Del 2." i Allt om Hobby nr 6/1998.
Hans Svensson: "Smalspåriga transportbanor i modell. Del 3." i Allt om Hobby nr 5/2000.
Hans Svensson: "Bygg ett ackumulatorlok!" i Allt om Hobby nr 1/1999 (I olika skalor).
Björn Dahlström: "En närmare titt på Rocos lilla H09 diesellok." i Smalspårigt nr 65/1999 (Test).
Gunnar Fristedt: "Cuban Cousin Plantation Railroad." i Smalspårigt nr 70/2000 (Minianläggning med sockerplantage som motiv, 014).
Mats Dahlström: "Gmeinder HF130C." i Smalspårigt nr 75/2001 (Kort om förebilden och Bemos Gmeinder-diesel i H0e).
Lennart Elg: "Bachmanns 0n30-Shay - en superb lokmodell!" i Smalspårigt nr 83/2003 (Recension).
"Noterat... Jan Ericson kommer med modell av Sala W8 i skala 1:35." i Smalspårigt nr 86/2004 (Notis om etsplåtar, skala 1i).
Roger S. Jansson: "Bachmann - Gas Mechanical Critter." i Smalspårigt nr 86/2004 (Recension av litet motorlok, 0n30).
Roger S. Jansson: "Mera om Bachmanns Davenport i 0n30." i Smalspårigt nr 87/2004 (Olika ombyggnadssatser till Bachmanns motorlok).
Mats Dahlström: "Roco HF110C." i Smalspårigt nr 92/2005, s. 14 (Snabbtitt, H0e).
Per Nilsson: "Ny H0e-diesel från Liliput." i Smalspårigt nr 108/2009 (Recension av STLB VL6).
Lars Ljungberg: "Articulated 1-C-C-1. 0n30-lok från Bachmann." i Modelljärnvägsmagasinet nr 4/2010 (Recension av Mallet-lok (1'C)C1'-4).
"Mer smalspår från Liliput." i Allt om Hobby nr 5/2014, s. 12 (Notis om RSE V 11 m.m., H0e).
Göran Eriksson: "En torvmosse i modell." i Smalspårigt nr 136/2016 (Inklusive industribana i H0i).
Tryckta referenser - modell, normalspår
"Ännu en modell efter svensk och norsk förebild." i järnvägar! nr 3/1981 (Porter-diesel får NorthWestShortLine som använts på flera svenska industribanor, H0 och 0).
Jörgen Bergfors: "Två 'nästan svenska' växellok." i järnvägar! nr 3/1988 (Recension av DB V65 från Hobbytrain och General Electric 44 ton från Bachmann, H0).
Krister Brandt: "Tåganmälan." i Allt om Hobby nr 6/1988, s. 26 (Notis om Bachmanns 44-tonnare i H0).
Lars Olov Karlsson: "Svenskt från norr." i Allt om Hobby nr 8/1997, s. 74 (Gruvöns f.d. TGOJ V10 axelföljd C, ommålat Märklinlok i H0. Från Tåg & Hobby).
Hans Svensson: "Smalspårigt normalspår?" i Allt om Hobby nr 3/1998 (Industribana, spårplan för rundbana i H0 treräls).
Hans Svensson: "Fantasibana efter förebild." i Allt om Hobby nr 7/2002 (Utmaningarna med att bygga industribanor efter förebild eller frilansa).
Jan Frelin: "Ånga utan eld!" i Smalspårigt nr 91/2005 (Recension av Liliput L102971, eldstadslöst lok axelföljd B i H0).
Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i Modelljärnvägsmagasinet nr 9/2012 (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår, H0).
Lars Ljungberg: "Industrimoduler SIH0 - med verklig förebild." i Modelljärnvägsmagasinet nr 20/2015 (Moduler med fokus på industrier H0).
Redaktionen: "Snabbtitt. SSy i H0. JLJ tankvagn från Artitec." i Modelljärnvägsmagasinet nr 28/2017 (JLJ litt Q12b för flytande syre).
Mats Dahlström: "Hornbys Pecket-lok i '00'." i Smalspårigt nr 155/2021 (Recension).
Webreferenser - förebild
Industribaneföreningen: Vad är egenligen en industribana, och vilka lok kan kallas industrilok?
Järnväghistoriskt forum: Skoghall 1968 (Industrilok i drift).
Webreferenser - modell
Narrow Gauge & Industrial: Review (Brittisk tidskrift för smalspår och industribanor i modell).
nmra.org: Beginners Guide Part 12: Special Focus Layout Themes (Smalspår, timmerbanor, banavdelning. Allt med amerikanska förebilder).
Stahlbahn (Tysk anläggning baserad på ett stålverk).