OFWJ ånglok nr 16-30: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 1: Rad 1:
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
==Historik==
Till godstågstjänst beställde [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] lok från [https://en.wikipedia.org/wiki/Beyer,_Peacock_and_Company Beyer, Peacock & Co] i Manchester av en av firmans standardtyper till banans öppnande. Senare beställdes flera lok av samma typ. Sammanlagt beställde BJ 28 st K-lok mellan 1876 och 1901, som därmed blev deras vanligaste lok. Flera av de senare anskaffade loken var tillverkade i Sverige. Loken var treaxliga våtånglok med invändiga cylindrar och Stephensons slidstyrning. K-loken hade huvudansvar för godstågen på BJ fram till 1907.  
Inför en ökande malmtrafik köpte [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_inneh.html OFWJ] nio lok 1894-1898 från [https://en.wikipedia.org/wiki/Sharp,_Stewart_and_Company Sharp, Stewart & Co] i Storbritannien, som fick nr 16-24. Loken var sexkopplade våtånglok med invändiga cylindrar och tvåaxlig tender. Loken fick "halvsluten" hytt där bakgavel, del av sidorna och del av taket moterades på tendern, senare känt som OFWJ-hytt. Med dessa lok kunde man dra malmtåg om 20 malmvagnar från Valskog till Oxelösund. Loken fick tryckluftbroms och AGA-belysning 1906-1909. När [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_inneh.html TGOJ] bildades 1931 fanns alla loken kvar och fick littera K. Slopningarna började i mitten av 30-talet. Under andra världskriget fanns fem lok kvar och användes bl.a. för växling i Eskilstuna och Nybybruk, och var då vedeldade. Det sista loket slopades 1953.


[http://www.historiskt.nu/normalsp/gbj/index.html GBJ] beställde fem lok av samma typ inför öppnandet 1894, som sin första loktyp. Ett sjätte lok tillkom 1905. Fem av loken såldes till andra banor under 1930-talet, och det sjätte loket skrotades 1939 efter ett haveri. Även [http://www.historiskt.nu/normalsp/baj/index.html BAJ] beställde fem lok av denna typ till banans öppnande.  
1901 levererades ytterligare tre lok från Sharp, Stewart & Co, som dock hade kraftigare panna och större dragkraft. Dessa lok fick nr 25-27. Även dessa lok fick littera K vid TGOJ, det sista loket slopades 1927.


Vid förstatligandet av BAJ 1942 övertog SJ ett K-lok, som tilldelades littera K8 nr 1551. 1947 ändrades littera till KA3 och vid förstatligandet av BJ 1948 övertogs de fem modernaste loken, som också fick littera KA3. Loken togs ur tjänst på 1950-talet. 1551 användes mest i lokalgodståg Borås-Hillared-Axelfors-Hillared-Hestra-Gislaved-Borås. Samtliga KA3 avställdes i början på 1950-talet, det sista loken slopades 1964.
1907-1909 levererade Nohab en överhettad version av de sexkopplade loken till OFWJ i tre exemplar som fick nr 28-30. De var både tyngre och starkare än de tidigare loken. Vid TGOJ bildande gavs dessa lok littera K3, och det sista loket avställdes 1954.


==Huvuddimensioner K==
==Huvuddimensioner K==

Versionen från 1 augusti 2018 kl. 12.49

Historik

Inför en ökande malmtrafik köpte OFWJ nio lok 1894-1898 från Sharp, Stewart & Co i Storbritannien, som fick nr 16-24. Loken var sexkopplade våtånglok med invändiga cylindrar och tvåaxlig tender. Loken fick "halvsluten" hytt där bakgavel, del av sidorna och del av taket moterades på tendern, senare känt som OFWJ-hytt. Med dessa lok kunde man dra malmtåg om 20 malmvagnar från Valskog till Oxelösund. Loken fick tryckluftbroms och AGA-belysning 1906-1909. När TGOJ bildades 1931 fanns alla loken kvar och fick littera K. Slopningarna började i mitten av 30-talet. Under andra världskriget fanns fem lok kvar och användes bl.a. för växling i Eskilstuna och Nybybruk, och var då vedeldade. Det sista loket slopades 1953.

1901 levererades ytterligare tre lok från Sharp, Stewart & Co, som dock hade kraftigare panna och större dragkraft. Dessa lok fick nr 25-27. Även dessa lok fick littera K vid TGOJ, det sista loket slopades 1927.

1907-1909 levererade Nohab en överhettad version av de sexkopplade loken till OFWJ i tre exemplar som fick nr 28-30. De var både tyngre och starkare än de tidigare loken. Vid TGOJ bildande gavs dessa lok littera K3, och det sista loket avställdes 1954.

Huvuddimensioner K


 A
 A2
 A3
Löb (m)
 19,52
 19,52
 19,52
Axelavstånd (m)
 16,2
 16,2
 16,2
Tjänstevikt (ton)
 60,2+46,6
 67,7+46,6
 63,8+46,6
Dragkraft (Mp)
 6,2
 6,8
 6,2
Sth (km/h)
 90
 90
 90
Broms
 vakuum,
tryckluft från 20-talet
 tryckluft
 tryckluft

Axelföljd

 2'B1-4
 2'C-4
 2'C-4
Kolförråd (ton)
 6,0
 6,0
 6,0
Vattenförråd (m3)
 20,0
 20,0
 20,0

BJ K 36

BJ K 36 i Åmål 1934. Källa Samlingsportalen, Jvm.KAGC00173

GBJ K 1

GBJ K 1 i Borås 1930. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA00710

SJ KA3 1551

SJ KA3 1551 i Kil 1949, f.d. BAJ 3, 53. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA05467

Litt K i modell

Skala H0

2013-14 släppte HNJ Verkstad en BJ litt K som byggsats i vitmetall, katalognummer 799

Länkar

Lok
Svenska lok

Referenser

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
Börje Lundvall (red.): Bergslagernas Järnvägar 1879-1979. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979
Bertil Thulin (red.): Göteborg-Borås Järnväg (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994
Ulf Fjeld: "Försvunna loktyper vid SJ 1970. KA3." i Tåg nr 1/1971.
Lista över BJ K-lok

Hämtad från ”http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=OFWJ_ånglok_nr_16-30&oldid=4452”