Signaler

Inledning

I verkligheten används signaler på järnvägen för att styra trafiken, där "kör" och "stopp" är de viktigaste beskeden. Eftersom tåg har långa bromssträckor, används signaler också för att varna och meddela att hastigheten behöver sänkas. Försignaler ger en förvarning om vad nästa huvudsignal visar, och andra signalbesked från huvudsignaler kan ge besked om att köra sakta.

Historiskt sätt utvecklandes signaler först som mekaniska signaler, som ger signalbesked med armar eller skivor i olika lägen. Semaforer är den vanligaste sortens mekanisk signal, men det finns andra som t.ex. skivsignaler.

Efter 1900 utvecklades ljussignaler istället, som ger signalbesked med tända lampor i olika färger. Dessa är numera helt dominerande världen över.

Signalsystemen skiljer mellan länder och järnvägsbolag, olika signalsystem har olika signalbesked och olika regler för hur signaler placeras. (Idag planeras en ny europeisk standard för signaler, ERTMS, men den har inte kommit särskilt långt. ERTMS bygger på att ge signalbesked direkt till föraren i hytten i stället för med signaler längs banan.) Dessa förhållanden innebär generellt att signaler i modell anpassas efter vald förebild och epok.

Signaler i modell

På en modelljärnväg behövs inte alltid signaler för att klara av driften, utan är främst en detalj som ökar realismen eller upplevelsen av banan. I vissa trafikupplägg (t.ex. Walk-Around Control) kan signaler dock användas för att säkra trafiken även på modelljärnvägen.

Signalstyrning

De enklaste formen av signaler, som bara kan visa start och stopp, kan styras med en strömbrytare. Signaler som kan ge flera besked kräver normalt någon form av styrlogik. Det kan antingen handla om styrkort för analog styrning av signaler, eller dekodrar för digital styrning. Eftersom olika signalsystem har olika signalbilder, måste även styrlogiken vara anpassad för respektive förebild.

Styrning av mekaniska signaler

Det finns flera alternativ för styra mekaniska signaler.

• Mekaniskt, ungefär som med växlar. Notera dock att flervingade semaforer inte hade separat reglering av varje vinge, utan man ställde in en signalbild gemensamt.
• Elektromagneter. Dessa slår normalt om rätt hastigt, men Viessmann har en dämpad elektromagnet i sitt sortiment.
• Motordrivna växelmotorer. Slår om i lägre fart.
• Servon. Kan fås att slå om i önskad fart. Servon kräver någon form av extern styrlogik.
• Minnesmetall, som påverkas med elektrisk ström. Slår om i lägre fart, och kan styras med reläer eller strömbrytare.

Styrning av ljussignaler

Moderna ljussignaler för modellbruk är normalt utrustade med lysdioder. Äldre signalmodeller hade i regel mikrolampor.

• Med strömbrytare, för signaler som endast visar start och stopp.
• Charlieplexing med strömbrytare kan användas för hembyggda signaler för två- och treskenssignaler.
• Styrlogik behövs i regel för flerskenssignaler. Det vanligaste idag är digitala signaldekodrar, men det finns även analoga styrkort.

Andra wiki-sidor om signaler

Svenska signaler i modell
Svenska vägskydd
Signaler med Charlieplexing

Andra wiki-sidor om anläggningsbygge

Planering
Ramverk
Moduler
Rangerspel
El på modelljärnvägen
Spår
Kontaktledning
Landskap

Tillbaka till nybörjarguiden

Referenser

Lars Juhlin: "Minnesmetall ger tysta semafordrivningar." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000.

Mick Nicholson: Constructing & Operating Semaphore Signals (Mainline Modeling: 1). Nottingham: Booklaw Publications 2004 (Om att scratchbygga semaforer).

Peter Squibb: A Scratchbuilder's Guide to Semaphore Signal Construction. Didcot: Wild Swan 2010.

Per-Åke Jansson: "Mikrodatorer på modelljärnväg. Arduinostyrd signalreglering." i Modelljärnvägsmagasinet nr 15/2013.

Niclas Westerlund: "Banstyrning från Möllehem." i Modelljärnvägsmagasinet nr 24/2016 (Recension).

Daniel Wietlisbach: "Sänkta signaler för ökad realism." i Modelljärnvägsmagasinet nr 51/2022 (Metod för att dölja orealistiska signalfötter).