Tvåräls: Skillnad mellan sidversioner
Janfre (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Admin (diskussion | bidrag) (Historik) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Tvåräls''' (2R) avser sättet som körströmmen levereras till [[dragfordon]] och andra fordon på spåret (i kontrast med '''[[treräls]]''', förkortad [[3R]]). 2R innebär att den ena polen till strömöverföring tas upp i ena skenan och den andra polen i den andra skenan. Ett fordon tar upp strömmen från skenorna via hjulen. Ett fordon för [[treräls]] som placeras på en bana för tvåräls kommer att orsaka [[kortslutning]]. Tvåräls är standardiserat av både [[Morop]] och [[NMRA]]. | '''Tvåräls''' (2R) avser sättet som körströmmen levereras till [[dragfordon]] och andra fordon på spåret (i kontrast med '''[[treräls]]''', förkortad [[3R]]). 2R innebär att den ena polen till strömöverföring tas upp i ena skenan och den andra polen i den andra skenan. Ett fordon för tvåräls tar upp strömmen från skenorna via hjulen. | ||
==Inledning== | |||
Ett fordon för [[treräls]] som placeras på en bana för tvåräls kommer att orsaka [[kortslutning]]. Tvåräls är standardiserat av både [[Morop]] och [[NMRA]]. | |||
Tvåräls är vanligt i alla [[Normalspår|skalor]], och dominerar helt skala [[Z]], [[N]], [[TT]], [[00]] och [[skala 1]]. Även i [[H0]] och [[0]] är tvåräls sannolikt större än [[treräls]]. På den [[Analog|analoga]] tiden innebar tvåräls i regel dessutom att loken matades med likström ([[DC]]). I och med [[Digitala system|digitalstyrningens]] genombrott kom beteckningarna [[DC]] (och [[AC]]) att bli mindre relevanta. Därför talar man idag främst om tvåräls respektive [[treräls]] för att beskriva hur strömmen tas upp av fordonen. | Tvåräls är vanligt i alla [[Normalspår|skalor]], och dominerar helt skala [[Z]], [[N]], [[TT]], [[00]] och [[skala 1]]. Även i [[H0]] och [[0]] är tvåräls sannolikt större än [[treräls]]. På den [[Analog|analoga]] tiden innebar tvåräls i regel dessutom att loken matades med likström ([[DC]]). I och med [[Digitala system|digitalstyrningens]] genombrott kom beteckningarna [[DC]] (och [[AC]]) att bli mindre relevanta. Därför talar man idag främst om tvåräls respektive [[treräls]] för att beskriva hur strömmen tas upp av fordonen. | ||
Fördelen med tvåräls är framför allt realism, man slipper en mittledare som saknas hos förebilden. En annan fördel är att tvåräls är en internationell standard. Nackdelen är främst att [[kortslutning]] måste undvikas när rälerna korsar varandra, som vid [[korsning]]en i en [[växlar|växel]] och vid [[vändslingor]]. | Fördelen med tvåräls är framför allt realism, man slipper en mittledare som saknas hos förebilden. En annan fördel är att tvåräls är en internationell standard. Nackdelen är främst att [[kortslutning]] måste undvikas när rälerna korsar varandra, som vid [[korsning]]en i en [[växlar|växel]] och vid [[vändslingor]]. | ||
==Historik== | |||
Under 1930-talet började en del självbyggare att bygga elektriska modelljärnvägar med en yttre strömskena, ungefär som många tunnelbanesystem och andra lokalbanor. Ur detta föddes idén att gå öve till tvåräls, och därmed helt slippa strömskenor som saknas hos förebilden. Idén om tvåräls började populariseras i USA under 1940-talet, och spred sig därifrån. Skalor och [[tillverkare]] som tillkommit efter 1945 använder i allmänhet tvåräls. | |||
==Andra wiki-sidor== | ==Andra wiki-sidor== | ||
Versionen från 9 januari 2023 kl. 21.08
Tvåräls (2R) avser sättet som körströmmen levereras till dragfordon och andra fordon på spåret (i kontrast med treräls, förkortad 3R). 2R innebär att den ena polen till strömöverföring tas upp i ena skenan och den andra polen i den andra skenan. Ett fordon för tvåräls tar upp strömmen från skenorna via hjulen.
Inledning
Ett fordon för treräls som placeras på en bana för tvåräls kommer att orsaka kortslutning. Tvåräls är standardiserat av både Morop och NMRA.
Tvåräls är vanligt i alla skalor, och dominerar helt skala Z, N, TT, 00 och skala 1. Även i H0 och 0 är tvåräls sannolikt större än treräls. På den analoga tiden innebar tvåräls i regel dessutom att loken matades med likström (DC). I och med digitalstyrningens genombrott kom beteckningarna DC (och AC) att bli mindre relevanta. Därför talar man idag främst om tvåräls respektive treräls för att beskriva hur strömmen tas upp av fordonen.
Fördelen med tvåräls är framför allt realism, man slipper en mittledare som saknas hos förebilden. En annan fördel är att tvåräls är en internationell standard. Nackdelen är främst att kortslutning måste undvikas när rälerna korsar varandra, som vid korsningen i en växel och vid vändslingor.
Historik
Under 1930-talet började en del självbyggare att bygga elektriska modelljärnvägar med en yttre strömskena, ungefär som många tunnelbanesystem och andra lokalbanor. Ur detta föddes idén att gå öve till tvåräls, och därmed helt slippa strömskenor som saknas hos förebilden. Idén om tvåräls började populariseras i USA under 1940-talet, och spred sig därifrån. Skalor och tillverkare som tillkommit efter 1945 använder i allmänhet tvåräls.
Andra wiki-sidor
Normalspår
Smalspår
Treräls
Vändslingor
Referenser
Gert Ekström: "Rätt polaritet i vändslinga." I Allt om Hobby nr 5/1977 (Flera alternativ för ompolning av vändslingor för tvåräls analog).
Rutger Friberg: "Intelligent vändslinga för DCC." i Allt om Hobby nr 2/2001 (Test av olika vändslingemoduler).
Hans Svensson: "Vändslingor och tvåräls?" I Allt om Hobby nr 1/2003 (Olika lösningar för analog tvåräls).
Christer Engström: "Hjulisolering med lim och lövsåg: Exempel Märklins Ub för tvåräls likström." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om hobby 2006.
Anders Östlund: "Vändslingeautomatik." i Modelljärnvägsmagasinet nr 2/2009 (Presentation av funktionen hos digitala vändslingemoduler).