SJ ånglok litt M: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> ==Historik== ===Tyskbyggda lok=== I syfte att pressa priserna hos svenska loktillverkare beställde SJ tjugo godst...')
 
Rad 1: Rad 1:
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
==Historik==
===Tyskbyggda lok===
När SJ tog över Malmbanan i slutet på 1800-talet krävdes ofta tre äldre godstågslok för att dra malmtågen. För att ersätta dessa utvecklades ett nytt malmtågslok med åtta kopplade hjul och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Kompound%C3%A5ngmaskin kompoundmaskineri] av Mellins system. Loken fick sluten hytt, utvändiga cylindrar och Helmholtz slidstyrning.  
I syfte att pressa priserna hos svenska loktillverkare beställde SJ tjugo godstågslok i Tyskland 1916, som levererades först 1918. Loken var av Preussiska statsbanornas standardtyp littera G8, och fick littera G i hos SJ, från 1919 ändrat till Ga. Loken hade överhettare, utvändiga cylindrar och Walschaerts slidstyrning. Flera av loken fick nya sotskåpsluckor av B-typ efterhand. 16 av loken fick ny svensk ångpanna av typ BGb 1929-32, och nytt littera Ga2. 1940 fick Ga 1410 en främre löpaxel och littera Ga3, 1941 fick Ga 1418 främre löpaxel och BGb-panna samt littera Ga4. De två återstående Ga fick nytt littera G 1942, samt BGb-panna 1943 resp. 48 och därmed litt. G2.


1929-32 byggdes 16 Ga om till Ga2 genom att en svensk ångpanna typ BGb lades in. Under elektrifieringarna på 1930-talet blev flera av loken överflödiga. Två lok såldes till Nederländerna 1935, sju lok till [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_rullande.html#1 TGOJ] 1937-39 och fem lok till [http://www.mrw1.se/anglok/littg3.htm BJ] 1940; loken fick littera G3 vid de bägge svenska förvaltningarna. De två återstående loken stod avställda, men upprustades under andra världskriget och fick 1942 nytt littera G2. De två återstående littera G byggdes om till G2, dessutom återkom fem littera G2 från BJ 1948. Till sist återkom sju G2 från TGOJ 1957, som omedelbart ställdes i reserv. G2 gjorde sin sista tjänstgörning i Norrland i början av 1960-talet, och slopades 1973.
1902 till 1907 levererades den tyngre versionen av loken för trafiken Kiruna-Narvik, littera Ma. 20 lok levererades. 1910 tillkom ett 21:a lok genom ombyggnad av Mb 651 om till Ma med av en större ångpanna. 1924 ombyggdes två lok med överhettning och nytt littera Md. I och med Malmbanans elektrifiering blev Ma-loken arbetslösa och slopades 1926.


Ga3 uppstod 1940 genom ombyggnad av Ga 1410 med en främre löpaxel. 1942 ändrades littera till G3, och 1948 fick loket en BGb-panna och därmed littera G4.
1901-1903 leverades 14 lok av den lättare versionen för trafiken Gällivare-Luleå, littera Mb. Mb 651 fick en speciell eldstad för torveldning, och Mb 764 byggdes som tvillinglok i stället för kompound. 1909 fick Mb 764 en ångpanna av [[SJ ånglok litt B|B-typ]] (och därmed överhettning). 1910 byggdes Mb 651 om med en större ångpanna till Ma. 1920 byggdes även Mb 763 och 803 om med en B-panna, och de tre överhettade loken fick litt Mc. Övriga Mb-lok blev även de arbetslösa vid Malmbanans elektrifiering 1922, och slopades 1926-1932.


Ga4 uppstod 1941 genom att Ga 1418 försågs med främre löpaxel och BGb-panna. Littera ändrades 1942 till G4. 1948 till kom ytterligare en G4 när G3 1410 byggdes om med BGb-panna. Bägge loken tjänstgjorde till mitten av 1950-talet, och slopades 1973.
De tre Mb-lok som ombyggts med överhettning och B-panna fick littera Mc 1920. På 1930-talet blev loken överflödiga, och såldes till [http://www.historiskt.nu/normalsp/hhj/index.html HHJ] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ssj%C3%B6%E2%80%93Oskarshamns_J%C3%A4rnv%C3%A4g NOJ] 1937. Loken kom tillbaka vid förstatliganden 1940 och 1946. 1942 gick loken nytt littera G7. Loken hade sin sista tjänstgöring i Nässjö i slutet på 1950-talet och slopades 1970.


===Svenskbyggda lok===
Två Ma ombyggdes också med överhettning 1924, men utan att byta ångpanna. Dessa fick littera Md. De bägge loken slopades 1937.
1920 behövdes ytterligare fem G-lok. Denna gång valde man dock svensk lokindustri, och loken fick samma ångpanna som [[SJ ånglok litt B|B-loket]], samt en nykonstruerad vaggtender. Loken fick littera Gb. Liksom [[#Tyskbyggda lok|Ga]] hade loken utvändiga cylindrar, överhettning och Walschaerts slidstyrning. 1923 tillkom ytterligare 10 Gb-lok som nödhjälpsarbeten till svensk lokindustri. Under elektrifieringarna i slutet av 1930-talet stod loken avställda, men inför beredskapshöjningarna under andra världskriget genomfördes en upprustning av loken med främre löpaxel och nytt littera Gb2. Två av loken han dock inte byggas om på detta sätt utan sattes in i trafik direkt. 1942 ändrades littera till G5, den sista tjänstgöringen blev på Skelleftebanan i början på 1960-talet. Loken slopades 1973.
 
1938 beslöts att upprusta de vid tillfället avställda Gb-loken med en främre löpaxel och sluten hytt som en beredskapsåtgärd. Arbetena skedde 1939-41 och tretton lok hann byggas om på detta sätt och fick Gb2, 1942 ändrat till G6. Sista tjänstgöringen för G6 blev Skelleftebanan i början på 1960-talet. Loken slopades 1973.
 
1941 beställde [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_rullande.html#1 TGOJ] två nya malmtågslok som leverades 1942. P.g.a. beredskapstiden hade myndigheterna bestämt att endast SJ standardtyper fick byggas, så TGOJ valde därför två nya lok av SJ Gb typ. Till skillnad från SJ lok fick de sluten hytt och en något annorlunda tender, med större vattenförråd och mindre kolförråd. Loken hade grön hytt och tender, svarta ramverk och sotskåp, röda hjulringar och blånerad ångpanneklädsel vid leverans. Dessa fick littera G3b vid TGOJ. Ett lok placerades i Kopparberg och ett i Eskilstuna, där bägge loken sattes in i malmtrafiken. Loken avställdes 1956 i samband med TGOJ elektrifiering, ett lok är bevarat i Grängesberg.


==Huvuddimensioner G==
==Huvuddimensioner G==

Versionen från 25 juni 2018 kl. 14.56

Historik

När SJ tog över Malmbanan i slutet på 1800-talet krävdes ofta tre äldre godstågslok för att dra malmtågen. För att ersätta dessa utvecklades ett nytt malmtågslok med åtta kopplade hjul och kompoundmaskineri av Mellins system. Loken fick sluten hytt, utvändiga cylindrar och Helmholtz slidstyrning.

1902 till 1907 levererades den tyngre versionen av loken för trafiken Kiruna-Narvik, littera Ma. 20 lok levererades. 1910 tillkom ett 21:a lok genom ombyggnad av Mb 651 om till Ma med av en större ångpanna. 1924 ombyggdes två lok med överhettning och nytt littera Md. I och med Malmbanans elektrifiering blev Ma-loken arbetslösa och slopades 1926.

1901-1903 leverades 14 lok av den lättare versionen för trafiken Gällivare-Luleå, littera Mb. Mb 651 fick en speciell eldstad för torveldning, och Mb 764 byggdes som tvillinglok i stället för kompound. 1909 fick Mb 764 en ångpanna av B-typ (och därmed överhettning). 1910 byggdes Mb 651 om med en större ångpanna till Ma. 1920 byggdes även Mb 763 och 803 om med en B-panna, och de tre överhettade loken fick litt Mc. Övriga Mb-lok blev även de arbetslösa vid Malmbanans elektrifiering 1922, och slopades 1926-1932.

De tre Mb-lok som ombyggts med överhettning och B-panna fick littera Mc 1920. På 1930-talet blev loken överflödiga, och såldes till HHJ och NOJ 1937. Loken kom tillbaka vid förstatliganden 1940 och 1946. 1942 gick loken nytt littera G7. Loken hade sin sista tjänstgöring i Nässjö i slutet på 1950-talet och slopades 1970.

Två Ma ombyggdes också med överhettning 1924, men utan att byta ångpanna. Dessa fick littera Md. De bägge loken slopades 1937.

Huvuddimensioner G


 Ga
 Ga2
 Ga3
 Ga4
 Gb
 Gb2
Löb (m)
 18,3
 18,3
 19,5
 19,5
 17,4
 18,7
Axelavstånd (m)
 13,2
 13,2
 15,8
 15,8
 12,1
 14,7
Tjänstevikt (ton)
 70+45
 70+45
 77,7+45
 77,7+45
 70+41,5
 77,7+41,5
Dragkraft (Mp)
 16
 16
 16
 16
 16
 16
Sth (km/h)
 55
 55
 60
 60
 55
 60
Broms
 tryckluft från 20-t
 tryckluft
 tryckluft
 tryckluft
 tryckluft
 tryckluft

Axelföljd

 D-3
 D-3
 1'D-3
 1'D-3
 D-3
 1'D-3
Kolförråd (ton)
 7,0
 7,0
 7,0
 7,0
 7,0
 7,0
Vattenförråd (m3)
 16,5
 16,5
 16,5
 16,5
 16,5
 16,5

SJ Ga 1425

SJ Ga 1425 i Skövde 1918 i leveransutförande. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAJ08259

SJ G2 1424

SJ G2 1424 i Nässjö med BGb-panna, troligen efter 1948. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAJ08258

SJ Gb 1468

SJ Gb 1468 i Alvesta 1933. Källa: Samlingsportalen Jvm.KBIA08090

SJ G6 1449.jpg

SJ G6 1449 i Långsele 1950. Foto: Georg Snell Samlingsportalen Jvm.KBIA04648

TGOJ G3b 95.jpg

TGOJ G3b 95, leveransfoto 1942. Källa: Samlingsportalen Jvm.KBIA00587

Litt G i modell

Eftersom Ga från början var identiskt med ett vanligt tyskt lok (G8, senare BR55), har den varit förhållandevis populär bland storserietillverkare.

Skala H0

1966 släppte Fleischmann en litt Ga i modell, katalognummer 1351 F. 1971 fick den nytt katalognummer 4146. 1975 fick den ändrad utväxling, och 1994 ny drivning.

1976 släppte Piko en litt Ga i modell, katalognummer 5/6324. 1978 kom den också för 3R.

1984 släppte Perl en byggsats i etsad mässing av ett Gb-lok, som gick att bygga som en G5, G6 och en TGOJ G3b, baserad på ett Roco-chassi. Katalognummer 015.K, senare 015.

2006 släppte Märklin en Ga till SJ 150-årsjubileum. 2008 kom den även som Trix för 2R.

2011 lanserade HNJ Verkstad en ombyggnadssats för att konvertera en Märklin/Trix Ga till en Ga2/G2.

Skala N

1984 släppte Arnold en litt Ga i modell.

1995 släppte Fleischmann en litt Ga i modell.

Länkar

Lok
Svenska lok

Referenser

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13), Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
Erik Sundström & Christer Fredriksson: TGOJ lok och vagnar, Malmö: Stenvalls 2016.
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Krister Brandt & Göran Axelsson: "En helsvensk tysk: Ga 1414" i Modelltåg -92. Byggtipsblandning. Stockholm: Allt om Hobby 1991, s. 59 (konvertering av Weinerts BR55-byggsats till en svensk Ga)
Krister Brandt: "Luckproblem?" i Modelltåg -93. Nya byggtips. Stockholm: Allt om Hobby 1992, s. 62 (mer data om Ga, framför allt om byte av sotskåpsluckan till B-typ).
Hans Ryderwall: "Bergslagsbanans G3-lok." i Modelltåg -93. Nya byggtips. Stockholm: Allt om Hobby 1992, s. 92 (konvertering av Weinerts BR55 med BGb-panna till BJ G3).
Anders Linde: "Svenska lokmodeller: SJ littera G." i Modelljärnvägsmagasinet nr 22/2015 (presentation av tillgängliga modeller).
Lista på Ga-modeller
Svenska lok Ga
Svenska lok Gb
Ånglok vid TGOJ
BJ G3

Hämtad från ”http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=SJ_ånglok_litt_M&oldid=1878”