SWB ånglok litt Y: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) |
Janfre (diskussion | bidrag) |
||
| (44 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | <div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
1907 | Mellan 1907 och 1909 tog [http://www.historiskt.nu/normalsp/swb/swb.html SWB] emot sex lok av en ny typ för lokaltrafik, littera '''Y'''. Loken från Vagn- & Maskinfabriken i Falun var tanklok med tre kopplade axlar och löpaxlar i varje ände, och blev först med denna axelföljd på [[normalspår]] i Sverige. Y-loken var våtånglok med utvändiga cylindrar, Helmholtz slidstyrning, ångdom, separat sanddom och sluten hytt. Ytterligare två lok av samma grundkonstruktion levererades 1914. De nya loken försågs dock med överhettare, gemensam dom och ett utökat kolförråd genom att bakväggen på kolfickan svängts ut. Dessa lok fick littera '''Y3'''. En tredje serie med sex lok av samma konstruktion som loken från 1914 levererades 1917-18. Sammanlagt levererades fjorton lok. | ||
Vid SWB förstatligande fick | Mellan 1921 och 1925 byggdes de först levererade loken om med överhettare och fick därmed också littera Y3. Två av loken gick ombyggda för enmansbetjänade tåg, med en dörr genom kolfickan, 1932-1939. Fr.o.m. 1935 byggdes alla lok om med ytterligare utökade kolförråd. Samtliga lok utrustades med tryckluftbroms system Kunze-Knorr 1935-39. | ||
Y-loken stationerades i Sundbyberg, Enköping, Västerås och Hässelby, och sattes in lokaltrafiken, men även i persontåg Stockholm-Enköping och Stockholm-Västerås, samt i enstaka godståg. De bägge lok som utrustats för enmansbetjäning sattes in på Enköping-Heby-Runhällen. | |||
Vid SWB förstatligande 1945 överfördes samtliga lok till SJ och fick littera '''S10'''. Loken stationerades i Stockholm, Västerås, Kristianstad och Växjö. S10 användes till växling och lokaltåg av SJ, och avställdes 1962-63. | |||
==Huvuddimensioner Y/Y3== | ==Huvuddimensioner Y/Y3== | ||
Löb: 10,99 m<br /> Hjulbas: 8,1 m<br /> Tjänstevikt: 54,0/56,1 ton<br /> Axeltryck: 12,67/13,23 ton <br/> Dragkraft: 5,4/5,9 | [[Löb]]: 10,99 m<br /> Hjulbas: 8,1 m<br /> Tjänstevikt: 54,0/56,1 ton<br /> Axeltryck: 12,67/13,23 ton <br/> Dragkraft: 5,4/5,9 Mp<br /> [[Sth]]: 75 km/h<br /> Broms: vakuum; tryckluft fr.o.m. 30-talet.<br /> [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: 1'C1'<br /> Kolförråd: 2,0/3,5 ton<br /> Vattenförråd: 7,0 m3<br /> | ||
==Bilder== | |||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
[[Image: | [[Image:SWB Y3 20.jpg|SWB Y3 20]] | ||
|- | |- | ||
| class="imageCaption" | | | class="imageCaption" | SWB Y3 20 i Stockholm C 1935. Källa Samlingsportalen, Jvm.KBIA11434 | ||
|} | |} | ||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
[[Image:SJ | [[Image:SJ S10 1737.jpg|SJ S10 1737]] | ||
|- | |- | ||
| class="imageCaption" | SJ | | class="imageCaption" | SJ S10 1737 i Hässelby villastad 1956, med den slutliga formen av kolförråd. Foto: Lars Hagström, Samlingsportalen Jvm.KDAJ08438 | ||
|} | |} | ||
==Litt Y3 i modell== | ==Litt Y3 i modell== | ||
Någon modell av littera Y3 är inte känd. | Någon saluförd modell av littera Y3 är inte känd. | ||
{| class="captionBox" | |||
| class="captionedImage" | | |||
http://www.wnj.se/evenemang/bankalas_2005/s10_1737_leif_dahl.jpg | |||
|- | |||
| class="imageCaption" | SJ S10 1737, [[scratchbygge]] i [[H0]] av Leif Dahl, från [[Bankalaset]] 2005. | |||
|} | |||
== | ==Wiki-sidor om lok== | ||
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]] | [[Lok]]<br /> | ||
[[Svenska lok]]<br/> | |||
[[SWB - Enskild järnväg|SWB]] (Portalsida om SWB)<br/> | |||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
[https://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=S10&typenr=0 Svenska-lok.se: SJ Littera S10] | |||
Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971. | Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971. (Beskrivning och ritning). | ||
Leif Dahl: "Statens Järnvägars normalspåriga ånglok med S-littera (del | Leif Dahl: "Statens Järnvägars normalspåriga ånglok med S-littera (del III)." i ''Tåg'' nr 9/1972. | ||
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973. | |||
</div> | </div> | ||
[[Kategori: Ånglok]] | |||
[[Kategori: Ritningar]] | |||
[[Kategori: SWB]] | |||
[[Kategori: SJ]] | |||
[[Kategori: Epok Ic]] | |||
[[Kategori: Epok Id]] | |||
[[Kategori: Epok IIa]] | |||
Nuvarande version från 26 augusti 2024 kl. 20.35
Historik
Mellan 1907 och 1909 tog SWB emot sex lok av en ny typ för lokaltrafik, littera Y. Loken från Vagn- & Maskinfabriken i Falun var tanklok med tre kopplade axlar och löpaxlar i varje ände, och blev först med denna axelföljd på normalspår i Sverige. Y-loken var våtånglok med utvändiga cylindrar, Helmholtz slidstyrning, ångdom, separat sanddom och sluten hytt. Ytterligare två lok av samma grundkonstruktion levererades 1914. De nya loken försågs dock med överhettare, gemensam dom och ett utökat kolförråd genom att bakväggen på kolfickan svängts ut. Dessa lok fick littera Y3. En tredje serie med sex lok av samma konstruktion som loken från 1914 levererades 1917-18. Sammanlagt levererades fjorton lok.
Mellan 1921 och 1925 byggdes de först levererade loken om med överhettare och fick därmed också littera Y3. Två av loken gick ombyggda för enmansbetjänade tåg, med en dörr genom kolfickan, 1932-1939. Fr.o.m. 1935 byggdes alla lok om med ytterligare utökade kolförråd. Samtliga lok utrustades med tryckluftbroms system Kunze-Knorr 1935-39.
Y-loken stationerades i Sundbyberg, Enköping, Västerås och Hässelby, och sattes in lokaltrafiken, men även i persontåg Stockholm-Enköping och Stockholm-Västerås, samt i enstaka godståg. De bägge lok som utrustats för enmansbetjäning sattes in på Enköping-Heby-Runhällen.
Vid SWB förstatligande 1945 överfördes samtliga lok till SJ och fick littera S10. Loken stationerades i Stockholm, Västerås, Kristianstad och Växjö. S10 användes till växling och lokaltåg av SJ, och avställdes 1962-63.
Huvuddimensioner Y/Y3
Löb: 10,99 m
Hjulbas: 8,1 m
Tjänstevikt: 54,0/56,1 ton
Axeltryck: 12,67/13,23 ton
Dragkraft: 5,4/5,9 Mp
Sth: 75 km/h
Broms: vakuum; tryckluft fr.o.m. 30-talet.
Axelföljd: 1'C1'
Kolförråd: 2,0/3,5 ton
Vattenförråd: 7,0 m3
Bilder
|
|
| SWB Y3 20 i Stockholm C 1935. Källa Samlingsportalen, Jvm.KBIA11434 |
|
|
| SJ S10 1737 i Hässelby villastad 1956, med den slutliga formen av kolförråd. Foto: Lars Hagström, Samlingsportalen Jvm.KDAJ08438 |
Litt Y3 i modell
Någon saluförd modell av littera Y3 är inte känd.
|
|
| SJ S10 1737, scratchbygge i H0 av Leif Dahl, från Bankalaset 2005. |
Wiki-sidor om lok
Lok
Svenska lok
SWB (Portalsida om SWB)
Referenser
Svenska-lok.se: SJ Littera S10
Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971. (Beskrivning och ritning).
Leif Dahl: "Statens Järnvägars normalspåriga ånglok med S-littera (del III)." i Tåg nr 9/1972.
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.