SJ ånglok litt M: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) m (→Webreferenser) |
Janfre (diskussion | bidrag) |
||
| (12 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
Mellan 1902 och 1907 levererades tjugo lok av den tyngre versionen, littera '''Ma''', för trafiken Kiruna-Narvik. Ett 21:a lok tillkom 1910 genom ombyggnad av '''Mb''' 651 med en större ångpanna till Ma. I och med Malmbanans elektrifiering 1922 blev Ma-loken arbetslösa och slopades 1926. | Mellan 1902 och 1907 levererades tjugo lok av den tyngre versionen, littera '''Ma''', för trafiken Kiruna-Narvik. Ett 21:a lok tillkom 1910 genom ombyggnad av '''Mb''' 651 med en större ångpanna till Ma. I och med Malmbanans elektrifiering 1922 blev Ma-loken arbetslösa och slopades 1926. | ||
Mellan 1901 och 1903 levererades fjorton lok av den lättare versionen littera '''Mb''' för trafiken Gällivare-Luleå. Mb 651 fick en speciell eldstad för torveldning, och Mb 764 byggdes som tvillinglok i stället för kompound. Mb 764 fick | Mellan 1901 och 1903 levererades fjorton lok av den lättare versionen littera '''Mb''' för trafiken Gällivare-Luleå. Mb 651 fick en speciell eldstad för torveldning, och Mb 764 byggdes som tvillinglok i stället för kompound. Mb 764 fick dessutom en ångpanna av [[SJ ånglok litt B|'''B''']]-typ 1909 (och därmed överhettning). Den tidigare torveldade Mb 651 byggdes 1910 om till Ma med en större koleldad ångpanna. Även Mb 763 och 803 byggdes 1920 om till överhettning med en B-panna och tvillingmaskineri. De tre överhettade loken fick 1920 littera '''Mc'''. De resterande Mb-loken blev arbetslösa vid Malmbanans elektrifiering 1922, och slopades 1926-1932. | ||
Två Ma ombyggdes också till tvillingmaskineri och överhettning 1924, men utan att byta ångpanna. Dessa fick littera '''Md'''. De bägge loken slopades 1937 | Två Ma ombyggdes också till tvillingmaskineri och överhettning 1924, men utan att byta ångpanna. Dessa fick littera '''Md'''. De bägge loken slopades 1937 | ||
| Rad 20: | Rad 20: | ||
| Md<br /> | | Md<br /> | ||
|- | |- | ||
| Löb (m)<br /> | | [[Löb]] (m)<br /> | ||
| 17,3<br /> | | 17,3<br /> | ||
| 17,3<br /> | | 17,3<br /> | ||
| Rad 50: | Rad 50: | ||
| 13,0<br /> | | 13,0<br /> | ||
|- | |- | ||
| Sth (km/h)<br /> | | [[Sth]] (km/h)<br /> | ||
| 45/50<br /> | | 45/50<br /> | ||
| 45/50<br /> | | 45/50<br /> | ||
| Rad 95: | Rad 95: | ||
==Litt M i modell== | ==Litt M i modell== | ||
Inga modeller av littera M är kända | Inga saluförda modeller av littera M är kända | ||
==Wiki-sidor om lok== | ==Wiki-sidor om lok== | ||
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]] | [[Lok]]<br /> [[Svenska lok]] | ||
== | ==Webreferenser== | ||
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Historiskt.nu: Malmbanan, Sverige & Norges Järnväg, Ofotbanen] | |||
[https://www.historiskt.nu/rullande/m_loken/ma_loken.html Historiskt.nu: Ångloken littera Ma vid Statens Järnvägar] | |||
[https://www.historiskt.nu/rullande/m_loken/mb_loken.html Historiskt.nu: Ångloken littera Mb vid Statens Järnvägar] | |||
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=G7&typenr= Svenska lok: G7] | [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=G7&typenr= Svenska lok: G7] | ||
| Rad 117: | Rad 112: | ||
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Mb&typenr= Svenska lok: Mb] | [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Mb&typenr= Svenska lok: Mb] | ||
==Tryckta referenser== | |||
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973. | |||
Gustaf Welin (red.): [http://runeberg.org/sj50/3/0083.html ''Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning. Del 3. Transportmateriel och verkstäder.''] Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906, sid. 71ff. | |||
Kgl. Järnvägsstyrelsen: [http://runeberg.org/sj1931/2/0475.html ''Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro. Band 2.''] Stockholm: författaren 1931, sid. 469f. | |||
Leif Dahl: "Parallaxad i Hultsfred." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011 ([[Scratchbyggd]] G7 i [[H0]]). | |||
</div> | </div> | ||
[[Kategori: Ånglok]] | [[Kategori: Ånglok]] | ||
[[Kategori: SJ]] | [[Kategori: SJ]] | ||
[[Kategori: | [[Kategori: Nohab]] | ||
[[Kategori: Epok Id]] | [[Kategori: Epok Id]] | ||
[[Kategori: Epok Ie]] | |||
[[Kategori: Epok IIa]] | [[Kategori: Epok IIa]] | ||
[[Kategori: Epok IIb]] | [[Kategori: Epok IIb]] | ||
Nuvarande version från 30 november 2024 kl. 00.47
Historik
När SJ tog över Malmbanan i slutet på 1800-talet krävdes ofta tre äldre godstågslok för att dra malmtågen. För att ersätta dessa utvecklades ett nytt malmtågslok med åtta kopplade hjul och kompoundmaskineri av Mellins system. Loken fick sluten hytt, ledskenegnistsläckare, utvändiga cylindrar och Helmholtz slidstyrning.
Mellan 1902 och 1907 levererades tjugo lok av den tyngre versionen, littera Ma, för trafiken Kiruna-Narvik. Ett 21:a lok tillkom 1910 genom ombyggnad av Mb 651 med en större ångpanna till Ma. I och med Malmbanans elektrifiering 1922 blev Ma-loken arbetslösa och slopades 1926.
Mellan 1901 och 1903 levererades fjorton lok av den lättare versionen littera Mb för trafiken Gällivare-Luleå. Mb 651 fick en speciell eldstad för torveldning, och Mb 764 byggdes som tvillinglok i stället för kompound. Mb 764 fick dessutom en ångpanna av B-typ 1909 (och därmed överhettning). Den tidigare torveldade Mb 651 byggdes 1910 om till Ma med en större koleldad ångpanna. Även Mb 763 och 803 byggdes 1920 om till överhettning med en B-panna och tvillingmaskineri. De tre överhettade loken fick 1920 littera Mc. De resterande Mb-loken blev arbetslösa vid Malmbanans elektrifiering 1922, och slopades 1926-1932.
Två Ma ombyggdes också till tvillingmaskineri och överhettning 1924, men utan att byta ångpanna. Dessa fick littera Md. De bägge loken slopades 1937
De tre Mc-loken 763, 764 och 803 blev på 1930-talet övertaliga, och såldes 1937 till HHJ och NOJ. Loken kom tillbaka vid förstatliganden 1940 och 1946 och tilldelades från 1942 nytt littera G7. Loken hade sin sista tjänstgöring i Nässjö i slutet på 1950-talet varefter de beredskapsställdes för att slutligen slopas 1970.
Huvuddimensioner
| Ma |
Mb |
Mc/G7 |
Md | |
| Löb (m) |
17,3 |
17,3 |
17,3 |
17,3 |
| Axelavstånd (m) |
13,7 |
13,7 |
13,7 |
13,7 |
| Tjänstevikt (ton) |
75,6+38,7 |
66,6+38,7 |
68,2+38,7 |
74,0+38,7 |
| Axeltryck (ton) |
16,1 |
13,7 |
14,5 |
15,7 |
| Dragkraft (Mp) |
10,6 |
9,1 |
12,0 |
13,0 |
| Sth (km/h) |
45/50 |
45/50 |
60 |
60 |
| Broms |
tryckluft (New York) |
tryckluft (Kunze-Knorr) | ||
| 1'D-3 | 1'D-3 | 1'D-3 | 1'D-3 | |
| Kolförråd (ton) |
6,0 |
6,0 |
6,0 |
6,0 |
| Vattenförråd (m3) |
18,4 |
18,4 |
18,4 |
18,4 |
Bilder
|
|
| SJ Ma 562, leveransfoto från Nohab 1902. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDCA00310 |
|
|
| SJ G7 803 i Eksjö på 1950-talet. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAJ07683 |
Litt M i modell
Inga saluförda modeller av littera M är kända
Wiki-sidor om lok
Webreferenser
Historiskt.nu: Malmbanan, Sverige & Norges Järnväg, Ofotbanen
Historiskt.nu: Ångloken littera Ma vid Statens Järnvägar
Historiskt.nu: Ångloken littera Mb vid Statens Järnvägar
Tryckta referenser
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
Gustaf Welin (red.): Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning. Del 3. Transportmateriel och verkstäder. Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906, sid. 71ff.
Kgl. Järnvägsstyrelsen: Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro. Band 2. Stockholm: författaren 1931, sid. 469f.
Leif Dahl: "Parallaxad i Hultsfred." i Allt om Hobby nr 1/2011 (Scratchbyggd G7 i H0).