SJ ellok litt Oa Ob: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(78 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
==Historik==
Inför elektrifieringen av Malmbana beställde SJ nykonstruerade malmtågslok i Tyskland, konstruerade av Siemens. Lokens mekaniska delar byggdes av Vagn & Maskinfabriken i Falun. 26 lokhalvor leverades mellan 1914 och 1915, fyra av dem hade elutrustning från ASEA i stället för Siemens. Loken var multipelkörbara, och hade s.k. stormotordrift, d.v.s. en stor lågvarvig elmotor som drev hjulen utan utväxling via en vevstake och en blindaxel, eftersom man inte kunde få fram kugghjul med tillräcklig hållfasthet. Vid driften visade det sig att loken kunde dra mer än specificerat, och i regel användes loken så att ett dubbellok drog trettio malmvagnar till Narvik.
Inför elektrifieringen av Malmbanan beställde SJ nykonstruerade malmtågslok i Tyskland från Siemens. Lokens mekaniska delar byggdes av Vagn & Maskinfabriken i Falun. Mellan 1914 och 1915 levererades 26 lokhalvor littera '''Oa'''; fyra av dem hade elutrustning från ASEA i stället för Siemens. Loken var multipelkörbara, och hade s.k. stormotordrift, d.v.s. en stor lågvarvig elmotor som drev hjulen utan utväxling via vevstakar, en blindaxel och koppelstänger. Denna lösning valdes eftersom man inte kunde få fram kugghjul med tillräcklig hållfasthet. Löpaxeln var utförd som en radialaxel. Korgen var byggd i trä och plåtklädd. Oa hade strömavtagare typ PKB vid leverans, som ersattes med MK2 under 1940-talet. Loken som vid var leverans grå med svarta dekorlinjer, ommålades i brun färgsättning fr.o.m. ca 1935. Vid driften visade det sig att loken kunde dra mer än specificerat, och i regel användes loken så att ett dubbellok drog trettio malmvagnar Kiruna-Narvik. När [[SJ ellok litt Oe Of|'''Oe'''-loken]] levererats överfördes Oa till den nyelektrifierade sträckan mellan Gällivare och Luleå, där de var tjänstgjorde till mitten av 1950-talet. Två lok skrotades efter bränder, nr 19/20 1935 och 21/22 1940. Övriga lok avregistrerades 1954-1960.


==Huvuddimensioner Oe/Of==
Ytterligare malmtågslok beställdes 1915, denna gång med elektrisk utrustning från ASEA och mekaniska delar från Vagn & Maskinfabriken i Falun. Fyra dubbellok beställdes, som fick littera '''Ob'''. Loken levererades 1917. Även dessa lok var stormotorlok med drift via vevstakar. Till det yttre skilde de sig från Oa-loken endast genom att några ventilationsgaller var annorlunda placerade, däremot fick det annorlunda reglersystem. Loken var vid leverans grå med svarta dekorlinjer, och ommålades i brun färgsättning fr.o.m. ca 1935. Även Ob hade strömavtagare typ PKB, som ersattes med MK2 på 1940-talet. Ob-loken användes i samma tjänstgöring som Oa-loken. Nr 34/35 skadades i brand 1935, övriga Ob avregistrerades 1957-59.
 
==Huvuddimensioner==
{| class="wikitable"
{| class="wikitable"
| <br />
| <br />
| Oe<br />
| Oa<br />
| Of/Of2<br />
| Ob<br />
| Of3<br />
|-
|-
| Löb (m)<br />
| [[Löb]] (m)<br />
| 20,93<br />
| 18,6<br />
| 20.93<br />
| 18,6<br />
| 28,23<br />
|-
|-
| Axelavstånd (m)<br />
| Axelavstånd (m)<br />
| 16,6<br />
| 14,6<br />
| 16,6<br />
| 14,6<br />
| 23,90<br />
|-
|-
| Tjänstevikt (ton)<br />
| Tjänstevikt (ton)<br />
| 126,8<br />
| 136,8<br />
| 127,8-136,7<br />
| 125,8<br />
| 162<br />
|-
| Axeltryck (ton)<br />
| 17,3<br />
| 16,7<br />
|-
|-
| Effekt (kW)<br />
| Effekt (kW)<br />
| 2120<br />
| 1200<br />
| 2120<br />
| 1200<br />
| 3960<br />
|-
|-
| Sth (km/h)<br />
| [[Sth]] (km/h)<br />
| 60<br />
| 60<br />
| 60<br />
| 60<br />
| 75<br />
|-
|-
| Broms<br />
| Broms<br />
| tryckluft<br />
| tryckluft<br />
| tryckluft<br />
| tryckluft<br />
| tryckluft<br />
Rad 42: Rad 41:
|
|
[[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]<br />
[[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]<br />
| 1'C+C1'<br />
| 1C+C1<br />
| 1'C+C1'<br />
| 1C+C1<br />
| 1'C+1'C+C1'<br />
|}
|}
==Bilder==
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/SJ_Oe_57-59.jpg
[[Image:SJ Oa 23-24.jpg|Oa 23-24]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Oe 57-59 i Kiruna på 1920-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KAGD00089
|}
<br />
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/SJ_Of2_56-57.jpg
|-
|-
| class="imageCaption" | SJ Of2 56-57 på 1960-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAH00008.
| class="imageCaption" | SJ Oa 23-24 vid leverans. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08511
|}
|}
<br />
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/SJ_Of3.jpg
[[Image:SJ Ob 38-39.jpg|Ob 38-39]]
|-
|-
| class="imageCaption" | SJ Of3 82, 83, 84. Foto John Hylterskog, Samlingsportalen Jvm.KBDB09968
| class="imageCaption" | SJ Ob 38-39 med malmtåg ca 1950, fortfarande med strömavtagare typ PKB. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDN00745.
|}
|}


==Litt Oe/Of i modell==
==Litt Oa/Ob i modell==
===Skala [[H0]]===
===Skala [[H0]]===
Tyska Intermodell släppte en modell av en Of med stålkorg 1982, som färdigmodell baserad på ett Märklinunderrede. Loket fanns både för likström och växelström.<br /> <br />  1997 släppte René Sjöstrand etsplåtar till olika versioner av Of och Of2, med såväl träkorg som stålkorg.<br /> <br />  2017 aviserade One 87 småseriemodeller av alla varianter Oe/Of/Of2/Of3, som kunde beställas i individualiserat utförande.
*1982 släppte [[UGJ]] lokkorgar till littera Oa, gjutna i plast.
*2001 släppte [[SMJ]] färdiga Oa med både grå och brun målning, baserade på UGJ:s korgar.


==Länkar==
==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]


==Referenser==
==Webreferenser==
Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: ''Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia'' (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998<br /Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.<br /> [http://www.svenska-lok.se/motor.php?s=20&litra=Oe&typenr= Svenska lok Oe]<br /> [http://www.svenska-lok.se/motor.php?s=20&litra=Of&typenr=1 Svenska lok Of]<br /> [http://www.svenska-lok.se/motor.php?s=20&litra=Of&typenr=3 Svenska lok Of3]</div>
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Historiskt.nu: Malmbanan, Sverige & Norges Järnväg, Ofotbanen]
 
[http://www.svenska-lok.se/motor.php?s=20&litra=Oa&typenr= Svenska lok: Oa]
 
[http://www.svenska-lok.se/motor.php?s=20&litra=Ob&typenr= Svenska lok: Ob]
 
[https://web.archive.org/web/20100820041836/http://www.modellrallaren.se/?p=1342 Modellrallaren: Bygge av Oa med UGJ:s lokkorgar] (2004, från Wayback Machine).
 
==Tryckta referenser - förebild==
Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: ''Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia'' (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.
 
René Sjöstrand: "De första malmloken, Sveriges första riktiga elektrolok." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1966/67 (Historik).
 
"SJ elektrolok litt. Oab." i ''[[Tidskrifter#Skarvjärnet|Skarvjärnet]]'' nr 3/1970 (Ritning).
 
Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).
 
René Sjöstrand: "De tidiga elektriska malmtågsloken." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000, s. 80.
 
==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
Lars T. Stenson: "SJ littera Oa - malmtågslok ur skrotlådan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 27/2016 (Oa-lok på med [[UGJ]]:s korgar och [[Märklin]]underreden).
 
Lars Sjölund: "Bygge: SJ Oa i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021 (Korgar från [[UGJ]] och [[scratchbyggt]] underrede).
 
</div>
[[Kategori: Ellok]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Siemens]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: SMJ]]
[[Kategori: UGJ]]
[[Kategori: Konverteringar]]

Nuvarande version från 23 december 2024 kl. 15.19

Historik

Inför elektrifieringen av Malmbanan beställde SJ nykonstruerade malmtågslok i Tyskland från Siemens. Lokens mekaniska delar byggdes av Vagn & Maskinfabriken i Falun. Mellan 1914 och 1915 levererades 26 lokhalvor littera Oa; fyra av dem hade elutrustning från ASEA i stället för Siemens. Loken var multipelkörbara, och hade s.k. stormotordrift, d.v.s. en stor lågvarvig elmotor som drev hjulen utan utväxling via vevstakar, en blindaxel och koppelstänger. Denna lösning valdes eftersom man inte kunde få fram kugghjul med tillräcklig hållfasthet. Löpaxeln var utförd som en radialaxel. Korgen var byggd i trä och plåtklädd. Oa hade strömavtagare typ PKB vid leverans, som ersattes med MK2 under 1940-talet. Loken som vid var leverans grå med svarta dekorlinjer, ommålades i brun färgsättning fr.o.m. ca 1935. Vid driften visade det sig att loken kunde dra mer än specificerat, och i regel användes loken så att ett dubbellok drog trettio malmvagnar Kiruna-Narvik. När Oe-loken levererats överfördes Oa till den nyelektrifierade sträckan mellan Gällivare och Luleå, där de var tjänstgjorde till mitten av 1950-talet. Två lok skrotades efter bränder, nr 19/20 1935 och 21/22 1940. Övriga lok avregistrerades 1954-1960.

Ytterligare malmtågslok beställdes 1915, denna gång med elektrisk utrustning från ASEA och mekaniska delar från Vagn & Maskinfabriken i Falun. Fyra dubbellok beställdes, som fick littera Ob. Loken levererades 1917. Även dessa lok var stormotorlok med drift via vevstakar. Till det yttre skilde de sig från Oa-loken endast genom att några ventilationsgaller var annorlunda placerade, däremot fick det annorlunda reglersystem. Loken var vid leverans grå med svarta dekorlinjer, och ommålades i brun färgsättning fr.o.m. ca 1935. Även Ob hade strömavtagare typ PKB, som ersattes med MK2 på 1940-talet. Ob-loken användes i samma tjänstgöring som Oa-loken. Nr 34/35 skadades i brand 1935, övriga Ob avregistrerades 1957-59.

Huvuddimensioner


Oa
Ob
Löb (m)
18,6
18,6
Axelavstånd (m)
14,6
14,6
Tjänstevikt (ton)
136,8
125,8
Axeltryck (ton)
17,3
16,7
Effekt (kW)
1200
1200
Sth (km/h)
60
60
Broms
tryckluft
tryckluft

Axelföljd

1C+C1
1C+C1

Bilder

Oa 23-24

SJ Oa 23-24 vid leverans. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08511

Ob 38-39

SJ Ob 38-39 med malmtåg ca 1950, fortfarande med strömavtagare typ PKB. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDN00745.

Litt Oa/Ob i modell

Skala H0

  • 1982 släppte UGJ lokkorgar till littera Oa, gjutna i plast.
  • 2001 släppte SMJ färdiga Oa med både grå och brun målning, baserade på UGJ:s korgar.

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok

Webreferenser

Historiskt.nu: Malmbanan, Sverige & Norges Järnväg, Ofotbanen

Svenska lok: Oa

Svenska lok: Ob

Modellrallaren: Bygge av Oa med UGJ:s lokkorgar (2004, från Wayback Machine).

Tryckta referenser - förebild

Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.

René Sjöstrand: "De första malmloken, Sveriges första riktiga elektrolok." i Skarvjärnet nr 4/1966/67 (Historik).

"SJ elektrolok litt. Oab." i Skarvjärnet nr 3/1970 (Ritning).

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).

René Sjöstrand: "De tidiga elektriska malmtågsloken." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000, s. 80.

Tryckta referenser - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Lars T. Stenson: "SJ littera Oa - malmtågslok ur skrotlådan." i Modelljärnvägsmagasinet nr 27/2016 (Oa-lok på med UGJ:s korgar och Märklinunderreden).

Lars Sjölund: "Bygge: SJ Oa i H0." i Modelljärnvägsmagasinet nr 46/2021 (Korgar från UGJ och scratchbyggt underrede).