BJ ånglok litt K: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) |
Janfre (diskussion | bidrag) |
||
| (29 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | <div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
Till godstågstjänst beställde [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] lok från [https://en.wikipedia.org/wiki/Beyer,_Peacock_and_Company Beyer, Peacock & Co] i Manchester av en av firmans standardtyper till banans öppnande 1876. Senare beställdes flera lok av samma typ. Sammanlagt levererades 28 | Till godstågstjänst beställde [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] lok från [https://en.wikipedia.org/wiki/Beyer,_Peacock_and_Company Beyer, Peacock & Co] i Manchester av en av firmans standardtyper till banans öppnande 1876. Senare beställdes flera lok av samma typ. Sammanlagt levererades 28 '''K'''-lok till 1901, som därmed blev BJ's vanligaste lok. Flera av de senare anskaffade loken var tillverkade i Sverige. Loken var treaxliga våtånglok med invändiga cylindrar och Stephensons slidstyrning. K-loken hade huvudansvar för godstågen på BJ fram till 1907, då [[BJ ånglok litt N3|'''N3''']]-loken började levereras. | ||
BJ K 36 såldes till Kyrkebyns bruk i Segmon 1947 och gick som industrilok där till 1970, då det avställdes. | BJ K 36 såldes till Kyrkebyns bruk i Segmon 1947 och gick som industrilok där till 1970, då det avställdes. | ||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
[http://www.historiskt.nu/normalsp/gbj/index.html GBJ] beställde fem lok av samma typ inför öppnandet 1894, som sin första loktyp. Ett sjätte lok tillkom 1905. Fem av loken såldes till andra banor under 1930-talet, och det sjätte loket skrotades 1939 efter ett haveri. Även [http://www.historiskt.nu/normalsp/baj/index.html BAJ] beställde fem lok av denna typ till banans öppnande. | [http://www.historiskt.nu/normalsp/gbj/index.html GBJ] beställde fem lok av samma typ inför öppnandet 1894, som sin första loktyp. Ett sjätte lok tillkom 1905. Fem av loken såldes till andra banor under 1930-talet, och det sjätte loket skrotades 1939 efter ett haveri. Även [http://www.historiskt.nu/normalsp/baj/index.html BAJ] beställde fem lok av denna typ till banans öppnande. | ||
Vid förstatligandet av BAJ 1942 övertog SJ ett K-lok, som tilldelades littera K8 nr 1551. Littera ändrades till KA3 år 1947 och vid förstatligandet av BJ 1948 övertogs de fem modernaste loken, som också fick littera KA3. Lok 1551 användes mest i lokalgodståg Borås-Hillared-Axelfors-Hillared-Hestra-Gislaved-Borås. Samtliga KA3 avställdes i början på 1950-talet, det sista loken slopades 1964. | Vid förstatligandet av BAJ 1942 övertog SJ ett K-lok, som tilldelades littera '''K8''' nr 1551. Littera ändrades till '''KA3''' år 1947 och vid förstatligandet av BJ 1948 övertogs de fem modernaste loken, som också fick littera KA3. Lok 1551 användes mest i lokalgodståg Borås-Hillared-Axelfors-Hillared-Hestra-Gislaved-Borås. Samtliga KA3 avställdes i början på 1950-talet, det sista loken slopades 1964. | ||
==Huvuddimensioner K== | ==Huvuddimensioner K== | ||
Löb: 12,58 m<br /> Hjulbas (lok och tender): 9,27 m<br /> Tjänstevikt: 30,6+19,8 ton<br /> Axeltryck: 10,2 ton <br/> Dragkraft: 5,2 Mp<br /> Sth: 50 km/h<br /> Broms: tryckluft fr.o.m. 20-talet.<br /> [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: C-2<br /> Kolförråd: 2,8 ton<br /> Vattenförråd: 7,7 m3<br /> | [[Löb]]: 12,58 m<br /> Hjulbas (lok och tender): 9,27 m<br /> Tjänstevikt: 30,6+19,8 ton<br /> Axeltryck: 10,2 ton <br/> Dragkraft: 5,2 Mp<br /> [[Sth]]: 50 km/h<br /> Broms: tryckluft fr.o.m. 20-talet.<br /> [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: C-2<br /> Kolförråd: 2,8 ton<br /> Vattenförråd: 7,7 m3<br /> | ||
==Bilder== | |||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
| Rad 28: | Rad 30: | ||
|- | |- | ||
| class="imageCaption" | SJ KA3 1551 i Kil 1949, f.d. BAJ 3, 53. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA05467 | | class="imageCaption" | SJ KA3 1551 i Kil 1949, f.d. BAJ 3, 53. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA05467 | ||
|} | |} | ||
==Litt K i modell== | ==Litt K i modell== | ||
===Skala [[H0]]=== | ===Skala [[H0]]=== | ||
*2014 släppte [[HNJ Verkstad]] en BJ litt K som [[Byggsatser i vitmetall|byggsats i vitmetall]], katalognummer 799. | |||
== | ==Wiki-sidor om lok== | ||
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]] | [[Lok]]<br /> | ||
[[Svenska lok]]<br/> | |||
[[GDG]] (Portalsida om GDG)<br/> | |||
==Webreferenser - förebild== | |||
[http://www.mrw1.se/anglok/littk.htm MRW: Bergslagernas Järväg. Littera K.] (Förteckning över individerna). | |||
[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=212022 Järnvägshistoriskt forum: Segmon] (Data om Kyrkebyns lok). | |||
==Webreferenser - modell== | |||
[http://www.hokey.nu/lok/ånglok-litt-ka3-43190311 Hokey.nu: HNJV SJ KA3] (Bygge). | |||
[http://hem.bredband.net/rejsa/doc/bj_k_bygg.pdf Rejsa: Byggbeskrivning BJ K] (Byggbeskrivning för HNJ Verkstads byggsats). | |||
==Tryckta referenser== | ==Tryckta referenser== | ||
Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979''. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979 | Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979''. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979. | ||
GDG: "[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg1.pdf Lokomotiv och motorvagnar.]" i ''Förteckning över rullande materiel.'' Författaren 1939-1946. | |||
Leif Dahl: "78-årigt Bergslagslok gör tjänst än." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1968 (Om Kyrkebyns lok). | |||
Ulf Fjeld: "Försvunna loktyper vid SJ 1970. KA3." i ''Tåg'' nr 1/1971. | Ulf Fjeld: "Försvunna loktyper vid SJ 1970. KA3." i ''Tåg'' nr 1/1971. | ||
| Rad 52: | Rad 64: | ||
Ben Hedenberg & Hans Nilsson: "BJ ånglok litt K." i ''Nödbromsen'' nr 1/1975 (Beskrivning och ritning). | Ben Hedenberg & Hans Nilsson: "BJ ånglok litt K." i ''Nödbromsen'' nr 1/1975 (Beskrivning och ritning). | ||
Bertil Thulin (red.): ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994 | Bertil Thulin (red.): ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994. | ||
Roland Lawrenz: "BAJ 3 på Åhaga." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017. | |||
</div> | </div> | ||
[[Kategori: Ånglok]] | |||
[[Kategori: Ritningar]] | |||
[[Kategori: BJ]] | |||
[[Kategori: GDG]] | |||
[[Kategori: SJ]] | |||
[[Kategori: Epok Ib]] | |||
[[Kategori: Epok Ic]] | |||
[[Kategori: Epok Id]] | |||
[[Kategori: Epok Ie]] | |||
[[Kategori: Epok IIa]] | |||
[[Kategori: Epok IIb]] | |||
[[Kategori: Epok IIc]] | |||
[[Kategori: Skala H0]] | |||
[[Kategori: HNJ Verkstad]] | |||
Nuvarande version från 30 november 2024 kl. 00.21
Historik
Till godstågstjänst beställde BJ lok från Beyer, Peacock & Co i Manchester av en av firmans standardtyper till banans öppnande 1876. Senare beställdes flera lok av samma typ. Sammanlagt levererades 28 K-lok till 1901, som därmed blev BJ's vanligaste lok. Flera av de senare anskaffade loken var tillverkade i Sverige. Loken var treaxliga våtånglok med invändiga cylindrar och Stephensons slidstyrning. K-loken hade huvudansvar för godstågen på BJ fram till 1907, då N3-loken började levereras.
BJ K 36 såldes till Kyrkebyns bruk i Segmon 1947 och gick som industrilok där till 1970, då det avställdes.
GBJ beställde fem lok av samma typ inför öppnandet 1894, som sin första loktyp. Ett sjätte lok tillkom 1905. Fem av loken såldes till andra banor under 1930-talet, och det sjätte loket skrotades 1939 efter ett haveri. Även BAJ beställde fem lok av denna typ till banans öppnande.
Vid förstatligandet av BAJ 1942 övertog SJ ett K-lok, som tilldelades littera K8 nr 1551. Littera ändrades till KA3 år 1947 och vid förstatligandet av BJ 1948 övertogs de fem modernaste loken, som också fick littera KA3. Lok 1551 användes mest i lokalgodståg Borås-Hillared-Axelfors-Hillared-Hestra-Gislaved-Borås. Samtliga KA3 avställdes i början på 1950-talet, det sista loken slopades 1964.
Huvuddimensioner K
Löb: 12,58 m
Hjulbas (lok och tender): 9,27 m
Tjänstevikt: 30,6+19,8 ton
Axeltryck: 10,2 ton
Dragkraft: 5,2 Mp
Sth: 50 km/h
Broms: tryckluft fr.o.m. 20-talet.
Axelföljd: C-2
Kolförråd: 2,8 ton
Vattenförråd: 7,7 m3
Bilder
|
|
| BJ K 36 i Åmål 1934. Källa Samlingsportalen, Jvm.KAGC00173 |
|
|
| GBJ K 1 i Borås 1930. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA00710 |
|
|
| SJ KA3 1551 i Kil 1949, f.d. BAJ 3, 53. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA05467 |
Litt K i modell
Skala H0
- 2014 släppte HNJ Verkstad en BJ litt K som byggsats i vitmetall, katalognummer 799.
Wiki-sidor om lok
Lok
Svenska lok
GDG (Portalsida om GDG)
Webreferenser - förebild
MRW: Bergslagernas Järväg. Littera K. (Förteckning över individerna).
Järnvägshistoriskt forum: Segmon (Data om Kyrkebyns lok).
Webreferenser - modell
Hokey.nu: HNJV SJ KA3 (Bygge).
Rejsa: Byggbeskrivning BJ K (Byggbeskrivning för HNJ Verkstads byggsats).
Tryckta referenser
Börje Lundvall (red.): Bergslagernas Järnvägar 1879-1979. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.
GDG: "Lokomotiv och motorvagnar." i Förteckning över rullande materiel. Författaren 1939-1946.
Leif Dahl: "78-årigt Bergslagslok gör tjänst än." i Allt om Hobby nr 1/1968 (Om Kyrkebyns lok).
Ulf Fjeld: "Försvunna loktyper vid SJ 1970. KA3." i Tåg nr 1/1971.
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
Ben Hedenberg & Hans Nilsson: "BJ ånglok litt K." i Nödbromsen nr 1/1975 (Beskrivning och ritning).
Bertil Thulin (red.): Göteborg-Borås Järnväg (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994.
Roland Lawrenz: "BAJ 3 på Åhaga." i Modelljärnvägsmagasinet nr 30/2017.