BJ ånglok litt K: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> ==Historik== Mellan 1890 och 1902 byggde SJ 139 godstågslok littera Kd, på grundval av tidigare tidigare lok Kb o...')
 
 
(85 mellanliggande sidversioner av 4 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
==Historik==
Mellan 1890 och 1902 byggde SJ 139 godstågslok littera Kd, på grundval av tidigare tidigare lok Kb och Kc. Loken var konventionella våtånglok med två utvändiga cylindrar, invändig [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] typ Allan, öppen hytt, ledskenegnistsläckare och plåtramar. Kd blev den vanligaste ånglokstypen på SJ. Lok som byggdes fr.o.m. 1896 fick en bredare hytt. Från början byggdes loken med två olika ångpannor, som inledningsvis särskildes med littera Kd1 och Kd2. 1902 slogs dessa littera ihop till Kd. Kd-loken hade tvåaxliga tendrar littera Kd, även om 26 av dem levererades med treaxliga tendrar byttes dessa snart ut mot tvåaxliga.<br /> <br />  1921-28 försågs 53 av loken med [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettare] och nytt littera Ka/Ka2. Den tydligaste synliga skillnaden mellan Kd och Ka var att sotskåpet förlängdes ett par decimeter vid ombyggnaden. Gnistsläckaren togs också bort. Vidare byggdes 1 lok om till torveldning, litt Kg, och 4 till tanklok med torvpulvereldning, litt Kf. Återstående ej ombyggda litt. Kd slopades 1923 till 1933.<br /> <br />  Litt Ka fick nya treaxliga tendrar litt C på 20- och 30-talen. Loken började slopas i och med stambanornas elektrifiering under 1930-talet, 1942 fanns 25 lok kvar som tilldelades nytt littera K. 1947 försågs loken ånyo med nytt littera KA (där A inte ska tolkas som ett underlittera utan KA som ett nytt huvudlittera). De sista KA-loken gick i malmlastning i Luleå hamn den s.k. skopkransväxlingen, och slopades 1966.
Till godstågstjänst beställde [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] lok från [https://en.wikipedia.org/wiki/Beyer,_Peacock_and_Company Beyer, Peacock & Co] i Manchester av en av firmans standardtyper till banans öppnande 1876. Senare beställdes flera lok av samma typ. Sammanlagt levererades 28 '''K'''-lok till 1901, som därmed blev BJ's vanligaste lok. Flera av de senare anskaffade loken var tillverkade i Sverige. Loken var treaxliga våtånglok med invändiga cylindrar och Stephensons slidstyrning. K-loken hade huvudansvar för godstågen på BJ fram till 1907, då [[BJ ånglok litt N3|'''N3''']]-loken började levereras.  


==Huvuddimensioner Kd/KA==
BJ K 36 såldes till Kyrkebyns bruk i Segmon 1947 och gick som industrilok där till 1970, då det avställdes.
Löb: 14,07/14,55 m<br />  Hjulbas (lok och tender): 9,76/10,3 m<br />  Tjänstevikt: 37,0+23,3/37,6+32,7 ton<br /> Dragkraft: 5,9 Mp<br />  Sth: 60 km/h<br />  Broms: tryckluft fr.o.m. 1920-talet<br /> [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: C-2/C-3<br />  Kolförråd: 4,0/5,2 ton<br />  Vattenförråd: 9,5/14,0 m3<br />  
 
[http://www.historiskt.nu/normalsp/gbj/index.html GBJ] beställde fem lok av samma typ inför öppnandet 1894, som sin första loktyp. Ett sjätte lok tillkom 1905. Fem av loken såldes till andra banor under 1930-talet, och det sjätte loket skrotades 1939 efter ett haveri. Även [http://www.historiskt.nu/normalsp/baj/index.html BAJ] beställde fem lok av denna typ till banans öppnande.
 
Vid förstatligandet av BAJ 1942 övertog SJ ett K-lok, som tilldelades littera '''K8''' nr 1551. Littera ändrades till '''KA3''' år 1947 och vid förstatligandet av BJ 1948 övertogs de fem modernaste loken, som också fick littera KA3. Lok 1551 användes mest i lokalgodståg Borås-Hillared-Axelfors-Hillared-Hestra-Gislaved-Borås. Samtliga KA3 avställdes i början på 1950-talet, det sista loken slopades 1964.
 
==Huvuddimensioner K==
[[Löb]]: 12,58 m<br />  Hjulbas (lok och tender): 9,27 m<br />  Tjänstevikt: 30,6+19,8 ton<br /> Axeltryck: 10,2 ton <br/> Dragkraft: 5,2 Mp<br />  [[Sth]]: 50 km/h<br />  Broms: tryckluft fr.o.m. 20-talet.<br /> [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: C-2<br />  Kolförråd: 2,8 ton<br />  Vattenförråd: 7,7 m3<br />
 
==Bilder==
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
| class="captionedImage" |
[http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/SJ_Kd_428.jpg
[[Image:BJ K 36.jpg|BJ K 36]]
|-
|-
| class="imageCaption" | SJ Kd 428 i Skövde 1902, en tidig Kd med smal hytt. Källa Samlingsportalen, Jvm.KABA00039
| class="imageCaption" | BJ K 36 i Åmål 1934. Källa Samlingsportalen, Jvm.KAGC00173
|}
|}
<br />
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/SJ_Kd_620.jpg
[[Image:GBJ K 1.jpg|GBJ K 1]]
|-
|-
| class="imageCaption" | SJ Kd 680 i Katrineholm 1907, ett lok med större hytt. Källa Samlingsportalen Jvm.KBFO00009
| class="imageCaption" | GBJ K 1 i Borås 1930. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA00710
|}
|}
<br />
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/SJ_Ka_521.jpg
[[Image:SJ KA3 1551.jpg|SJ KA3 1551]]
|-
|-
| class="imageCaption" | SJ Ka 521 med överhettning och C-tender, i Uppsala 1937. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA05467
| class="imageCaption" | SJ KA3 1551 i Kil 1949, f.d. BAJ 3, 53. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA05467
|}
|}


==Litt Kd/KA i modell==
==Litt K i modell==
===Skala [[H0]]===
===Skala [[H0]]===
1986 släppte DJH en [[Byggsatser i vitmetall|byggsats i vitmetall]] av en litt. Ka med överhettning och treaxlig tender, katalognummer E122.<br /> <br /> 2013-14 lät HNJ Verkstad tillverka en ny serie av litt. Ka hos DJH, som också såldes med en del etsade delar som tillsats. 2015 såldes också en sats för att konvertera loket till litt. Kd.
*2014 släppte [[HNJ Verkstad]] en BJ litt K som [[Byggsatser i vitmetall|byggsats i vitmetall]], katalognummer 799.
 
==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]]<br />
[[Svenska lok]]<br/>
[[GDG]] (Portalsida om GDG)<br/>
 
==Webreferenser - förebild==
[http://www.mrw1.se/anglok/littk.htm MRW: Bergslagernas Järväg. Littera K.] (Förteckning över individerna).
 
[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=212022 Järnvägshistoriskt forum: Segmon] (Data om Kyrkebyns lok).
 
==Webreferenser - modell==
[http://www.hokey.nu/lok/ånglok-litt-ka3-43190311 Hokey.nu: HNJV SJ KA3] (Bygge).
 
[http://hem.bredband.net/rejsa/doc/bj_k_bygg.pdf Rejsa: Byggbeskrivning BJ K] (Byggbeskrivning för HNJ Verkstads byggsats).
 
==Tryckta referenser==
Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979''. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.
 
GDG: "[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg1.pdf Lokomotiv och motorvagnar.]" i ''Förteckning över rullande materiel.'' Författaren 1939-1946.
 
Leif Dahl: "78-årigt Bergslagslok gör tjänst än." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1968 (Om Kyrkebyns lok).
 
Ulf Fjeld: "Försvunna loktyper vid SJ 1970. KA3." i ''Tåg'' nr 1/1971.
 
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
 
Ben Hedenberg & Hans Nilsson: "BJ ånglok litt K." i ''Nödbromsen'' nr 1/1975 (Beskrivning och ritning).


==Länkar==
Bertil Thulin (red.): ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994.
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]


==Referenser==
Roland Lawrenz: "BAJ 3 på Åhaga." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017.
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13), Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.<br /> Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.<br />  Leif Persson: "Flexichassi till ånglok litt. Ke och Ka", i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan - Bergslagen på spåren''. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000. (Om hur chassit till DJH:s Ka kan modifieras för bättre gångegenskaper).<br /> [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Kd&typenr= Litt Kd]<br /> [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Ka&typenr=2 Litt Ka]<br /> [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=KA&typenr=0 Litt KA]</div>
</div>
[[Kategori: Ånglok]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: BJ]]
[[Kategori: GDG]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Epok Ib]]
[[Kategori: Epok Ic]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: HNJ Verkstad]]

Nuvarande version från 30 november 2024 kl. 00.21

Historik

Till godstågstjänst beställde BJ lok från Beyer, Peacock & Co i Manchester av en av firmans standardtyper till banans öppnande 1876. Senare beställdes flera lok av samma typ. Sammanlagt levererades 28 K-lok till 1901, som därmed blev BJ's vanligaste lok. Flera av de senare anskaffade loken var tillverkade i Sverige. Loken var treaxliga våtånglok med invändiga cylindrar och Stephensons slidstyrning. K-loken hade huvudansvar för godstågen på BJ fram till 1907, då N3-loken började levereras.

BJ K 36 såldes till Kyrkebyns bruk i Segmon 1947 och gick som industrilok där till 1970, då det avställdes.

GBJ beställde fem lok av samma typ inför öppnandet 1894, som sin första loktyp. Ett sjätte lok tillkom 1905. Fem av loken såldes till andra banor under 1930-talet, och det sjätte loket skrotades 1939 efter ett haveri. Även BAJ beställde fem lok av denna typ till banans öppnande.

Vid förstatligandet av BAJ 1942 övertog SJ ett K-lok, som tilldelades littera K8 nr 1551. Littera ändrades till KA3 år 1947 och vid förstatligandet av BJ 1948 övertogs de fem modernaste loken, som också fick littera KA3. Lok 1551 användes mest i lokalgodståg Borås-Hillared-Axelfors-Hillared-Hestra-Gislaved-Borås. Samtliga KA3 avställdes i början på 1950-talet, det sista loken slopades 1964.

Huvuddimensioner K

Löb: 12,58 m
Hjulbas (lok och tender): 9,27 m
Tjänstevikt: 30,6+19,8 ton
Axeltryck: 10,2 ton
Dragkraft: 5,2 Mp
Sth: 50 km/h
Broms: tryckluft fr.o.m. 20-talet.
Axelföljd: C-2
Kolförråd: 2,8 ton
Vattenförråd: 7,7 m3

Bilder

BJ K 36

BJ K 36 i Åmål 1934. Källa Samlingsportalen, Jvm.KAGC00173

GBJ K 1

GBJ K 1 i Borås 1930. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA00710

SJ KA3 1551

SJ KA3 1551 i Kil 1949, f.d. BAJ 3, 53. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA05467

Litt K i modell

Skala H0

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok
GDG (Portalsida om GDG)

Webreferenser - förebild

MRW: Bergslagernas Järväg. Littera K. (Förteckning över individerna).

Järnvägshistoriskt forum: Segmon (Data om Kyrkebyns lok).

Webreferenser - modell

Hokey.nu: HNJV SJ KA3 (Bygge).

Rejsa: Byggbeskrivning BJ K (Byggbeskrivning för HNJ Verkstads byggsats).

Tryckta referenser

Börje Lundvall (red.): Bergslagernas Järnvägar 1879-1979. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

GDG: "Lokomotiv och motorvagnar." i Förteckning över rullande materiel. Författaren 1939-1946.

Leif Dahl: "78-årigt Bergslagslok gör tjänst än." i Allt om Hobby nr 1/1968 (Om Kyrkebyns lok).

Ulf Fjeld: "Försvunna loktyper vid SJ 1970. KA3." i Tåg nr 1/1971.

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Ben Hedenberg & Hans Nilsson: "BJ ånglok litt K." i Nödbromsen nr 1/1975 (Beskrivning och ritning).

Bertil Thulin (red.): Göteborg-Borås Järnväg (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994.

Roland Lawrenz: "BAJ 3 på Åhaga." i Modelljärnvägsmagasinet nr 30/2017.

Hämtad från ”http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=BJ_ånglok_litt_K&oldid=56439”