Smalspår: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(28 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 7: Rad 7:


För smalspårsmodeller gäller i allmänhet [[tvåräls]]systemet, det enda större undantaget var [[Märklin]]s Minex i skala [[0e]], som använde vanlig Märklinräls för [[H0]].
För smalspårsmodeller gäller i allmänhet [[tvåräls]]systemet, det enda större undantaget var [[Märklin]]s Minex i skala [[0e]], som använde vanlig Märklinräls för [[H0]].
==Smalspår i Sverige==
Förhållandevis många enskilda järnvägar i Sverige byggdes med smalspår, i regel för att minska kostnaderna. Dessa byggdes dessutom med flera olika spårvidder. Förutom järnvägar för allmän trafik byggdes också otaliga [[industribanor]] smalspåriga; för dessa var variationen i [[spårvidd]]er ännu större.
Några av de vanligaste smalspårvidderna i Sverige var:<br/>
<span id = "600 mm"></span>
*'''600 mm''' blev snabbt populärt i Sverige efter Paris-utställningen 1889, där [https://sv.wikipedia.org/wiki/Decauvillejärnväg Paul Decauvilles system] för flyttbara järnvägar visades upp. Detta system togs upp relativt snart i Sverige, och Axel Hummel lanserade strax därefter det svenska "Kostasystemet" som behöll spårvidden men byggde en mera permanent järnväg. Sju svenska järnvägar för allmän trafik byggdes med 600 mm spårvidd, dessutom många [[industribanor]]. De flesta av de sju järnvägarna för allmän trafik lades ner under kriserna på 1930-talet. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Munkedals_J%C3%A4rnv%C3%A4g Munkedals Järnväg] överlevde dock till 1955 och breddades sedan, och driften vid [[industribanor]] fortsatte längre.
<span id = "802 mm"></span>
*'''802 mm''', 2,7 svenska fot, kom att användas på ett antal mindre järnvägar i Bergslagen och södra Norrland fr.o.m. 1869. De flesta av dessa järnvägar försvann under 1900-talets första hälft, men [https://sv.wikipedia.org/wiki/Hällefors–Fredriksbergs_Järnvägar Hällefors-Fredriksbergs Järnväg] överlevde till 1970.
<span id = "891 mm"></span>
*'''891 mm''', tre svenska fot, kom att bli den vanligaste spårvidder för smalspåriga järnvägar i Sverige. De första banorna med denna spårvidd anlades på 1870-talet, och så småningom kom de att bilda stora nätverk av smalspårsbanor. När utbyggnaden var som störst kunde man åka från Örebro till Växjö på järnvägar med 891 mm spårvidd. Stora nätverk fanns också i Västergötland och Uppland. Många av dessa järnvägar kom att förstatligas mellan 1933 och 1950, och uppgick på så sätt i SJ. De flesta av dessa linjer breddades till [[normalspår]] eller lades ner mellan 1958 till 1975, men sträckan Växjö-Västervik överlevde till 1984. [[SRJ|Roslagsbanan]] övergick till länstrafiken i Stockholm 1972 och är fortfarande i drift, sedan länge med enbart persontrafik.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
https://www.jvmv2.se/forum/images/uploaded/2023021308251763e9f3edbda41.jpg
|-
| class="imageCaption" | Mellan Västervik och Hultsfred 1971
|}
<span id = "1067 mm"></span>
*'''1067 mm''', 3 fot 6 tum engelskt mått, användes på ett sammanhängande nätverk av linjer i Blekinge, östra Skåne, södra Småland och Halland. Dessutom byggdes enstaka banor i Norrland med denna spårvidd. Första svenska linjen med denna spårvidd invigdes 1874. Alla banorna i Blekinge med omnejd kom att förstatligas och uppgå i SJ på 1940-talet. Huvudlinjen mellan Kristianstad och Karlskrona breddades till [[normalspår]] 1955-57, de övriga linjerna lades ner efter hand, den sista 1975.
<span id = "1093 mm"></span>
*'''1093 mm''', 3 fot 7 tum engelskt mått, användas på linjen [https://sv.wikipedia.org/wiki/Köping–Uttersberg–Riddarhyttans_Järnväg#Köping–Uttersbergs_Järnväg Köping-Uttersberg-Riddarhyttan] som började byggas 1866. Spårvidden lär ha tillkommit genom ett missförstånd. Järnvägen förstatligades 1952, och driften med de befintliga ångloken fortsatte, dock utan att dessa inregistrerades vid SJ. Persontrafiken lades ner direkt efter förstatligandet, och den sista delen av banan lades ner helt 1968.


==Smalspår i modell - Morop==
==Smalspår i modell - Morop==
I [[Morop]]s system för smalspår används spårvidder från mindre [[skala|skalor]]. Går man ned ett snäpp, till den närmast mindre skalan, får man "m"-spårvidderna, t.ex. 12 mm spårvidd i skala H0 som kallas H0m och används för meterspår (1000 mm) men även för "kapspår", d.v.s. 1067 mm:<br />  
I [[Morop]]s [[NEM]]~normer för smalspår används spårvidder från mindre [[skala|skalor]]. Går man ned ett snäpp, till den närmast mindre skalan, får man "m"-spårvidderna, t.ex. 12 mm spårvidd i skala H0 som kallas H0m och används för meterspår (1000 mm) men även för "kapspår", d.v.s. 1067 mm:<br />  
{| class="wikitable"
{| class="wikitable"
| style="text-align: center" | '''Beteckning'''<br />
| style="text-align: center" | '''Beteckning'''<br />
Rad 43: Rad 18:
| style="text-align: center" | '''[[0m]]'''<br />
| style="text-align: center" | '''[[0m]]'''<br />
| style="text-align: center" | '''1m'''<br />
| style="text-align: center" | '''1m'''<br />
| style="text-align: center" | '''[[G]]'''(1)<br />
| style="text-align: center" | '''[[IIm]]'''(1)<br />
|-
|-
| style="text-align: left" | '''Skala'''<br />
| style="text-align: left" | '''Skala'''<br />
Rad 63: Rad 38:
| style="text-align: center" | 45 mm<br />
| style="text-align: center" | 45 mm<br />
|}
|}
#I skala 1:22,5 kör man oftast smalspår på 45 mm spv, vilket motsvarar meterspår, så smalspårvidden/skalan heter egentligen '''IIm'''.
#Skala '''IIm''' enligt [[NEM]], men beteckningen '''[[skala G]]''' är mycket vanligare.
#22,2 mm används på dagens flexräls från [[BEMO]].<br />
#22,2 mm används på dagens flexräls från [[BEMO]].<br />
Nästa steg är att hoppa två steg mellan skalspårvidderna, vilket ger en förebildspårvidd på ca 750 mm, vilket kan användas för att representera spårvidder mellan 600-802 mm (ibland även 891 mm; se dock mer nedan):<br />  
Nästa steg är att hoppa två steg mellan skalspårvidderna, vilket ger en förebildspårvidd på ca 750 mm, vilket kan användas för att representera spårvidder mellan 600-802 mm (ibland även 891 mm; se dock mer nedan).<br />  
{| class="wikitable"
{| class="wikitable"
| style="text-align: center" | '''Beteckning'''<br />
| style="text-align: center" | '''Beteckning'''<br />
Rad 183: Rad 158:


==Smalspår i modell - Storbritannien==
==Smalspår i modell - Storbritannien==
I Storbritannien finns inte smalspårsvidderna standariserade på samma sätt, utan vanligtivs anges [[skala]]n följd av modellspårvidden i mm. I bland används också den amerikanska konventionen med "n" följt av förebildens spårvidd i fot. Smalspårvidder för skala '''[[00]]''' - 1:76,2: '''[[Skala 009|009]]''' (9 mm spårvidd), '''[[Skala 00n3|00n3]]''' (tre fot spårvidd, dvs 12 mm modellspårvidd). I skala 0 används '''[[016,5]],''' vilket ju ligger väldigt nära 0e, och '''[[014]]''', som blir exakt två fot i brittisk [[skala 0|0-skala]] (1:43,5). Det brittiska skrivsättet används ibland även i Sverige: '''S9 -''' '''[[H09]]''' o.s.v.
I Storbritannien finns inte smalspårsvidderna standariserade på samma sätt, utan vanligtivs anges [[skala]]n följd av modellspårvidden i mm. I bland används också den amerikanska konventionen med "n" följt av förebildens spårvidd i fot. Smalspårvidder för skala '''[[00]]''' - 1:76,2: '''[[Skala 009|009]]''' (9 mm spårvidd), '''[[Skala 00n3|00n3]]''' (tre fot spårvidd, d.v.s. 12 mm modellspårvidd). I skala 0 används '''[[016,5]],''' vilket ju ligger väldigt nära 0e, och '''[[014]]''', som blir exakt två fot i brittisk [[skala 0|0-skala]] (1:43,5). Det brittiska skrivsättet används ibland även i Sverige: '''S9 -''' '''[[H09]]''' o.s.v.


För de större storlekarna av skalor används benämningen '''[[16 mm]]''' skala ("16 mm to the foot") för smalspår med skalan ca 1:19, oftast med 2-fotsförebilder på 32 mm spårvidd, 3-fots förebilder i samma skala körs då på 45 mm spårvidd. (Denna skalan ligger ganska nära den amerikanska G-skalan, [[Fn3]], som är 1:20.3).
För de större storlekarna av skalor används benämningen '''[[16 mm]]''' skala ("16 mm to the foot") för smalspår med skalan ca 1:19, oftast med 2-fotsförebilder på 32 mm spårvidd, 3-fots förebilder i samma skala körs då på 45 mm spårvidd. (Denna skalan ligger ganska nära den amerikanska G-skalan, [[Fn3]], som är 1:20,3).
Det finns även en variant på 2-fot som kallas 7/8"-skala. Det motsvaras av 2-fotsmodeller på 45 mm spårvidd med en skala ca 1:13.
Det finns även en variant på 2-fot som kallas 7/8"-skala. Det motsvaras av 2-fotsmodeller på 45 mm spårvidd med en skala ca 1:13.


==Smalspår i modell - Sverige==
==Smalspår i modell - Sverige==
Svenska smalspårsbyggare brukar oftast använda spårvidder från [[Morop]] eller [[NMRA]], se respektive spårvidd. För [[skala 0]] har GMJS dock publicerat särskilda normblad för skalenligt svenskt smalspår, för både [[019,8|891 mm]] och [[013,3|600 mm]]. Det finns några byggare som följer 891-normen som då hänvisas till som 0n3s (s = Sverige).
Svenska smalspårsbyggare brukar oftast använda [[spårvidd]]er från [[Morop]] eller [[NMRA]], se respektive spårvidd. För [[skala 0]] har GMJS dock publicerat särskilda normblad för skalenligt svenskt smalspår, för både [[019,8|891 mm]] och [[013,3|600 mm]] spårvidd. Det finns några byggare som följer 891-normen som då hänvisas till som 0n3s (s = Sverige).
 
Se vidare [[svenskt smalspår]].


==Smalspår i modell - Japan==
==Smalspår i modell - Japan==
Rad 198: Rad 175:


I Europa utvecklades [[storserietillverkare|storserietillverkade]] smalspårsmodeller under 1960-talet, då med spårvidder från [[normalspår]] i mindre skalor. Egger-Bahn lanserade [[H0e]] 1963, medan  Herr lanserade [[H0m]] ungefär samtidigt. Bägge skalorna befästes kommersiellt på 1960- respektive 1970-talet. [[LGB]] tog initiativ till [[G]]-skalan 1968 och [[Märklin]] fortsatte med Minex i [[0e]] 1970. Skala G har alltjämt en stark ställning på MJ-marknaden, medan Minex försvann efter två år. [[Fleischmann]] gjorde ett nytt försök med [[0e]] i form av Magic Train som producerades mellan 1992 och 2009. [[Bachmann]] lyckades bättre med sina modeller i [[0n30]] som lanserades 2001.
I Europa utvecklades [[storserietillverkare|storserietillverkade]] smalspårsmodeller under 1960-talet, då med spårvidder från [[normalspår]] i mindre skalor. Egger-Bahn lanserade [[H0e]] 1963, medan  Herr lanserade [[H0m]] ungefär samtidigt. Bägge skalorna befästes kommersiellt på 1960- respektive 1970-talet. [[LGB]] tog initiativ till [[G]]-skalan 1968 och [[Märklin]] fortsatte med Minex i [[0e]] 1970. Skala G har alltjämt en stark ställning på MJ-marknaden, medan Minex försvann efter två år. [[Fleischmann]] gjorde ett nytt försök med [[0e]] i form av Magic Train som producerades mellan 1992 och 2009. [[Bachmann]] lyckades bättre med sina modeller i [[0n30]] som lanserades 2001.
Parallellt med detta har det utvecklats en rik flora av [[småserietillverkare]] i många länder, såsom Storbritannien, USA, Tyskland, Schweiz, Frankrike, Österrike och [[svenskt smalspår|Sverige]]. Skalor där det har funnits ett större utbud av småserietillverkning är t.ex. [[009]], [[H0e]], [[H0n3]], [[H0m]], [[G]], [[016,5]], [[0n3]], [[0m]], [[014]] och [[Sn3]].


==Andra wiki-sidor==
==Andra wiki-sidor==
[[Smalspår i Sverige]]<br/>
[[Industribanor]]<br/>
[[Industribanor]]<br/>
[[Överföringstrafik]]<br/>
[[Överföringstrafik]]<br/>
[[Svenska lok#Lokartiklar smalspår|Smalspårslok]]<br/>
[[NKlJ]]<br/>
[[SRJ]]<br/>
[[Tvåräls]]
[[Tvåräls]]


Rad 217: Rad 194:


Göran Tholin (red.): ''Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002.'' Stockholm: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003.
Göran Tholin (red.): ''Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002.'' Stockholm: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003.
==Webreferenser - modell==
[https://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem010_d.pdf Morop.eu: NEM 010] (Skalöversikt NEM).
[https://narrowgaugeandindustrial.co.uk/collections/subscriptions Narrow Gauge & Industrial: Review] (Brittisk tidskrift för smalspår och [[industribanor]] i modell).
[https://ngslgazette.com Narrow Gauge & Short Line Gazette] (Amerikansk tidskrift för smalspår och småbanor i modell).
[https://www.nmra.org/beginners-guide-part-12-special-focus-layout-themes NMRA.org: Beginners Guide Part 12: Special Focus Layout Themes] (Smalspår, timmerbanor, banavdelning. Allt med amerikanska förebilder).
[https://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/S-1.2%202009.07.pdf NMRA.org: NMRA Standards S-1.2] (Skalöversikt NMRA).
[http://smalsparigt.org/ Smalspårsfrämjandet] (Svensk förening för smalspåriga modelljärnvägar och självbygge).
[http://www.spikesys.com/Modelrr/scales.html Spikesys: Model Railroad Scale List] (Lista över modellskalor).
[https://www.world-of-railways.co.uk/news/7mm-narrow-gauge-association-publishes-handbook World of Railways: 7mm Narrow Gauge Association Publishes Handbook] (Recension av 7mm NGA nya handbok för smalspårsbygge, i första hand för [[skala 0]]).


==Tryckta referenser - förebild, allmänt==
==Tryckta referenser - förebild, allmänt==
Rad 240: Rad 234:


[[Lars Olov Karlsson]]: "På 1067-spår i Norge." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 159/2022 (Setesdalsbanan, [[1067 mm]]).
[[Lars Olov Karlsson]]: "På 1067-spår i Norge." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 159/2022 (Setesdalsbanan, [[1067 mm]]).
==Tryckta referenser - Svenska förebilder allmänt==
Kurt Möller: "Smalspår för modelljärnvgsrallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr  7/1974.
[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK - Hällefors-Fredriksberg 1968." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 134/2015 (SJK-utfärd, [[802 mm]]).
Olle Stagnér: "Fryksta-Clara Elfs Jernväg. Sverige 'första' järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (1099 mm).
==Tryckta referenser - Svenska förebilder 600 mm==
Ingemar Axbom: "Kosta-Lessebo Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1972 ([[600 mm]]).
Örjan Svane: "Rapport inifrån ett lokstall." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 54/1993 (Interiörer från lokstallet i Nättrabyhamn, [[600 mm]]).
Örjan Svane: "Sju [[600 mm|600]]-banor med persontrafik - de hade sin guldålder 1890-1930." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 141/2017.
Örjan Svane: "Anneberg-Ormaryds Järnväg. Tändsticksfabrik i smålandsskogarna fick järnväg, nådde exportmarknaden." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 142/2018 ([[600 mm]]).
Ola Ahlström: "Decauville - eller smalspår på ännu smalare spår." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020 (Sammanställning av personvagnar på svenska 600 mm-banor).
Örjan Svane: "NAÄJ. Nättraby Alnaryd Älmeboda Järnväg." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 155/2021 ([[600 mm]]).
Örjan Svane: "KLJ Kosta Lessebo Järnväg. Ett småländskt glasbruks transporter - konservburkar, konstglas och trävaror." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 162/2023.
==Tryckta referenser - Svenska förebilder 891 mm==
Bo Norrgård: "Vikbolandets järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1972 ([[891 mm]]).
Edvin Johansson: "Sävsjö-Vetlanda-Målilla." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1972 ([[891 mm]]).
Torsten Sundkrans: "Kalmar-Torsås Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1972 ([[891 mm]]).
Ove Jansson: "Norra Östergötlands Järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1973 ([[891 mm]]).<br/>
Ove Jansson: "Norra Östergötlands Järnvägar del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1974.<br/>
Ove Jansson: "Norra Östergötlands Järnvägar del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1974.
Stig Samuelsson: "Lelångsbanan 80 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1975.
[[LOK]]: "Svenskare modelljärnväg: En liten station." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1980 (Betraktelse över Marielunds station på ULJ, [[891 mm]]).
Erik Walde: "Typisk mellanstation." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 27/1985 (Mindre mellanstation på [[891 mm]]-banorna).
Göran Engström: "LCJ i modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 32/1986 (Påryds station, [[891 mm]]).
Thomas Helin: "Ruda-Älghults Järnväg." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 43/1990 ([[891 mm]] i Småland).
Björn Kallin: "Verkebäcks stationsområde - en lämplig förebild?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 45/1990 ([[891 mm]]).
Thomas Helin: "Fröseke - en station längs Ruda-Älghults Järnväg." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 46/1991 ([[891 mm]]).
Stig Samuelsson: "100-årsjubileum på Lelångenbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1995.
Bengt Rydberg: "Brittatorp." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 91/2005 (Beskrivning och bilder, [[891 mm]]).<br/>
Bengt Rydberg: "En dag i Brittatorp." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 92/2005.
Magnus Carlsson: "50 år sedan den smalspåriga godstrafiken till Göteborg lades ned." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 116/2011 (VGJ, [[891 mm]]).
[[Lars Olov Karlsson]]: "Vikbolandsbanan - med SJK till Valdemarsvik." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 136/2016 (1965, [[891 mm]]).<br/>
Roland Lawrenz: "ULB - Uddevalla-Lelångenbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 48/2022 ([[891 mm]]).
Roland Lawrenz: "VGJ - Västergötland Göteborgs Järnvägar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022 ([[891 mm]]).
Per Nilsson: "Np-lok från Motala, del 6 - Konkurrenter från Nohab och Henschel: N2p, N5p, N6p och N7p." " i ''[[Smalspårigt]]'' nr 165/2023..
==Tryckta referenser - Svenska förebilder 1067 mm==
Göran Engström: "Smalspårsmiljön..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 34/1987 (Betraktelse över Bolmens station, [[1067 mm]]).
[[Lars Olov Karlsson]]: "På [[1067 mm|1067]]-spår med SJK - 1965." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 132/2015.
==Tryckta referenser - förebild, rullande materiel==
Kent Johansson: "Första [[891 mm|891]]-loket i Västergötland: 'Karl IX'." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1971 (Reportage).
Sune Lantz: "NÖJ 18 - Ett av Sveriges vackraste smalspårslok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1971 ([[891 mm]]).
Erik Walde: "Tidiga trefota godsvagnar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 42/1990 (Svenska [[891 mm]] vagnar).
Lennart Elg: "Mer smalspårstatistik." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 44/1990 (Vagnstyper per bankilometer för olika svenska smalspåriga järnvägar).
Göran Engström: "SJ BFp 402." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1993 (Bilder, [[891 mm]]).
Lars Granström: ""ULJ:s postvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1995 (Från början SJ DFo11t 735, [[1067 mm]]).
"Tjänstevagnar på 1067 mm spårvidd, ett fototema." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 112/2010.
Erik Walde: "Ombyggnader av litt N till grusvagnar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 116/2011.
Per Nilsson: "[[1067 mm|1067]]-leveranserna från Kalmar 1921." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 118/2012 (VTJ 63/SJ St 4022).<br/>
Per Nilsson: "[[1067 mm|1067]]-leveranserna från Kalmar 1921. Del 2" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 119/2012 (KVBJ BCo 103 & Co 110).
Ola Ahlström: "Smalspåriga rälsbussar för [[891 mm]] spårvidd." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 119/2012 (Inklusive ritningar).<br/>
Ola Ahlström: "Smalspåriga släpvagnar för [[891 mm]] spårvidd." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 120/2012 (Inklusive ritningar).
[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK:s irrfärder, personvagnar i Väster-/Östergötland." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 126/2014 (Bilder, [[891 mm]]).<br/>
[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK:s irrfärder, Svensbro 1959." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 127/2014 (Bilder, [[891 mm]]).<br/>
[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK:s irrfärd i väst." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 130/2015 (Bilder, Hildingbussar, [[Bjurströms lokomotor typ 8|Zp]] och Vargön, [[891 mm]] och 700 mm).<br/>
[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK på cykdel till Vetlanda." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 130/2015 (Bilder, Hildingbussar, [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t|Z4p]], [[överföringstrafik|rampning]]. [[891 mm]]).<br/>
Stig Bergström: "Bromsanordningar på smalspårsvagnar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 134/2016 (Tryckluftbromsar i olika arrangemang).


==Tryckta referenser - modell, allmänt==
==Tryckta referenser - modell, allmänt==
Rad 345: Rad 242:
Clas Ahlstrand: "Recension." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 22/1984 (Recension av "PSL Model Railway Guide 8. Narrow Gauge Railways.")
Clas Ahlstrand: "Recension." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 22/1984 (Recension av "PSL Model Railway Guide 8. Narrow Gauge Railways.")


Krister Brandt: "Smalspårsfrämjandet - entusiasternas förening!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1987 (Reportage).
[[Krister Brandt]]: "Smalspårsfrämjandet - entusiasternas förening!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1987 (Reportage).


Per Nilsson: "Pressgranne: Maine 2 foot Modeller." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 37/1988 (Tidskrift för amerikansk tvåfot).
Per Nilsson: "Pressgranne: Maine 2 foot Modeller." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 37/1988 (Tidskrift för amerikansk tvåfot).
Rad 353: Rad 250:
[[KB]]: "Allt om hobby synar. Smalspår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1993 (Kort om diverse industrimodeller i olika skalor).
[[KB]]: "Allt om hobby synar. Smalspår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1993 (Kort om diverse industrimodeller i olika skalor).


Roger S. Jansson: "Smalspårig transportjärnväg i modell. Del 1."  i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Bygge av smalspåriga industrijärnvägar).<br/>
Roger S. Jansson: "Smalspårig transportjärnväg i modell. Del 1."  i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Bygge av smalspåriga [[industribanor]]).<br/>
Roger S. Jansson: "Smalspårig transportjärnväg i modell. Del 2."  i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1998.<br/>
Roger S. Jansson: "Smalspårig transportjärnväg i modell. Del 2."  i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1998.<br/>
Roger S. Jansson: "Smalspåriga transportbanor i modell. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2000.
[[Hans Svensson]] "Smalspåriga transportbanor i modell. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2000.


Göran Tholin: "Narrow gauge expo. Smalspårsutställning i London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1999 (Reportage).
Göran Tholin: "Narrow gauge expo. Smalspårsutställning i London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1999 (Reportage).
[[Hans Svensson]]: "Slå ett slag för återväxten!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1999.


Stefan Nilsson: "Tema: Smalspår." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Introduktion till smalspår i förebild och modell).
Stefan Nilsson: "Tema: Smalspår." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Introduktion till smalspår i förebild och modell).
Rad 381: Rad 280:
Örjan Svane: "Nättrabybanan i modell - smalspår i udda skala." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipblandning.'' Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Bygga [[600 mm]] i en [[proto-standard]] i [[00|4 mm]] skala).
Örjan Svane: "Nättrabybanan i modell - smalspår i udda skala." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipblandning.'' Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Bygga [[600 mm]] i en [[proto-standard]] i [[00|4 mm]] skala).


Leif Ohlsson: "VGJ vagn 1027 i lagom skala." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 ([[Scratchbygge]] i 1:54, för att passa [[891 mm]] på [[H0]]-spår).
[[Hans Svensson]]: "Bygg en miniatyrjärnväg i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2001 (I skala IIp).<br/>
[[Hans Svensson]]: "Bygg en miniatyrjärnväg i modell. del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001 (Personvagn från Bassett Lowke, ritning).


Göran Engström: "Att bygga smalspår i H0." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 74/2001 (Utbudet av spårmaterial i [[H0e]], [[H0n3]] och [[H0m]]). <br/>
Göran Engström: "Att bygga smalspår i H0." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 74/2001 (Utbudet av spårmaterial i [[H0e]], [[H0n3]] och [[H0m]]). <br/>
Rad 402: Rad 302:
"Nytt från [[Kato]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2023, s. 23 (Allegra-motorvagnar från RhB i 1:150 på 9 mm spårvidd).
"Nytt från [[Kato]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2023, s. 23 (Allegra-motorvagnar från RhB i 1:150 på 9 mm spårvidd).


==Webreferenser - förebild==
Joakim Sannagård: "Smalspår i skala 1:25." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2023 ([[Industribana]] i 1:25 på 16,5 mm [[spårvidd]]).
[https://docplayer.se/10314091-Foto-anders-jansson-augusti-1967-smalspar-anders-jansson-senaste-uppdatering-14-maj-2000-sida-nr-1.html Docplayer.se: Standardvagnar litt Gp]
 
[https://www.historiskt.nu/smalsp/moj/elektrifiering/moj_elektriskt_drift.html Historiskt.nu: Elektrifieringen af Mellersta Östergötlands Järnvägar]
 
[http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_erik_1.html Historiskt.nu: Spårvidder och dess historia]
 
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=279137 Järnvägshistoriskt forum: BLJ Byvalla Thor 4/6 1962]
 
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=258713 Järnvägshistoriskt forum: Kurvradier vid 891 mm spårvidd]
 
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=29934 Järnvägshistoriskt forum: SJ godsvagnslittera för smalspår]
 
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=281023 Järnvägshistoriskt forum: SJK-resa på HBJ 1965] ([[1067 mm]]).
 
[https://smalsparsarkivet.se/utstallning/tillbaka-till-1960-talet-med-lars-hagstrom/ Smalspårsarkivet: Tillbaka till 1960-talet med Lars Hagström] (Bilder på svenskt smalspår i början på 1960-talet).
 
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Decauvillejärnväg Wikipedia: Decauvillejärnväg]
 
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Spårvidd_802_mm Wikipedia: Spårvidd 802 mm]
 
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Spårvidd_891_mm Wikipedia: Spårvidd 891 mm]
 
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Spårvidd_1067_mm Wikipedia: Spårvidd 1067 mm]
 
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Spårvidd_1093_mm Wikipedia: Spårvidd 1093 mm]
 
[https://891mm.files.wordpress.com/2010/03/op.pdf Wordpress.com: Standardvagnar littera Op]
 
==Webreferenser - modell==
[https://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem010_d.pdf Morop.eu: NEM 010] (Skalöversikt NEM).
 
[https://narrowgaugeandindustrial.co.uk/collections/subscriptions Narrow Gauge & Industrial: Review] (Brittisk tidskrift för smalspår och [[industribanor]] i modell).
 
[https://ngslgazette.com Narrow Gauge & Short Line Gazette] (Amerikansk tidskrift för smalspår och småbanor i modell).
 
[https://www.nmra.org/beginners-guide-part-12-special-focus-layout-themes NMRA.org: Beginners Guide Part 12: Special Focus Layout Themes] (Smalspår, timmerbanor, banavdelning. Allt med amerikanska förebilder).
 
[https://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/S-1.2%202009.07.pdf NMRA.org: NMRA Standards S-1.2] (Skalöversikt NMRA).
 
[http://smalsparigt.org/ Smalspårsfrämjandet] (Svensk förening för smalspåriga modelljärnvägar och självbygge).
 
[http://www.spikesys.com/Modelrr/scales.html Spikesys: Model Railroad Scale List] (Lista över modellskalor).
 
[https://www.world-of-railways.co.uk/news/7mm-narrow-gauge-association-publishes-handbook World of Railways: 7mm Narrow Gauge Association Publishes Handbook] (Recension av 7mm NGA nya handbok för smalspårsbygge, i första hand för [[skala 0]]).


[[Kategori: Smalspår]]
[[Kategori: Smalspår]]
Rad 455: Rad 311:
[[Kategori: Järnvägsväsende]]
[[Kategori: Järnvägsväsende]]
[[Kategori: Nybörjare]]
[[Kategori: Nybörjare]]
[[Kategori: 600 mm]]
[[Kategori: 891 mm]]
[[Kategori: 1067 mm]]

Nuvarande version från 12 november 2024 kl. 05.58

Spår med mindre spårvidd än normalspår, d.v.s. 1435 mm, kallas smalspår. På denna sida behandlas modeller där både förebilden och modellen är smalspårig.

Inledning

Motivet för att bygga smalspår har i regel varit att minska kapitalkostnaderna för anläggningsarbeten och rullande material, men även att ta sig fram i bergsterräng.

På de flesta håll i världen är normalspåret det mest utbredda, och smalspår används endast för en del bibanor och industribanor. Det finns dock länder där smalspår är vanligast. T.ex. är 1067 mm (egentligen 3½ engelska fot) den dominerande spårvidden i Sydafrika. Så var även tidigare fallet i Japan.

För smalspårsmodeller gäller i allmänhet tvårälssystemet, det enda större undantaget var Märklins Minex i skala 0e, som använde vanlig Märklinräls för H0.

Smalspår i modell - Morop

I Morops NEM~normer för smalspår används spårvidder från mindre skalor. Går man ned ett snäpp, till den närmast mindre skalan, får man "m"-spårvidderna, t.ex. 12 mm spårvidd i skala H0 som kallas H0m och används för meterspår (1000 mm) men även för "kapspår", d.v.s. 1067 mm:

Beteckning
 Nm
 TTm
 H0m
 Sm
 0m
 1m
 IIm(1)
Skala
 1:160
 1:120
 1:87
 1:64
 1:45
 1:32
 1:22,5
Spårvidd
modell
 6,5 mm
 9 mm
 12 mm
 16,5 mm
 22,5 mm(2)
 32 mm
 45 mm
  1. Skala IIm enligt NEM, men beteckningen skala G är mycket vanligare.
  2. 22,2 mm används på dagens flexräls från BEMO.

Nästa steg är att hoppa två steg mellan skalspårvidderna, vilket ger en förebildspårvidd på ca 750 mm, vilket kan användas för att representera spårvidder mellan 600-802 mm (ibland även 891 mm; se dock mer nedan).

Beteckning
 TTe
 H0e
 Se
 0e
 1e
 IIe
Skala
 1:120
 1:87
 1:64
 1:45
 1:32
 1:22,5
Spårvidd
modell 		6,5 mm
 9 mm
 12 mm
 16,5 mm
 22,5 mm(1)
 32 mm
  1. Även 23,5 mm används

Därefter följer smalspårvidder med suffixet -i: H0i, 0i, vilket är ytterligare ett steg mellan skalorna. Vanligast förekommande är nog H0i - alltså modeller i skala H0 på normalspårsräls för skala Z, som används för att avbilda 600 mm-banor (skalenligt mått = 565,5 mm). Ibland används suffixet -f istället för -i för dessa spårvidder (H0f, 0f osv).

Beteckning
 H0i
 Si
 0i
 1i
Skala
 1:87
 1:64
 1:45
 1:32
Spårvidd
modell 		6,5 mm
 9 mm
 12 mm
 16,5 mm

Minst är smalspårvidder med suffixet -p. Det motsvarar förebilbildsspårvidder omkring 300-400 mm, och kan användas för att avbilda miniatyrjärnvägar. Något större utbud finns inte i dessa skalor, men en del modeller har byggts.

Beteckning
 H0p
 Sp
 0p
 1p
Skala
 1:87
 1:64
 1:45
 1:32
Spårvidd
modell 		4,5 mm
 6,5 mm
 9 mm
 12 mm

NEM erkänner också andra smalspårsskalor, som skrivs med skalan följt av spårvidden i mm med nedsänkta tecken.
NEM skalaöversikt

Smalspår i modell - NMRA

NMRAs system för smalspår utgår i stället från förebildens spårvidd i engelska fot (304,8 mm) eller tum (25,4 mm). Skalorna för smalspår ges då tillägget n (för Narrow Gauge - smalspår) samt förebildens spårvidd i fot eller tum. Här hålls spårvidden mer skalenlig:

Beteckning
 Nn2
 Nn3
 H0n2
 H0n3
 Sn3
 0n2
 0n30 (1)
 0n3
 Fn3
Skala
 1:160
 1:160
 1:87
 1:87
 1:64
 1:48
 1:48
 1:48
 1:20,32
Spårvidd
modell 		4,5 mm
 6,5 mm
 7 mm
 10,5 mm (2)
 14,3 mm
 12,7 mm
 16,5 mm
 19,05 mm
 45 mm

Två fot = 610 mm, tre fot = 914 mm.

  1. I vissa, mer och mer sällsynta, fall skrivs 0n30 även med måtet 30" översatt till fot och blir då 0n2,5, jämför även med H0n2,5 nedan.
  2. En svensk fot är 297 mm. Svenska banor med tre fots spårvidd blir 891 mm; 10,5 mm-spår brukar användas.

Skrivsättet används också för spårvidder som inte är standardiserade av NMRA, för bl.a. banor med 30 tums spv (= 762 mm) i främst Nordamerika. Det anges: H0n30 (9 mm spv., ibland även H0n2,5); och även för två-fot, t.ex. Sn2 (10,5 mm spv), eller 3/8n20 för smalspår i skala 1. Liknande skrivsätt används även för 3½-fotsbanor: Sn3½, H0n3½.

Smalspår i modell - Storbritannien

I Storbritannien finns inte smalspårsvidderna standariserade på samma sätt, utan vanligtivs anges skalan följd av modellspårvidden i mm. I bland används också den amerikanska konventionen med "n" följt av förebildens spårvidd i fot. Smalspårvidder för skala 00 - 1:76,2: 009 (9 mm spårvidd), 00n3 (tre fot spårvidd, d.v.s. 12 mm modellspårvidd). I skala 0 används 016,5, vilket ju ligger väldigt nära 0e, och 014, som blir exakt två fot i brittisk 0-skala (1:43,5). Det brittiska skrivsättet används ibland även i Sverige: S9 - H09 o.s.v.

För de större storlekarna av skalor används benämningen 16 mm skala ("16 mm to the foot") för smalspår med skalan ca 1:19, oftast med 2-fotsförebilder på 32 mm spårvidd, 3-fots förebilder i samma skala körs då på 45 mm spårvidd. (Denna skalan ligger ganska nära den amerikanska G-skalan, Fn3, som är 1:20,3). Det finns även en variant på 2-fot som kallas 7/8"-skala. Det motsvaras av 2-fotsmodeller på 45 mm spårvidd med en skala ca 1:13.

Smalspår i modell - Sverige

Svenska smalspårsbyggare brukar oftast använda spårvidder från Morop eller NMRA, se respektive spårvidd. För skala 0 har GMJS dock publicerat särskilda normblad för skalenligt svenskt smalspår, för både 891 mm och 600 mm spårvidd. Det finns några byggare som följer 891-normen som då hänvisas till som 0n3s (s = Sverige).

Se vidare svenskt smalspår.

Smalspår i modell - Japan

Den mesta aktiviteten för japanskt smalspårsbygge har varit i H0e och 0e, men skala T är 1:450 med 3 mm spårvidd, för förebilder med 1067 mm spårvidd (den vanligaste spårvidden i Japan). Denna skala premiärvisades i Japan 2006 och och har ett fåtal tillverkare.

Historik

När modelljärnvägar började produceras skilde man på spårvidder snarare än skalor, skalan var inte så väldefinierad. Förebilderna var dock oftast hämtade från normalspår. Under 1930-talet började flera byggare scratchbygga modeller med specifikt smalspåriga förebideler, t.ex. Hugh Boutell i 0n30. H0n3 växte fram under 1940-talet som ett alternativ för den som ville bygga amerikansk trefot.

I Europa utvecklades storserietillverkade smalspårsmodeller under 1960-talet, då med spårvidder från normalspår i mindre skalor. Egger-Bahn lanserade H0e 1963, medan Herr lanserade H0m ungefär samtidigt. Bägge skalorna befästes kommersiellt på 1960- respektive 1970-talet. LGB tog initiativ till G-skalan 1968 och Märklin fortsatte med Minex i 0e 1970. Skala G har alltjämt en stark ställning på MJ-marknaden, medan Minex försvann efter två år. Fleischmann gjorde ett nytt försök med 0e i form av Magic Train som producerades mellan 1992 och 2009. Bachmann lyckades bättre med sina modeller i 0n30 som lanserades 2001.

Parallellt med detta har det utvecklats en rik flora av småserietillverkare i många länder, såsom Storbritannien, USA, Tyskland, Schweiz, Frankrike, Österrike och Sverige. Skalor där det har funnits ett större utbud av småserietillverkning är t.ex. 009, H0e, H0n3, H0m, G, 016,5, 0n3, 0m, 014 och Sn3.

Andra wiki-sidor

Smalspår i Sverige
Industribanor
Överföringstrafik
Tvåräls

Normalspår

Tillbaka till nybörjarguiden

Planera en modelljärnväg

Böcker om smalspår i modell

Peter Kazer: Narrow Gauge Railway Modelling. Didcot: Wild Swan Publications 2001 (Bygge av smalspår med brittisk förebild).

Göran Tholin (red.): Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002. Stockholm: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003.

Webreferenser - modell

Morop.eu: NEM 010 (Skalöversikt NEM).

Narrow Gauge & Industrial: Review (Brittisk tidskrift för smalspår och industribanor i modell).

Narrow Gauge & Short Line Gazette (Amerikansk tidskrift för smalspår och småbanor i modell).

NMRA.org: Beginners Guide Part 12: Special Focus Layout Themes (Smalspår, timmerbanor, banavdelning. Allt med amerikanska förebilder).

NMRA.org: NMRA Standards S-1.2 (Skalöversikt NMRA).

Smalspårsfrämjandet (Svensk förening för smalspåriga modelljärnvägar och självbygge).

Spikesys: Model Railroad Scale List (Lista över modellskalor).

World of Railways: 7mm Narrow Gauge Association Publishes Handbook (Recension av 7mm NGA nya handbok för smalspårsbygge, i första hand för skala 0).

Tryckta referenser - förebild, allmänt

Sune Lantz: "Smalspårsbanorna på Rügen." i Allt om Hobby nr 2/1968.

Lars Magnusson: "Bregenzerwaldbahn - en snubbeltråd i Voralberg, Österrike." i Smalspårigt nr 118/2012 (760 mm).

Markus Öbrink: "Smalspår i Sachsen." i Modelljärnvägsmagasinet nr 28/2017 (750 mm).

Tord Björk: "Nordiska smalspårsmotiv." i Smalspårigt nr 140/2017 (Smalspårsbanor i de nordiska länderna).
Tord Björk: "Nordiska smalspårsmotiv - del 2." i Smalspårigt nr 141/2017.
Tord Björk: "Nordiska smalspårsmotiv - del 3." i Smalspårigt nr 142/2018.

Roland Lawrenz: "Rügens Rusande Roland." i Modelljärnvägsmagasinet nr 32/2018 (750 mm)..

Roland Lawrenz: "Lössnitzgrundbahn." i Modelljärnvägsmagasinet nr 38/2019 (750 mm i Radebul, Tyskland. Numera museibana).

Markus Öbrink: "Osoblazska - de hundra kurvornas järnväg." i Modelljärnvägsmagasinet nr 42/2020 (760 mm i Tjeckien).

Roland Lawrenz: "Pressnitztalbahn i Erzgebirge." i Modelljärnvägsmagasinet nr 42/2020 (750 mm i f.d. Östtyskland).

Markus Öbrink: "Waldviertel Schmalspurbahn - smalt spår i Österrike." i Modelljärnvägsmagasinet nr 47/2021 (760 mm).

Lars Olov Karlsson: "På 1067-spår i Norge." i Smalspårigt nr 159/2022 (Setesdalsbanan, 1067 mm).

Tryckta referenser - modell, allmänt

Lennart Elg: "Träff för smalspårsbyggare." i Allt om Hobby nr 5/1979 (Tidig träff med Smalspårsfrämjandet).

"Smalspåriga men glada." i Allt om Hobby nr 1/1980, s. 14 (Årsmöte i Smalspårsfrämjandet).

Clas Ahlstrand: "Recension." i Smalspårigt nr 22/1984 (Recension av "PSL Model Railway Guide 8. Narrow Gauge Railways.")

Krister Brandt: "Smalspårsfrämjandet - entusiasternas förening!" i Allt om Hobby nr 1/1987 (Reportage).

Per Nilsson: "Pressgranne: Maine 2 foot Modeller." i Smalspårigt nr 37/1988 (Tidskrift för amerikansk tvåfot).

KB: "Allt om hobby synar. Lyft för smalspåret." i Allt om Hobby nr 5/1993 (Större reportage om smalspårsbygge i olika skalor).

KB: "Allt om hobby synar. Smalspår." i Allt om Hobby nr 6/1993 (Kort om diverse industrimodeller i olika skalor).

Roger S. Jansson: "Smalspårig transportjärnväg i modell. Del 1." i Allt om Hobby nr 4/1998 (Bygge av smalspåriga industribanor).
Roger S. Jansson: "Smalspårig transportjärnväg i modell. Del 2." i Allt om Hobby nr 6/1998.
Hans Svensson "Smalspåriga transportbanor i modell. Del 3." i Allt om Hobby nr 5/2000.

Göran Tholin: "Narrow gauge expo. Smalspårsutställning i London." i Allt om Hobby nr 1/1999 (Reportage).

Hans Svensson: "Slå ett slag för återväxten!" i Allt om Hobby nr 3/1999.

Stefan Nilsson: "Tema: Smalspår." i Modelljärnvägsmagasinet nr 16/2014 (Introduktion till smalspår i förebild och modell).

Per Nilsson: "Smalspår för nybörjare - Del 1." i Smalspårigt nr 135/2016 (Introduktion till förebild och modell).
Per Nilsson: "Smalspår för nybörjare - Del 2." i Smalspårigt nr 136/2016.

Tryckta referenser - modell, skalor

"Konsten att välja rätt skala." i Allt om Hobby nr 6/1968 (Genomgång av aktuella skalor, normalspår och smalspår).

Lars T. Stensson: "Vad vet du om i H0-skalan 1:87?" i Allt om Hobby nr 3/1975 (Genomgång av spårvidder för smalspår i H0).

"Förteckning öve MJ-skalor." i Jan Jangö & Bo Holmgren: Järnvägshobby 1. Stockholm: Jan Jangö AB 1976 (Både normalspår och smalspår).

Jan Agrell: "Smalspåriga järnvägar - skalor och spårvidder." i Allt om Hobby nr 4/1981.

Hans Svensson: "Miniatyrjärnväg i skala 0." i Allt om Hobby nr 6/1984 (Skala 1:45 på 9 mm spår, skala 0p).

Conny Magnusson: "Tobbes svenska smalspår." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Porträtt av Torbjörn Holmberg, med bilder från hans H0n3-byggen).

Hans Svensson: "HanS om smalspår: Skalor och spårvidder." i Allt om Hobby nr 7/1991.

Örjan Svane: "Nättrabybanan i modell - smalspår i udda skala." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -92. Byggtipblandning. Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Bygga 600 mm i en proto-standard i 4 mm skala).

Hans Svensson: "Bygg en miniatyrjärnväg i modell." i Allt om Hobby nr 7/2001 (I skala IIp).
Hans Svensson: "Bygg en miniatyrjärnväg i modell. del 2." i Allt om Hobby nr 8/2001 (Personvagn från Bassett Lowke, ritning).

Göran Engström: "Att bygga smalspår i H0." i Smalspårigt nr 74/2001 (Utbudet av spårmaterial i H0e, H0n3 och H0m).
Göran Engström & Björn Dahlström: "Att bygga smalspår i H0. del 2." i Smalspårigt nr 76/2001.

Henrik Laurell: "78n18 skalan." i Smalspårigt nr 113/2010 (Smalspår i 1:13,7 på 45 mm spårvidd, vilket motsvarar två fot eller 600 mm).

Ola Ahlström: "Hur är det med utbudet av smalspåriga grusvagnar då?" i Smalspårigt nr 116/2010 (Lämpliga byggsatser i H0 och 0).

Ola Ahlström: "Smalspåriga rälsbussar för 891 mm spårvidd i modell." i Smalspårigt nr 120/2012 (Lämpliga byggsatser i H0 och 0).
Ola Ahlström: "Smalspåriga rälsbussar för 1067 mm spårvidd i modell." i Smalspårigt nr 121/2012 (Lämpliga byggsatser i H0 och 0).
Ola Ahlström: "Smalspåriga släpvagnar för 1067 mm spårvidd i modell." i Smalspårigt nr 122/2013 (Lämpliga byggsatser i H0 och 0).

Joakim Sannagård: "Smalspår på normala spår." i Allt om Hobby nr 1/2022 (RhB-förebilder i 1:150 på 9 mm spårvidd från Kato).

Joakim Sannagård: "Containrar på smala spår." i Allt om Hobby nr 1/2022 (Intermodal trafik på RhB).

Joakim Sannagård: "Kombitrafik i 1:150." i Allt om Hobby nr 5/2022 (Test av Kato's RhB-modeller i 1:150 på 9 mm spårvidd).

"Nytt från Kato." i Allt om Hobby nr 5/2023, s. 23 (Allegra-motorvagnar från RhB i 1:150 på 9 mm spårvidd).

Joakim Sannagård: "Smalspår i skala 1:25." i Allt om Hobby nr 4/2023 (Industribana i 1:25 på 16,5 mm spårvidd).

Hämtad från ”http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=Smalspår&oldid=56066”