Metall för hobbyarbeten

Metall i modelljärnvägsarbeten används främst när man behöver ett förhållendevis starkt material. Syftet att bygga modeller i metall är i allmänhet att kunna få (någorlunda) skalenliga delar med tillräcklig hållfasthet.

Inledning

Till metallarbeten för modelljärnvägsbruk används i allmänhet mässing eller nysilver. Dessa metaller (egentligen legeringar) har ganska likvärdiga egenskaper, där styrkan hos en metall kombineras med att vara förhållandevis lätta att bearbeta. Mässing är lättare att bearbeta med skärande bearbetning och att bocka och böja än nysilver, medan nysilver är lättare att löda i och framför allt att måla än mässing. Till gjutdelar används också vitmetall, ett handelsnamn för diverse bly- och tennlegeringar med låg smältpunkt (och därför lätta att gjuta). Tennsoldater är till exempel gjorda i vitmetall.

Ett alternativ till mässing/nysilver är mjukt stål, så kallad bleckplåt. Andra alternativ är fosforbrons, som är hårdare än mässing och nysilver och lite mer oxidbeständigt, och rostfritt stål, som är ännu hårdare men besvärligt att mjuklöda.

Mässing och nysilver finns tillgängligt på marknaden som plåt i olika tjocklekar, samt som tråd i diametrar från 0,3 mm. Mässing finns också i en rik flora av profiler avsedda för modellbygge samt som ett stort urval av färdiga delar för modellbygge i olika skalor, antingen gjutna eller etsade. Vitmetall finns antingen som gjutdelar, eller som råmaterial för att gjuta själv.

SJ S10 1737, scratchbygge i H0 av Leif Dahl.

Märka ut och kapa

Det enklaste sättet att märka ut på metallplåt är att först täcka ytan med spritpenna, för att sedan ritsa med ett vasst instrument, vilket ger bra kontrast mot spritfärgen. Den finns speciell märkfärg för detta ändamål, men en vanlig spritpenna fungerar utmärkt. En knappnål i en stiftklove fungerar som rits. För att sätta ut linjerna används skjutmått, stålskala och vinkelhake.

En alternativ metod är att rita delarna i sitt ritprogram på datorn och sedan skriva ut dem på papper. Pappret klistras sedan på metallen, antingen med självhäftande papper eller med lim (limstift och vanligt vitlim fungerar). När delarna är utsågade eller utklippta tas pappret bort.

För att kapa delarna används i allmänhet såg, för klenare dimensioner en guldsmedssåg eller en lövsåg, med lämpligt sågblad monterat. Bladet bör dels vara avsett för metall, dels vara tillräckligt fintandat, för att såga i en 0,3 mm plåt måste tandningen vara tätare än 0,3 mm. En lövsågsbräda är ett bra tillbehör. Går man upp i dimensionerna, så är en ryggsåg eller t.o.m. en bågfil mera lämplig. Profiler kan också kapas med avbitare, gärna en s.k. rail-cutter, som ger någorlunda raka snitt.

Mässingsplåt kan även klippas med en plåtsax, en guldsmedssax klarar upp till 0,3 mm plåt, medan grövre plåt kräver kraftigare don, en vanlig plåtsax. Ett bekymmer med att klippa plåt, är att materialet deformeras av saxen. Det är ganska svårt att t. ex klippa ut 3 mm breda remsor och få dessa att vara raka, saxen ger ofta remsan bananform. En lösning på detta problem kan vara att man först grovt klipper ut delen man ska tillverka, med rejäl putsmån, kanske 2 mm extra på alla dimensioner. Sen kan man succesivt klippa bort smala remsor tills man är nere till rätt mått, dessa smala remsor blir då kraftigt deformerade, medan detaljen behåller sin form.

Kapning av tråd och profiler görs med avbitare, gärna en s.k. Railcutter som ger fina snitt. Därefter behöver normalt snitten filas för att blir riktigt plana.

Filning och putsning

En tillsågad metalldel behöver i allmänhet filas för att få rätt form. Långa raka kanter filas med en stor finhuggen fil, med ett fint slippapper lagt på arbetsbordet eller med en bänkfil. Mer komplexa former filas med nålfilar.

Att fila vitmetall är besvärligt, vitmetallen sätter igen filen, så därför bör man ha en uppsättning med filar speciellt för detta ändamål.

Metaller kan oftast spacklas med tvåkomponentspackel, men därefter kan man inte löda i närheter av spacklingen.

Håltagning

Vid modellbygge används i allmänhet borrning. Små borr finns att köpa ned till 0,3 mm diameter, men är rätt ömtåliga. Platsen där hålet ska tas märks ut och markeras med ett körnslag för att styra borren rätt. För små borr används antingen handborrning med stiftklove, vilket kräver en viss försiktighet, eller borrning med miniborrmaskin.

Hål som borras, speciellt i tunn plåt, tenderar att bli en smula triangulära. För att få ett runt hål med god passning används handbrotschar, som också medger ett helt steglöst val av diameter. Arbetsgången blir då att hålet borras med för liten diameter och sedan brotschas upp till rätt diameter (med frekventa tester om hög precision behövs).

Orunda "hål" görs antingen genom att borra flera hål och fila till rätt form med nålfilar, eller genom lövsågning med guldsmedssåg. Även efter lövsågning behöver hålet i allmänhet putsas med t.ex en fil.

Sammanfogning

Till sammanfogning används i allmänhet limning, lödning eller skruvförband.

Limning av metall kräver stora ytor som rengörs noga för att ge hållfasta fogar. Till lim anväds lämpligen två-komponentlim eller s.k. snabblim, cyanoakrylat. Speciellt mässing har en fet karaktär som gör det besvärligt att limma.

Lödning ger mycket starkare fogar och rekommenderas i allmänhet. Det kräver viss träning, men rekommenderas t.ex. för att bygga etsade byggsatser. En fördel med lödning är att man enkelt kan justera eller göra om fogen vid behov.

I många fall är det lämpligt att skruva ihop delar. Dels blir fogen stark, dels kan man ta isär den igen. Detta kan göras med skruv och mutter, men man får större precision om man själv gängar hålen i metallen med en gängtapp. Detta kan göras med vanliga handverktyg.

Målning

Den största nackdelen med dessa material är svårigheterna att få färg att fästa på dem, det gäller i synnerhet mässing. Ytan måste rengöras noga innan målning, och därefter skyddas (med t.ex. gummihandskar) tills allt målningsarbete är klart. Metaller bör alltid grundmålas med primer innan den avsedda kulören appliceras. För bästa resultat bör färgen appliceras med sprutmålning, det gäller i synnerhet grundfärgen. Till målning kan såväl akryl- som oljefärger användas.

Verktyg för metallarbeten

• Stålskala
• Vinkelhake
• Skjutmått
• Rits (t.ex. knappnål i stiftklove)
• Guldsmedssåg
• Liten ryggsåg
• Geringslåda
• Guldsmedssax
• Finhuggen plattfil
• Nålfilar
• Slippapper
• Körnare (för markering av borrhål)
• Borr
• Stiftklove
• Miniborrmaskin
• Handbrotschar
• Lödutrustning
• Avbitartång (gärna en s.k. rail-cutter)
• Sax
• Gängtapp
• Pincetter
• Peang
• Nitverktyg för att göra fingerade nitar
• Bockningsverktyg för plåt
• Bockningsjigg för metalltråd

Referenser - allmänt

Jon Fast: "En godsvagn från Nora Bergslags Järnväg med bygganvisningar." i Skarvjärnet nr 1/1969 (Scratchbygge av godsvagn i nollan i trä och metall).

Claes Mathisson: "Vi bygger en stolpvagn litt O." i Allt om Hobby nr 5/1969 (Scratchbygge av O-vagn i mässing i skala H0).
Claes Mathisson: "Vi bygger en stolpvagn litt O." i Allt om Hobby nr 6/1969.

Göran Eriksson: "Nybörjartips: Bygg i mässing." i Allt om Hobby nr 2/1979 (Metoder för scratchbygge i metall).

Jon Fast: "NBJ malmvagn i modell." i Allt om Hobby nr 8/1986 (Scratchbygge i H0 i trä och metall).

Göran Eriksson: "MJ-framställning i liten skala. Del 1." i Allt om Hobby nr 6/1987 (Produktion av etsade byggsatser i små serier).
Göran Eriksson: "MJ-framställning i liten skala. Del 2. Fotogravering steg för steg." i Allt om Hobby nr 7/1987.
Göran Eriksson: "Tips om gjutdelar. Del 3." i Allt om Hobby nr 8/1987 (Framställning av original för gjutning).

Jon Fast: "NKJ resgodsvagnar litt F." i Allt om Hobby nr 1/1988 (Scratchbygge i H0 i trä och metall).

Jon Fast: "Nora - Karlskoga Järnvägars vagnar littera I. Godsvagnshistorik och fina byggtips." i Allt om Hobby nr 6/1988 (Scratchbygge av NKJ-vagn i 0 i trä och metall).

Hans Svensson: "Material för lokbygge." i Allt om Hobby nr 6/1988 (Bygge i aluminium).

Jon Fast: "Bygg Nora-Karlskoga littera N." i Allt om Hobby nr 5/1989 Scratchbygge av NKJ-vagn i 0 i trä och metall, ritning).

Örjan Svane: "Tricks med strips - smådetaljer till godsvagnar." i Smalspårigt nr 41/1989 (Detaljering med metallstrips och metallprofiler).
Örjan Svane: "Tricks med strips - Del 2." i Smalspårigt nr 47/1991 (Bygge av plattformsgrindar).
Örjan Svane: "Tricks med strips - Del 3." i Smalspårigt nr 48/1991 (Stolphållare för öppna godsvagnar).
Örjan Svane: "Tricks med strips - Del 4." i Smalspårigt nr 50/1992 (Fjädernävar).

Jon Fast: "Östra Wermlands Jernvägs minimalmvagn littera P från 1874." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2004 (Scratchbygge i nollan, ritning).

Göran Sandberg: "Byggtips: Bocka klena rör." i Modelljärnvägsmagasinet nr 20/2015.

Lars Hegestad: "Varför inte nita nå't?..." i Smalspårigt nr 142/2018 (Nita modeller på riktigt i skala 0).

Referenser - verktyg

Hokey.nu: Verktyg (Verktyg för mässingsbygge).

Roland Sundqvist: "Metallsvarv och andra maskiner från Bosch." i Allt om Hobby nr 3/1970.

Jan Gunnarsson: "Allt om Hobby synar: svarvar för hobbybruk." i Allt om Hobby nr 6/1977 (Genomgång av aktuella modeller).

Svante Runberger: "Enkelt verktyg för tillverkning av sexkantsbultar." i järnvägar! nr 4/1986.

Jon Fast: "Den förskräckliga nitmaskinen." i Allt om Hobby nr 2/1988 (Hembyggt nitverktyg).

Åke Tergius: "Nita med distans." i Allt om Hobby nr 8/1988.

Mats Björkelund: "Stansverktyg för stolphållare till godsvagnar litt N och O." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare. Stockholm: Allt om Hobby 1989.

Örjan Svane: "Att trycka en nit och fila med en böjd." i Smalspårigt nr 48/1991 (Erfarenheter av nitverktyg från Dick Ganderton och böjda filar).

Rutger Friberg: "MJ-aktuellt. Nitmaskin för mj." i Allt om Hobby nr 8/1997, s. 75 (Notis om nitverktyg från Midland Railway Centre).

Mats Björkelund: "Självklarheter om skjutmått." i Smalspårigt nr 74/2001 (Bockning, kapning och ritsning med skjutmått).

Rutger Friberg: "Alla tiders hobbyhörna - del 3." i Allt om Hobby nr 3/2003 (Test av svarv och fräs från Proxxon).

Jan Frelin: "Nita med stil." i Smalspårigt nr 90/2005 (Recension av nitapparat från GW Models).

Nils Bengtsson: "Noterat... Bockjigg för handräcken." i Smalspårigt nr 91/2005, s. 30 (Notis om bockjigg från Bill Bedford/SMJ).

Peter Estelius: "Såg-och-fil-kil." i Smalspårigt nr 94/2006 (Hemtillverkad kil i trä för metallarbeten).

Peter Estelius: "Att bocka en plåt." i Smalspårigt nr 95/2006 (Hemtillverkat bockningsverktyg).

Håkan Davidsson: "Verktyg för modellbyggaren." i Allt om Hobby nr 7/2010.
Håkan Davidsson: "Mer om hobbyverktyg." i Allt om Hobby nr 1/2011.

Daniel Larson: "Verktyg från Perma-Grit." i Allt om Hobby nr 1/2012 (Recension).

Martin Peterson: "En metallsvarv i hobbyrummet, del 1." i Allt om Hobby nr 3/2017.
Martin Peterson: "En metallsvarv i hobbyrummet, del 2." i Allt om Hobby nr 4/2017.
Martin Peterson: "En metallsvarv i hobbyrummet, del 3." i Allt om Hobby nr 5/2017.
Martin Peterson: "En metallsvarv i hobbyrummet, del 4." i Allt om Hobby nr 6/2017.

Martin Peterson: "En fräs i hobbyrummet. Del 1." i Allt om Hobby nr 3/2018.
Martin Peterson: "En fräs i hobbyrummet. Del 2." i Allt om Hobby nr 4/2018.
Martin Peterson: "En fräs i hobbyrummet. Del 3." i Allt om Hobby nr 5/2018.

Per Ljungberg: "Minitips: Hållare för kapning." i Modelljärnvägsmagasinet nr 37/2019.