Spåret som modell

I allmänhet väljs funktion framför skalenlighet när det gäller modellspår. Likväl är det förstås möjligt att se även spåret som modell, och med olika grader av kompromisser avbilda förebildens spår. Följande text koncentrerar sig främst på svenska spår.

Spåret består av slipers , räler och rälsbefästningar. Tillsammans utgör spår och ballast banans överbyggnad.

Utvecklingen i Sverige 1856-1945

På järnvägar för allmän trafik används i allmänhet i Sverige s.k. Vignol-räler eller bredbasiga räler, d.v.s. räler med en platt fot som är ungefär lika bred som rälen är hög. Dessa spikades från början, från järnvägens barndom till 1930-talet, direkt på slipers av trä. Växlar byggdes direkt av räler med få färdigtillverkade komponenter, några beslag vid korsningen och växeltungorna. Till ballast användes osorterat grus från någon närbelägen rullstensås. För att stabilisera rälerna i kurvor sattes träklotsar upp som stöd, så kallad klotsning.

Svensk vignolräl (ur Banlära)

Kalmar 1947, grusballast och spikat spår utan underläggsplattor. På spåren närmast kameran syns klotsningen. Foto Henrik Snell, Digitalt museum JvmKBIA04401

Svenska järnvägar hade i internationell jämförelse lågt axeltryck, så spåret byggdes med klena räler och jämförelsevis långa avstånd mellan syllarna. De rälsvikter som användes på 1800-talet på järnvägar för allmän trafik varierade mellan 17 och 40 kg/m. Rälerna var korta, i allmänhet 7-15 m, och skarvjärn användes för att skarva räler.

Fördelning av slipers för olika rälslängder. (ur Banlära)

Minsta kurvradie sattes till 297 meter när stambanorna började byggas i Sverige. I regel användes dock större kurvradier på stambanorna, 600 meter gällde i de flesta kurvor. Denna radie innebar till en början inga begränsningar, sth sattes till 90 km/h vilket var sth för stambanorna t.o.m. 1946. På norra stambanan användes dock mindre radier, 450 meter mellan Storvik och Långsele (sth 75 km/h) och 300 meter mellan Långsele och Boden (sth 60 km/h). Maximal rälsförhöjning ("dosering") i kurvor sattes till 68 mm, vilket ökades till 100 mm på 1870-talet och 120 mm före 1906.

Långsamt började man förbättra spåret för att öka axeltrycket och största tillåtna hastighet, samt minska underhållsbehoven. Man började lägga rälerna på underläggsplattor från 1910 och framåt, främst för att minska slitaget på sliprarna. Med underläggsplattor behövdes inte längre klotsning. Man började använda makadam till ballast (även om SJ fortfarande 1931 höll fast vid grusets lämplighet).

Spikat spår med underläggplattor och makadamballast. Foto Marcus Wong, Wikimedia Commons

BJ och OFWJ började med att bulta spåret i stället för att spika det. SJ införde istället befästning med fjäderspikar 1938-40 i samband med dubbelspårsutbyggnad.

Utvecklingen i Sverige efter 1945

Efter andra världskriget började det "moderna spåret" ta form. På stambanorna gick man upp till 1000 m kurvradie för att kunna tillåta högre hastigheter (120 km/h för loktåg och 130 km/h för lätta motorvagnar). Skarvfritt spår böjade införas vid spårbyten på stambanorna mot slutet av 1950-talet (Dessa spår byggdes med 50 kg-räler, ibland 43 kg). Det skarvfria spåret byggdes i regel med betongslipers, men ibland även på träslipers. Vid spårbygge med betongslipers på 1950- och 60-talet användes i regel s.k. tvåblockslipers som bestod av två betongklotsar som var förbundna med ett rör. Skarvfritt spår innebar också att makadam-ballast blev nödvändig. För att kunna hantera det skarvfria spåret behövdes nya rälsbefästningar, på betongslipers användes FIST-befästningar och på träslipers användes Heyback-befästningar.

Nyanlagt spår med betongslipers av tvåklotsstyp med FIST-befästningar, mellan Tranås och Gripenberg 1957. Källa Digitalt museum JvmKDAA14362

Och så här ser det ut när spåret är ballasterat. Till höger syns äldre spår med fjäderspik. Moholm 1966. Foto A.P. Jonasson, Digitalt museum JvmKBDB13003

Tornehamns kyrkogård 1990, spår med träslipers och Heyback-befästningar. Foto L.O. Karlsson, Digitalt museum JvmKDAA08551

Från 1980-talet har man ytterligare ökat kurvradierna, nu till 1815 m för att få en sth på 200 km/h. Rälsförhöjningen är då 160 mm. Sedan 1987 används UIC 60-räls med en vikt på 60 kg/m. Sedan 1970-talet har man också gått över till monoblock-sliprar i betong, i regel med Pandrol-clips som rälsbefästning.

Pandrol e-clips på betongsliper. Foto Marcus Wong, Wikimedia Commons

"Fast-clips" från Pandrol. Standard hos Banverket från 2009. Förmonterad på slipern med 3 snäpplägen: Låsning, parkering, friläge. Barva utanför Eskilstuna. Foto Mats Schedin, Wikimedia Commons

Tabell över räler i förebild och modell

			Skala N		Skala TT		Skala H0		Skala 0		Skala 1
Vikt, kg/m	Höjd, mm	Kommentar	Motsvarar Code	Fel (%)	Motsvarar Code	Fel (%)	Motsvarar Code	Fel (%)	Motsvarar Code	Fel (%)	Motsvarar Code	Fel (%)
8,5	60	Decauville	30	103%	30	52%	30	10%	55	5%	75	2%
12	80	Decauville	30	52%	30	14%	40	10%	70	0%	100	2%
15	80	Ur Järnvägsteknisk Handbok 1922	30	52%	30	14%	40	10%	70	0%	100	2%
17,2	89,7	Ur Järnvägsteknisk Handbok 1922	30	36%	30	2%	40	1%	80	2%	100	9%
21,5	101	Ur Järnvägsteknisk Handbok 1922	30	21%	30	9%	40	12%	83	6%	125	1%
25	104,8	Ur Järnvägsteknisk Handbok 1922	30	16%	30	13%	40	16%	100	9%	125	3%
27,8	108	SJ 1878	30	13%	40	13%	55	13%	100	6%	125	6%
30	114	Ur Järnvägsteknisk Handbok 1922	30	7%	40	7%	55	7%	100	0%	143	2%
34,5	126	SJ 1899	30	3%	40	3%	55	4%	100	9%	148	5%
41	138	S41	30	12%	40	12%	60	4%	125	4%	148	13%
41,18	133	SJ 1896	30	8%	40	8%	60	0%	125	7%	148	10%
43,2	133	SJ 1924	30	8%	40	8%	60	0%	125	7%	148	10%
43,5	140	BJ 1907	30	13%	40	13%	60	5%	125	2%	148	14%
45,3	142	BJ 1927	30	14%	40	14%	60	7%	125	1%	200	14%
50	155	SJ 1940	40	5%	55	8%	70	0%	143	5%	200	5%
54,43	159	UIC 54	40	2%	55	5%	70	3%	143	3%	200	2%
60	172	UIC 60	40	5%	55	3%	80	3%	148	2%	215	2%

Rälshöjd på räler för MJ-bruk mäts oftast i code, vilket innebär tusendels tum.

Banan

Även bankroppen med banans överbyggnad och underbyggnad kan utgå från förebilden. Här presenteras normalsektioner för bankroppen som gällde när SJ:s "Banlära" fastställdes 1915.

Normalsektioner för banan. (ur Banlära)

Längs med svenska järnvägar finns normalt sett ett stängsel.

Allmänt om spår i modell

Oavsett förebild finns det några åtgärder man kan vidta för att öka realismen på sitt spår.

• Se till att elanslutningarna blir så diskreta som möjligt.
• Ta bort "knopparna" på eventuella Peco-växlar.
• Sliprar och räler bör målas innan ballastering, sprutmålning är absolut enklast.
• Undvik för grov ballast, och se till att den har en färg som ser realistisk ut.

Realismen kan också förstärkas med detaljer som växelomläggare, skarvjärn, rälsvandringshinder, hinderpålar, spårspärrar, klotsning m.m.

Gammalt spår i modell

Med gammalt spår avses här svensk spårbyggnad fram t.o.m. andra världskriget, med spikat spår med eller utan underläggsplattor och grusad banvall.

Ogrenat spår

Det finns flera sätt att bygga oförgrenat spår med en rimlig skalenlighet. "Vanligt" köpespår har i allmänhet för grova räler, felaktiga rälsbefästningar och för tätt mellan sliprarna. Dock erbjuder Micro Engineering flexräls med fina räler och snygga rälsbefästningar som ser ut som spikat spår med underläggsplattor. I H0 finns detta spår med code 70 och code 55, vilket täcker in rätt mycket relevanta rälsprofiler (Se tabellen ovan). I skala 0 finns det för code 100, 125 och 148, i skala N för code 40, 55 och 70.

Tyvärr har det amerikanska spår som varit förebild för Micro Engineering alldeles för tätt mellan sliprarna. Detta går dock att fixa (efter en idé av Jens Dahlström) genom att kapa bort "förbindelsebitarna" mellan sliprarna och sedan flytta sliprarna längs spåret. När man gjort det har man en mycket bra modell av svenskt spår av förkrigsmodell.

Svenska stoppbockar i H0 finns som modell från MRW och Jeco.

Alternativet till "kitbashad" flexräls är handbyggt spår. En populär variant av detta är att använda slipers av kopparpertinax och löda rälerna i detta. (Kopparskiktet måste förstås isoleras mellan rälerna, annars blir det kortslutning.) Fördelen med denna metod är att man får ett mycket starkt spår som enkelt kan läggas exakt där man vill (flexräls tenderar att ha ett eget liv), det går förhållandevis snabbt att bygga, och det ser rätt bra ut. Dock får man inga synliga rälsbefästningar alls, och inte heller någon träådring på sliprarna. Kopparpertinaxslipers finns från amerikanska Clover House och brittiska SMP. SMP kan dessutom leverera måttbeställda slipers.

Den sista varianten är handspikat spår. "Standardmetoden" för detta i H0 innebär att rälerna spikas i ca var fjärde slipers med modellspik som är alldeles för grov. Visserligen vinner man träslipers med synlig ådring, men rälsbefästningarna ser inte alls ut som förebilden. Idag erbjuder dock Proto87 Stores skalenlig (!) rälsspik, som tillsammans med limmade räller blir ett ganska starkt spår. Proto 87 Stores har också underläggsplattor.

Växlar

Några växlar som blir lika bra som Micro Engineerings flexräls finns inte. I H0 har dock Tillig en 1:9 växel med modernare rälsbefästningar, som kan fungera som en nyare (kanske från 1930) växel. Vinkeln stämmer helt, och sliprarna ligger någorlunda rätt, men det är tveksamt om dessa rälsbefästningar förekommit i Sverige. Micro Engineering har växlar i code 70 för skala H0 och code 55 för skala N, men de har sliprarnas lägen och storlekar efter den amerikanska förebilden, och det finns ingen enkel metod att flytta sliprar på en växel. Är man beredd att acceptera denna kompromiss är dock rälsbefästningarna fortfarande bra.

Växel 1:9. Notera slipernas läge. (ur Banlära)

För handbygge av växlar är samma metoder som för oförgrenat spår gångbara.

Ballast

Den typ av material som säljs som ballast på MJ-marknaden är alldeles för grovt för att avbilda grusballast i modell.

• En metod är att blanda hälften fin sand eller chamotte med cellulosaspackel (Sadolin eller Pollyfilla) i pulverform för att sedan limma banvallen med utspätt trälim på vanligt sätt. Denna metod ger en bra känsla av grusbanvall, men banvallen blir väldigt hård och dämpar inte alls ljud som man skulle vilja.
• Ett annat alternativ är att använda ren chamotte eller fin sand och limma detta med utspätt bygglim. Detta ger en flexiblare ballast.

Modernt spår i modell

Det är sällsynt att det går att hitta spår som ser ut precis som det svenska, men det finns en del att köpa som ligger nära. Utbudet i H0 är förstås störst.

Ogrenat spår

Peco tillverkar flexräls med betongslipers av flera typer som är relevanta för svenska förebilder. I skala N finns flexräls med betongslipers i code 80 och 55. I skala 0 finns flexräls med betongslipers, samt en slipersbas med betongslipers och Pandrol-clips, som används tillsammans med lösa räler. I H0 finns det code 83-spår med betonglipers (med amerikanska rälsbefästningar) och code 75-spår i H0/00 med Pandrol-clips. Pandrol-clips finns också att köpa lösa för den som vill bygga spår själv. I sortimentet för H0/00 finns också code 75-spår med betongslipers av bibloc-typ, som liknar äldre svenska betongslipers av tvåklotstyp.

Micro Engineering har också flexräls med betongslipers, i skala H0 med code 83 och i skala N med code 55. Minitrix släppte flexräls med betongslipers i N 2023.

För den som söker spår med träslipers har både Weinert (code 75) och Tillig (code 83) spår i H0 med tyska befästningar som med lite god vilja liknar Heyback-befästningar.

Växlar

Peco har växlar med betongslipers i H0/00, code 75 med medium-radie. Tillig (code 83) och Weinert (code 75) har slanka växlar med träslipers i H0 med tyska befästningar, som med lite god vilja kan accepteras som Heyback-befästningar. Weinerts växlar har dock dubbelslipers på några ställen, vilket såvitt kännt aldrig förekommit i Sverige.

I skala 0 har Peco växlar med medium-radie för code 143 med träslipers och Pandrol-clips.

Minitrix släppte växlar och en spårkorsning med betongslipers i N 2023.

Ballast

Ballastmaterialet som tillhandahålls av MJ-handeln är ofta för grovt även för makadamballast, men i de större skalorna kan man enkelt lösa det genom att välja ballastmateriel för en mindre skala. I skala N blir det förstås svårare.

Andra wiki-sidor

Spår
Växlar
Banunderbyggnad
Väderbitning
Stängsel
Code
Spårspärr

Svensk modelljärnväg

Webreferenser - förebild

Järnvägshistoriskt forum: BJ rälsmodeller

Järnvägshistoriskt forum: Brandtunnor (För släckning längs banan).

Järnvägshistoriskt forum: Ett udda länklås (Länklås för växeltungor).

Järnvägshistoriskt forum: Växelomläggare i hamnspår?

Svenskt MJ-forum: Spåret - rälsvandring (ej att förväxla med spårspring) (Bilder på rälsvandringshinder).

Wikipedia: Klotväxel

Wikipedia: Räls

Tryckta referenser - förebild

Hemming Olsson (red.): Banlära. Järnvägars byggnad och underhåll (1:sta bandet). Stockholm: Kungl. Järnvägstyrelsen 1915, s. 427ff.

Torsten Pramberg: Statens Järnvägar. Banöverbyggnad. Handledning för banavdelningens undervisningskurser. Stockholm: Kgl Järnvägstyrelsen 1948.

"Detaljer kring järnvägen." i Allt om Hobby nr 7/1976 (Ritning på växelomläggare).

Göran Rönn: "Banöverbyggnaden." i Tåg nr 5/1982 (Beskrivning av spårbyggnad i verkligheten).

Staffan Sävenfjord: "Första UIC 60-rälsen inlagd: SJ byter till internationella räler." i järnvägar! nr 3/1987.

Örjan Svane: "Om fädrens spår - vägledning för modellbyggare." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -96. Inspirationsbok. Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Spårbyggnad i verkligheten).

Örjan Svane: "Hårdkrökt och knyckigt - på industrispår (1435)." i Smalspårigt nr 67/1999 (Industrispår runt Stockholm).

Niklas Jörby: "Smalspårsväxlar, en rapport från verkligheten." i Smalspårigt nr 121/2012 (Ritningar och beskrivning).

Sven Bårström: "Spår i 'Spår'." i Spår 2016. Gävle: Sveriges Järnvägsmuseum 2016 (Om den historiska utvecklingen av spår och ballast i Sverige, från 1859 tills 2015).

Lars Olov Karlsson: "Spåret. En viktig del av en modelljärnväg." i Allt om Hobby nr 2/2018 (Genomgång av vanliga svenska konstruktionsdetaljer).
Lars Olov Karlsson: "Växlar. Teknik längs med spåren." i Allt om Hobby nr 3/2018.

Järnvägsskolan: Banteknik. Trafikverket u.å. (Aktuell lärobok i banteknik).

Cajsa Holmåker & Johan Trimark: Det optimala skyddsspåret (examensarbete). Helsingborg: Lunds Tekniska Högskola 2018.

Trafikverket: Banöverbyggnad. Spårkomponenter. Krav (TRVINFRA-00018). Borlänge: författaren 2020-04-01 (Trafikverkets krav för spårunderhåll).

Trafikverket: Banöverbyggnad. Spårkomponenter. Råd till krav (TRVINFRA-00018). Borlänge: författaren 2020-04-01 (Trafikverkets råd till spårunderhållare).

Tryckta referenser - modell

Svante Tuninger: "Rälsen gör halva anläggningen." i Allt om Hobby nr 5/1969 (Målning och ballastering av räls).

Hjulo: "I Hi Fi-serien: Spåret är också en modell." i Allt om Hobby nr 9/1969 (Handlagt spår).

Leif Dahl: "Allt om Hobby synar. Räls och hjul." i Allt om Hobby nr 4/1980 (Förutsättningarna för skalenligare räler).

Lars-Olof Karlsson: "Allt om hobby synar: Spår från USA." i Allt om Hobby nr 4/1980 (Recension av räler, slipers och flexräls från RailCraft, numera Micro Engineering).

LOK: "Växelställ." i Allt om Hobby nr 6/1983, s. 48 (Modell-mekaniks svenska växelställ i vitmetall).

Jörgen Bergfors: "Ner från dom höga skenorna!" i järnvägar! nr 6/1987 (Om rälhöjder i modell).

Jens Dahlström: "Spåret." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -96. Inspirationsbok. Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Att bygga modellspår med flexräls).

Jan Frelin: "Skalenlig rälhöjd?" i Smalspårigt nr 81/2002 (Rälhöjder i förebild och modell, fler skalor än i tabellen ovan).

Örjan Svane: "Fortfarande skalspårigt." i Göran Tholin (red.): MjF Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002. Stockholm: MjF Smalspårsfrämjandet 2003 (Om bygge av lött spår med kopparpertinaxslipers).

Redaktionen: "SJ spårsystem 1934 i H0. Byggsats från Brimalm." i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013 (Recension).

Redaktionen: "Synare. Ballastmix från Noch." i Modelljärnvägsmagasinet nr 15/2013 (Recension).

Oskar Fröidh: "Kurvor i förebild och modell." i Modelljärnvägsmagasinet nr 37/2019 (Kurvradier, övergångskurvor och dosering).

Michael Graff: "Gör din egen ballast." i Modelljärnvägsmagasinet nr 40/2020.

"Bangårdsdetaljer i modell." i Allt om Hobby nr 1/2022, s. 21 (3D-printade detaljer från SR Modell: tågvärmepost, spårspärrar och ATC-baliser).

Ulf Johnson: "Att ballastera räls med sand och tapetklister." i Modelljärnvägsmagasinet nr 54/2023.