Svenskt smalspår

Inledning

Förhållandevis många enskilda järnvägar i Sverige byggdes med smalspår, i regel för att minska kostnaderna. Dessa byggdes dessutom med flera olika spårvidder. Förutom järnvägar för allmän trafik byggdes också otaliga industribanor smalspåriga; för dessa var variationen i spårvidder ännu större.

Vanliga spårvidder i Sverige

Några av de vanligaste smalspårvidderna i Sverige var:

600 mm

600 mm blev snabbt populärt i Sverige efter Paris-utställningen 1889, där Paul Decauvilles system för flyttbara järnvägar visades upp. Detta system togs upp relativt snart i Sverige, och Axel Hummel lanserade strax därefter det svenska "Kostasystemet" som behöll spårvidden men byggde en mera permanent järnväg. Sju svenska järnvägar för allmän trafik byggdes med 600 mm spårvidd, dessutom många industribanor. De flesta av de sju järnvägarna för allmän trafik lades ner under kriserna på 1930-talet. Munkedals Järnväg överlevde dock till 1955 och breddades sedan, och driften vid industribanor fortsatte längre.

802 mm

802 mm, 2,7 svenska fot, kom att användas på ett antal mindre järnvägar i Bergslagen och södra Norrland fr.o.m. 1869. De flesta av dessa järnvägar försvann under 1900-talets första hälft, men Hällefors-Fredriksbergs Järnväg överlevde till 1970.

891 mm

891 mm, tre svenska fot, kom att bli den vanligaste spårvidder för smalspåriga järnvägar i Sverige. De första banorna med denna spårvidd anlades på 1870-talet, och så småningom kom de att bilda stora nätverk av smalspårsbanor. När utbyggnaden var som störst kunde man åka från Örebro till Växjö på järnvägar med 891 mm spårvidd. Stora nätverk fanns också i Västergötland och Uppland. Många av dessa järnvägar kom att förstatligas mellan 1933 och 1951, och uppgick efter hand i SJ. De flesta av dessa linjer breddades till normalspår eller lades ner mellan 1958 till 1975, men sträckan Växjö-Västervik överlevde till 1984. Roslagsbanan övergick till länstrafiken i Stockholm 1972 och är fortfarande i drift, sedan länge med enbart persontrafik.

Mellan Västervik och Hultsfred 1971

1067 mm

1067 mm, 3 fot 6 tum engelskt mått, användes på ett sammanhängande nätverk av linjer i Blekinge, östra Skåne, södra Småland och Halland. Dessutom byggdes enstaka banor i Norrland med denna spårvidd. Första svenska linjen med denna spårvidd invigdes 1874. Alla banorna i Blekinge med omnejd kom att förstatligas och uppgå i SJ på 1940-talet. Huvudlinjen mellan Kristianstad och Karlskrona breddades till normalspår 1955-57, de övriga linjerna lades ner efter hand, den sista 1975.

1093 mm

1093 mm, 3 fot 7 tum engelskt mått, användas på linjen Köping-Uttersberg-Riddarhyttan som började byggas 1866. Spårvidden lär ha tillkommit genom ett missförstånd. Järnvägen förstatligades 1952, och driften med de befintliga ångloken fortsatte, dock utan att dessa inregistrerades vid SJ. Persontrafiken lades ner direkt efter förstatligandet, och den sista delen av banan lades ner helt 1968.

Att bygga svenskt smalspår i modell

De första modellerna med svenska smalspåriga förebilder började synas i MJ-tidskrifterna på 1960-talet, då i 1:87. Så småningom började svenska småserietillverkare lansera produkter med förebilder från svenskt smalspår, först blev Hobby-Teknik i början på 1970-talet med ett antal etsplåtar. Sedermera har flera tillverkare varit aktiva, främst i skala 1:87 och 1:45. Ett antal MJ-klubbar har också byggt banor med förebild från svenskt smalspår. En del byggen har också visats i Nm, 1:76, 1i, SM-32 och G.

Smalspårsfrämjandet bildades 1976, och har blivit en naturlig hemvist för svenska smalspårsbyggare.

Tillverkare som producerat smalspårsmodeller med svensk förebild

Andra wiki-sidor

Industribanor
Överföringstrafik
Smalspårslok
Smalspårsritningar
NKlJ
SRJ
Skala Nn3 Nm
Skala H0n2
Skala H0e
Skala H0n3
Skala H0m
Skala 009
Skala Sn3½
Skala 0i
Skala 0n2
Skala 013,3
Skala 0e
Skala 0n3
Skala 019,8
Skala 1i
Skala G
Skala 16 mm

Tryckta referenser - Svenska förebilder allmänt

Kurt Möller: "Smalspår för modelljärnvgsrallare." i Allt om Hobby nr 7/1974.

Lars Olov Karlsson: "LOK - Hällefors-Fredriksberg 1968." i Smalspårigt nr 134/2015 (SJK-utfärd, 802 mm).

Olle Stagnér: "Fryksta-Clara Elfs Jernväg. Sverige 'första' järnväg." i Modelljärnvägsmagasinet nr 42/2020 (1099 mm).

Tryckta referenser - Svenska banor 600 mm

Ingemar Axbom: "Kosta-Lessebo Järnväg." i Allt om Hobby nr 8/1972.

Örjan Svane: "Rapport inifrån ett lokstall." i Smalspårigt nr 54/1993 (Interiörer från lokstallet i Nättrabyhamn).

Hans Svensson: "En svensk USA-bana." i Allt om Hobby nr 4/2001 (Lindfors-Bosjöbanan).

Örjan Svane: "Sju 600-banor med persontrafik - de hade sin guldålder 1890-1930." i Smalspårigt nr 141/2017.

Örjan Svane: "Anneberg-Ormaryds Järnväg. Tändsticksfabrik i smålandsskogarna fick järnväg, nådde exportmarknaden." i Smalspårigt nr 142/2018.

Örjan Svane: "NAÄJ. Nättraby Alnaryd Älmeboda Järnväg." i Smalspårigt nr 155/2021.

Örjan Svane: "KLJ Kosta Lessebo Järnväg. Ett småländskt glasbruks transporter - konservburkar, konstglas och trävaror." i Smalspårigt nr 162/2023.

Tryckta referenser - Svenska förebilder 891 mm

Bo Norrgård: "Vikbolandets järnväg." i Allt om Hobby nr 1/1972 (891 mm).

Edvin Johansson: "Sävsjö-Vetlanda-Målilla." i Allt om Hobby nr 2/1972 (891 mm).

Torsten Sundkrans: "Kalmar-Torsås Järnväg." i Allt om Hobby nr 6/1972 (891 mm).

Ove Jansson: "Norra Östergötlands Järnvägar." i Allt om Hobby nr 8/1973 (891 mm).
Ove Jansson: "Norra Östergötlands Järnvägar del 2." i Allt om Hobby nr 1/1974.
Ove Jansson: "Norra Östergötlands Järnvägar del 3." i Allt om Hobby nr 2/1974.

Stig Samuelsson: "Lelångsbanan 80 år." i Allt om Hobby nr 7/1975.

LOK: "Svenskare modelljärnväg: En liten station." i Allt om Hobby nr 5/1980 (Betraktelse över Marielunds station på ULJ, 891 mm).

Erik Walde: "Typisk mellanstation." i Smalspårigt nr 27/1985 (Mindre mellanstation på 891 mm-banorna).

Göran Engström: "LCJ i modell." i Smalspårigt nr 32/1986 (Påryds station, 891 mm).

Thomas Helin: "Ruda-Älghults Järnväg." i Smalspårigt nr 43/1990 (891 mm i Småland).

Björn Kallin: "Verkebäcks stationsområde - en lämplig förebild?" i Smalspårigt nr 45/1990 (891 mm).

Thomas Helin: "Fröseke - en station längs Ruda-Älghults Järnväg." i Smalspårigt nr 46/1991 (891 mm).

Stig Samuelsson: "100-årsjubileum på Lelångenbanan." i Allt om Hobby nr 4/1995.

Bengt Rydberg: "Brittatorp." i Smalspårigt nr 91/2005 (Beskrivning och bilder, 891 mm).
Bengt Rydberg: "En dag i Brittatorp." i Smalspårigt nr 92/2005.

Magnus Carlsson: "50 år sedan den smalspåriga godstrafiken till Göteborg lades ned." i Smalspårigt nr 116/2011 (VGJ, 891 mm).

Lars Olov Karlsson: "Vikbolandsbanan - med SJK till Valdemarsvik." i Smalspårigt nr 136/2016 (1965, 891 mm).

Roland Lawrenz: "ULB - Uddevalla-Lelångenbanan." i Modelljärnvägsmagasinet nr 48/2022 (891 mm).

Roland Lawrenz: "VGJ - Västergötland Göteborgs Järnvägar." i Modelljärnvägsmagasinet nr 51/2022 (891 mm).

Tryckta referenser - Svenska förebilder 1067 mm

Göran Engström: "Smalspårsmiljön..." i Smalspårigt nr 34/1987 (Betraktelse över Bolmens station, 1067 mm).

Lars Olov Karlsson: "På 1067-spår med SJK - 1965." i Smalspårigt nr 132/2015.

Tryckta referenser - förebild, rullande materiel

Kent Johansson: "Första 891-loket i Västergötland: 'Karl IX'." i Allt om Hobby nr 4/1971 (Reportage).

Erik Walde: "Tidiga trefota godsvagnar." i Smalspårigt nr 42/1990 (Svenska 891 mm vagnar).

Lennart Elg: "Mer smalspårstatistik." i Smalspårigt nr 44/1990 (Vagnstyper per bankilometer för olika svenska smalspåriga järnvägar).

Göran Engström: "SJ BFp 402." i Smalspårigt nr 52-53/1993 (Bilder, 891 mm).

Lars Granström: ""ULJ:s postvagn." i Allt om Hobby nr 6/1995 (Från början SJ DFo11t 735, 1067 mm).

"Tjänstevagnar på 1067 mm spårvidd, ett fototema." i Smalspårigt nr 112/2010.

Erik Walde: "Ombyggnader av litt N till grusvagnar." i Smalspårigt nr 116/2011.

Per Nilsson: "1067-leveranserna från Kalmar 1921." i Smalspårigt nr 118/2012 (VTJ 63/SJ St 4022).
Per Nilsson: "1067-leveranserna från Kalmar 1921. Del 2." i Smalspårigt nr 119/2012 (KVBJ BCo 103 & Co 110).

Ola Ahlström: "Smalspåriga rälsbussar för 891 mm spårvidd." i Smalspårigt nr 119/2012 (Inklusive ritningar).
Ola Ahlström: "Smalspåriga släpvagnar för 891 mm spårvidd." i Smalspårigt nr 120/2012 (Inklusive ritningar).

Lars Olov Karlsson: "LOK:s irrfärder, personvagnar i Väster-/Östergötland." i Smalspårigt nr 126/2014 (Bilder, 891 mm).
Lars Olov Karlsson: "LOK:s irrfärder, Svensbro 1959." i Smalspårigt nr 127/2014 (Bilder, 891 mm).
Lars Olov Karlsson: "LOK:s irrfärd i väst." i Smalspårigt nr 130/2015 (Bilder, Hildingbussar, Zp och Vargön, 891 mm och 700 mm).
Lars Olov Karlsson: "LOK på cykel till Vetlanda." i Smalspårigt nr 130/2015 (Bilder, Hildingbussar, Z4p, rampning. 891 mm).

Stig Bergström: "Bromsanordningar på smalspårsvagnar." i Smalspårigt nr 134/2016 (Tryckluftbromsar i olika arrangemang).

Ola Ahlström: "Decauville - eller smalspår på ännu smalare spår." i Modelljärnvägsmagasinet nr 41/2020 (Sammanställning av personvagnar).

Per Nilsson: "Np-lok från Motala, del 6 - Konkurrenter från Nohab och Henschel: N2p, N5p, N6p och N7p." i Smalspårigt nr 165/2023.

Tryckta referenser - modell

Hjulo: "Så här bygger man SJ:s rälsbuss." i Allt om Hobby nr 5/1968 (Bygge av Hilding Carlsson-buss i H0n3).

Ulf Lindahl: "12 mm spårvidd i skala 1:87 = smalspårsromantik." i Skarvjärnet nr 2/1969 (Bilder på scratchbyggen av Z4t och några vagnar i H0m).

Jan Jangö: "Bruksberget-Koköping - bibana med H0-9 järnväg." i Allt om Hobby nr 5/1972 (Per Rundblads minianläggning med Eggerbahnmaterial).

Jan Gunnarsson: "Gotlandslok som ångdriven modell." i Allt om Hobby nr 6/1974 (Live-steam bygge i 1:20 på G-spår).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare järnväg: Några smalspårsvagnar." i Allt om Hobby nr 3/1976 (Försvenskning av Liliputvagnar i H0e).

Göran Eriksson: "På smala spår med Långshyttan." i Allt om Hobby nr 3/1979 (Bygge av Motala-tanklok i H0n3 med korg från Hobby-Teknik och scratchbyggt underrede).

Raymond Hedman: "Vagnsbygge i 0:an." i Smalspårigt nr 9/1980 (Scratchbygge av NKlJ NN-vagnar i 0n3).

"Din modell." i Smalspårigt nr 15/1982, s. 2 (Bilder på svenska Nn3-modeller av Bengt Frelin).

Tom Porteous: "Smalspårsfilosofi." i Smalspårigt nr 18/1983 (Bygge i 16 mm skala med svenska 600 mm förebilder).

Torbjörn Holmberg: "Tobbes's F-vagn." i Smalspårigt nr 20/1983 (Scratchbygge av NAEJ Fo 11, 12 i H0n2, ritning).

Henrik Laurell: "0n2 i mässing." i Smalspårigt nr 27/1985 (Brigadlok i 0i).

Conny Magnusson & Lennart Karlsson: "Från Wadstena till Malmö." i Smalspårigt nr 34/1987 (Reportage om Bertil Berg som byggde smalspårsfordon i 1:45 med 20 mm spårvidd).

Per Ljungberg: "Att bygga 1067 i skala 1/60." i Smalspårigt nr 38/1988 (1067-modeller på Märklin-spår, skala Sm).

Örjan Svane: "NAÄJ 2 - ångloket som blev motorlok." i Smalspårigt nr 47/1991 (Bygge i 007,9).

Björn Kalin: "Drömmen om en MJ-anläggning." i Allt om Hobby nr 8/1994 (Portabel rundbana i 009 med svensk förebild).

Erik Walde: "En utflykt till UCB." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -96. Inspirationsbok. Stockholm: Allt om Hobby 1995 (En större 0e-anläggning med svensk förebild).

Tobias Ljung: "Etsprojekt Virå i skala 0." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Motalas 1'B1' tanklok som etsad byggsats i 0n2 och 013,3).

Anders Runnholm: "VEDBO - experiment i 1:32." i Smalspårigt nr 75/2001 (Liten 1i-anläggning).