Industribanor
Med industribana avses en järnväg som i huvudsak är till för att lösa transporter åt ett företag. Normalt har dessa banor inte använts för allmän trafik för gods och passagerare, även om det finns undantag.
Inledning
Industribaneföreningen har följande definition av industribanor: "Som industribana räknas spåranläggningar i anslutning till industrier, gruvanläggningar, skogsavverkningar, byggarbetsplatser, institutioner eller liknande, där företaget eller institutionen själva eller med hjälp av entreprenör bedriver eller har bedrivit transporter med spårburna fordon utan särskild tidtabell i huvudsak för sin egen verksamhet." Normalt avses inte sidospår till industrier som trafikeras av ett "vanligt" järnvägsbolag.
Särskilda industribanor började byggas samtidigt med de äldsta järnvägarna, för att knyta samman industrier med järnvägsnätet, en hamn eller närliggande industrianläggningar med varandra. Det har funnits såväl normalspåriga som smalspåriga industribanor, med betydligt större variation av spårvidder än de som använts för järnvägar med allmän trafik.
Rullande material på industribanor har utgjorts av en brokig samling, både begagnad från andra järnvägar och som specialbyggda lok och vagnar för industrier.
|
|
| Domnarvet 1969, ett av brukets lok. |
Industribanor i modell
En industribana kan vara en intressant förbild för modelljärnvägar som kräver mindre utrymme än en vanlig järnväg, och som medger en stor variation bland den rullande materielen. En industribana kan också utgöra en del av en större anläggning.
Industrilok och vagnar har producerats i modell i de flesta skalor. Bland smalspårsutbudet är en stor andel hämtad från industribanor, särskilt i de mindre spårvidderna.
Skalor för industribanor: 1i, 0e, 014, 013,3, 0i, H0e, H0n2, H0i
Industrilok: Bjurströms lokomotor typ 8, Slipmateriel lokomotor typ 12, Slipmateriel lokomotor typ 15, Heeresfeldbahn ånglok typ brigadlok
Andra wiki-sidor om industrier
Industrier i modell
Ritningar på industribyggnader
Publicerade artiklar om industrier i modell
Svensk industri för MJ: gruvor
Svensk industri för MJ: järn och stål
Hamnar och sjöfart
Tryckta referenser - förebild
Roger S. Jansson: "Elektriska ackumulatorlok. Del 1." i Smalspårigt nr 74/2001 (Beskrivning och ritningar).
Roger S. Jansson: "Elektriska ackumulatorlok. Del 2." i Smalspårigt nr 75/2001.
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg - Del 1: Fredmundsbergsfältet och banan." i Smalspårigt nr 81/2002.
Bengt Lindh & Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg - Del 2: Lok, vagnar & trafik." i Smalspårigt nr 82/2003.
Bengt Lindh & Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 3: En fältvandring i Fredmundsberg." i Smalspårigt nr 83/2003.
Lars T. Stenson: "Bilder från sågverksbanor." i Smalspårigt nr 137/2016.
Lars T. Stenson: "Bilder från sågverksbanor - del 2." i Smalspårigt nr 138/2017.
Tryckta referenser - modell
"Ännu en modell efter svensk och norsk förebild." i järnvägar! nr 3/1981 (Porter-diesel får NorthWestShortLine som använts på flera svenska industribanor, H0 och 0).
Krister Brandt: "Tåganmälan." i Allt om Hobby nr 6/1988, s. 26 (Notis om Bachmanns 44-tonnare i H0).
Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i Modelljärnvägsmagasinet nr 9/2012 (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår).
Lars Ljungberg: "Industrimoduler SIH0 - med verklig förebild." i Modelljärnvägsmagasinet nr 20/2015 (Moduler med fokus på industrier).
Göran Eriksson: "En torvmosse i modell." i Smalspårigt nr 136/2016 (Inklusive industribana i H0i).
Webreferenser
Industribaneföreningen: Vad är egenligen en industribana, och vilka lok kan kallas industrilok?
Järnväghistoriskt forum: Skoghall 1968 (Industrilok i drift).
Stahlbahn (Tysk anläggning baserad på ett stålverk).