Vägfordon och vägtrafik
På denna sida behandlas vågfordon och vägtrafik för MJ-bruk.
Inledning
Det är få modelljärnvägar som inte har ett vägfordon någonstans på anläggningen. Bilar är naturligtvis bara en av många landskapsdetaljer som kan användas för att göra en modelljärnväg mer levande, men de har länge varit ett kärt nöje hos många MJ-byggare att förse sin bana med vägfordon. För många är det en egen hobby i hobbyn.
För den som vill bygga en förebildstrogen modelljärnväg kan vägfordon användas till att indikera för betraktaren vilken epok (och plats) som avses, eftersom vägfordon i allmänhet ersatts snabbare än järnvägsfordon och byggnader, t.ex.
Historik
När järnvägar började byggas på 1820-talet fanns redan redan ett etablerat vägnät på många håll i världen. En del ångdrivna vägfordon hade testats, men dragkraften var i praktiken begränsad till hästar och andra dragdjur. Vagnar till dragdjuren innebär en möjlighet till större laster än att klövja lasten på dragdjuret och hade använts i ett par tusen år. Det romerska riket hade börjat med byggda vägar redan före Kristi födelse. Byggda vägar av den karaktären fanns dock bara i mindre utsträckning vid 1800-talets början, även om många romerska vägar fortfarande var i bruk. Järnvägen erbjöd ett mycket mer effektivt system för landtransporter än vägarna i ungefär hundra år, till priset av en viss inflexibilitet.
Vid denna tid började s.k. "macadam"-vägar byggas i Storbritannien. Dessa byggdes på en bank över det omgivande landskapet, och täckdes med en vägbeläggning av krossad sten som skyddade jorden under från skador från vägtrafiken. Vägbanan lutade svagt utåt sidorna för att regnvatten skulle rinna av, denna lutning kallas "tvärfall" på svenska, i äldre språkbruk "bombering". För att få en jämnare vägbeläggning på macadamvägarna började man på vissa håll fylla mellanrummet mellan stenarna med stendam som vattenbegjöts.
I Sverige började kullersten användas på stadsgator vid 1800-talets början. Vägen Malmö-Lund blev den första macadamvägen i Sverige 1854, av den vattenbegjutna typen. Huggna gatstenar (som ger en jämnare beläggning än kullerstenar) började användas i Stockholm 1860.
Uppkomsten av förbränningsmotorer innebar att det blev möjligt att konstruera ekonomiskt gångbara landsvägsfordon. Den första bilen konstruerades av Karl Benz 1885. Biltillverkning i mindre skala påbörjades under 1800-talet. Med uppfinningen av det luftfyllda gummidäcket och massproduktionen i början på 1900-talet blev plötsligt massbilism och effektiva vägtransporter möjliga.
Den framväxande motortrafiken innebar också att vägarna behövde utvecklas. Betong användes som vägbeläggning första gången redan på 1890-talet. Man började med att sprida ut tjära över på macadamvägarna så att de inte dammade så mycket. Modern asfaltbeläggning, där stenfraktionerna blandades med bitumen eller koltjära innan den lades ut, började användas 1920. Trafiksignaler för att reglera trafiken i korsningar började införas på 1920-talet. Vägar med flera filer började byggas. Motorvägar, med påfarts- eller avfartsramper och utan vägkorsningar och trafikljus, började byggas mellan världskrigen i Italien, Tyskland och USA.
Under 1920-talet började den framväxande landsvägstrafiken utgöra en reell konkurrent för järnvägstrafiken, särskilt för korta transporter.
|
|
| En Ford TT 1925. Foto Geni, Wikimedia Commons. |
Efter andra världskrigets slut 1945 blev motorfordonen snabbare och starkare, och massbilismen tog fart på riktigt. Mängden trafikolyckor ökade också snabbt. Motorvägar fortsatte att byggas ut, den första svenska motorvägen mellan Malmö och Lund invigdes 1953, med betongbeläggning. Betongbeläggning har annars inte blivit särkilt vanligt i Sverige, sannolikt p.g.a. de något högre anläggningskostnaderna. I Sverige upphörde man vidare med smågatsten som vägbeläggning vid nybyggnation 1954.
Landsvägstransporters flexibilitet gör det svårt att konkurrera med järnvägstransporter i många fall. Vägtransporter började ta andelar även av den långväga trafiken. Intermodal trafik började också växa fram under denna period.
|
|
| Södertäljevägen 2018. Foto Holger Ellgard, Wikimedia Commons. |
Bilmodeller för modelljärnvägen
Det vanligaste är att ha stillastående bilar på modelljärnvägen, men sedan länge finns det lösningar för att få till rörliga bilar om man vill.
Rörliga vägfordon
För den som inte nöjer sig med bilar som står stilla finns det idag två alternativ:
- Faller Car System är ett system från 1987 för autonom trafik som styrs av en magnetisk tråd i vägbanan, som finns för H0 och N.
- Radiostyrda modeller minityariseras hela tiden, och går nu att åstadkomma i skala H0.
Andra wiki-sidor om vägfordon
Andra wiki-sidor om anläggningsbygge
Byggnader till modelljärnvägen
Landskap
Webreferenser - förebild
Asfaltboken.se: 1 Inledning och historik (Asfalt i Sverige).
Classic Motor: Betongväg: första?
Ekeving.se: Särtryck 319 (900) Biltrafikföreskrifter (Blf) 1944 - 1957. Bilagor (Ritning hållplatsskylt SJ buss 1953, Bilaga 7)
Järnvägshistoriskt forum: Dragbilar till vagnbjörn
Road & Track: The Unseen History of Our Roads
Shory: Evolution of Cars - A Journey Through Time
SMTM: 1900-talet (Väghållningens utveckling 1900-1943).
SMTM: 1944-1992 (Väghållningens utveckling 1944-1992).
Wikipedia: Controlled-access highway (Om motorvägar, på engelska).
Wikipedia: Macadam (På engelska).
Webreferenser - modell
Depåstoppet (Lantbruksmaskiner och entreprenadmaskiner i modell)
Frykmodell.se (Lantbruksmaskiner m.m.)
Model Car World (Butik för samlarbilar i skalor mellan 1:76 och 1:18).
Tryckta referenser - förebild
Ejnar Wåhlin (red.): Bygg: handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad. IV. Väg- och vattenbyggnad. Stockholm: Tidskriften Byggmästarens förlag 1949.
Anders Slätis: "Modellbilsbygge i H0. De gamla bilarna är mest lättbyggda." i Allt om Hobby nr 10/1969 (Ritning på Scania- eller Nohab-buss).
"Värmevagn för gatu- och vägarbeten." i Allt om Hobby nr 1/1972 (Ritning).
Gert Ekström: "En kloss blir en buss." i Allt om Hobby nr 2/1972 (Ritning Volvobuss och byggeskrivning).
Lars-Olof Karlsson: "Framtidsbussen som redan är skrotad." i Allt om Hobby nr 5/1974 (Beskrivning och ritning på Stockholms trådbussar från Alfa-Romeo).
Gert Ekström: "Bygg en stadsbuss från 1931." i Allt om Hobby nr 7/1976 (Bussbygge och ritning på Tidaholmsbuss).
Leif Olsson: "Byggtips: Malmö-buss för H0-banan." i Allt om Hobby nr 8/1976 (Scratchbyggd buss i styrenplast, ritning).
Gert Ekström: "Bygg bussar i modell." i Allt om Hobby nr 8/1978 (Ritning buss med "bulldog"-kaross).
"Tre bussritningar:" i Allt om Hobby nr 7/1979 (En skvader, en Volvo B512, en Volvo B617 Kondor).
Nils Christiansson: "Den första svenska trådbussen." i Allt om Hobby nr 8/1981.
Lars-Olof Karlsson: "Büssing i modell." i Allt om Hobby nr 6/1987 (Skisser på högertrafikbussar).
Björn Svensson: "Byggtips: Bensinstationer del II. Tankbilar och oljebolag." i Allt om Hobby nr 1/1990 (Bakgrund, ritningar och bygge i H0).
Tommy Silo: "Bussen fyller hundra år!" i Allt om Hobby nr 4/1999.
Göran Tholin: "Varför inte en Tidaholmare." i Smalspårigt nr 80/2002 (Bakgrund och ritning på Tidaholmslastbil).
Lars Olov Karlsson: "Vagnbjörnar i verklighet och modell." i Allt om Hobby nr 5/2018.
Lars Olov Karlsson: "Järnvägens bilar." i Allt om Hobby nr 6/2018 (Lastbilar och personbilar som ägts av järnvägsförvaltningar).
Lars Olov Karlsson: "Järnvägens bussar." i Allt om Hobby nr 2/2019 (Bussar som ägts av järnvägsförvaltningar).
Alexander Franc Storz: "Aktiebolaget Nyköpings automobilfabrik." i Allt om Hobby nr 4/2020.
Tryckta referenser - modell, allmänt
Anders Slätis: "Han har 1200 modellbilar! Sveriges största modellbilssamling." i Allt om Hobby nr 3/1970.
Gert Ekström: "Bygg en stadsbuss från 1931." i Allt om Hobby nr 7/1976 (Bussbygge och ritning på Tidaholmsbuss).
Göran Eriksson: "Byggtips: Skapa massverkan." i Allt om Hobby nr 7/1979 (Om värdet av att klustra saker: bilar, figurer, träd m.m.).
"Bilar är också MJ-hobby." i järnvägar! nr 3/1981.
Göran Eriksson: "Byggtips: Bygg blinkdon - varning för olycka." i Allt om Hobby nr 7/1981 (Blinkande uttryckningsfordon).
Lars-Olof Karlsson: "Bilar på modelljärnvägen - och som egen hobby." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -96. Inspirationsbok. Stockholm: Allt om Hobby 1995.
Malin Borelius: "Bilar av skrot inget skräp." i Allt om Hobby nr 3/1996 (Scratchbyggda bilar av Dirch Knuth).
Lars Olov Karlsson: "Bildekaler." i Allt om Hobby nr 2/2000, s. 53 (Dekaler till svenska utryckningsfordon i 1:87, 1:43 och 1:24 från Jan-Erik Sundlin).
Anders Ericson: "Carkits International - en önskedröm för bilbyggare." i Allt om Hobby nr 7/2005 (Butik för bilbyggsatser och modellbilar i Southend, Storbritannien).
Jocke Sannagård: "Traktorer i modell - en växande hobby." i Allt om Hobby nr 3/2013.
Lars-Göran Larsson: "Bilister på väg i Hillside." i Modelljärnvägsmagasinet nr 25/2016 (Om att placera förare i sina fordon).
John Sempill: "SandalundArt. Skitsnygga konstverk." i Allt om Hobby nr 6/2020 (Väderbitna bilmodeller).
Joakim Sannagård: "Modellfordonsmässa." i Allt om Hobby nr 1/2024 (På Munktellmuseet i Esklistuna).
Tryckta referenser - modell, plastbyggsatser
Hans Lundqvist: "Hobby på frammarsch!" i Allt om Hobby nr 5/1968 (Bilar som plastbyggsatser i flera skalor).
Anders Ericson: "Snabbt växande hobby. Plastbyggsatser av bilar blir allt populärare." i Allt om Hobby nr 4/1997 (Översikt av utbudet).
Anders Ericson: "Mera lacktips!" i Allt om Hobby nr 5/1997 (Karosslackering).
Anders Ericson: "Bilar i plast. Detaljera med metallfolie." i Allt om Hobby nr 6/1997 (För kromade ytor).
Anders Ericson: "Bilar i plast. Höstrenovering." i Allt om Hobby nr 7/1997 (Att renovera redan byggda plastbyggsatser).
Anders Ericson: "Bilar i plast. Höstrenovering med bra resultat." i Allt om Hobby nr 8/1997.
Anders Ericson: "Bilar i plast. Bilmodeller av resinplast." i Allt om Hobby nr 1/1998.
Anders Ericson: "'Plastic Whacking' i Linköping." i Allt om Hobby nr 6/1998 (Utställning med byggsatsbilar).
Anders Ericson: "Museum för modellbilar i USA." i Allt om Hobby nr 8/1998 (Museum för plastbyggsatser Salt Lake City).
Anders Ericson: "Bond-feber." i Allt om Hobby nr 2/1999 (Bilar och figurer från Bond-filmerna som plastbyggsatser).
Anders Ericson: "Välbesökt plastmodellutställning." i Allt om Hobby nr 2/1999 (I Stockholm).
Anders Ericson: "Plastic Whacking - plastmodellutställning på Barkarby." i Allt om Hobby nr 6/1999.
Anders Ericson: "Auto Jumble Open - trevlig modellutställning i Höganäs." i Allt om Hobby nr 5/2000.
Anders Ericson: "Utställning hos Capital City Modelers." i Allt om Hobby nr 2/2001.
Anders Ericson: "Auto Jumble Open. Modellutställning för tredje året i rad." i Allt om Hobby nr 5/2001 (I Höganäs).
Anders Ericson: "Succé för Grevens Glue Galore." i Allt om Hobby nr 6/2003 (I Motala).
Anders Ericson: "Folkvagnar i massor." i Allt om Hobby nr 8/2013 (Genomgång av utbudet av modeller av den klassiska VW-bubblan).
Claes Beck-Fries: "Sommar och modeller i Borensberg." i Allt om Hobby nr 4/2024 (Grevens Glue Galore).
Tryckta referenser - modell, rörliga bilar
Rutger Friberg: "Idéer från MiWuHa: Fungerande biltrafik på H0-banan." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2004 (Med Faller Car System).
Jan Lundström: "Radiostyrt i 1:87." i Modelljärnvägsmagasinet nr 20/2015.
Joakim Sannagård: "Radiostyrd Samba i skala 1:87." i Allt om Hobby nr 2/2018 (Volkswagen T1 från Carson, recension).