HFB ånglok typ brigadlok: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> ==Historik== Mellan 1912 och 1947 levererade Motala Verkstad 20 tanklok för spårvidd 891 mm till svenska enskilda...') |
Admin (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | <div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
När tyska armén behövde smalspårslok för logistiken under första världskriget, valde man en loktyp som redan var beprövad. Sammanlagt byggdes ca 2500 lok med 600 mm spårvidd till tyska arméns järnvägsförvaltning (Heeresfeldbahn) mellan 1914 och 1919. Flera tyska loktillverkare var involverade. Loken var ytterramade våtånglok med två utvändiga cylindrar och Stephensons slidstyrning. När första världskriget upphörde 1918 fanns ett stort överskott på lok, varav många inte hade lämnat verkstäderna. Dessa kom att säljas över hela Europa, främst till industrijärnvägar. 1919-21 såldes tolv brigadlok till olika kunder i Sverige, främst olika industribanor (Åkers Styckebruk, AB Separator, Stockholms hamnbyggnad, Emsfors bruk, Aspa bruk, Vattenfall, Eckersholms torvströförening, Ohs bruk och Svensk Torvindustri), men ett lok hamnade även hos Munkedals Järnväg så småningom. Senare har ytterligare två lok köpts in till svenska museijärnvägar. De sista loken användes i ordinarie trafik på 1940-talet. | |||
==Huvuddimensioner typ 115== | ==Huvuddimensioner typ 115== | ||
Versionen från 14 augusti 2018 kl. 15.28
Historik
När tyska armén behövde smalspårslok för logistiken under första världskriget, valde man en loktyp som redan var beprövad. Sammanlagt byggdes ca 2500 lok med 600 mm spårvidd till tyska arméns järnvägsförvaltning (Heeresfeldbahn) mellan 1914 och 1919. Flera tyska loktillverkare var involverade. Loken var ytterramade våtånglok med två utvändiga cylindrar och Stephensons slidstyrning. När första världskriget upphörde 1918 fanns ett stort överskott på lok, varav många inte hade lämnat verkstäderna. Dessa kom att säljas över hela Europa, främst till industrijärnvägar. 1919-21 såldes tolv brigadlok till olika kunder i Sverige, främst olika industribanor (Åkers Styckebruk, AB Separator, Stockholms hamnbyggnad, Emsfors bruk, Aspa bruk, Vattenfall, Eckersholms torvströförening, Ohs bruk och Svensk Torvindustri), men ett lok hamnade även hos Munkedals Järnväg så småningom. Senare har ytterligare två lok köpts in till svenska museijärnvägar. De sista loken användes i ordinarie trafik på 1940-talet.
Huvuddimensioner typ 115
Löb: 8,61 m
Hjulbas: 5,45 m
Tjänstevikt: 29,6 ton
Dragkraft: 4,5 ton
Sth: 45 km/h
Broms: i regel tryckluft på SJ
Axelföljd: 1'D
Kolförråd: 0,8 ton
Vattenförråd: 3,0 m3
|
|
| SJ Np 3032, f.d. VÅHJ 8, med persontåg i Växjö 1947. Denna maskin har separata domer med sanddomen främst, sluten hytt men fortfarande enkel gejd. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ06280 |
|
|
| SJ Np 3044, f.d. EÖJ 1, i Ruda 1957. En tidig maskin med öppen hytt, separata domer med ångdomen främst och enkel gejd. Ångpannan är sannolikt bytt. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ05767 |
|
|
| SJ Np 3071, f.d. KlRJ 5, i Visby 1952. Denna maskin har sluten hytt, gemensam dom och dubbel gejd. Notera också att tryckluftbroms saknas. Foto: Stig Eldö, Samlingsportalen Jvm.KBDA00866 |
|
|
| NKlJ 24 i Hagfors på 1920-talet. Såld 1953 till SJ som Np 3178. Denna maskin har sluten hytt, separata domer, dubbel gejd och långa tankar. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ03565 |
Typ 115/Np i modell
Skala 1/87 (H0e, H0n3, H0m)
- 1997 släppte Jeco och Rimbo Grande i samarbete en modell av litt Np i vitmetall och etsteknik för H0e och H0n3. Med Jecos modell (tillverkad av DJH) kunde man bygga en Np med sluten hytt, dubbla gejder, korta tankar och gemensam dom (katalognummer J 09). Med Rimbo Grandes version (som utgjordes av Jecos sats och extra delar) kunde man bygga dessutom bygga lok med långa tankar och separata domer (katalognummer 1002).
|
|
| Np 3051, från Jecos byggsats i H0n3. Foto: Ola Ahlström |
- 2011 släppte HNJ Verkstad en nyutgåva av DJH:s Np-lok. 2013 kom dessutom ett utbyteschassi till Np-loket.
- 2018 släppte Vagnverkstaden en ny utgåva av HNJ Verkstads underrede till Np, samt en ny serie Np-byggsatser från DJH.
Tomas Jonsson har producerat ett utbyteschassi för Np
|
|
| Utbyteschassie för Np från Tomas Jonsson. Foto: Ola Ahlström |
Skala 1/45
Stig Bergström har aviserat en etsplåt till en Np i Smalspårigt.
Länkar
Referenser
Ulf Diehl & Anders Jansson: Smalspåriga dragfordon och rälsbussläp vid Statens Järnvägar. Västra Frölunda: Jernvegsnytt 1967.
AB Motala Verkstad: Lokomotiv (No 3037). Vadstena: Västra Östergötlands Järnvägsförening. Faksimil u.å. (Katalog).
Erik Sundström: "Östsmåländska järnvägar - VÅHJ och ÖSmJ." i Tåg nr 2/1968.
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Nils Bergvall: "Mitt bygge av FVÖJ 6." i Smalspårigt nr 58/1995. (Scratchbygge av Np i H0n3 på ett Fleischmannchassi).
Göran Engström: "Min önskemodell." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997. (Utvecklingen av Jecos/Rimbo Grandes Np).
Mats Dahlström: "Korta och långa tankar om Np." i Göran Tholin (red.): MjF Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002. Stockholm: MjF Smalspårsfrämjandet 2003 (Bygge av Jecos Np).
Göran Tholin: "Om byggandet av VWJ:s lok nr 3." i Göran Tholin (red.): MjF Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002. Stockholm: MjF Smalspårsfrämjandet 2003 (Bygge av Rimbo Grandes Np, ritningar).
Lars T. Stenson: "Erfarenheter från ett lokbygge." i Smalspårigt nr 89/2004. (Kort redovisning av erfarenheter av Rimbo Grandes byggsats).
Anders Linde: "Svenska lokmodeler: SJ littera W2, Np och T9." i Modelljärnvägsmagasinet nr 31/2017. (Beskrivning av förebild och modeller).
Stig Bergström: "Litt Np - Ett lok med många variabler." i Smalspårigt nr 1/2018. (Avisering av etsprojekt för Np i skala 0, ritning).