Tågmagasin

Tågmagasin brukar användas för den del av modelljärnvägen som är "utanför scenen", där tågen hamnar när de gjort sitt jobb i ett trafikspel t.ex. Många modelljärnvägar använder olika former av tågmagasin eftersom nästan ingen modelljärnväg kan avbilda ett komplett järnvägsnät. Vill man bedriva planerad trafik på sin modelljärnväg är tågmagasin ofta nödvändiga, särkilt om man vill bedriva trafik av huvudlinjekaraktär med tät trafik med långa tåg.

Amerikanska erfarenheter säger att man aldrig har för mycket uppställningsspår; behovet av handla MJ-fordon överskrider alltid tillgäglig plats. Samtidigt vill man ju ha kvar utrymme till själva modelljärnvägen.

Det finns flera olika former av tågmagasin, några av de vanligare är:

• Fummelstation, där man plockar fordon för hand.
• Skuggbangård, där bangården ställs upp så att den inte syns, antingen under banan eller i ett annat rum.
• Uppställningsbangård, där man ställer upp tågen. Denna kan göras både dold och synlig.

Många har nog tänkt att bygga en dold uppställningsbangård för denna funktion. Det är dock svårt att få en överbyggd uppställningsbangård att fungera väl, och det är svårt att komma åt vagnar för eventuell "handrangering".

Nedan följer en tabell med alternativa lösningar för tågmagasin:

Variant	Fördelar	Nackdelar
1. Uppställningbangård med växlar och eventuellt en vändslinga. (Byggs som en vanlig bangård med växelgator och eventuellt en vändslinga för att vända tågen.)	Går att bygga med vanlig spårmaterial som finns i handeln. Passar för automatiskt drift.	Utrymmeskrävande. Kräver vändslingeautomatik vid 2R-drift.
2. Uppställningbangård med växlar och en vändskiva i ena änden. (Byggs som ovan, men växlarna i ena änden ersätts med en vändskiva.)	Kräver lite mindre utrymme, framför allt på längden.	Besvärlig att automatisera.
3. Travers. (En spårtravers med ett visst antal spår.)	Kräver mindre utrymme än alternativ 2, speciellt på längden.	Mycket besvärlig att automatisera.
4. Kassetter. (Lösa "kassetter" för tåg och lok.)	Mycket utrymmesbesparande. Expanderbar - det är bara att bygga fler kassetter.	Omöjlig att automatisera.

Referenser

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Parkeringshuset." i Allt om Hobby nr 2/1975 (Tågmagasin för många tåg i flera våningar.)

Leif Elgh: "Månadens spårplan. De dolda spåren." i Allt om Hobby nr 6/1979 (Olika lösningar för tågmagasin och dölja godsvagnar).

Bo Holmgren: "Antitunneltankar." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -95. Exempelsamling. Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Att undvika tunnelportar där spåren lämnar den synliga delen av anläggningen).

Olof Wickström: "Underjordiskt." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -97. Uppgraderingar. Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Olika lösningar för underjordiska tågmagasin).

Hans Svensson: "Bakom kulisserna." i Allt om Hobby nr 1/2002 (Olika lösningar för tågmagasin).

Ola Bengtsson: "Dold bangård - övervakning utan elektronik." i Modelljärnvägsmagasinet nr 12/2013 (Med lampor, rör och speglar).

Anders Stéen: "Lägg tågmagasinet på hyllan!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 36/2019 (Tågmagasin med växlar och vändskiva dolt i en bokhylla. H0).

Olof Wickström: "Ett par ord om osynlighet." i Modelljärnvägsmagasinet nr 42/2020 (Om att dölja spåret in till ett tågmagasin).

Lars Ljungberg: "Castro - en fiddle yard." i Modelljärnvägsmagasinet nr 44/2021 (För modultrafik i skala 0).

Model Railroader: Three Types of Staging Yards