Digital Command Control

Digital Command Control (DCC) är en standard för att styra en modelljärnväg så att ett eller flera lok och tillbehör kan manövreras var för sig på en och samma strömkrets. DCC har antagits av både NMRA och NEM.

Inledning

DCC är den vanligaste tekniken för digitalstyrning som finns på marknaden idag. Den dominerar marknaden för 2-räls modelltåg i alla skalor (H0, N, G etc) och används även av ett fåtal inom 3-rälsrallande (Märklin).

DCC-signalen som går från digitalcentralen till dekodrarna är en fyrkants-växelström, den innehåller båda kraft och datainformation.

DCC har endast standardiserat protokollet från centralen till dekodrarna. Därför finns det bland DCC-tillverkarna flera olika standarder för att koppla in körhandtag (LocoNet, Xpressnet m fl) och återkopplingsmoduler (LocoNet, Lenz, Märklin s88 m fl).

Det finns också en ny (2016) standard för kommunikation mellan enheter i digitalsystemet (Layout Command Control, LCC). LCC har än så länge begränsat stöd bland tillverkare, men 2020 lanserades ett nytt företag i Sverige som bl.a. säljer komponenter för LCC, Digira AB.

Hur börja med DCC

Har man ett fordon med en DCC-dekoder, behöver man en körkontroll, en centralenhet och en booster för att komma igång. För många system, särskilt enklare instegssystem, ingår en eller flera av dessa funktioner i samma burk. Om inte boostern har väldigt låg kapacitet, behövs det sannolikt en ny, större trafo också.

Det finns ett antal större tillverkare av DCC-system. Många använder antingen LocoNet eller XpressNet som systembuss. Vissa system supportar bägge lösningarna och några system har helt egna lösningar. När man skaffar sitt första system är det bra att veta vilken systembuss som ingår, den kommer nämligen att styra fortsatt utbyggnad av systemet.

Det finns några instegspaket för DCC idag, som är tänkta som en prisvärd start. Då får man förstås lite mindre funktionalitet än på ett fullskaligt system. Är man intresserad av de övriga delarna, kan en digital startsats inklusive spår, lok och vagnar vara en bra start. Då får man "allt", och priserna är mycket konkurrenskraftiga.

Växlarna kan behöva uppgraderas till s.k. DCC-vänliga växlar, för att undvika diverse problem.

Läs mera om digitala system i allmänhet.

Tillverkare - system

Flera specialiserade tillverkare av system finns:

• Digikeijs (XpressNet & LocoNet)
• Digitrax (LocoNet)
• ESU (ECOSLink)
• Lenz (XpressNet)
• Piko (LocoNet)
• Roco (XpressNet & LocoNet)
• Uhlenbrock (LocoNet)
• Zimo (CAN-buss).

Tillverkare - dekodrar

• CT Electronics
• Digitrax
• ESU
• Kühn
• Lenz
• Roco
• Soundtraxx
• Uhlenbrock
• Zimo

Historik

Digitalstyrning av modelljärnvägar hade funnits i drygt tio år när NMRA bestämde sig för att initiera en standard. NMRA valde att utgå från Lenz lösning. Lenz rättigheter överläts 1994 till NMRA för att möjliggöra detta, vilket alltså blev DCC-standarden. Detta har inneburit en stor förbättring för användarna på flera sätt. För det första kan man skaffa dekodrar från flera tillverkare, oberoende av vilket bassystem man har. Dessutom är man inte beroende av en tillverkare kan försvinna från marknaden (detta har drabbat användare av äldre system). Standardiseringen har också inneburit en ökad innovationsnivå, nu finns det mindre och bättre dekodrar, och fordon med ljud är på frammarch på ett tidigare helt okänt sätt.

NMRA lanserade en ny standard för digitalstyrning av signaler och växlar mm. 2016, kallad Layout Command Control (LCC), som nu börjar få visst genomslag på marknaden.

Andra wiki-sidor om digitalstyrning

Digitala system
DCC-signalen
LCC
LocoNet
Lenz
Märklin-Motorola
Selectrix
Återkoppling
Boostrar till modulbanor

Andra wiki-sidor om el

El på modelljärnvägen
Analog
Likström
Växelström

Tryckta referenser - allmänt

Rutger Friberg: "Möt MJ-profilen Bernd Lenz. Digitalvärldens doldis." i Allt om Hobby nr 4/1997.

Otto Berg von Linde: "Från analog till digital drift." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Beskrivning av digitaliseringen av SMJ).

Rutger Friberg: "Digitrax - USA:s största DCC-tillverkare." i Allt om Hobby nr 2/2004 (Reportage).

Rutger Friberg: "Bakom kulisserna hos Zimo." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Reportage).

Tryckta referenser - system

Rutger Friberg: "Nytt för 2R-digitalrallare: Vi testar Digital Plus." i Allt om Hobby nr 1/1994 (Recension av Lenz första system under eget namn).

Rutger Friberg: "Digitrax passar europeiska system." i Allt om Hobby nr 2/1994 (Recension).

Rutger Friberg: "Digitrax generation 2." i Allt om Hobby nr 3/1995 (Recension).

Rutger Friberg: "Tredje generationens system från Digitrax. Digitalt med Chief." i Allt om Hobby nr 3/1997 (Recension).

Rutger Friberg: "Test av digitalsystem för MJ: Zimo för finsmakaren." i Allt om Hobby nr 6/1997 (Recension).

Rutger Friberg: "Nytt för digitalrallare: Intellibox från Uhlenbrock." i Allt om Hobby nr 1/1999 (Recension).

Rutger Friberg: "Easy DCC - en byggsats för proffsen!" i Allt om Hobby nr 7/2000 (Recension).

Rutger Friberg: "Nytt för I-box vänner. Efter Fred kommer Daisy." Allt om Hobby nr 6/2003 (Recension).

Mats Dahlström: "Bachmann Dynamis körkontroll." i Smalspårigt nr 104/2008 (Recension).

Rutger Friberg: "Nya Intellibox II från Uhlenbrock." i Allt om Hobby nr 1/2011 (Recension).

Magnus Colding: "Kom igång med Z21!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 16/2014 (Test av Rocos senaste centralenhet).

Redaktionen: "Piko Smart Control - nytt digitalt körhandtag." i Modelljärnvägsmagasinet nr 25/2016 (Recension).

Lars Ljungberg: "Digikeijs DR5000 - digitalcentral med många möjligheter." i Modelljärnvägsmagasinet nr 25/2016 (Recension).

Tryckta referenser - komponenter & tips, aktuella

Bengt Nylén: "Högtalartest." i Smalspårigt nr 122/2013.

Bengt Nylén: "Uppdatering ljuddelen litt G2." i Smalspårigt nr 123/2013 (Modifieringar).

Daniel Bergqvist: "Ljud till Z4p i skala 0." i Smalspårigt nr 127/2014.

Lars Ljungberg: "Digikeijs DR5033 - prisvärd 3,5 A booster." i Modelljärnvägsmagasinet nr 22/2015 (Recension).

Bengt Nylén: "Lite info om Zimo ljuddekodrar." i Smalspårigt nr 141/2017 (Programmering mm).

Redaktionen: "Nya digitala körhandtag. Lenz LH101 och Piko Smartcontrol light." i Modelljärnvägsmagasinet nr 35/2018.

Per-Åke Jansson: "Jag byggde en DCC-sniffer." i Modelljärnvägsmagasinet nr 36/2019.

"Signalsidans nya dekoder." i Modelljärnvägsmagasinet nr 38/2019, s. 7.

Per Gustafsson: "Dubblera nöjet - kör multipel!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 41/2020 (Multipelkoppling med DCC).

"Pendling med Signalsidan." i Modelljärnvägsmagasinet nr 42/2020, s. 7 (Pendlingsautomatik för DCC).

Olof Wickström: "Synare: DCC Concepts stay-alive-lösning." i Modelljärnvägsmagasinet nr 44/2021 (Recension av energilager med kondensatorer).

Ulf Johnson: "Hjälp på traven. Hur få växelloket att fungera som ett växellok." i Modelljärnvägsmagasinet nr 46/2021 (Förbätrring av gångegenskaprna med Stay alive-dekoder från DCC Concepts).

Bengt Nylén: "Trådlöst körhandtag från Lenz." i Smalspårigt nr 155/2021 (Recension av LH101-R).

Tryckta referenser - komponenter & tips, äldre

Rutger Friberg: "Det digitala bildställverket. Nyhet som underlättar för DCC-rallare." i Allt om Hobby nr 6/1997 (Recension av Lenz LW100).

Rutger Friberg: "Intelligent vändslinga för DCC." i Allt om Hobby nr 2/2001 (Test av olika vändslingemoduler).

Rutger Friberg: "Nytt för DCC-rallare: Railcom - där loken talar." i Allt om Hobby nr 3/2002 (Presentation).

Mats Dahlström: "Under luppen: Ljuddekodrar." i Smalspårigt nr 91/2005 (Recension av ESU loksound 3 och Tran GE70).

Mats Dahlström: "Under luppen... Mer om ljuddekoder Tran SL51-2." i Smalspårigt nr 93/2005 (Recension).

Christer Engström: "Programmering och mappning av ljusfunktioner." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009.

Redaktionen: "Dekodermontering. Om att digitalisera tvårälslok." i Modelljärnvägsmagasinet nr 3/2010.

Anders Latterman: "Sprog II - billig dekoderprogrammerare." i Modelljärnvägsmagasinet nr 3/2010.

Rutger Friberg: "Säker blockövergång för digitaltåg." i Allt om Hobby nr 3/2011 (Recension av modul för bättre övergång mellan boosterdistrikt, BTM-SG från LTG).

Rutger Friberg: "Superdekodern från Zimo." i Allt om Hobby nr 4/2011 (Recension av MX695-KV).

Bengt Nylén: "Eget ljud i dekodern." i Smalspårigt nr 117/2011 (Egna ljudfiler i dekodrar från CT Elektronik).

Rutger Friberg: "För DCC-rallare: H0-system för svenska signaler." i Allt om Hobby nr 3/2012 (Signalsidans signaldekodrar).

Niclas Westerlund: "'Rullande järnväg'. Bachrus Speedometer." i Modelljärnvägsmagasinet nr 9/2012 (Test arv rullställ med programvara för dekoderprogrammering).

Webreferenser

DCCWiki (En öppen, företagsoberoende wiki för nybörjare såväl som experter. På engelska).

DCCwiki: Reversing Sections (Lösningar och produkter för vändslingor med DCC).

DCCwiki: Twisting the Power Bus (Eldragning för DCC-bussen).

DCCwiki: Wire Size and Feeder Spacing for DCC (Eldragning för DCC).

MMJK: Powermodul/powerpack/pufferkondensator osv. (Installation av kondensatorer till dekodrar från CT Electronic och Zimo).

NMRA.org: Beginners Guide Part 5: Adding Power (Eldragning för DC och DCC).

NMRA.org: Standards (Standarder och "Recommanded Practices" från NMRA, bl.a. för DCC. På engelska).

NMRA.org: TN-9 Wiring for DC & DCC

Wiring for DCC (En respekterad hemsida med praktiska råd och dåd för DCC. På engelska.)

Wiring for DCC: What is a DCC Friendly Turnout? (Om att anpassa tvårälsväxlar för digital drift).

Youtube.com: Wiring Model Railways using Terminal Blocks at Chadwick Model Railway | 86. (Eldragning för hembana med DCC).