Motala Verkstad ånglok typ 14: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) |
Admin (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | <div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
1916 levererade Motala Verkstad två kraftiga åttakopplade godstågslok till smalspåriga [http://www.historiskt.nu/smalsp/vgj/vgj/vgj.html VGJ] (891 mm). De hade utvändiga cylindrar, överhettning, Walschaerts slidstyrning, främre löpaxel, öppen hytt och tvåaxlig tender. 1937 levererades ytterligare två lok av samma typ till VGJ, denna gång med sluten hytt. | 1916 levererade Motala Verkstad två kraftiga åttakopplade godstågslok till [[smalspår|smalspåriga]] [http://www.historiskt.nu/smalsp/vgj/vgj/vgj.html VGJ] (891 mm). De hade utvändiga cylindrar, överhettning, Walschaerts slidstyrning, främre löpaxel, öppen hytt och tvåaxlig tender. 1937 levererades ytterligare två lok av samma typ till VGJ, denna gång med sluten hytt. | ||
När SJ behövde investera i egna smalspårslok valde man Motalas konstruktion och tog emot tre lok med 891 mm spårvidd 1943, som gavs littera Gp. 1948-1950 levererades ytterligare en serie lok, fyra lok för 891 mm och fem lok för 1067 mm. 1067-loken fick littera Gt, och var byggda för att kunna konverteras till 891 mm vid behov. Gt hade också rökuppdrivarskärmar modell Witte. Denna serie hade något större drivhjul, för att öka sth till 60 km/h för persontrafik. VGJ:s lok kom till SJ 1948 och fick också littera Gp. Loken sattes framför allt in på linjerna i Småland och Blekinge. Införandet av [[SJ diesellok litt Tp|Tp]] innebar att behoven av | När SJ behövde investera i egna smalspårslok valde man Motalas konstruktion och tog emot tre lok med 891 mm spårvidd 1943, som gavs littera Gp. 1948-1950 levererades ytterligare en serie lok, fyra lok för 891 mm och fem lok för 1067 mm. 1067-loken fick littera Gt, och var byggda för att kunna konverteras till 891 mm vid behov. Gt hade också rökuppdrivarskärmar modell Witte. Denna serie hade något större drivhjul, för att öka sth till 60 km/h för persontrafik. VGJ:s lok kom till SJ 1948 och fick också littera Gp. Loken sattes framför allt in på linjerna i Småland och Blekinge. Införandet av [[SJ diesellok litt Tp|Tp]] innebar att behoven av Gp snabbt minskade, sista tjänstgöringen för Gp blev Växjö-Oskarshamn 1963, där [[SJ diesellok litt Tp|Tp]] inte kunde sättas in. Gt tjänstgjorde på f.d. [http://www.historiskt.nu/smalsp/bkb/bkb.html BKB] tills banan var breddad till [[normalspår]] 1957. Därefter stod loken mest i reserv. | ||
==Huvuddimensioner typ 14== | ==Huvuddimensioner typ 14== | ||
Versionen från 20 juli 2018 kl. 11.46
Historik
1916 levererade Motala Verkstad två kraftiga åttakopplade godstågslok till smalspåriga VGJ (891 mm). De hade utvändiga cylindrar, överhettning, Walschaerts slidstyrning, främre löpaxel, öppen hytt och tvåaxlig tender. 1937 levererades ytterligare två lok av samma typ till VGJ, denna gång med sluten hytt.
När SJ behövde investera i egna smalspårslok valde man Motalas konstruktion och tog emot tre lok med 891 mm spårvidd 1943, som gavs littera Gp. 1948-1950 levererades ytterligare en serie lok, fyra lok för 891 mm och fem lok för 1067 mm. 1067-loken fick littera Gt, och var byggda för att kunna konverteras till 891 mm vid behov. Gt hade också rökuppdrivarskärmar modell Witte. Denna serie hade något större drivhjul, för att öka sth till 60 km/h för persontrafik. VGJ:s lok kom till SJ 1948 och fick också littera Gp. Loken sattes framför allt in på linjerna i Småland och Blekinge. Införandet av Tp innebar att behoven av Gp snabbt minskade, sista tjänstgöringen för Gp blev Växjö-Oskarshamn 1963, där Tp inte kunde sättas in. Gt tjänstgjorde på f.d. BKB tills banan var breddad till normalspår 1957. Därefter stod loken mest i reserv.
Huvuddimensioner typ 14
| VGJ Serie 1 |
VGJ Serie 2 |
SJ Serie 3 |
SJ Serie 4 | |
| Löb (m) |
13,8 |
13,8 |
13,9 |
13,9 |
| Axelavstånd (m) |
11,11 |
11,11 |
11,3 |
11,3 |
| Tjänstevikt (ton) |
33,3+16,0 |
34,2+16,0 |
34,5+16,0 |
36,5+17,2 |
| Dragkraft (ton) |
6,3 |
6,8 |
7,85 |
6,4 |
| Sth (km/h) |
50 |
50 |
50 |
60 |
| Broms |
tryckluft | |||
| 1'D-2 |
1'D-2 |
1'D-2 |
1'D-2 | |
| Kolförråd (ton) |
1,8 |
1,8 |
1,8 |
2,3 |
| Vattenförråd (m3) |
7,0 |
7,0 |
7,0 |
7,5 |
|
|
| VGJ 20 1916. Källa Samlingsportalen Jvm.KBGC00012 |
|
|
| SJ Gp 3043, sannolikt i Sävsjöström. Foto: Hans Eriksson, Samlingsportalen Jvm.KEAH00004 |
|
|
| SJ Gp 3118 i Ruda 1963, f.d. VGJ 21. Foto: Bo Gyllenberg, Samlingsportalen Jvm.KDAJ05910 |
|
|
| SJ Gt 4045. Notera rökuppdrivarskärnarna. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ09713 |
Typ 14 i modell
Skala 1/87 (H0e, H0n3, H0m)
- 1997 släppte Jeco och Rimbo Grande i samarbete en modell av litt Np i vitmetall och etsteknik för H0e och H0n3. Med Jecos modell (tillverkad av DJH) kunde man bygga en Np med sluten hytt, dubbla gejder, korta tankar och gemensam dom (katalognummer J 09). Med Rimbo Grandes version (som utgjordes av Jecos sats och extra delar) kunde man bygga dessutom bygga lok med långa tankar och separata domer (katalognummer 1002).
- 2011 släppte HNJ Verkstad en nyutgåva av DJH:s Np-lok. 2013 kom dessutom ett utbyteschassi till Np-loket.
- 2018 släppte Vagnverkstaden en ny utgåva av HNJ Verkstads underrede till Np, samt en ny serie Np-byggsatser från DJH.
Länkar
Referenser
Ulf Diehl & Anders Jansson: Smalspåriga dragfordon och rälsbussläp vid Statens Järnvägar. Västra Frölunda: Jernvegsnytt 1967.
AB Motala Verkstad: Lokomotiv (No 3037). Vadstena: Västra Östergötlands Järnvägsförening. Faksimil u.å. (Katalog).
Gabriel Granér: Ångloklära. Stockholm: Kungl. Järnvägsstyrelsen 1949. (Ritning, data).
Yngve Holmgren: Västgötaånglok spårvidd 891. 1872-1982. Kristianstad: Mf Östra Skånes Järnvägar 1982.