Skala TT: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) m (→Webreferenser) |
Admin (diskussion | bidrag) (→TT-tillverkare på MJ-wiki: Ersatt av kategorier) |
||
Rad 27: | Rad 27: | ||
Brittisk TT (3 mm) introducerades av Triang 1957. Triang gav upp TT 1964 efter att [[N]]-skalan hade lanserats, och sedan dess har det inte funnits någon storserieproduktion på den brittiska marknaden, däremot finns det fortfarande en del byggsatser och en förening som främjar skalan. | Brittisk TT (3 mm) introducerades av Triang 1957. Triang gav upp TT 1964 efter att [[N]]-skalan hade lanserats, och sedan dess har det inte funnits någon storserieproduktion på den brittiska marknaden, däremot finns det fortfarande en del byggsatser och en förening som främjar skalan. | ||
==Utbud== | ==Utbud== |
Versionen från 24 juli 2021 kl. 16.49
TT (förkortning av engelskans Table Top) innebär skala 1/120 och spårvidd 12 mm, tvåräls likström. Skalan utvecklades ursprungligen i USA, men har där blivit utkonkurrerad av den mindre N-skalan. Därefter blev Tyskland och Centraleuropa de största marknaderna, och detta avspeglas tydligt i utbudet. Skalan benämns ofta i de länder där den är populär som ”den gyllene medelvägen”, det vill säga ett utmärkt mellanting mellan H0 och N.
Det finns också en brittisk version av TT, som kallas 3 mm (vilket innebär att 3 mm i modell = 1 fot på förebilden). På samma sätt som övriga brittiska skalor (00, N) har man ökat skalan i relation till spårvidden, så att brittisk TT är 1/101,6, vanligen med 12 mm spårvidd.
I TT används enbart tvåräls.
På senare år har tre standarder för smalspår i TT etablerats: TTm, TTe och TTf, vilket står för meterspår (med 9 mm spårvidd), smalspår (med 6,5 mm spårvidd) och feldbahn (med 4,5 mm spårvidd).
TT-skalan upplever f.n. ett uppsving på kontinenten. I Sverige har den dock alltid varit en marginell företeelse.
Tillverkare
Ånglok från BTTB med personvagn från Tillig. |
De främsta tillverkarna har traditionellt varit Zeuke/BTTB i DDR och Rokal i Västtyskland, men inget av dessa märken finns numera kvar. Rokal startade med TT på 50-talet men gick efter ett par årtionden i konkurs. Zeuke startade också sin tillverkning på slutet av 50-talet, men blev på 60-talet förstatligat under det nya namnet Berliner TT-bahnen VEB. Under de första två årtiondena höll modellerna en relativt hög nivå både detaljmässigt och funktionsmässigt jämfört med västliga tillverkare, men därefter avstannade utvecklingen, och efter 1970 utkom i stort sett inga nya modeller. Produktionen ökade dock markant, eftersom export av billiga modelltåg var ett sätt att få in västvaluta (andra exportprodukter till Väst var bland annat cykeldelar och grammofonskivor).
Efter Östblockets fall köptes BTTB upp av Tillig, och skalan har därefter upplevt en renässans. Modellerna från Tillig har förbättrats avsevärt jämfört med tidigare, likväl som att sortimentet breddats. Produkterna håller numera mycket god kvalitet.
Ett antal andra större tillverkare har börjat tillverka TT, till exempel Roco och Piko. Vidare finns det en uppsjö mindre tillverkare som producerar modeller i TT med hög kvalitet, till exempel Kuehn, Loco, PMT och TT-model. Flera större tillbehörsproducenter, som Noch, Auhagen, Faller etc. tillverkar numera också i TT.
Herpa producerar vägfordon i skala TT med tyngdpunkt på "öststatsfordon". Preiser har en del figurer.
Brittisk TT (3 mm) introducerades av Triang 1957. Triang gav upp TT 1964 efter att N-skalan hade lanserats, och sedan dess har det inte funnits någon storserieproduktion på den brittiska marknaden, däremot finns det fortfarande en del byggsatser och en förening som främjar skalan.
Utbud
På grund av att skalan överlevde främst i Östblocket, är det också där de flesta användare återfinns idag. Detta avspeglar sig naturligtvis också i utbudet. Det finns en uppsjö av tyska, österrikiska, tjeckiska, slovakiska, ungerska och polska modeller, emedan modeller från andra länder är relativt ovanliga. BTTB tillverkade under 80-talet en startsats för den svenska marknaden, med ommålade östtyska personvagnar, ett Rc-lok som var ett ommålad tjeckoslovakiskt ellok, och ett ommålat östtyskt diesellok. Ett par svenska godsvagnar tillverkades också, och kan fortfarande hittas begagnade. Tillig har senare tillverkat en svensk kylvagn märkt ”Milda”, och Roco har en godsvagn märkt ”green cargo” i sitt sortiment. Det finns även ett par danska modeller, främst dieselloket My, som dök upp i många olika versioner från Zeuke och BTTB och nu finns i en helt ny variant från Tillig, samt ett antal godsvagnar.
År 2021 släppte 3 mm society en serie lokmodeller för brittisk TT med 3D-printade korgar och underreden i metall.
Äldre spårtyp, "U-profil", Zeuke/BTTB |
Spår, "profilgleis", Tillig. |
Moduler
FREMO har en relativt livaktig grupp för TT, som kör efter en egen norm.
Wiki-sidor
Tryckta referenser
Arne Jacobsson: "TT-nyheter från Häggum." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -93. Nya byggtips. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 1992 (TT-bana med svensk förebild).
Rutger Friberg: "Gubbar i skala N och TT." i Allt om Hobby nr 6/2007, s. 22 (Notis).
Markus Öbrink: "Den glömda skalan. TT kommer igen." i Modelljärnvägsmagasinet nr 3/2010.
Markus Öbrink: "Skandinaviskt i TT." i Modelljärnvägsmagasinet nr 12/2013.
Markus Öbrink: "Svenska tåg i TT." i Modelljärnvägsmagasinet nr 33/2018 (Genomgång av svenska modeller från Tillig).
Webreferenser
3 mm Society (Brittiska 3mm-förbundet).
Kuehn (Tillverkare).
Tillig (Tillverkare).
Tri-ang TT (Triangs sortiment av brittisk TT).
World of Railways: 3mm Society Highlights new Locomotives (Ny serie lok i 3 mm skala).