Motala Verkstad ånglok typ C 891: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) |
Admin (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 45: | Rad 45: | ||
|- | |- | ||
| Broms<br /> | | Broms<br /> | ||
| colspan="3"| | | colspan="3"| Ingen tågbroms vid leverans<br /> | ||
|- | |- | ||
| | | | ||
Versionen från 24 april 2021 kl. 11.36
Historik
Motala Verkstad levererade två kraftiga åttakopplade godstågslok till smalspåriga (891 mm) VGJ 1916. De hade utvändiga cylindrar, överhettning, Walschaerts slidstyrning, främre löpaxel, öppen hytt och tvåaxlig tender. Ytterligare två lok av samma typ levererades till VGJ 1937, denna gång dock med sluten hytt.
När SJ behövde investera i egna smalspårslok valde man Motalas konstruktion och tog emot tre lok med 891 mm spårvidd 1943, som gavs littera Gp. Dessa lok byggdes i stället av Vagn- & Maskinfabriken i Falun. Mellan 1948 och 1950 levererades ytterligare en serie lok, denna gång av Motala igen, fyra lok för 891 mm och fem lok för 1067 mm. 1067-loken fick littera Gt, och var byggda för att kunna konverteras till 891 mm vid behov. Gt hade också rökskärmar modell Witte. Denna serie (både Gp och Gt) hade något större drivhjul, för att kunna öka sth till 60 km/h för persontrafik. VGJ:s fyra lok kom till SJ 1948 och fick också littera Gp.
Loken sattes framför allt in på linjerna i Västergötland, Småland och Blekinge. Införandet av Tp år 1954 innebar att behoven av Gp snabbt minskade, sista tjänstgöringen för Gp blev Växjö-Oskarshamn 1963, där Tp inte kunde sättas in. Gt tjänstgjorde på f.d. BKB tills banan var breddad till normalspår 1957. Därefter användes loken på Karlshamn - Halmstad och Växjö - Bredåkra, sista tjänstgöring var 1960. Någon konvertering till 891 mm blev aldrig aktuell.
Huvuddimensioner
| 12 ton | 14 ton | 16 ton | |
| Löb (m) |
5,8-6,0 |
6,3-6,4 |
6,48-6,79 |
| Axelavstånd (m) |
2,5-2,6 |
2,64 |
3,15 |
| Tjänstevikt (ton) |
13,0-14,8 |
15,0-16,9 |
18,5 |
| Axeltryck (ton) |
4,3-4,9 |
5,0-5,6 |
6,2 |
| Dragkraft (ton) |
? |
? |
? |
| Sth (km/h) |
? |
? |
? |
| Broms |
Ingen tågbroms vid leverans | ||
| C | |||
| Kolförråd (ton) |
0,4-0,5 |
0,6 |
0,6-0,7 |
| Vattenförråd (m3) |
1,05 |
1,5 |
1,6-1,65 |
Bilder
|
|
| VGJ 20 1916. Källa Samlingsportalen Jvm.KBGC00012 |
|
|
| SJ Gp 3043, sannolikt i Sävsjöström. Foto: Hans Eriksson, Samlingsportalen Jvm.KEAH00004 |
|
|
| SJ Gp 3118 i Ruda 1963, f.d. VGJ 21. Foto: Bo Gyllenberg, Samlingsportalen Jvm.KDAJ05910 |
|
|
| SJ Gt 4045. Notera rökskärnarna. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ09713 |
Typ 14 i modell
Skala 1/87 (H0e, H0n3, H0m)
- 2013 släppte HNJ Verkstad en Gp-byggsats i etsad nysilver för H0n3, katalognummer 970. Byggsatsen gavs ut i tre versioner, 970A för serie 1, 970B för serie 2 och 3 samt 970C för serie 4. Till 970C kom det dessutom ut en korrigerad tender efteråt.
|
|
| HNJ verkstads Gp. Foto: Ola Ahlström |
|
|
| HNJ verkstads extra tender till Gp version 3. Foto: Ola Ahlström |
|
|
| HNJ verkstads modell som Gp 3118, byggd av Anders Göth. Foto: Ola Ahlström |
Wiki-sidor om lok
Tryckta referenser - förebild
Ulf Diehl & Anders Jansson: Smalspåriga dragfordon och rälsbussläp vid Statens Järnvägar. Västra Frölunda: Jernvegsnytt 1967.
AB Motala Verkstad: Lokomotiv (No 3037). Vadstena: Västra Östergötlands Järnvägsförening. Faksimil u.å. (Katalog).
Gabriel Granér: Ångloklära. Stockholm: Kungl. Järnvägsstyrelsen 1949 (Ritning på Gp serie 3, data).
Ulf Fjeld: "SJ ånglokstyper som försvunnit 1967. Gt." i Tåg nr 1/1968. s 8.
Yngve Holmgren: Västgötaånglok spårvidd 891. 1872-1982. Kristianstad: Mf Östra Skånes Järnvägar 1982.
Tryckta referenser - modell
Johan Olsson: "Mitt bygge av SJ Gp 3042." i Smalspårigt nr 127/2014 (Bygge av HNJ Verkstads maskin i H0n3).
Anders Göth: "Gp 3118 - En smalspårig klassiker." i Smalspårigt nr 138/2017 (Bygge av HNJ Verkstads maskin i H0n3).
Webreferenser
Stig Lundin: Statens Järnvägar Gp 3042
Smalspårigt: Bygge av HNJV Gp-lok (Byggtråd).