SJ ånglok litt M: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) |
Admin (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
1902 till 1907 levererades den tyngre versionen av loken för trafiken Kiruna-Narvik, littera Ma. 20 lok levererades. 1910 tillkom ett 21:a lok genom ombyggnad av Mb 651 om till Ma med av en större ångpanna. 1924 ombyggdes två lok med överhettning och nytt littera Md. I och med Malmbanans elektrifiering 1922 blev Ma-loken arbetslösa och slopades 1926. | 1902 till 1907 levererades den tyngre versionen av loken för trafiken Kiruna-Narvik, littera Ma. 20 lok levererades. 1910 tillkom ett 21:a lok genom ombyggnad av Mb 651 om till Ma med av en större ångpanna. 1924 ombyggdes två lok med överhettning och nytt littera Md. I och med Malmbanans elektrifiering 1922 blev Ma-loken arbetslösa och slopades 1926. | ||
1901-1903 leverades 14 lok av den lättare versionen för trafiken Gällivare-Luleå, littera Mb. Mb 651 fick en speciell eldstad för torveldning, och Mb 764 byggdes som tvillinglok i stället för kompound. 1909 fick Mb 764 en ångpanna av [[SJ ånglok litt B|B-typ]] (och därmed överhettning). 1910 byggdes Mb 651 om med en större ångpanna till Ma. 1920 byggdes även Mb 763 och 803 om med en B-panna, och de tre överhettade loken fick litt Mc. Övriga Mb-lok blev även de arbetslösa vid Malmbanans elektrifiering 1922, och slopades 1926-1932. | 1901-1903 leverades 14 lok av den lättare versionen för trafiken Gällivare-Luleå, littera Mb. Mb 651 fick en speciell eldstad för torveldning, och Mb 764 byggdes som tvillinglok i stället för kompound. 1909 fick Mb 764 dessutom en ångpanna av [[SJ ånglok litt B|B-typ]] (och därmed överhettning). 1910 byggdes Mb 651 om med en större ångpanna till Ma. 1920 byggdes även Mb 763 och 803 om med en B-panna, och de tre överhettade loken fick litt Mc. Övriga Mb-lok blev även de arbetslösa vid Malmbanans elektrifiering 1922, och slopades 1926-1932. | ||
De tre Mb-lok som ombyggts med överhettning och B-panna fick littera Mc 1920. På 1930-talet blev loken överflödiga, och såldes till [http://www.historiskt.nu/normalsp/hhj/index.html HHJ] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ssj%C3%B6%E2%80%93Oskarshamns_J%C3%A4rnv%C3%A4g NOJ] 1937. Loken kom tillbaka vid förstatliganden 1940 och 1946. 1942 gick loken nytt littera G7. Loken hade sin sista tjänstgöring i Nässjö i slutet på 1950-talet och slopades 1970. | De tre Mb-lok som ombyggts med överhettning och B-panna fick littera Mc 1920. På 1930-talet blev loken överflödiga, och såldes till [http://www.historiskt.nu/normalsp/hhj/index.html HHJ] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ssj%C3%B6%E2%80%93Oskarshamns_J%C3%A4rnv%C3%A4g NOJ] 1937. Loken kom tillbaka vid förstatliganden 1940 och 1946. 1942 gick loken nytt littera G7. Loken hade sin sista tjänstgöring i Nässjö i slutet på 1950-talet och slopades 1970. | ||
Versionen från 25 juni 2018 kl. 16.41
Historik
När SJ tog över Malmbanan i slutet på 1800-talet krävdes ofta tre äldre godstågslok för att dra malmtågen. För att ersätta dessa utvecklades ett nytt malmtågslok med åtta kopplade hjul och kompoundmaskineri av Mellins system. Loken fick sluten hytt, utvändiga cylindrar och Helmholtz slidstyrning.
1902 till 1907 levererades den tyngre versionen av loken för trafiken Kiruna-Narvik, littera Ma. 20 lok levererades. 1910 tillkom ett 21:a lok genom ombyggnad av Mb 651 om till Ma med av en större ångpanna. 1924 ombyggdes två lok med överhettning och nytt littera Md. I och med Malmbanans elektrifiering 1922 blev Ma-loken arbetslösa och slopades 1926.
1901-1903 leverades 14 lok av den lättare versionen för trafiken Gällivare-Luleå, littera Mb. Mb 651 fick en speciell eldstad för torveldning, och Mb 764 byggdes som tvillinglok i stället för kompound. 1909 fick Mb 764 dessutom en ångpanna av B-typ (och därmed överhettning). 1910 byggdes Mb 651 om med en större ångpanna till Ma. 1920 byggdes även Mb 763 och 803 om med en B-panna, och de tre överhettade loken fick litt Mc. Övriga Mb-lok blev även de arbetslösa vid Malmbanans elektrifiering 1922, och slopades 1926-1932.
De tre Mb-lok som ombyggts med överhettning och B-panna fick littera Mc 1920. På 1930-talet blev loken överflödiga, och såldes till HHJ och NOJ 1937. Loken kom tillbaka vid förstatliganden 1940 och 1946. 1942 gick loken nytt littera G7. Loken hade sin sista tjänstgöring i Nässjö i slutet på 1950-talet och slopades 1970.
Två Ma ombyggdes också med överhettning 1924, men utan att byta ångpanna. Dessa fick littera Md. De bägge loken slopades 1937.
Huvuddimensioner M
| Ma |
Mb |
Mc |
Md | |
| Löb (m) |
17,3 |
17,3 |
17,3 |
17,3 |
| Axelavstånd (m) |
13,7 |
13,7 |
13,7 |
13,7 |
| Tjänstevikt (ton) |
75,6+38,7 |
66,6+38,7 |
68,2+38,7 |
74,0+38,7 |
| Dragkraft (Mp) |
10,6 |
9,1 |
12,0 |
13,0 |
| Sth (km/h) |
45/50 |
45/50 |
60 |
60 |
| Broms |
tryckluft (New York) |
tryckluft (New York) |
tryckluft (Kunze-Knorr) |
tryckluft (Kunze Knorr) |
| 1'D-3 |
1'D-3 |
1'D-3 |
1'D-3 | |
| Kolförråd (ton) |
6,0 |
6,0 |
6,0 |
6,0 |
| Vattenförråd (m3) |
18,4 |
18,4 |
18,4 |
18,4 |
|
|
| SJ Ma 562, leveransfoto från Nohab 1902. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDCA00310 |
|
|
| SJ G7 803 i Eksjö på 1950-talet. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAJ07683 |
Litt M i modell
Inga modeller av littera M är kända
Länkar
Referenser
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13), Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
Svenska lok Ma
Svenska lok Mb