Digital Command Control: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(67 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 3: Rad 3:


==Inledning==
==Inledning==
DCC är den vanligaste tekniken för [[Digitala system|digitalstyrning]] som finns på marknaden idag. Den dominerar marknaden för [[2R|2-räls]] modelltåg i alla skalor ([[H0]], [[N]], [[G]] etc) och används även av ett fåtal inom [[3R|3-räls]]rallande ([[Märklin]]).
DCC är den vanligaste tekniken för [[digitalstyrning]] som finns på marknaden idag. Den dominerar marknaden för [[2R|2-räls]] modelltåg i alla skalor ([[H0]], [[N]], [[G]] etc) och används även av ett fåtal inom [[3R|3-räls]]rallande ([[Märklin]]).


[[DCC-signalen]] som går från digitalcentralen till dekodrarna är en fyrkants-växelström, den innehåller båda kraft och datainformation.
[[DCC-signalen]] som går från digitalcentralen till dekodrarna är en fyrkants-växelström, den innehåller båda kraft och datainformation.


DCC har endast standardiserat protokollet från centralen till dekodrarna. Därför finns det bland DCC-tillverkarna flera olika standarder för att koppla in [[körhandtag]] ([[LocoNet]], Xpressnet m fl) och [[återkoppling|återkopplingsmoduler]] ([[LocoNet]], [[Lenz]], Märklin s88 m fl).  
DCC har endast standardiserat protokollet från centralen till dekodrarna. Därför finns det bland DCC-tillverkarna flera olika protokoll för att koppla in [[körhandtag]] ([[LocoNet]], Xpressnet m fl) och [[återkoppling|återkopplingsmoduler]] ([[LocoNet]], [[Lenz]], Märklin s88 m fl).  


Det finns också en ny (2016) standard för kommunikation mellan enheter i digitalsystemet ([[Layout Command Control]], LCC). [[LCC]] har än så länge begränsat stöd bland tillverkare, men 2020 lanserades ett nytt företag i Sverige som bl.a. säljer komponenter för LCC, [https://digira.se Digira AB].
Det finns också en standard (sedan 2016) för kommunikation mellan enheter i digitalsystemet ([[Layout Command Control]], LCC).


==Hur börja med DCC==
==Hur börja med DCC==
Har man ett fordon med en DCC-[[dekoder]], behöver man en [[körkontroll]], en [[centralenhet]] och en [[booster]] för att komma igång. För många system, särskilt enklare instegssystem, ingår en eller flera av dessa funktioner i samma burk. Om inte boostern har väldigt låg kapacitet, behövs det sannolikt en ny, större [[Digitala system#Strömförsörjning|trafo]] också.
Har man ett fordon med en DCC-[[dekoder]], behöver man en [[körkontroll]], en [[centralenhet]], en [[booster]] och en [[trafo]] för att komma igång. För många system, särskilt enklare instegssystem, ingår en eller flera av dessa funktioner i samma burk.


Det finns ett antal större tillverkare av DCC-system. Många använder antingen [[LocoNet]] eller XpressNet som [[Digitala system#Signaler mellan digitalenheter|systembuss]]. Vissa system supportar bägge lösningarna och några system har helt egna lösningar. När man skaffar sitt första system är det bra att veta vilken systembuss som ingår, den kommer nämligen att styra fortsatt utbyggnad av systemet.
Det finns ett antal större tillverkare av DCC-system. Många använder antingen [[LocoNet]] eller XpressNet som [[Digitala system#Signaler mellan digitalenheter|systembuss]]. Vissa system supportar bägge lösningarna och några system har helt egna lösningar. När man skaffar sitt första DCC-system är det bra att veta vilken systembuss som ingår, den kommer nämligen att styra fortsatt utbyggnad av systemet.


Det finns några instegspaket för DCC idag, som är tänkta som en prisvärd start. Då får man förstås lite mindre funktionalitet än på ett fullskaligt system. Är man intresserad av de övriga delarna, kan en digital [[startsats]] inklusive  [[spår]], [[lok]] och [[vagnar]] vara en bra start. Då får man "allt", och priserna är mycket konkurrenskraftiga.
Det finns några instegspaket för DCC idag, som är tänkta som en prisvärd start. Då får man förstås lite mindre funktionalitet än på ett fullskaligt system. Är man intresserad av de övriga delarna, kan en digital [[startsats]] inklusive  [[spår]], [[lok]] och [[vagnar]] vara en bra start. Då får man "allt", och priserna är mycket konkurrenskraftiga.
Rad 25: Rad 25:
Flera specialiserade tillverkare av system finns:<br />  
Flera specialiserade tillverkare av system finns:<br />  


* Digikeijs (XpressNet & [[LocoNet]])
* Digitrax ([[LocoNet]])
* Digitrax ([[LocoNet]])
* [[ESU]] (ECOSLink)
* [[ESU]] (ECOSLink)
Rad 31: Rad 30:
* [[Piko]] ([[LocoNet]])
* [[Piko]] ([[LocoNet]])
* [[Roco]] (XpressNet & [[LocoNet]])
* [[Roco]] (XpressNet & [[LocoNet]])
* [[Trix]]/[[Märklin]] (CAN-buss)
* Uhlenbrock ([[LocoNet]])
* Uhlenbrock ([[LocoNet]])
* Zimo (CAN-buss).
* Zimo (CAN-buss).
Rad 38: Rad 38:
* CT Electronics
* CT Electronics
* Digitrax
* Digitrax
* ESU
* [[ESU]]
* Kühn
* Kühn
* [[Lenz]]
* [[Lenz]]
Rad 44: Rad 44:
* Soundtraxx
* Soundtraxx
* Uhlenbrock
* Uhlenbrock
* [[Viessmann]]
* Zimo
* Zimo


==Historik==
==Historik==
[[Digitalstyrning]] av modelljärnvägar hade funnits i drygt tio år när [[NMRA]] bestämde sig för att initiera en standard. NMRA valde att utgå från [[Lenz]] lösning. Lenz rättigheter överläts 1994 till NMRA för att möjliggöra detta, vilket alltså blev [[DCC]]-standarden. Detta har inneburit en stor förbättring för användarna på flera sätt. För det första kan man skaffa dekodrar från flera tillverkare, oberoende av vilket bassystem man har. Dessutom är man inte beroende av en tillverkare kan försvinna från marknaden (detta har drabbat användare av äldre system). Standardiseringen har också inneburit en ökad innovationsnivå, nu finns det mindre och bättre dekodrar, och fordon med ljud är på frammarch på ett tidigare helt okänt sätt.
[[Digitalstyrning]] av modelljärnvägar hade funnits i drygt tio år när [[NMRA]] bestämde sig för att initiera en standard. [[NMRA]] valde att utgå från [[Lenz]] lösning. Lenz rättigheter överläts 1994 till NMRA för att möjliggöra detta, vilket alltså blev DCC-standarden. Detta har inneburit en stor förbättring för användarna på flera sätt. För det första kan man skaffa dekodrar från flera tillverkare, oberoende av vilket bassystem man har. Dessutom är man inte beroende av en tillverkare kan försvinna från marknaden (detta har drabbat användare av äldre system). Standardiseringen har också inneburit en ökad innovationsnivå, nu finns det mindre och bättre dekodrar, och fordon med ljud är på frammarch på ett tidigare helt okänt sätt.


NMRA lanserade en ny standard för digitalstyrning av [[signaler]] och [[växlar]] mm. 2016, kallad Layout Command Control ([[LCC]]), som nu börjar få visst genomslag på marknaden.
[[NMRA]] lanserade dessutom en standard för digitalstyrning av [[signaler]] och [[växlar]] mm. 2016, kallad Layout Command Control ([[LCC]]), som nu börjar få visst genomslag på marknaden.


==Andra wiki-sidor om digitalstyrning==
==Andra wiki-sidor om digitalstyrning==
Rad 57: Rad 58:
[[LocoNet]]<br />  
[[LocoNet]]<br />  
[[Lenz]]<br/>
[[Lenz]]<br/>
[[Märklin-Motorola]]<br />  
[[Märklin Digital]]<br />  
[[Selectrix]]<br />  
[[Selectrix]]<br />  
[[Återkoppling]]<br />  
[[Återkoppling]]<br />  
Rad 66: Rad 67:
[[Analog]]<br />  
[[Analog]]<br />  
[[Likström]]<br />  
[[Likström]]<br />  
[[Växelström]]
[[Växelström]]<br/>
[[Artiklar om äldre tågstyrning]]


==Tryckta referenser - allmänt==
==Webreferenser==
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Möt MJ-profilen Bernd Lenz. Digitalvärldens doldis." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997.
[http://www.dccwiki.com/ DCCWiki] (En öppen, företagsoberoende wiki för nybörjare såväl som experter. På engelska).


Otto Berg von Linde: "Från analog till digital drift." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Beskrivning av digitaliseringen av SMJ).
[https://dccwiki.com/High-Frequency_Decoders DCCWiki: High Frequency Decoders]


[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitrax - USA:s största DCC-tillverkare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2004 (Reportage).
[https://dccwiki.com/Reverse_Sections DCCwiki: Reversing Sections] (Lösningar och produkter för [[vändslingor]] med DCC).


[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Bakom kulisserna hos Zimo." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Reportage).
[https://dccwiki.com/Starter_Set DCCwiki: Starter Set]


==Tryckta referenser - system==
[https://dccwiki.com/Wire_Sizes_and_Spacing/Twisting_the_Bus DCCwiki: Twisting the Power Bus] (Eldragning för DCC-bussen).
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Nytt för 2R-digitalrallare: Vi testar Digital Plus."  i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1994 (Recension av [[Lenz]] första system under eget namn).


[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitrax passar europeiska system." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1994 (Recension).
[https://dccwiki.com/Wire_Sizes_and_Spacing DCCwiki: Wire Size and Feeder Spacing for DCC] (Eldragning för DCC).


[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitrax generation 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1995 (Recension).
[http://www.mmjk.se/kondensator.htm MMJK: Powermodul/powerpack/pufferkondensator osv.] (Installation av kondensatorer till dekodrar från CT Electronic, Zimo och [[ESU]]).


[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Tredje generationens system från Digitrax. Digitalt med Chief." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1997 (Recension).
[https://www.trains.com/mrr/beginners/handy-tools-for-dcc-wiring-projects/ Model Railroader: Handy tools for DCC wiring projects]


[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Test av digitalsystem för MJ: Zimo för finsmakaren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997 (Recension).
[https://www.trains.com/mrr/how-to/track-buses-for-digital-command-control-2/?fbclid=IwAR1HhSHuPgBiaJ0KX6rqAf8sawgqBvdeOTQ62unDORj6NU0GTKIUQHRa52w_aem_th_AWLP8__1n5vVa3AW-VzF5RNkbJlKQYGKQfduqDzxAheqSs7YZjmR-oYmYyfTnsXRvmM Model Railroader: Track buses for Digital Command Control]


[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Nytt för digitalrallare: Intellibox från Uhlenbrock." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1999 (Recension).
[https://www.modelrailforum.com/threads/it-looks-like-digikeijs-is-history.55892/ ModelRailForum: It looks like DigiKeijs is history] (Problem hos DigiKeijs).


[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Easy DCC - en byggsats för proffsen!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2000 (Recension).
[https://www.motessparet.se/viewtopic.php?t=7176 Mötesspåret: ESUs vs ZIMOS dekodrar]


[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Nytt för I-box vänner. Efter Fred kommer Daisy."  ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2003 (Recension).
[https://www.nmra.org/beginners-guide-part-5-adding-power NMRA.org: Beginners Guide Part 5: Adding Power] (Eldragning för DC och DCC).


Mats Dahlström: "Bachmann Dynamis körkontroll." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 104/2008 (Recension).
[http://www.nmra.org/standards NMRA.org: Standards] (Standarder och "Recommanded Practices" från NMRA, bl.a. för DCC. På engelska).
 
[https://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/technotes/tn-9.pdf NMRA.org: TN-9 Wiring for DC & DCC]
 
[http://www.wiringfordcc.com/wirefordcc_toc.htm Wiring for DCC] (En respekterad hemsida med praktiska råd och dåd för DCC. På engelska.)


[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Nya Intellibox II från Uhlenbrock." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011 (Recension).
[https://wiringfordcc.com/switches.htm#a1 Wiring for DCC: What is a DCC Friendly Turnout?] (Om att anpassa [[tvåräls]]växlar för [[digital]] drift).


Magnus Colding: "Kom igång med Z21!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Test av [[Roco]]s senaste [[centralenhet]]).
[https://www.youtube.com/watch?v=XvxrkEtgoao&t=12s Youtube.com: Wiring Model Railways using Terminal Blocks at Chadwick Model Railway | 86.] (Eldragning för hembana med DCC).


Redaktionen: "Piko Smart Control - nytt digitalt körhandtag." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (Recension).
==Tryckta referenser - allmänt==
[[RAF]]: "Snabbt ökande digitalintresse för MJ i USA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1993, s. 12 (Första stegen mot DCC-standarden).


Lars Ljungberg: "Digikeijs DR5000 - digitalcentral med många möjligheter." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (Recension).
[[RAF]]: "NMRAs årsmöte i Valley Forge." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1993, s. 4 (Diskussioner om att anta Lenz lösning som [[DCC]]-protokollet).


==Tryckta referenser - komponenter & tips, aktuella==
[[Rutger Friberg]]: "Möt MJ-profilen Bernd Lenz. Digitalvärldens doldis." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997.
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "För DCC-rallare: H0-system för svenska signaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012 (Signalsidans signaldekodrar).


Bengt Nylén: "Högtalartest." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 122/2013.
Otto Berg von Linde: "Från analog till digital drift." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Beskrivning av digitaliseringen av SMJ).


Bengt Nylén: "Uppdatering ljuddelen litt [[SJ ånglok litt G|G2]]." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 123/2013 (Modifieringar).
[[Rutger Friberg]]: "NMRA-DCC teknikmöte hölls i Tyskland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2003, s. 30.


Daniel Bergqvist: "Ljud till [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t|Z4p]] i skala 0." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 127/2014.
[[Rutger Friberg]]: "Bakom kulisserna hos: Digitrax - USA:s största DCC-tillverkare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2004 (Reportage).


Lars Ljungberg: "Digikeijs DR5033 - prisvärd 3,5 A booster." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015 (Recension).
[[Rutger Friberg]]: "NMRA Teknikmöte i Boston: Snart släpps DCC med återkoppling fritt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2004.


Bengt Nylén: "Lite info om Zimo ljuddekodrar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 141/2017 (Programmering mm).
[[Rutger Friberg]]: "Bakom kulisserna hos Zimo." i [[Christer Engström]], [[Rutger Friberg]] & [[Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Reportage).


Per Gustafsson: "Dubblera nöjet - kör multipel!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020 (Multipelkoppling med DCC).
"Europeiska digitalsamarbetet tar fart." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2010, s. 10 (Samarbetsorgan för europeiska digitaltillverkare, VHDM).


Olof Wickström: "Synare: DCC Concepts stay-alive-lösning." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Recension av energilager med kondensatorer).
==Tryckta referenser - system, aktuella==
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Nya Intellibox II från Uhlenbrock." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011 (Recension).


Ulf Johnson: "Hjälp på traven. Hur få växelloket  att fungera som ett växellok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021 (Förbätrring av gångegenskaprna med Stay alive-dekoder från DCC Concepts).
Magnus Colding: "Kom igång med Z21!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Test av [[Roco]]s senaste [[centralenhet]]).


Bengt Nylén: "Trådlöst körhandtag från [[Lenz]]." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 155/2021 (Recension av LH101-R).
Redaktionen: "Piko Smart Control - nytt digitalt körhandtag." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (Recension).


==Tryckta referenser - komponenter & tips, äldre==
"[[Hornby]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023, s. 9 (Nytt DCC-system över blåtand, kallat "7000 DCC" ).
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Det digitala bildställverket. Nyhet som underlättar för DCC-rallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997 (Recension av [[Lenz]] LW100).


[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Intelligent vändslinga för DCC." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2001 (Test av olika vändslingemoduler).
Redaktionen: "Snabbtitt: Piko SmartControl Wlan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024.


[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Nytt för DCC-rallare: Railcom - där loken talar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2002 (Presentation).
"Ny digitalcentral." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2024, s. 24 (YaMoRC YD7010).


Mats Dahlström: "Under luppen: Ljuddekodrar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 91/2005 (Recension av ESU loksound 3 och Tran GE70).
==Tryckta referenser - komponenter & tips, aktuella==
"Ångloksljud." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2013, s. 8 (Från [[SV&LV]]).  


Mats Dahlström: "Under luppen... Mer om ljuddekoder Tran SL51-2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 93/2005 (Recension).
Bengt Nylén: "Högtalartest." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 122/2013.


[[Engström, Christer|Christer Engström]]: "Programmering och mappning av ljusfunktioner." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009.
Bengt Nylén: "Uppdatering ljuddelen litt [[SJ ånglok litt G|G2]]." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 123/2013 (Modifieringar).


Redaktionen: "Dekodermontering. Om att digitalisera tvårälslok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 3/2010.
Daniel Bergqvist: "Ljud till [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t|Z4p]] i skala 0." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 127/2014.


Anders Latterman: "Sprog II - billig dekoderprogrammerare." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 3/2010.
Bengt Nylén: "Lite info om Zimo ljuddekodrar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 141/2017 (Programmering mm).


[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Säker blockövergång för digitaltåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2011 (Recension av modul för bättre övergång mellan boosterdistrikt, BTM-SG från LTG).
Redaktionen: "Nya digitala körhandtag. Lenz LH101 och Piko Smartcontrol light." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.


[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Superdekodern från Zimo." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2011 (Recension av MX695-KV).
Per-Åke Jansson: "Jag byggde en DCC-sniffer." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019.


Bengt Nylén: "Eget ljud i dekodern." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 117/2011 (Egna ljudfiler i dekodrar från CT Elektronik).
"Signalsidans nya dekoder." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019, s. 7.


Niclas Westerlund: "'Rullande järnväg'. Bachrus Speedometer." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012 (Test arv rullställ med programvara för dekoderprogrammering).
Per Gustafsson: "Dubblera nöjet - kör multipel!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020 (Multipelkoppling med DCC).


==Webreferenser==
"Pendling med Signalsidan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020, s. 7 (Pendlingsautomatik för DCC).
[http://www.dccwiki.com/ DCCWiki] (En öppen, företagsoberoende wiki för nybörjare såväl som experter. På engelska).


[https://dccwiki.com/Wire_Sizes_and_Spacing/Twisting_the_Bus DCCwiki: Twisting the Power Bus] (Eldragning för DCC-bussen).
Olof Wickström: "Synare: Spänning och ström med Alpha Meter." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Test av mätinstrument från DCC Concepts).


[https://dccwiki.com/Wire_Sizes_and_Spacing DCCwiki: Wire Size and Feeder Spacing for DCC] (Eldragning för DCC).
Lars Ljungberg: "Digitrax DT602DE trådlöst körhandtag." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Recension av körhandtag för [[LocoNet]]).


[http://www.mmjk.se/kondensator.htm MMJK: Powermodul/powerpack/pufferkondensator osv.] (Installation av kondensatorer till dekodrar från CT Electronic och Zimo).
Olof Wickström: "Synare: DCC Concepts stay-alive-lösning." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Recension av energilager med kondensatorer).


[https://www.nmra.org/beginners-guide-part-5-adding-power NMRA.org: Beginners Guide Part 5: Adding Power] (Eldragning för DC och DCC).
Lars Ljungberg: "Synare: Digitrax UT6." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021 ([[Körhandtag]] för [[LocoNet]]).


[http://www.nmra.org/standards NMRA.org: Standards] (Standarder och "Recommanded Practices" från NMRA, bl.a. för DCC. På engelska).  
Ulf Johnson: "Hjälp på traven. Hur få växelloket  att fungera som ett växellok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021 (Förbätrring av gångegenskaprna med Stay alive-dekoder från DCC Concepts).


[https://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/technotes/tn-9.pdf NMRA.org: TN-9 Wiring for DC & DCC]
Bengt Nylén: "Trådlöst körhandtag från [[Lenz]]." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 155/2021 (Recension av LH101-R).


[http://www.wiringfordcc.com/wirefordcc_toc.htm Wiring for DCC] (En respekterad hemsida med praktiska råd och dåd för DCC. På engelska.)
"Powerpack från Zimo."  i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 48/2022, s. 7 (Stay-alive-lösnimngar).


[https://wiringfordcc.com/switches.htm#a1 Wiring for DCC: What is a DCC Friendly Turnout?] (Om att anpassa [[tvåräls]]växlar för [[digital]] drift).
"Gaugemaster gör ny handkontroll." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 19 (För såväl [[analog]] som [[digital]] drift).


[https://www.youtube.com/watch?v=XvxrkEtgoao&t=12s Youtube.com: Wiring Model Railways using Terminal Blocks at Chadwick Model Railway | 86.] (Eldragning för hembana med DCC).
</div>
</div>
[[Kategori: DCC]]
[[Kategori: DCC]]
Rad 178: Rad 182:
[[Kategori: NMRA]]
[[Kategori: NMRA]]
[[Kategori: NEM]]
[[Kategori: NEM]]
[[Kategori: FREMO]]
[[Kategori: MJ-termer]]
[[Kategori: MJ-termer]]
[[Kategori: Kontroll]]
[[Kategori: Kontroll]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Fordonsteknik]]
[[Kategori: ESU]]
[[Kategori: ESU]]
[[Kategori: Lenz]]
[[Kategori: Lenz]]
[[Kategori: Piko]]
[[Kategori: Piko]]
[[Kategori: Roco]]
[[Kategori: Roco]]
[[Kategori: Trix]]
[[Kategori: Viessmann]]

Nuvarande version från 24 november 2024 kl. 20.38

Digital Command Control (DCC) är en standard för att styra en modelljärnväg så att ett eller flera lok och tillbehör kan manövreras var för sig på en och samma strömkrets. DCC har antagits av både NMRA och NEM.

Inledning

DCC är den vanligaste tekniken för digitalstyrning som finns på marknaden idag. Den dominerar marknaden för 2-räls modelltåg i alla skalor (H0, N, G etc) och används även av ett fåtal inom 3-rälsrallande (Märklin).

DCC-signalen som går från digitalcentralen till dekodrarna är en fyrkants-växelström, den innehåller båda kraft och datainformation.

DCC har endast standardiserat protokollet från centralen till dekodrarna. Därför finns det bland DCC-tillverkarna flera olika protokoll för att koppla in körhandtag (LocoNet, Xpressnet m fl) och återkopplingsmoduler (LocoNet, Lenz, Märklin s88 m fl).

Det finns också en standard (sedan 2016) för kommunikation mellan enheter i digitalsystemet (Layout Command Control, LCC).

Hur börja med DCC

Har man ett fordon med en DCC-dekoder, behöver man en körkontroll, en centralenhet, en booster och en trafo för att komma igång. För många system, särskilt enklare instegssystem, ingår en eller flera av dessa funktioner i samma burk.

Det finns ett antal större tillverkare av DCC-system. Många använder antingen LocoNet eller XpressNet som systembuss. Vissa system supportar bägge lösningarna och några system har helt egna lösningar. När man skaffar sitt första DCC-system är det bra att veta vilken systembuss som ingår, den kommer nämligen att styra fortsatt utbyggnad av systemet.

Det finns några instegspaket för DCC idag, som är tänkta som en prisvärd start. Då får man förstås lite mindre funktionalitet än på ett fullskaligt system. Är man intresserad av de övriga delarna, kan en digital startsats inklusive spår, lok och vagnar vara en bra start. Då får man "allt", och priserna är mycket konkurrenskraftiga.

Växlarna kan behöva uppgraderas till s.k. DCC-vänliga växlar, för att undvika diverse problem.

Läs mera om digitala system i allmänhet.

Tillverkare - system

Flera specialiserade tillverkare av system finns:

Tillverkare - dekodrar

Historik

Digitalstyrning av modelljärnvägar hade funnits i drygt tio år när NMRA bestämde sig för att initiera en standard. NMRA valde att utgå från Lenz lösning. Lenz rättigheter överläts 1994 till NMRA för att möjliggöra detta, vilket alltså blev DCC-standarden. Detta har inneburit en stor förbättring för användarna på flera sätt. För det första kan man skaffa dekodrar från flera tillverkare, oberoende av vilket bassystem man har. Dessutom är man inte beroende av en tillverkare kan försvinna från marknaden (detta har drabbat användare av äldre system). Standardiseringen har också inneburit en ökad innovationsnivå, nu finns det mindre och bättre dekodrar, och fordon med ljud är på frammarch på ett tidigare helt okänt sätt.

NMRA lanserade dessutom en standard för digitalstyrning av signaler och växlar mm. 2016, kallad Layout Command Control (LCC), som nu börjar få visst genomslag på marknaden.

Andra wiki-sidor om digitalstyrning

Digitala system
DCC-signalen
LCC
LocoNet
Lenz
Märklin Digital
Selectrix
Återkoppling
Boostrar till modulbanor

Andra wiki-sidor om el

El på modelljärnvägen
Analog
Likström
Växelström
Artiklar om äldre tågstyrning

Webreferenser

DCCWiki (En öppen, företagsoberoende wiki för nybörjare såväl som experter. På engelska).

DCCWiki: High Frequency Decoders

DCCwiki: Reversing Sections (Lösningar och produkter för vändslingor med DCC).

DCCwiki: Starter Set

DCCwiki: Twisting the Power Bus (Eldragning för DCC-bussen).

DCCwiki: Wire Size and Feeder Spacing for DCC (Eldragning för DCC).

MMJK: Powermodul/powerpack/pufferkondensator osv. (Installation av kondensatorer till dekodrar från CT Electronic, Zimo och ESU).

Model Railroader: Handy tools for DCC wiring projects

Model Railroader: Track buses for Digital Command Control

ModelRailForum: It looks like DigiKeijs is history (Problem hos DigiKeijs).

Mötesspåret: ESUs vs ZIMOS dekodrar

NMRA.org: Beginners Guide Part 5: Adding Power (Eldragning för DC och DCC).

NMRA.org: Standards (Standarder och "Recommanded Practices" från NMRA, bl.a. för DCC. På engelska).

NMRA.org: TN-9 Wiring for DC & DCC

Wiring for DCC (En respekterad hemsida med praktiska råd och dåd för DCC. På engelska.)

Wiring for DCC: What is a DCC Friendly Turnout? (Om att anpassa tvårälsväxlar för digital drift).

Youtube.com: Wiring Model Railways using Terminal Blocks at Chadwick Model Railway | 86. (Eldragning för hembana med DCC).

Tryckta referenser - allmänt

RAF: "Snabbt ökande digitalintresse för MJ i USA." i Allt om Hobby nr 2/1993, s. 12 (Första stegen mot DCC-standarden).

RAF: "NMRAs årsmöte i Valley Forge." i Allt om Hobby nr 3/1993, s. 4 (Diskussioner om att anta Lenz lösning som DCC-protokollet).

Rutger Friberg: "Möt MJ-profilen Bernd Lenz. Digitalvärldens doldis." i Allt om Hobby nr 4/1997.

Otto Berg von Linde: "Från analog till digital drift." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Beskrivning av digitaliseringen av SMJ).

Rutger Friberg: "NMRA-DCC teknikmöte hölls i Tyskland." i Allt om Hobby nr 5/2003, s. 30.

Rutger Friberg: "Bakom kulisserna hos: Digitrax - USA:s största DCC-tillverkare." i Allt om Hobby nr 2/2004 (Reportage).

Rutger Friberg: "NMRA Teknikmöte i Boston: Snart släpps DCC med återkoppling fritt." i Allt om Hobby nr 6/2004.

Rutger Friberg: "Bakom kulisserna hos Zimo." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Reportage).

"Europeiska digitalsamarbetet tar fart." i Allt om Hobby nr 4/2010, s. 10 (Samarbetsorgan för europeiska digitaltillverkare, VHDM).

Tryckta referenser - system, aktuella

Rutger Friberg: "Nya Intellibox II från Uhlenbrock." i Allt om Hobby nr 1/2011 (Recension).

Magnus Colding: "Kom igång med Z21!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 16/2014 (Test av Rocos senaste centralenhet).

Redaktionen: "Piko Smart Control - nytt digitalt körhandtag." i Modelljärnvägsmagasinet nr 25/2016 (Recension).

"Hornby." i Modelljärnvägsmagasinet nr 52/2023, s. 9 (Nytt DCC-system över blåtand, kallat "7000 DCC" ).

Redaktionen: "Snabbtitt: Piko SmartControl Wlan." i Modelljärnvägsmagasinet nr 57/2024.

"Ny digitalcentral." i Allt om Hobby nr 4/2024, s. 24 (YaMoRC YD7010).

Tryckta referenser - komponenter & tips, aktuella

"Ångloksljud." i Allt om Hobby nr 3/2013, s. 8 (Från SV&LV).

Bengt Nylén: "Högtalartest." i Smalspårigt nr 122/2013.

Bengt Nylén: "Uppdatering ljuddelen litt G2." i Smalspårigt nr 123/2013 (Modifieringar).

Daniel Bergqvist: "Ljud till Z4p i skala 0." i Smalspårigt nr 127/2014.

Bengt Nylén: "Lite info om Zimo ljuddekodrar." i Smalspårigt nr 141/2017 (Programmering mm).

Redaktionen: "Nya digitala körhandtag. Lenz LH101 och Piko Smartcontrol light." i Modelljärnvägsmagasinet nr 35/2018.

Per-Åke Jansson: "Jag byggde en DCC-sniffer." i Modelljärnvägsmagasinet nr 36/2019.

"Signalsidans nya dekoder." i Modelljärnvägsmagasinet nr 38/2019, s. 7.

Per Gustafsson: "Dubblera nöjet - kör multipel!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 41/2020 (Multipelkoppling med DCC).

"Pendling med Signalsidan." i Modelljärnvägsmagasinet nr 42/2020, s. 7 (Pendlingsautomatik för DCC).

Olof Wickström: "Synare: Spänning och ström med Alpha Meter." i Modelljärnvägsmagasinet nr 42/2020 (Test av mätinstrument från DCC Concepts).

Lars Ljungberg: "Digitrax DT602DE trådlöst körhandtag." i Modelljärnvägsmagasinet nr 43/2020 (Recension av körhandtag för LocoNet).

Olof Wickström: "Synare: DCC Concepts stay-alive-lösning." i Modelljärnvägsmagasinet nr 44/2021 (Recension av energilager med kondensatorer).

Lars Ljungberg: "Synare: Digitrax UT6." i Modelljärnvägsmagasinet nr 45/2021 (Körhandtag för LocoNet).

Ulf Johnson: "Hjälp på traven. Hur få växelloket att fungera som ett växellok." i Modelljärnvägsmagasinet nr 46/2021 (Förbätrring av gångegenskaprna med Stay alive-dekoder från DCC Concepts).

Bengt Nylén: "Trådlöst körhandtag från Lenz." i Smalspårigt nr 155/2021 (Recension av LH101-R).

"Powerpack från Zimo." i Modelljärnvägsmagasinet nr 48/2022, s. 7 (Stay-alive-lösnimngar).

"Gaugemaster gör ny handkontroll." i Allt om Hobby nr 2/2023, s. 19 (För såväl analog som digital drift).

Hämtad från ”http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=Digital_Command_Control&oldid=56282”