Zinkgjutgods: Skillnad mellan sidversioner
Janfre (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Janfre (diskussion | bidrag) |
||
| (3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
Processen för zinkgjutning innebär att zinkgjutgods främst används för [[storserietillverkare|storserietillverkning]]. Zinkgjutgods används i allmänhet när plast skulle bli för svagt eller lätt, och förekommer i lokchassin till [[storseriemodell]]er, helmetallmodeller av [[rullande materiel]] och [[modellbilar]]. Öppna vagnar som skulle ha blivit [[vagnvikt|för lätta]] i plast framställs ibland i zinkgjutgods. | Processen för zinkgjutning innebär att zinkgjutgods främst används för [[storserietillverkare|storserietillverkning]]. Zinkgjutgods används i allmänhet när plast skulle bli för svagt eller lätt, och förekommer i lokchassin till [[storseriemodell]]er, helmetallmodeller av [[rullande materiel]] och [[modellbilar]]. Öppna vagnar som skulle ha blivit [[vagnvikt|för lätta]] i plast framställs ibland i zinkgjutgods. | ||
{| class="captionBox" | |||
| class="captionedImage" | | |||
https://dst15js82dk7j.cloudfront.net/34982/98131694-VoIx6.jpg | |||
|- | |||
| class="imageCaption" | Skanex [[SJ ellok litt H#Hg|Hg]] i zinkgjutgods. Foto Hokey. | |||
|} | |||
Zinkgjutgods lämpar sig inte särskilt väl för [[mjuklödning]], men zinkgjutgods har ändå förekommit i en del byggsatser. Dessa får då skruvas ihop. Zinkgjutgods kan bearbetas med metallfilar och bågfil. Zinkgjutgods kan i regel också [[lim]]mas efter rengöring, med [[epoxilim]] eller [[snabblim]]. | Zinkgjutgods lämpar sig inte särskilt väl för [[mjuklödning]], men zinkgjutgods har ändå förekommit i en del byggsatser. Dessa får då skruvas ihop. Zinkgjutgods kan bearbetas med metallfilar och bågfil. Zinkgjutgods kan i regel också [[lim]]mas efter rengöring, med [[epoxilim]] eller [[snabblim]]. | ||
Äldre zinkgjutgods (tillverkat mellan 1920 och ca. 1960) kan ibland drabbas av s.k. '''zinkpest'''. Materialet börjar expandera och sprickor och blåsor uppstår. I vissa fall disintegrerar materialet. Zinkpesten beror på små inklusioner av bly. Senare tillverkat zinkgjutgods är mer rent och fenomenet kan då undvikas. | Äldre zinkgjutgods (tillverkat mellan 1920 och ca. 1960) kan ibland drabbas av s.k. '''zinkpest'''. Materialet börjar expandera och sprickor och blåsor uppstår. I vissa fall disintegrerar materialet. Zinkpesten beror på små inklusioner av bly. Senare tillverkat zinkgjutgods är mer rent och fenomenet kan då undvikas. | ||
{| class="captionBox" | |||
| class="captionedImage" | | |||
[[Image:Liliput F-lok bild 1.JPG|Liliputs F-lok]] | |||
|- | |||
| class="imageCaption" | Liliputs F-lok. Underredet företer tecken på zinkpest. Foto: Ola Ahlström. | |||
|} | |||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
| Rad 18: | Rad 31: | ||
[[Kategori: Lim]] | [[Kategori: Lim]] | ||
[[Kategori: Fordonsteknik]] | [[Kategori: Fordonsteknik]] | ||
[[Kategori: Vägfordon]] | [[Kategori: Vägfordon och vägtrafik]] | ||
Nuvarande version från 26 september 2024 kl. 17.40
Zinkgjutgods tillverkas genom att zink gjutes i formar under högt tryck. Materialet blir hårt och kan vara sprött, men ger släta ytor och återger detaljer väl. Zinkgjutgods kallas ibland "die-cast" eller "Zamac". Die-cast avser egentligen pressgjutning av metall i allmänhet, men zink används oftast för framställning av modeller eftersom det förenar många goda egenskaper vid gjutning. Zamac (eller "Mazak") är en legering av zink med små mängder aluminium och koppar.
Processen för zinkgjutning innebär att zinkgjutgods främst används för storserietillverkning. Zinkgjutgods används i allmänhet när plast skulle bli för svagt eller lätt, och förekommer i lokchassin till storseriemodeller, helmetallmodeller av rullande materiel och modellbilar. Öppna vagnar som skulle ha blivit för lätta i plast framställs ibland i zinkgjutgods.
|
|
| Skanex Hg i zinkgjutgods. Foto Hokey. |
Zinkgjutgods lämpar sig inte särskilt väl för mjuklödning, men zinkgjutgods har ändå förekommit i en del byggsatser. Dessa får då skruvas ihop. Zinkgjutgods kan bearbetas med metallfilar och bågfil. Zinkgjutgods kan i regel också limmas efter rengöring, med epoxilim eller snabblim.
Äldre zinkgjutgods (tillverkat mellan 1920 och ca. 1960) kan ibland drabbas av s.k. zinkpest. Materialet börjar expandera och sprickor och blåsor uppstår. I vissa fall disintegrerar materialet. Zinkpesten beror på små inklusioner av bly. Senare tillverkat zinkgjutgods är mer rent och fenomenet kan då undvikas.
|
|
| Liliputs F-lok. Underredet företer tecken på zinkpest. Foto: Ola Ahlström. |
