NKlJ ellok nr 31-45: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) (→Tryckta referenser - modell: Karlsson 1997) |
Janfre (diskussion | bidrag) |
||
| (5 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | <div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
Under första världskriget hade [[smalspår]]iga ([[891 mm]]) [[NKlJ]] problem med kolförsörjningen och dragkraften på sin backiga och kurviga bana. Eftersom moderbolaget Uddeholmsbolaget disponerade flera kraftverk i området valde man att elektrifiera banan. NKlJ valde samma elsystem som SJ redan hade investerat i till malmbanan, växelström med en spänning på 16000 V och en frekvens på 16 2/3 Hz. Inledningsvis användes dock 25 Hz växelström tills dess att omformare inköpts, varför loken utformades så att de kunde hantera bägge frekvenserna. Som dragkraft beställdes femton lok från AEG i Tyskland, som levererades 1920-21; dessa lok är mest kända som "AEG-loken". Loken utfördes som koppelstångslok med invändiga ramar, tre kopplade axlar och två löpaxlar i bisselboggier. Med den valda konfigurationen blev det för trångt mellan ramarna för elmotorer och kuggväxlar, så loken utfördes som s.k. stormotorlok med en motor som drev hjulen via en utväxling, vevstakar, blindaxel och koppelstänger. Loken hade en hytt i varje ände och var multipelkörbara två och två. Loken var vidare utrustade med gaveldörrar och övergångsbryggor för passage till tåg, samt strömavtagare liknande SJ:s PKB. Vid leverans var loken målade i en | Under första världskriget hade [[smalspår]]iga ([[891 mm]]) [[NKlJ]] problem med kolförsörjningen och dragkraften på sin backiga och kurviga bana. Eftersom moderbolaget Uddeholmsbolaget disponerade flera kraftverk i området valde man att elektrifiera banan. NKlJ valde samma elsystem som SJ redan hade investerat i till malmbanan, växelström med en spänning på 16000 V och en frekvens på 16 2/3 Hz. Inledningsvis användes dock 25 Hz växelström tills dess att omformare inköpts, varför loken utformades så att de kunde hantera bägge frekvenserna. Som dragkraft beställdes femton lok från AEG i Tyskland, som levererades 1920-21; dessa lok är mest kända som "AEG-loken". Loken utfördes som koppelstångslok med invändiga ramar, tre kopplade axlar och två löpaxlar i bisselboggier. Med den valda konfigurationen blev det för trångt mellan ramarna för elmotorer och kuggväxlar, så loken utfördes som s.k. stormotorlok med en motor som drev hjulen via en utväxling, vevstakar, blindaxel och koppelstänger. Loken hade en hytt i varje ände och var multipelkörbara två och två. Loken var vidare utrustade med gaveldörrar och övergångsbryggor för passage till tåg, samt strömavtagare liknande SJ:s PKB. Vid leverans var loken målade i en grågrön nyans med svarta dekorränder, röda buffertbalkar och gångbordsflänsar samt svart underrede. Senare blev de brunmålade i en nyans liknande SJ:s. | ||
Loken kom att modifieras genom att gaveldörrarna togs bort, fönstren ersattes med gummiinfattade fönster, ventilatorerna flyttades till två av sidofönstren på varje sida samt nya strömavtagare. Alla lok modifierades inte i samma utsträckning. Loken användes i driften på NKlJ tills nya linjelok anskaffades till NKlJ på 1960-talet. Därefter användes endast fyra av de äldre loken i växling och arbetståg. Dessa fyra lok målades också om i ett nytt färgschema i rött och benvitt. Tre av dem gick kvar i trafik till slutet av 1970-talet. | Loken kom att modifieras genom att gaveldörrarna togs bort, fönstren ersattes med gummiinfattade fönster, ventilatorerna flyttades till två av sidofönstren på varje sida samt nya strömavtagare. Alla lok modifierades inte i samma utsträckning. Loken användes i driften på NKlJ tills nya linjelok anskaffades till NKlJ på 1960-talet. Därefter användes endast fyra av de äldre loken i växling och arbetståg. Dessa fyra lok målades också om i ett nytt färgschema i rött och benvitt. Tre av dem gick kvar i trafik till slutet av 1970-talet. | ||
| Rad 29: | Rad 29: | ||
==AEG-loken i modell== | ==AEG-loken i modell== | ||
{| class="captionBox" | |||
| class="captionedImage" | | |||
[[Image:AEG-lok.jpeg|1000px|AEG-lok.jpeg]] | |||
|- | |||
| class="imageCaption" | Modell av AEG-lok i 1:20, sannolikt tillverkad av AEG inför leveransen. Bilden visar loket i leveransskick. Foto Stefan Nilsson | |||
|} | |||
===Skala 1:87=== | ===Skala 1:87=== | ||
*[[RS-Modell]] [[byggsatser i etsad metall|etsade byggsatser]] (1997) | *[[RS-Modell]] [[byggsatser i etsad metall|etsade byggsatser]] (1997) | ||
| Rad 68: | Rad 75: | ||
==Wiki-sidor om lok== | ==Wiki-sidor om lok== | ||
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]<br />[[NKlJ]] | [[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]<br />[[NKlJ]] | ||
==Webreferenser== | |||
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=223161 Järnvägshistoriskt forum: NKlJ AEG-lok] (Lokindividernas öden). | |||
==Tryckta referenser - förebild== | ==Tryckta referenser - förebild== | ||
| Rad 89: | Rad 99: | ||
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 3." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 21/1983. | Lars Torsner: "AEG-loket. Del 3." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 21/1983. | ||
[[Lars Olov Karlsson]]: "Dekaler och plåtar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997, s. 39 (Avisering av etsplåtar till Of, Rb och NKlJ AEG). | [[Lars Olov Karlsson]]: "Dekaler och plåtar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997, s. 39 (Avisering av [[RS-Modell]] etsplåtar till Of, Rb och NKlJ AEG). | ||
Jack Sangwill: "AEG." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 161/2022 (Byggen med [[Byggsvenskt]]s byggsats). | Jack Sangwill: "AEG." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 161/2022 (Byggen med [[Byggsvenskt]]s byggsats). | ||
</div> | </div> | ||
[[Kategori: Ellok]] | [[Kategori: Ellok]] | ||
Nuvarande version från 26 augusti 2024 kl. 20.51
Historik
Under första världskriget hade smalspåriga (891 mm) NKlJ problem med kolförsörjningen och dragkraften på sin backiga och kurviga bana. Eftersom moderbolaget Uddeholmsbolaget disponerade flera kraftverk i området valde man att elektrifiera banan. NKlJ valde samma elsystem som SJ redan hade investerat i till malmbanan, växelström med en spänning på 16000 V och en frekvens på 16 2/3 Hz. Inledningsvis användes dock 25 Hz växelström tills dess att omformare inköpts, varför loken utformades så att de kunde hantera bägge frekvenserna. Som dragkraft beställdes femton lok från AEG i Tyskland, som levererades 1920-21; dessa lok är mest kända som "AEG-loken". Loken utfördes som koppelstångslok med invändiga ramar, tre kopplade axlar och två löpaxlar i bisselboggier. Med den valda konfigurationen blev det för trångt mellan ramarna för elmotorer och kuggväxlar, så loken utfördes som s.k. stormotorlok med en motor som drev hjulen via en utväxling, vevstakar, blindaxel och koppelstänger. Loken hade en hytt i varje ände och var multipelkörbara två och två. Loken var vidare utrustade med gaveldörrar och övergångsbryggor för passage till tåg, samt strömavtagare liknande SJ:s PKB. Vid leverans var loken målade i en grågrön nyans med svarta dekorränder, röda buffertbalkar och gångbordsflänsar samt svart underrede. Senare blev de brunmålade i en nyans liknande SJ:s.
Loken kom att modifieras genom att gaveldörrarna togs bort, fönstren ersattes med gummiinfattade fönster, ventilatorerna flyttades till två av sidofönstren på varje sida samt nya strömavtagare. Alla lok modifierades inte i samma utsträckning. Loken användes i driften på NKlJ tills nya linjelok anskaffades till NKlJ på 1960-talet. Därefter användes endast fyra av de äldre loken i växling och arbetståg. Dessa fyra lok målades också om i ett nytt färgschema i rött och benvitt. Tre av dem gick kvar i trafik till slutet av 1970-talet.
Huvuddimensioner
Löb: 9,32 m
Hjulbas: 6,6 m
Tjänstevikt: 40,55 ton
Axeltryck: 8,5 ton
Effekt: 330 kW
Sth: 60 km/h
Broms: tryckluft
Axelföljd: 1'C1'
Bilder
|
|
| NKlJ 34 i Hagfors 1920. Källa Samlingsportalen Jvm.KAGD00039 |
|
|
| NKlJ 38 år 1963. Loket har fått igensatt gaveldörr, nya strömavtagare och nya ventilatorer, men de gamla ventilatorerna är kvar. Foto: Rune Carlsson, Samlingsportalen Jvm.KDAJ03581 |
|
|
| NKlJ 33 på 1960-talet. Här har även gavelfönstren fått gummiinfattning och de gamla ventilatorerna svetsats igen. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAG00199 |
AEG-loken i modell
|
|
| Modell av AEG-lok i 1:20, sannolikt tillverkad av AEG inför leveransen. Bilden visar loket i leveransskick. Foto Stefan Nilsson |
Skala 1:87
- RS-Modell etsade byggsatser (1997)
- - NKlJ 31-45 leveransskick.
- - NKlJ 31-45 moderniserat utförande.
|
|
| René Sjöstrand AEG-plåt leveransutförande. Foto: Ola Ahlström |
|
|
| René Sjöstrand AEG plåt moderniserad. Foto: Ola Ahlström |
- 2012 släppte Thomas Jonsson ett underrede till AEG-loken.
|
|
| Thomas Jonsson AEG-lokdriv. Foto: Ola Ahlström |
- 2012 släppte Dekaler & Etsat/Byggsvenskt en byggsats till AEG-loken.
|
|
| Byggsvenskt AEG-plåt. Foto: Ola Ahlström |
|
|
| Byggsvenskt AEG-lokdriv. Foto: Ola Ahlström |
Wiki-sidor om lok
Webreferenser
Järnvägshistoriskt forum: NKlJ AEG-lok (Lokindividernas öden).
Tryckta referenser - förebild
Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998 (Beskrivning och ritning).
René Sjöstrand: "NKlJ AEG elektrolok." i Skarvjärnet nr 3-4/1968 (Beskrivning och ritning).
René Sjöstrand: "Nordmark-Klarälvens Järnvägar - landets största 'bruksbana'." i Tåg nr 4/1971 (Beskrivning och ritning).
Thomas Eriksson: "NKlJ smalspårsbana i takt med tiden." i Allt om Hobby nr 7/1971 (Ritning).
Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).
Lars-Olov Karlsson & Lennart Nilsson: Ellok vid Sveriges järnvägar. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2014.
Tryckta referenser - modell
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Lars Torsner: "Bygg ett el-lok." i Smalspårigt nr 19/1983. (Scratchbygge i H0n3 på ett konverterat ångloksunderrede från MDC, ritning).
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 2." i Smalspårigt nr 20/1983.
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 3." i Smalspårigt nr 21/1983.
Lars Olov Karlsson: "Dekaler och plåtar." i Allt om Hobby nr 5/1997, s. 39 (Avisering av RS-Modell etsplåtar till Of, Rb och NKlJ AEG).
Jack Sangwill: "AEG." i Smalspårigt nr 161/2022 (Byggen med Byggsvenskts byggsats).