NKlJ ellok nr 31-45: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(31 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
==Historik==
Under första världskriget hade [[smalspår]]iga (891 mm) [http://www.historiskt.nu/smalsp/nklj/nklj.html NKlJ] problem med kolförsörjningen och dragkraften på sin backiga och kurviga bana. Eftersom moderbolaget Uddeholmsbolaget disponerade flera kraftverk i området valde man att elektrifiera banan. NKlJ valde samma elsystem som SJ redan hade investerat i till malmbanan, växelström med en spänning på 16000 V och en frekvens på 16 2/3 Hz. Inledningsvis användes dock 25 Hz växelström tills dess att omformare inköpts, varför loken utformades så att de kunde hantera bägge frekvenserna. Som dragkraft beställdes femton lok från AEG i Tyskland, som levererades 1920-21; dessa lok är mest kända som "AEG-loken". Loken utfördes som koppelstångslok med invändiga ramar, tre kopplade axlar och två löpaxlar i bisselboggier. Med den valda konfigurationen blev det för trångt mellan ramarna för elmotorer och kuggväxlar, så loken utfördes som s.k. stormotorlok med en motor som drev hjulen via en utväxling, vevstakar, blindaxel och koppelstänger. Loken hade en hytt i varje ände och var multipelkörbara två och två. Loken var vidare utrustade med gaveldörrar och övergångsbryggor för passage till tåg, samt strömavtagare liknande SJ:s PKB. Vid leverans var loken målade i en grå eller grågrön nyans, senare blev de brunmålade i en nyans liknande SJ:s.  
Under första världskriget hade [[smalspår]]iga ([[891 mm]]) [[NKlJ]] problem med kolförsörjningen och dragkraften på sin backiga och kurviga bana. Eftersom moderbolaget Uddeholmsbolaget disponerade flera kraftverk i området valde man att elektrifiera banan. NKlJ valde samma elsystem som SJ redan hade investerat i till malmbanan, växelström med en spänning på 16000 V och en frekvens på 16 2/3 Hz. Inledningsvis användes dock 25 Hz växelström tills dess att omformare inköpts, varför loken utformades så att de kunde hantera bägge frekvenserna. Som dragkraft beställdes femton lok från AEG i Tyskland, som levererades 1920-21; dessa lok är mest kända som "AEG-loken". Loken utfördes som koppelstångslok med invändiga ramar, tre kopplade axlar och två löpaxlar i bisselboggier. Med den valda konfigurationen blev det för trångt mellan ramarna för elmotorer och kuggväxlar, så loken utfördes som s.k. stormotorlok med en motor som drev hjulen via en utväxling, vevstakar, blindaxel och koppelstänger. Loken hade en hytt i varje ände och var multipelkörbara två och två. Loken var vidare utrustade med gaveldörrar och övergångsbryggor för passage till tåg, samt strömavtagare liknande SJ:s PKB. Vid leverans var loken målade i en grågrön nyans med svarta dekorränder, röda buffertbalkar och gångbordsflänsar samt svart underrede. Senare blev de brunmålade i en nyans liknande SJ:s.  


Loken kom att modifieras med att gaveldörrarna togs bort, fönstren ersattes med gummiinfattade fönster, ventilatorerna flyttades till två av sidofönstren på varje sida samt nya strömavtagare. Alla lok modifierades inte i samma utsträckning. Loken användes i driften på NKlJ tills nya linjelok anskaffades till NKlJ på 1960-talet. Därefter användes endast fyra av de äldre loken i växling och arbetståg. Dessa fyra lok målades också om i ett nytt färgschema i rött och benvitt. Tre av dem gick kvar i trafik till slutet av 1970-talet.
Loken kom att modifieras genom att gaveldörrarna togs bort, fönstren ersattes med gummiinfattade fönster, ventilatorerna flyttades till två av sidofönstren på varje sida samt nya strömavtagare. Alla lok modifierades inte i samma utsträckning. Loken användes i driften på NKlJ tills nya linjelok anskaffades till NKlJ på 1960-talet. Därefter användes endast fyra av de äldre loken i växling och arbetståg. Dessa fyra lok målades också om i ett nytt färgschema i rött och benvitt. Tre av dem gick kvar i trafik till slutet av 1970-talet.


==Huvuddimensioner==
==Huvuddimensioner==
Löb: 9,32 m<br />  Hjulbas: 6,6 m<br />  Tjänstevikt: 40,55 ton<br /> Axeltryck: 8,5 ton <br/> Effekt: 330 kW<br />  Sth: 60 km/h<br />  Broms: tryckluft<br /> [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: 1'C1' <br />
[[Löb]]: 9,32 m<br />  Hjulbas: 6,6 m<br />  Tjänstevikt: 40,55 ton<br /> Axeltryck: 8,5 ton <br/> Effekt: 330 kW<br />  [[Sth]]: 60 km/h<br />  Broms: tryckluft<br /> [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: 1'C1' <br />


==Bilder==  
==Bilder==  
Rad 29: Rad 29:


==AEG-loken i modell==
==AEG-loken i modell==
===Skala 1/87===
{| class="captionBox"
*1997 släppte René Sjöstrand etsplåtar till AEG-loken i såväl originalutförande som modifierat utförande.
| class="captionedImage" |
[[Image:AEG-lok.jpeg|1000px|AEG-lok.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Modell av AEG-lok i 1:20, sannolikt tillverkad av AEG inför leveransen. Bilden visar loket i leveransskick. Foto Stefan Nilsson
|}
 
===Skala 1:87===
*[[RS-Modell]] [[byggsatser i etsad metall|etsade byggsatser]] (1997)
*:- NKlJ 31-45 leveransskick.
*:- NKlJ 31-45 moderniserat utförande.
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
| class="captionedImage" |
Rad 55: Rad 64:
[[Image:Byggsvenskt NKlJ AEG plåt.JPG|Byggsvenskt NKlJ AEG-plåt]]
[[Image:Byggsvenskt NKlJ AEG plåt.JPG|Byggsvenskt NKlJ AEG-plåt]]
|-
|-
| class="imageCaption" | Byggsvenskt AEG-plåt. Foto: Ola Ahlström
| class="imageCaption" | [[Byggsvenskt]] AEG-plåt. Foto: Ola Ahlström
|}
|}
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
Rad 61: Rad 70:
[[Image:Byggsvenskt NKlJ AEG-lokdriv.JPG|Byggsvenskt NKlJ AEG-lokdriv]]
[[Image:Byggsvenskt NKlJ AEG-lokdriv.JPG|Byggsvenskt NKlJ AEG-lokdriv]]
|-
|-
| class="imageCaption" | Byggsvenskt AEG-lokdriv. Foto: Ola Ahlström
| class="imageCaption" | [[Byggsvenskt]] AEG-lokdriv. Foto: Ola Ahlström
|}
|}


==Wiki-sidor om lok==
==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]<br />
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]<br />[[NKlJ]]
 
==Webreferenser==
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=223161 Järnvägshistoriskt forum: NKlJ AEG-lok] (Lokindividernas öden).


==Tryckta referenser - förebild==
==Tryckta referenser - förebild==
Rad 72: Rad 84:
René Sjöstrand: "NKlJ AEG elektrolok." i ''[[Tidskrifter#Skarvjärnet|Skarvjärnet]]'' nr 3-4/1968 (Beskrivning och ritning).
René Sjöstrand: "NKlJ AEG elektrolok." i ''[[Tidskrifter#Skarvjärnet|Skarvjärnet]]'' nr 3-4/1968 (Beskrivning och ritning).


René Sjöstrand: "Nordmark-Klarälvens Järnvägar - landets största 'bruksbana'." i ''[[Tidskrifter#Tåg|Tåg]]'' nr 4/1971 (Beskrivning och ritning).
René Sjöstrand: "Nordmark-Klarälvens Järnvägar - landets största 'bruksbana'." i ''[[Tåg]]'' nr 4/1971 (Beskrivning och ritning).
 
Thomas Eriksson: "NKlJ smalspårsbana i takt med tiden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971 (Ritning).


Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).
Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).
Rad 81: Rad 95:
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.


Lars Torsner: "Bygg ett el-lok." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 19/1983. ([[MJ-termer#Scratchbygge|Scratchbygge]] i [[H0n3]] på ett konverterat ångloksunderrede från MDC). <br/>
Lars Torsner: "Bygg ett el-lok." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 19/1983. ([[Scratchbygge|Scratchbygge]] i [[H0n3]] på ett konverterat ångloksunderrede från [[MDC]], ritning). <br/>
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 2." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 20/1983. <br/>
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 20/1983. <br/>
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 3." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 21/1983. <br/>
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 3." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 21/1983.
 
[[Lars Olov Karlsson]]: "Dekaler och plåtar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997, s. 39 (Avisering av [[RS-Modell]] etsplåtar till Of, Rb och NKlJ AEG).
 
Jack Sangwill: "AEG."  i ''[[Smalspårigt]]'' nr 161/2022 (Byggen med [[Byggsvenskt]]s byggsats).


==Webreferenser==
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=223161 Järnvägshistoriskt forum: NKlJ AEG-lok] (Lokindividernas öden).
</div>
</div>
[[Kategori: Ellok]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: NKlJ]]
[[Kategori: 891 mm]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Epok IVa]]
[[Kategori: Skala H0n3]]
[[Kategori: Byggsvenskt]]
[[Kategori: RS-Modell]]

Nuvarande version från 26 augusti 2024 kl. 20.51

Historik

Under första världskriget hade smalspåriga (891 mm) NKlJ problem med kolförsörjningen och dragkraften på sin backiga och kurviga bana. Eftersom moderbolaget Uddeholmsbolaget disponerade flera kraftverk i området valde man att elektrifiera banan. NKlJ valde samma elsystem som SJ redan hade investerat i till malmbanan, växelström med en spänning på 16000 V och en frekvens på 16 2/3 Hz. Inledningsvis användes dock 25 Hz växelström tills dess att omformare inköpts, varför loken utformades så att de kunde hantera bägge frekvenserna. Som dragkraft beställdes femton lok från AEG i Tyskland, som levererades 1920-21; dessa lok är mest kända som "AEG-loken". Loken utfördes som koppelstångslok med invändiga ramar, tre kopplade axlar och två löpaxlar i bisselboggier. Med den valda konfigurationen blev det för trångt mellan ramarna för elmotorer och kuggväxlar, så loken utfördes som s.k. stormotorlok med en motor som drev hjulen via en utväxling, vevstakar, blindaxel och koppelstänger. Loken hade en hytt i varje ände och var multipelkörbara två och två. Loken var vidare utrustade med gaveldörrar och övergångsbryggor för passage till tåg, samt strömavtagare liknande SJ:s PKB. Vid leverans var loken målade i en grågrön nyans med svarta dekorränder, röda buffertbalkar och gångbordsflänsar samt svart underrede. Senare blev de brunmålade i en nyans liknande SJ:s.

Loken kom att modifieras genom att gaveldörrarna togs bort, fönstren ersattes med gummiinfattade fönster, ventilatorerna flyttades till två av sidofönstren på varje sida samt nya strömavtagare. Alla lok modifierades inte i samma utsträckning. Loken användes i driften på NKlJ tills nya linjelok anskaffades till NKlJ på 1960-talet. Därefter användes endast fyra av de äldre loken i växling och arbetståg. Dessa fyra lok målades också om i ett nytt färgschema i rött och benvitt. Tre av dem gick kvar i trafik till slutet av 1970-talet.

Huvuddimensioner

Löb: 9,32 m
Hjulbas: 6,6 m
Tjänstevikt: 40,55 ton
Axeltryck: 8,5 ton
Effekt: 330 kW
Sth: 60 km/h
Broms: tryckluft
Axelföljd: 1'C1'

Bilder

NKlJ 34

NKlJ 34 i Hagfors 1920. Källa Samlingsportalen Jvm.KAGD00039

NKlJ 38

NKlJ 38 år 1963. Loket har fått igensatt gaveldörr, nya strömavtagare och nya ventilatorer, men de gamla ventilatorerna är kvar. Foto: Rune Carlsson, Samlingsportalen Jvm.KDAJ03581

NKlJ 33

NKlJ 33 på 1960-talet. Här har även gavelfönstren fått gummiinfattning och de gamla ventilatorerna svetsats igen. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAG00199

AEG-loken i modell

AEG-lok.jpeg

Modell av AEG-lok i 1:20, sannolikt tillverkad av AEG inför leveransen. Bilden visar loket i leveransskick. Foto Stefan Nilsson

Skala 1:87

René Sjöstrand NKlJ AEG-plåt leveransutförande

René Sjöstrand AEG-plåt leveransutförande. Foto: Ola Ahlström

René Sjöstrand NKlJ AEG plåt moderniserad

René Sjöstrand AEG plåt moderniserad. Foto: Ola Ahlström
  • 2012 släppte Thomas Jonsson ett underrede till AEG-loken.

Thomas Jonsson NKlJ AEG-lokdriv

Thomas Jonsson AEG-lokdriv. Foto: Ola Ahlström
  • 2012 släppte Dekaler & Etsat/Byggsvenskt en byggsats till AEG-loken.

Byggsvenskt NKlJ AEG-plåt

Byggsvenskt AEG-plåt. Foto: Ola Ahlström

Byggsvenskt NKlJ AEG-lokdriv

Byggsvenskt AEG-lokdriv. Foto: Ola Ahlström

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok
NKlJ

Webreferenser

Järnvägshistoriskt forum: NKlJ AEG-lok (Lokindividernas öden).

Tryckta referenser - förebild

Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998 (Beskrivning och ritning).

René Sjöstrand: "NKlJ AEG elektrolok." i Skarvjärnet nr 3-4/1968 (Beskrivning och ritning).

René Sjöstrand: "Nordmark-Klarälvens Järnvägar - landets största 'bruksbana'." i Tåg nr 4/1971 (Beskrivning och ritning).

Thomas Eriksson: "NKlJ smalspårsbana i takt med tiden." i Allt om Hobby nr 7/1971 (Ritning).

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).

Lars-Olov Karlsson & Lennart Nilsson: Ellok vid Sveriges järnvägar. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2014.

Tryckta referenser - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Lars Torsner: "Bygg ett el-lok." i Smalspårigt nr 19/1983. (Scratchbygge i H0n3 på ett konverterat ångloksunderrede från MDC, ritning).
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 2." i Smalspårigt nr 20/1983.
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 3." i Smalspårigt nr 21/1983.

Lars Olov Karlsson: "Dekaler och plåtar." i Allt om Hobby nr 5/1997, s. 39 (Avisering av RS-Modell etsplåtar till Of, Rb och NKlJ AEG).

Jack Sangwill: "AEG." i Smalspårigt nr 161/2022 (Byggen med Byggsvenskts byggsats).

Hämtad från ”http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=NKlJ_ellok_nr_31-45&oldid=53640”