Stängsel

På denna sida behandlas stängsel vid järnvägar i Sverige.

Inledning

Längs med svenska järnvägar finns i allmänhet stängsel. Syftet med stängslen har varit att hålla banan fri från intrång, samt att markera ägogränsen. Sedan 1945 finns dessutom lagstiftning som ålägger en järnvägs ägare att inhägna banan, främst för att skydda betande tamdjur. Denna lagstiftning är alltjämt i kraft.

Vägövergångar försågs från början med grindar. Fanns bomvakt manövrerade denne grindarna, annars förväntades vägfarande göra det själva.

Finns det andra stängsel längs banan, t.ex. om en angränsade markägare har satt upp stängsel eller om det finns viltstängsel, har inte banägaren ansett sig skyldig att hålla med eget stängsel. Vidare inspekteras inte stängslen längs banan; de åtgärdas först när någon anmäler en skada.

Några undantag från stängsel längs banan har funnits. Järnvägar i Lappland, främst Malmbanan och delar av Inlandsbanan, har inte stängsel eftersom närvaron av betande tamdjur är låg.

Utförande stängsel

Inledningsvis utfördes stängslen som gärdsgårdar, men innan 1906 hade man gått över till att bygga stängsel med slanor som spikats på stolpar. Varianter med en slana upptill kompletterad med ståltråd har också funnits. Trådar och slanor fästes på stängslets utsida, bort från banan. I tätorter användes ibland spjälstaket. Stenmurar har också förekommit.

Med tiden har äldre stängsel förenklats, sannolikt av underhållsskäl, så att stängslet ofta består av stolpar med två eller tre ståltrådar. Denna typ av stängsel har blivit långlivad, och syns i allmänhet fortfarande längs järnvägslinjer som inte dragits om sedan 1990-talet. Nya järnvägslinjer som byggts av Banverket och Trafikverket har i allmänhet försetts med Gunnebostängsel. Det gäller också linjesträckningar som dragits om sedan 1988.

Stängslet följer i allmänhet ägogränsen för järnvägsfastigheten. Det innebär att diken, skärningar och järnvägsbankar ligger innanför stängslet och att stängslet kan ligga en bit bort från banan. Vid vissa platser har man inte ansett sig behöva stängsel, t.ex. längs med stränder eller ovanför bergsbranter.

Stängsel med tre slanor, från Inlandsbanans byggnad	Stängsel med en slana, från Banlära	Stängsel med stenmur, från Banlära

Klicka på bilderna för förstoringar.

Utförande grindar

Grindar sattes upp vid obevakade järnvägsgångar när järnvägarna byggdes, åtminstone till 1920-talet. De grindar som sattes upp syftade till trafiksäkerhet. De byggdes i trä med lite olika utformning. Fr.o.m. 1930-talet lämnades grindarna ofta öppna, även om de satt kvar. Gissningsvis var bilister inte så sugna på att hoppa ut för att öppna och stänga grindar. Det fanns också grindar som sattes upp vid bevakade järnvägsövergångar med bomvakt, se vidare svenska vägskydd.

Grindarna är i allmänhet placerade en bit bort från spåret, sannolikt för att man ska få plats ett fordon hinderfritt mellan grinden och spåret.

Grind av plank, från Inlandsbanans byggnad	Grind av plank och ståltråd, från Banlära

Klicka på bilderna för förstoringar.

Bilder

Vägövergång med grind. Grinden är helt utförd i trä. Notera att vänstra stolpen är i sten och högra i trä. Stängslet har en slana överst och trådar under. Källa Digitalt museum JvmKABA01134.

Vägövergång med grind på statsbanan Järna - Norrköping. Grinden är utförd med virke och ståtråd, och bägge stolparna är av trä. Skylten ovanpå grinden lyder: "Stäng grinden! Passera ej banan då tåg höres eller synes." Anslaget på stolpen går tyvärr inte att läsa. Stängslet har även här en slana överst och trådar under. Källa Digitalt museum JvmKDAB01031.

Vägövergång på f.d. NÖJ mellan Örebro och Pålsboda 1962 (891 mm). Stängslet har inga slanor, och ingen stänger längre grindarna. Grinden närmast fotografen ligger i gräset bredvid stolpen. Bilden är sannolikt tagen sista dagen med trafik. Källa Digitalt museum JvmKDAJ01620.

Mälarbanan 2018, Svartvikstunneln. Notera Gunnebostängslet i bakgrunden. Foto Holger Ellgaard, Wikimedia Commons.

Webreferenser - förebild

Byggfakta: Gunnebostängsel

riksdagen.se: Lag (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m.m.

Trafikverket: Om stängsling vid järnväg

Wikipedia: Gunnebostängsel

Webreferenser - modell

Railroad Model Craftsman: Make your own chain link fence (H0)

Youtube: Chain Link Fence – Model Railroad Scenery (H0)

Tryckta referenser - förebild

Gustaf Welin (red.): "Stängsel" i Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning. Del 2. Bana och byggnader. Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906, sid. 216ff.

Hemming Olsson (red.): "Stängsel, grindar och bommar." i Banlära. Järnvägars byggnad och underhåll (1:sta bandet). Stockholm: Kungl. Järnvägstyrelsen 1915, sid. 427ff.

Kungl. Järnvägstyrelsen: "Stängsel." i Teknisk-ekonomisk redogörelse för anläggningen av statsbanan Östersund-Ulriksfors med bispår till Hammerdal och Strömsund (Meddelanden N:r 12). Stockholm: författaren 1917, sid. 130f.

Kungl. Järnvägstyrelsen: "Vägkorsningar och vägomläggningar." i Teknisk-ekonomisk redogörelse för anläggningen av statsbanan Östersund-Ulriksfors med bispår till Hammerdal och Strömsund (Meddelanden N:r 12). Stockholm: författaren 1917, sid. 71ff.

Kungl. Järnvägstyrelsen: "Hägnad" i Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro (andra bandet). Stockholm: författaren 1931, s. 248ff.

"Hägnad." i Statens Järnvägar: "Järnvägars byggnad och underhåll." Stockholm: Författaren 1947.

John-Eric Gustafsson: Hägnader och stängsel i kulturlandskapet. Historik och arbetsbeskrivning över äldre och modernt hägnadsarbete (Praktisk fornvärd nr 1. 2:ra uppl.). Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag 2002

Tryckta referenser - modell

LOK: "Nätstaket i H0" i Allt om Hobby nr 2/1996, s. 69 (Från Alloy Forms).

Lars Malkar: "Håll ordning på krittren!" i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Bygge av staket, H0).

Örjan Svane: "Stadiga staket i Nättrabyhamn." i Smalspårigt nr 138/2017 (4 mm skala).