Tågmagasin: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(17 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Tågmagasin''' brukar användas för den del av modelljärnvägen som är "utanför scenen", där tågen hamnar när de gjort sitt jobb i ett [[trafikspel]] t.ex. Många modelljärnvägar använder olika former av tågmagasin eftersom nästan ingen modelljärnväg kan avbilda ett komplett järnvägsnät. Vill man bedriva [[introduktion till MJ-trafik|planerad trafik]] på sin modelljärnväg är tågmagasin ofta nödvändiga, särkilt om man vill bedriva trafik av huvudlinjekaraktär med tät trafik med långa tåg.
'''Tågmagasin''' brukar användas för den del av modelljärnvägen som är "utanför scenen", där tågen hamnar när de gjort sitt jobb i ett [[trafikspel]] t.ex. Många [[modelljärnväg]]ar använder olika former av tågmagasin eftersom nästan ingen modelljärnväg kan avbilda ett komplett järnvägsnät. Vill man bedriva [[introduktion till MJ-trafik|planerad trafik]] på sin modelljärnväg är tågmagasin ofta nödvändiga, särkilt om man vill bedriva trafik av huvudlinjekaraktär med tät trafik med långa tåg. Trafiktekniskt brukar tågmagasin fungera som en [[station]].


Amerikanska erfarenheter säger att man aldrig har för mycket uppställningsspår; behovet av handla MJ-fordon överskrider alltid tillgäglig plats. Samtidigt vill man ju ha kvar utrymme till själva modelljärnvägen.
Amerikanska erfarenheter säger att man aldrig har för mycket uppställningsspår; behovet av handla MJ-fordon överskrider alltid tillgäglig plats. Samtidigt vill man ju ha kvar utrymme till själva modelljärnvägen.
Rad 7: Rad 7:
* [[Skuggbangård]], där bangården ställs upp så att den inte syns, antingen under banan eller i ett annat rum.
* [[Skuggbangård]], där bangården ställs upp så att den inte syns, antingen under banan eller i ett annat rum.
* [[Uppställningsbangård]], där man ställer upp tågen. Denna kan göras både dold och synlig.  
* [[Uppställningsbangård]], där man ställer upp tågen. Denna kan göras både dold och synlig.  
Många har nog tänkt att bygga en dold uppställningsbangård för denna funktion. Det är dock svårt att få en överbyggd uppställningsbangård att fungera väl, och det är svårt att komma åt vagnar för eventuell "handrangering".


Nedan följer en tabell med alternativa lösningar för tågmagasin:
Nedan följer en tabell med alternativa lösningar för tågmagasin:
Rad 16: Rad 14:
| '''Nackdelar'''<br />
| '''Nackdelar'''<br />
|-
|-
| 1. Uppställningbangård med växlar och eventuellt en vändslinga (Byggs som en vanlig bangård med växelgator och eventuellt en vändslinga för att vända tågen.)<br />
| 1. Uppställningbangård med växlar och eventuellt en [[vändslinga]].<br/> (Byggs som en vanlig bangård med växelgator och eventuellt en [[vändslinga]] för att vända tågen.)<br />
|
|
* Går att bygga med vanlig spårmaterial som finns i handeln.
* Går att bygga med vanlig spårmaterial som finns i handeln.
* Passar för automatiskt drift.
* Passar för automatiskt drift.
|
|
* Mycket utrymmeskrävande.
* Utrymmeskrävande.
* Kräver vändslingeautomatik vid [[2R]]-drift.
* Kräver [[vändslinga|vändslingeautomatik]] vid [[2R]]-drift.
|-
|-
| 2. Uppställningbangård med växlar och en vändskiva i ena änden. (Byggs som ovan, men växlarna i ena änden ersätts med en vändskiva.)<br />
| 2. Uppställningbangård med växlar och en [[vändskiva]] i ena änden.<br/> (Byggs som ovan, men växlarna i ena änden ersätts med en [[vändskiva]].)<br />
|
|
* Kräver lite mindre utrymme, framför allt på längden.
* Kräver lite mindre utrymme, framför allt på längden.
Rad 35: Rad 33:
|
|
* Mycket besvärlig att automatisera.
* Mycket besvärlig att automatisera.
* Begränsad tåglängd.
|-
|-
| 4. Kassetter. (Lösa "kassetter" för tåg och lok.)<br />
| 4. Kassetter. (Lösa "kassetter" för tåg och lok.)<br />
Rad 46: Rad 43:


==Referenser==
==Referenser==
[https://www.trains.com/mrr/how-to/expert-tips/three-types-of-staging-yards/?fbclid=IwAR1QhZD2OhmJVmv9AKpAVBm51v1VHGCqzS_jfVOkhyFYiMRJeseYPhrOBy0 Model Railroader: Three Types of Staging Yards]
Leif Elgh: "Månadens spårplan. Parkeringshuset." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1975 (Tågmagasin för många tåg i flera våningar.)
Leif Elgh: "Månadens spårplan. De dolda spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Olika lösningar för tågmagasin och dölja godsvagnar).
Bo Holmgren: "Antitunneltankar." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Att undvika tunnelportar där spåren lämnar den synliga delen av anläggningen).
Olof Wickström: "Underjordiskt." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Olika lösningar för underjordiska tågmagasin).
Olof Wickström: "Underjordiskt." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Olika lösningar för underjordiska tågmagasin).


Hans Svensson: "Bakom kulisserna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002 (Olika lösningar för tågmagasin).
Hans Svensson: "Bakom kulisserna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002 (Olika lösningar för tågmagasin).
Ola Bengtsson: "Dold bangård - övervakning utan elektronik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013 (Med lampor, rör och speglar).


Anders Stéen: "Lägg tågmagasinet på hyllan!"  i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019 (Tågmagasin med växlar och vändskiva dolt i en bokhylla. [[H0]]).
Anders Stéen: "Lägg tågmagasinet på hyllan!"  i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019 (Tågmagasin med växlar och vändskiva dolt i en bokhylla. [[H0]]).
Rad 54: Rad 61:
Olof Wickström: "Ett par ord om osynlighet."  i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Om att dölja spåret in till ett tågmagasin).
Olof Wickström: "Ett par ord om osynlighet."  i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Om att dölja spåret in till ett tågmagasin).


Lars Ljungberg: "Castro - en fiddle yard." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (I [[skala 0]]).
Lars Ljungberg: "Castro - en fiddle yard." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (För [[moduler|modultrafik]] i [[skala 0]]).
 
Niclas Westerlund: "Servodrivna växlar till ett [[treräls]] tågmagasin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024.


[[Kategori: Tågmagasin]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: MJ-termer]]
[[Kategori: MJ-termer]]
[[Kategori: Tågmagasin]]
[[Kategori: Anläggningsbygge]]
[[Kategori: Spår]]
[[Kategori: Bana]]

Nuvarande version från 25 augusti 2024 kl. 19.06

Tågmagasin brukar användas för den del av modelljärnvägen som är "utanför scenen", där tågen hamnar när de gjort sitt jobb i ett trafikspel t.ex. Många modelljärnvägar använder olika former av tågmagasin eftersom nästan ingen modelljärnväg kan avbilda ett komplett järnvägsnät. Vill man bedriva planerad trafik på sin modelljärnväg är tågmagasin ofta nödvändiga, särkilt om man vill bedriva trafik av huvudlinjekaraktär med tät trafik med långa tåg. Trafiktekniskt brukar tågmagasin fungera som en station.

Amerikanska erfarenheter säger att man aldrig har för mycket uppställningsspår; behovet av handla MJ-fordon överskrider alltid tillgäglig plats. Samtidigt vill man ju ha kvar utrymme till själva modelljärnvägen.

Det finns flera olika former av tågmagasin, några av de vanligare är:

  • Fummelstation, där man plockar fordon för hand.
  • Skuggbangård, där bangården ställs upp så att den inte syns, antingen under banan eller i ett annat rum.
  • Uppställningsbangård, där man ställer upp tågen. Denna kan göras både dold och synlig.

Nedan följer en tabell med alternativa lösningar för tågmagasin:

Variant
Fördelar
Nackdelar
1. Uppställningbangård med växlar och eventuellt en vändslinga.
(Byggs som en vanlig bangård med växelgator och eventuellt en vändslinga för att vända tågen.)
  • Går att bygga med vanlig spårmaterial som finns i handeln.
  • Passar för automatiskt drift.
2. Uppställningbangård med växlar och en vändskiva i ena änden.
(Byggs som ovan, men växlarna i ena änden ersätts med en vändskiva.)
  • Kräver lite mindre utrymme, framför allt på längden.
  • Besvärlig att automatisera.
3. Travers. (En spårtravers med ett visst antal spår.)
  • Kräver mindre utrymme än alternativ 2, speciellt på längden.
  • Mycket besvärlig att automatisera.
4. Kassetter. (Lösa "kassetter" för tåg och lok.)
  • Mycket utrymmesbesparande.
  • Expanderbar - det är bara att bygga fler kassetter.
  • Omöjlig att automatisera.

Referenser

Model Railroader: Three Types of Staging Yards

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Parkeringshuset." i Allt om Hobby nr 2/1975 (Tågmagasin för många tåg i flera våningar.)

Leif Elgh: "Månadens spårplan. De dolda spåren." i Allt om Hobby nr 6/1979 (Olika lösningar för tågmagasin och dölja godsvagnar).

Bo Holmgren: "Antitunneltankar." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -95. Exempelsamling. Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Att undvika tunnelportar där spåren lämnar den synliga delen av anläggningen).

Olof Wickström: "Underjordiskt." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -97. Uppgraderingar. Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Olika lösningar för underjordiska tågmagasin).

Hans Svensson: "Bakom kulisserna." i Allt om Hobby nr 1/2002 (Olika lösningar för tågmagasin).

Ola Bengtsson: "Dold bangård - övervakning utan elektronik." i Modelljärnvägsmagasinet nr 12/2013 (Med lampor, rör och speglar).

Anders Stéen: "Lägg tågmagasinet på hyllan!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 36/2019 (Tågmagasin med växlar och vändskiva dolt i en bokhylla. H0).

Olof Wickström: "Ett par ord om osynlighet." i Modelljärnvägsmagasinet nr 42/2020 (Om att dölja spåret in till ett tågmagasin).

Lars Ljungberg: "Castro - en fiddle yard." i Modelljärnvägsmagasinet nr 44/2021 (För modultrafik i skala 0).

Niclas Westerlund: "Servodrivna växlar till ett treräls tågmagasin." i Modelljärnvägsmagasinet nr 58/2024.