Per Albin-torp

Med "Per Albin-torp" menas ett torp som byggdes för arbetare på landsbygden med hjälp av en statlig fond mellan 1933 och 1948.

Bakgrund

I samband med den s.k. "kohandeln" mellan Bondeförbundet och Socialdemokraterna 1933 bildades bl.a. en fond till skogsarbetare och andra arbetare på landsbygden, för att finansiera investeringar i småbruk. Syftet var att förbättra arbetarnas bostadssituation och möjliggöra en stödförsörjning genom innehavet av ett småjordbruk. Namnet Per Albin-torp kom från Per Albin Hansson som var statsminister under i stort sett hela tiden fonden var aktiv. Det officiella namnet var "arbetarsmåbruk".

Det fanns flera föregångare med offentligt finansierade lån till småbruk, en av mer omfattande var egnahemslån till jordbruksfastigheter som lanserades 1904. Dessa var dock inte särskilt riktade till arbetare.

I början byggdes de flesta arbetarsmåbruken i norra Sverige, men med tiden kom de byggas även längre söderut.

Under 1940-talet började intresset för att ta upp lån för denna typ av småbrukarfastigheter avta. Antalet beviljade lån minskade snabbt, 1945 var sista året lån beviljades. Åren därefter avvecklades fonden.

Byggnaderna

För att stödja de som fick lån till Per Albin-torp tog man så småningom fram typritningar till de byggnader som kunde behövas. Dessa var dock aldrig tvingande, utan var tänkta att vara ett förslag på hur byggnaderna kunde byggas.