Paragraf 100

Inledning

Paragraf 100 var ett sätt för SJ att försöka reducera kostnaderna för driften på trafiksvaga järnvägssträckor. I korthet gick paragraf 100 ut på att ordna möten (och förbigångar) även vid obevakade driftplatser, något som annars var förbjudet. Namnet var helt enkelt paragrafens nummer i Säkerhetsordningen (Säo).

Relevansen för en modelljärnvägsbyggare kan dels vara att man önskar återskapa en järnvägsmiljö där paragraf 100 tillämpades, dels att utnyttja den personalbesparande effekten på modelljärnvägen. Vid t.ex. modultrafik har det visat sig vara svårt att rekrytera tillräckligt mycket trafikpersonal.

Beskrivningen av §100 nedan följer 1941 års Säo.

Obevakade driftplatser på en §100-bana behövde inte ha infartssignaler, vilket också kan bespara modellbyggaren en del besvär. Anledningen till detta var helt enkelt att på en obevakad driftplats finns det ingen som kan manövrera signalerna. Istället användas en orienteringstavla, som stod på försignalavstånd (ca 500 m) från driftplatsen.

Fig 44a visar orienteringsmärke för driftplats utan huvudsignal.

Begrepp

Gränsplats (för visst tåg): plats längs linjen där telefon finnes så att tbfh kan kontakta stationspersonal på närmaste bevakade station.

Mötesplats: Plats på linjen där två tåg skall mötas.

Bevakad driftplats: med huivudsignal försedd plats, där tågexpeditionen skall vara bemannad vid tågrörelse.

Fler säo-begrepp finns här.

I figur 1 ovan kan både F, G och H utgöra gräns- eller mötesplats för visst tåg om §100 tillämpas, allt som krävs är en telefon. Vid "normal drift" kan endast ett tåg befinna sig på tåganmälanssträckan mellan E och I, under §100 kan fyra tåg finnas ute på denna sträcka.

Tåganmälan i §100

Figur 1: Översikt över banbegreppen. Ur SJ Säo 1941.

Flera tåg åt samma håll

Antag att tåg 0 skall gå från E till I, medan föregående tåg 00 finns mellan F och G (se fig 1).

1. Då ger tågklareraren i I klarsignal till tågklareraren i E genom att anmäla "Klart 0 endast till F" och anger orsaken till att inte hela tåganmälanssträckan disponeras (föregående tåg finns mellan F och G). Denna klarsignal ges därefter skriftligen till tågbefälhavaren på tåg 0 av tågklareraren i E, avgångssignal räcker inte.
2. Tkl i E anmäler därefter "0 ut" till I som vanligt.
3. När sedan tåg 0 kommer till F anmäler tågbefälhavaren "0 in i F" till både I och E.
4. Om tågklareraren i I har mottagit "00 in i G" från föregående tåg, kan I då anmäla "Klart 0 endast till G" till tågbefälhavaren på tåg 0. Denna anmälan skall skrivas av och ges till lokpersonalen, varefter tåget kan avgå.

Tågmöte på obevakad driftplats

Antag att tåg 0 skall gå från E till I och möta tåg 00 i F (se fig 1).

1. Då ger tågklareraren i I klarsignal till E genom att anmäla "Klart 0 endast till F" och anger orsaken till att inte hela tåganmälanssträckan disponeras (mötande tåg i detta fall). Denna klarsignal måste ges skriftligen av tågklareraren i E till tågbefälhavaren på tåg 0, avgångssignal räcker inte.
2. Tågklareraren i E anmäler därefter "0 ut" till I som vanligt.
3. Tågklareraren i I förfar på samma sätt med tåg 00.
4. När tågen ankommer till F skall de stanna utanför infartsväxeln. Det tåg som kommer först växlas in på sidotågväg av tågbefälhavaren, och avger signalen "tåg kommer".
5. Därefter lägger tågbefälhavaren för det första tåget om växeln till infart för det andra tåget, och ger signal om växlingsrörelse för att släppa in det andra tåget.
6. Tågbefälhavaren på tåg 0 skall efter ankomst till mötesplatsen anmäla "0 in i F" till E, samt ta emot "Klart 00 till E". Denna order överlämnas skriftligen till tågbefälhavaren på tåg 00.
7. Tågbefälhavaren på tåg 00 anmäler på motsvarande sätt "00 in i F" till I och tar emot "Klart 0 till I", och lämnar ordern skriftligt till tågbefälhavaren på tåg 0. När bägge tågen fått sin skriftliga order, kan tågen avgå.

Förbigång på obevakad driftplats

Antag att tåg 0 skall gå från E till I och förbigås av tåg 00 i F (se fig 1).

1. Då ger tågklareraren i I klarsignal till E genom att anmäla "Klart 0 endast till F" och anger orsaken till att inte hela tåganmälanssträckan disponeras (förbigång i detta fall). Denna klarsignal måste ges skriftligen av tågklareraren i E till tågbefälhavaren på tåg 0, avgångssignal räcker inte.
2. Tågklareraren i E anmäler därefter "0 ut" till I som vanligt.
3. När sedan tåg 0 kommer till F anmäler tågbefälhavaren "0 in i F" till både I och E, och gör därefter iordning tågvägen för tåg 00.
4. När tåg 00 ankommer till F, ger tågbefälhavaren på tåg 0 signal om växlingsrörelse till 00 för att medge infart.

Användning i MJ-trafik

Paragraf 100 har flera fördelar vid modultrafik, genom att den medger möten på obevakade stationer och att slippa infartssignaler, vilket i alla fall saknas på många moduler. Samtidigt är det klart att arbetsbelstningen på både tågpersonal och tågklarerare ökar. Tågpersonalen måste ersätta stationspersonalen på de obevakade stationerna, och tågklarerarna på de återstående bevakade stationerna måste hålla reda på ett flertal tåg på tåganmälanssträckorna. Även om man hoppar över skriftliga order på modelljärnvägen, blir det mer att göra för de som är kvar. Paragraf 100 kräver förmodligen walk-around control och att växlarna kan manövreras från valfri sida, eftersom tågpersonalen måste vidta åtgärder vid stationerna.

Notera att det behövs telefoner vid de obevakade mötesplatserna, eftersom tågpersonalen ska utväxla tåganmälan enligt §100.

Historik

1914 års lokalbanekommité föreslog att statsbanelinjer med svag trafik skulle kunna trafikeras med förenklade driftsformer. Dessa bestämmelser tillämpades som försök på linjen Älvsbyn-Piteå. Så småningom började liknande bestämmelser tillämpas på några andra linjer. I 1934 års Säo infördes så paragraf 100, en delvis modifierad version av försöksbestämmelserna, där en drivkraft var det pågående bygget av Inlandsbanan. §100 användes inte endast där, utan också på diverse bibanor i hela Sverige. Det var noga reglerat vilka banor som fick använda §100.

Metoden kom med tiden att utsättas för kritik, inte minst från personalorganisationerna, och kallades för "djungelparagrafen". Efter en svår olycka utanför Arvidsjaur 1956, där en rälsbuss kolliderade med ett godståg och fjorton personer avled, slutade SJ tillämpa §100 dagen efter olyckan. En del mindre enskilda järnvägar tillämpade dock §100 även efter 1956, t.ex. GSJ och KNJ.

Banverket införde ett liknande system för Förenklad Trafik 1989, som senare kallades System F.

Webrereferenser

Ekeving.se: Trafiksvaga linjer (Olika metoder för förenklad trafik).

Järnvägshistoriskt Forum: §100 på GSJ

Postvagnen: §100

Tryckta referenser

Statens Järnvägar 1906-1931. Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen 1931.

Säkerhetsordning vid Statens Järnvägar. Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen 1941.

Thord Olsson: "Fem tjänster i en." i Signalen nr 5/1950 (Behandlar vardagstrafik med §100).

"50 år efter tragedin." i Norrländska Socialdemokraten 28 mars 2006 (Om olyckan som innebar att §100 togs bort).