Svensk industri för MJ: livsmedel: Skillnad mellan sidversioner
Janfre (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Janfre (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Kladd för ny sida | Kladd för ny sida | ||
Fram till att järnvägar började byggas i Sverige hade den agrara revolutionen ökat produktiviteten på det svenska jordbruket i snabb takt. Förändringarna omfattade bland annat växelbruk, d.v.s. att en serie av olika grödor över flera år odlades på åkrarna, sammanslagning till större odlingslotter (i Sverige genom skiftesreformerna), och införandet av harven. När järnvägar började byggas i Sverige 1856 pågick forfarande det laga skiftet, som ökade de enskilda hemmanens oberoende och gjorde att byarna delades upp. | Fram till att järnvägar började byggas i Sverige hade den agrara revolutionen ökat produktiviteten på det svenska jordbruket i snabb takt sedan 1700-talets slut. Förändringarna omfattade bland annat växelbruk, d.v.s. att en serie av olika grödor över flera år odlades på åkrarna, sammanslagning till större odlingslotter (i Sverige genom skiftesreformerna), och införandet av harven. När järnvägar började byggas i Sverige 1856 pågick forfarande det laga skiftet, som ökade de enskilda hemmanens oberoende och gjorde att byarna delades upp. | ||
Den här produktivitetsökningen var en nödvändig förutsättning för den gryende urbaniseringen, och för industrialismen. Jordbrukets överskott innebär att mat kunde produceras till stadsbor och fabriksarbetare. | Den här produktivitetsökningen var en nödvändig förutsättning för den gryende urbaniseringen, och för industrialismen. Jordbrukets överskott innebär att mat kunde produceras till stadsbor och fabriksarbetare. Detta innebär också att en livsmedelsindustri som försåg människor utanför jordbruket med livsmedel hade funnits långt innan industrialiseringen. Den agrara revolutionen innebar dock en kraftig ökning av livsmedelsproduktionen för avsalu. | ||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
Versionen från 13 oktober 2025 kl. 19.49
Kladd för ny sida
Fram till att järnvägar började byggas i Sverige hade den agrara revolutionen ökat produktiviteten på det svenska jordbruket i snabb takt sedan 1700-talets slut. Förändringarna omfattade bland annat växelbruk, d.v.s. att en serie av olika grödor över flera år odlades på åkrarna, sammanslagning till större odlingslotter (i Sverige genom skiftesreformerna), och införandet av harven. När järnvägar började byggas i Sverige 1856 pågick forfarande det laga skiftet, som ökade de enskilda hemmanens oberoende och gjorde att byarna delades upp.
Den här produktivitetsökningen var en nödvändig förutsättning för den gryende urbaniseringen, och för industrialismen. Jordbrukets överskott innebär att mat kunde produceras till stadsbor och fabriksarbetare. Detta innebär också att en livsmedelsindustri som försåg människor utanför jordbruket med livsmedel hade funnits långt innan industrialiseringen. Den agrara revolutionen innebar dock en kraftig ökning av livsmedelsproduktionen för avsalu.