Modelljärnvägsmotorer - Versionshistorik

Janfre: /* Tryckta referenser */

2026-06-05T06:35:08Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 5 juni 2026 kl. 08.35
Rad 166:		Rad 166:
	[[Kategori: DC]]		[[Kategori: DC]]
	[[Kategori: El och elektronik]]		[[Kategori: El och elektronik]]
			[[Kategori: Dragfordon]]
	[[Kategori: Fordonsteknik]]		[[Kategori: Fordonsteknik]]
	[[Kategori: Byggtekniker]]		[[Kategori: Byggtekniker]]
	[[Kategori: Scratchbygge]]		[[Kategori: Scratchbygge]]

Janfre: /* Tryckta referenser */

2026-05-31T12:17:16Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 31 maj 2026 kl. 14.17
Rad 159:		Rad 159:

	Jan Ågersten: "Dekoderprogramering för Märklins Softdrive [[Sinusmotor]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Med [[Märklin]]s dekodrar).		Jan Ågersten: "Dekoderprogramering för Märklins Softdrive [[Sinusmotor]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Med [[Märklin]]s dekodrar).

			"Fler motorvarianter från Micromotor." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 67, s. 7.

	[[Kategori: Elmotorer]]		[[Kategori: Elmotorer]]

Janfre: /* Borstlös motor */

2026-04-28T03:11:07Z

Borstlös motor

← Äldre version		Versionen från 28 april 2026 kl. 05.11
Rad 65:		Rad 65:
	[[Märklin]] utvecklade en egen borstlös motor, den s.k. sinusmotorn, i flera generationer fr.o.m. 1990-talet.		[[Märklin]] utvecklade en egen borstlös motor, den s.k. sinusmotorn, i flera generationer fr.o.m. 1990-talet.
	*Den första generationens sinusmotor, den s.k. C-sinusmotorn har större diameter än längd (s.k. [[pannkaksmotor]]) och och styrelektroniken realiserad i hårdvara. Denna började ersätta [[allströmsmotor]]er i [[Märklin]]s [[dragfordon]] för [[H0]] fr.o.m. 2000.		*Den första generationens sinusmotor, den s.k. C-sinusmotorn har större diameter än längd (s.k. [[pannkaksmotor]]) och och styrelektroniken realiserad i hårdvara. Denna började ersätta [[allströmsmotor]]er i [[Märklin]]s [[dragfordon]] för [[H0]] fr.o.m. 2000.
	*År 2007 lanserades en ny generation, den s.k. softdrive sinus. Den hade dels en ny formfaktor, för att passa bättre i ånglok var längden nu större än diametern, dels reglerades motorstyrningen nu med mjukvara.		*År 2007 lanserades en ny generation, den s.k. softdrive sinus. Den hade dels en ny formfaktor, för att passa bättre i ånglok var längden nu större än diametern, dels reglerades motorstyrningen med mjukvara.

	Sinusmotorn levererade hög verkningsgrad och goda körprestanda, men har nu tagits bort från Märklins produktion. Dels kostade de mer än andra [[likströmsmotor]]er, dels var det ibland svårt att få motorstyrningen att fungera ihop med [[lokdekodrar]] från andra tillverkare.		Sinusmotorn levererade hög verkningsgrad och goda körprestanda, men har nu tagits bort från Märklins produktion. Dels kostade de mer än andra [[likströmsmotor]]er, dels var det ibland svårt att få motorstyrningen att fungera ihop med [[lokdekodrar]] från andra tillverkare.

Janfre: /* Konventionell likströmsmotor */

2026-03-26T06:21:57Z

Konventionell likströmsmotor

← Äldre version		Versionen från 26 mars 2026 kl. 08.21
Rad 31:		Rad 31:
	Hastigheten för en likströmsmotor beror på effektivvärdet på spänningen som matas till rotorn. Om rotorn har ett udda antal poler kan rotationsriktningen kontrollaras med att polvända matningsspänningen. Fler poler i rotorn brukar innebära en jämnare gång.		Hastigheten för en likströmsmotor beror på effektivvärdet på spänningen som matas till rotorn. Om rotorn har ett udda antal poler kan rotationsriktningen kontrollaras med att polvända matningsspänningen. Fler poler i rotorn brukar innebära en jämnare gång.

	Permanentmagneterna i en konventionell likströmsmotor attraherar järnet i rotorn. Det kan innebära att rotorn i vila intar vissa jämviktslägen. Om man vrider på motoraxeln känner man hur motorn hittar dessa lägen. Denna effekt kallas kuggning och kan innebära ojämn gång, särskilt vid låga varvtal. ~~Effekten~~ kan minskas med att göra rotorn en aning spiralvriden, och med flera poler som nämnts oven.		Permanentmagneterna i en konventionell likströmsmotor attraherar järnet i rotorn. Det kan innebära att rotorn i vila intar vissa jämviktslägen. Om man vrider på motoraxeln känner man hur motorn hittar dessa lägen. Denna effekt kallas kuggning och kan innebära ojämn gång, särskilt vid låga varvtal. Kuggningen kan minskas med att göra rotorn en aning spiralvriden, och med flera poler som nämnts oven.

	Konventionella likströmsmotorer för MJ-bruk brukar ha tre eller fem poler. Denna motortyp har dominerat [[modelljärnväg]]ar med [[likström]]sdrift sedan starten under 1930-talet, och är fortfarande vanligt förekommande. Det typ som oftast förekommer är öppen.		Konventionella likströmsmotorer för MJ-bruk brukar ha tre eller fem poler. Denna motortyp har dominerat [[modelljärnväg]]ar med [[likström]]sdrift sedan starten under 1930-talet, och är fortfarande vanligt förekommande. Det typ som oftast förekommer är öppen.

Janfre: /* Konventionell likströmsmotor */

2026-03-26T06:21:35Z

Konventionell likströmsmotor

← Äldre version		Versionen från 26 mars 2026 kl. 08.21
Rad 31:		Rad 31:
	Hastigheten för en likströmsmotor beror på effektivvärdet på spänningen som matas till rotorn. Om rotorn har ett udda antal poler kan rotationsriktningen kontrollaras med att polvända matningsspänningen. Fler poler i rotorn brukar innebära en jämnare gång.		Hastigheten för en likströmsmotor beror på effektivvärdet på spänningen som matas till rotorn. Om rotorn har ett udda antal poler kan rotationsriktningen kontrollaras med att polvända matningsspänningen. Fler poler i rotorn brukar innebära en jämnare gång.

	Permanentmagneterna i en konventionell likströmsmotor attraherar järnet i rotorn. Det kan innebära att rotorn i vila intar vissa jämviktslägen. Om man vrider på motoraxeln känner man hur motorn hittar dessa lägen. Denna effekt kallas kuggning och kan innebära ojämn gång. Effekten kan minskas med att göra rotorn en aning spiralvriden, och med flera poler som nämnts oven.		Permanentmagneterna i en konventionell likströmsmotor attraherar järnet i rotorn. Det kan innebära att rotorn i vila intar vissa jämviktslägen. Om man vrider på motoraxeln känner man hur motorn hittar dessa lägen. Denna effekt kallas kuggning och kan innebära ojämn gång, särskilt vid låga varvtal. Effekten kan minskas med att göra rotorn en aning spiralvriden, och med flera poler som nämnts oven.

	Konventionella likströmsmotorer för MJ-bruk brukar ha tre eller fem poler. Denna motortyp har dominerat [[modelljärnväg]]ar med [[likström]]sdrift sedan starten under 1930-talet, och är fortfarande vanligt förekommande. Det typ som oftast förekommer är öppen.		Konventionella likströmsmotorer för MJ-bruk brukar ha tre eller fem poler. Denna motortyp har dominerat [[modelljärnväg]]ar med [[likström]]sdrift sedan starten under 1930-talet, och är fortfarande vanligt förekommande. Det typ som oftast förekommer är öppen.

Janfre: /* Tryckta referenser */

2026-03-16T17:48:00Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 16 mars 2026 kl. 19.48
Rad 132:		Rad 132:

	==Tryckta referenser==		==Tryckta referenser==
	Casey Jones: "[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-01.pdf Mackel med motorn.]" i ''Teknik för alla'' nr 1/1946 (Felsökning av tidens H0-motorer).		Casey Jones: "[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-01.pdf Mackel med motorn.]" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 1/1946 (Felsökning av tidens H0-motorer).

	"[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-25.pdf Praktisk allströmsmotor för hobbyister.]" i ''Teknik för alla'' nr 25/1946, s. 14 (För H0-lok).		"[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-25.pdf Praktisk allströmsmotor för hobbyister.]" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 25/1946, s. 14 (För H0-lok).

	Leif Dahl: "Ny motortyp för modellok - bättre krypkörning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Presentation av [[klockankarmotor]]er).<br/>		Leif Dahl: "Ny motortyp för modellok - bättre krypkörning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Presentation av [[klockankarmotor]]er).<br/>

Janfre: /* Borstlös motor */

2026-02-25T04:58:09Z

Borstlös motor

← Äldre version		Versionen från 25 februari 2026 kl. 06.58
Rad 61:		Rad 61:

	==Borstlös motor==		==Borstlös motor==
	Borstlösa motorer har permanentmagneter i rotorn och elektromagneter i statorn. På det sättet slipper man kollektor och borstar för att överföra ström till rotorn. I stället behövs styrelektronik för att för att reglera strömtillförseln till elektromagneterna. Borstlösa motorer har hög verkningsgrad och är starka med låg strömförbrukning. Frånvaron av motorborstar minskar underhållsbehovet betydligt. Borstlösa motorer drivs i regel med likström.		Borstlösa motorer har permanentmagneter i rotorn och elektromagneter i statorn. På det sättet slipper man kollektor och borstar för att överföra ström till rotorn. I stället behövs styrelektronik för att för att reglera strömtillförseln till elektromagneterna. Borstlösa motorer har hög verkningsgrad och är starka med låg strömförbrukning. Frånvaron av motorborstar minskar underhållsbehovet betydligt. Borstlösa motorer drivs i regel med [[likström]].

	[[Märklin]] utvecklade en egen borstlös motor, den s.k. sinusmotorn, i flera generationer fr.o.m. 1990-talet.		[[Märklin]] utvecklade en egen borstlös motor, den s.k. sinusmotorn, i flera generationer fr.o.m. 1990-talet.

Janfre: /* Tryckta referenser */

2026-02-16T17:11:18Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 16 februari 2026 kl. 19.11
Rad 133:		Rad 133:
	==Tryckta referenser==		==Tryckta referenser==
	Casey Jones: "[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-01.pdf Mackel med motorn.]" i ''Teknik för alla'' nr 1/1946 (Felsökning av tidens H0-motorer).		Casey Jones: "[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-01.pdf Mackel med motorn.]" i ''Teknik för alla'' nr 1/1946 (Felsökning av tidens H0-motorer).

			"[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-25.pdf Praktisk allströmsmotor för hobbyister.]" i ''Teknik för alla'' nr 25/1946, s. 14 (För H0-lok).

	Leif Dahl: "Ny motortyp för modellok - bättre krypkörning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Presentation av [[klockankarmotor]]er).<br/>		Leif Dahl: "Ny motortyp för modellok - bättre krypkörning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Presentation av [[klockankarmotor]]er).<br/>

Janfre: /* Tryckta referenser */

2026-02-12T21:41:57Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 12 februari 2026 kl. 23.41
Rad 132:		Rad 132:

	==Tryckta referenser==		==Tryckta referenser==
			Casey Jones: "[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-01.pdf Mackel med motorn.]" i ''Teknik för alla'' nr 1/1946 (Felsökning av tidens H0-motorer).

	Leif Dahl: "Ny motortyp för modellok - bättre krypkörning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Presentation av [[klockankarmotor]]er).<br/>		Leif Dahl: "Ny motortyp för modellok - bättre krypkörning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Presentation av [[klockankarmotor]]er).<br/>
	Börje Lundvall: "Allt om hobby synar: Nya motorer för mj-bruk (2)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1978 (Fortsatt diskussion om [[klockankarmotor]]er).		Börje Lundvall: "Allt om hobby synar: Nya motorer för mj-bruk (2)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1978 (Fortsatt diskussion om [[klockankarmotor]]er).

Janfre: /* Tryckta referenser */

2025-05-10T08:24:01Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 10 maj 2025 kl. 10.24
Rad 141:		Rad 141:

	[[Rutger Friberg]]: "Nu är pulsbreddsmodulation på agendan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1995, s. 35 (Anpassning av [[pulsbreddsmodulation]] för [[DCC]] till [[mikromotorer]]).		[[Rutger Friberg]]: "Nu är pulsbreddsmodulation på agendan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1995, s. 35 (Anpassning av [[pulsbreddsmodulation]] för [[DCC]] till [[mikromotorer]]).

			[[RAF]]: "Ny motorkonstruktion från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1999, s. 19 (Första avisering av [[sinusmotor]]n).

	[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Ny generation C-sinus motor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2005 (Från [[Märklin]]).		[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Ny generation C-sinus motor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2005 (Från [[Märklin]]).