Svensk MJ-Wiki - Användarbidrag [sv]

Frilansade driftplatser

2026-07-03T15:26:19Z

Janfre: /* Den frilansade stationen */

Denna sida behandlar att [[frilansa]] en [[driftplats]] för [[trafik]] och miljö, i huvudsak med svensk förebild.

==Inledning==
Det finns stora utmaningar med att [[frilansa]] om man samtidigt vill ha en intressant [[driftplats]] för realistisk och genomförbar trafik. Den som bygger helt efter [[förebild]] har på sätt och vis en fördel: man bara följer förebildens lösningar, då borde driftplatsen kunna fungera ungefär som i verkligheten väl?

Det kan den säkert, men det finns också utmaningar med att bygga efter förebild. Bangårdarna även på små mellanstationer blir snabbt överraskande stora när man minskar ner dem [[skalenlig]]t. En lösning kan vara att ta bort ett par spår och korta bangården, men då försvinner kanske också tillförsikten att den fungerar som förebilden. Ett alternativ är att leta rätt på de guldkorn som bidrar till en intressant trafik på ett hanterbart utrymme. Dessa finns absolut, men det finns många fler som är stora utan att erbjuda något i gengäld.

==Den frilansade stationen==
Alltså framstår [[frilansa]]ndet ändå som en rimlig lösning - sätta ihop delar som kan skapa en intressant modell utan att följa en viss [[förebild]] slaviskt.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
https://www.wnj.se/stationer/forsvik/forsvik_flygfoto.jpg
|-
| class="imageCaption" | Forsviks station på [[WNJ]], en [[frilansa]]d järnvägsmiljö.
|}

Idag kan man hitta omfattande arkiv med spårplaner från svenska bangårdar på nätet. Dessa kan hjälpa även den som [[frilansa]]r med s.k. "Layout Design Elements", spårkonfigurationer som löser något speciellt järnvägstrafikproblem. Man snor olika delar helt enkelt. Dessutom kan bläddrande bland förebildens spårplaner göra att man börjar se mönster som kan bidra till det egna skapandet.

Stationsmiljön på mindre stationer i Sverige förr i tiden visar på en stark konvergens. Standardlösningar valdes genomgående. Vilka byggnader som fanns följer givna mönster, bangårdsritningar hade t.o.m. standardnummer på de olika byggnaderna. [[Stationshus]]et låg normalt mitt mellan de yttersta växlarna. [[Godsmagasin]]et låg antingen bredvid stationshuset eller på andra sidan bangården. Om det fanns ett [[ställverk]] låg det nära stationshuset. Det fanns minst en lastkaj för allmänna [[vagnslast]]er. På många lite större stationer på landsbygden fanns det ett eller flera boställshus för personalen.

Även bangårdarna visar en tydlig likformighet. Man ville gärna ha en [[huvudtågväg]] som inte gick genom någon växelkurva. Huvudtågvägen var oftast det längsta spåret. När man fick [[ställverk]] med [[förregling]] blev det också en mera tydlig skillnad på [[tågspår]] och [[sidospår]]. En mindre svensk station hade vanligtvis två eller tre [[tågspår]]. Fanns det fler än två spår på stationen, var minst ett [[sidospår]]. Så länge det gick samlade man gärna [[sidospår]]en på ena sidan av [[tågspår]]en, vilket krävde färre [[förreglad]]e [[växlar]]. När [[elektriska ställverk]] infördes, var det vanligt att [[lastplats]]er nära en [[station]] inkorporerades i stationen.

Många MJ-stationer gör ingen skillnad mellan [[tågspår]] och [[sidospår]]. Det kan vara idé att fundera på vilka [[tågspår]] och [[sidospår]] stationen ska ha, och vilka [[tågväg]]ar som finns. Man kan också överväga vilket typ av [[ställverk]] stationen kunde ha haft, och hur det påverkar trafiken och [[Svenska signaler i modell|signaleringen]] på stationen, Läs mer om hur [[Svenska signaler i modell#Huvudsignaler vid stationer|huvudsignaler]] och [[Svenska signaler i modell#Dvärgsignaler|dvärgsignaler]] vid stationer placerades.

Många [[enskilda järnvägar]] hade en egen tydlig stil. Flera av dem hade en utpräglad arkitektur på byggnaderna, med standardlösningar för olika storlekar på stationer. [[BJ]] valde att ha tre [[tågspår]] på många stationer, som kontrollerades med [[hävstångsställverk]] och [https://www.ekeving.se/b/gdg/bjsi.html trevingade semaforer].

En väldigt specifik typ av [[station]]er är förbigångsstationer på [[dubbelspår]] med [[fjärrblockering]]. Ett tredje [[tågspår]] läggs bredvid huvudlinjen och förses med övergångsväxlar och [[skyddväxlar]]. Dessa stationer syftar endast fill att underlätta [[förbigång]], och är inte avsedda för något trafikutbyte. De kan ligga på en äldre station, eller vara byggda på platser som tidigare varit [[linje]].

Det finns också platser där regelboken åkt ut genom fönstret. [[SWB - Enskild järnväg|SWB]] kallade Ekolsund för [[station]], men det fanns inget mötesspår, bara en öppningsbar [[bro]], ett [[stickspår]] och en [[skyddsväxel]]. Samt ett fint [[stationshus]].

För att generera intressant [[växling]] och [[vagnslasttrafik]] kan stationen förses med flera platser för godsutbyte. Dessa låg i regel vid ett [[sidospår]], men flera sådana platser kan ligga vid samma [[sidospår]]. Det kan handla om industrier, lastkajer, privata godsmagasin, eller någon annan lastanordning. Ett [[frilastspår]] kan tillföra mycket trafikmöjligheter. Har man en [[trafikidé]] för sin bana kan man också titta på den vid utformningen av sig [[driftplats]]. Se vidare [[Industrier i modell#Planering av MJ-industrier|industrier i modell]].

Sen behöver man också tänka på stationsområdet. En [[station]] innebär vanligtvis ett trafikutbyte, det behövs åtminstone [[uppställningsytor]] och [[svensk vägbyggnad och vägtrafik|vägar]]. Det finns också en miljö utanför [[banan]]s område, ligger stationen i ödemarken, vid ett gammalt samhälle eller har det bildats ett stationsamhälle runt stationen? Hur ser topografi och terräng ut? Här har den som [[frilansa]]r en fördel, man kan utforma miljön för att göra den så intressant som möjligt. Även landskapselement kan "lyftas" från verkliga miljöer om de är tillräckligt intressanta.

==Frilansade lastplatser==
[[Lastplats]]er kan förstås också frilansas. Lastplatser hade i regel någon form av [[förregling]], ofta med [[kontrollås]]. Vissa lastplaster var förreglade med [[utfartssignal]]erna vid [[stationssträcka]]ns gränsstationer, annars skulle det finnas [[huvudsignal]]er vid lastplatsen. Lastplatser på Inlandsbanan saknade dock oftast huvudsignaler.

De enklaste lastplatserna omfattar en linje[[växel]] till ett kort [[sidospår]] parallellt med [[linjen]]. Sidospåret ska vara säkrat med en [[spårspärr]] eller en [[skyddsväxel]]. Ibland fanns det ytterligare [[växlar]] från [[linjen]] för att underlätta [[växling]], och ett eller flera [[stickspår]]. En linjeväxel vid en lastplats kan också leda in till en större [[industrier i modell|industri]] eller ett omfattande spårområde med flera [[sidospår]].

Vid en lastplats finns minst en fraktkund, minst en kort lastkaj eller någon annan lastanordning. Järnvägen kan också ha ett [[godsmagasin]] där, och lastplatsen kan vara kombinerad med en [[Svenska hållplatser|hållplats]]. Ibland fanns det en [[banvaktsstuga]] i närheten. I en del fanns en större [[industrier i modell|industri]] vid lastplatsen. Vissa [[lastplats]]er var f.d. stationer, det framgick ofta av byggnaderna och spårplanen, även om de i regel byggts om i samband med att de gjordes om till lastplatser. För att bidra till intressant trafik, kan det vara bra att förse lastplatsen med flera lastanordningar.

==Webreferenser==
[https://www.bangardar.se Bangårdar: Bangårdsritningar]

[https://www.ekeving.se/r/r.php Ekeving.se: Söka signal- och elektrotekniska ritningar mm mm] (Många bangårdsritningar).

==Tryckta referenser - förebild==
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare järnväg: Stationssamhällen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1978 (Samhällsplanering för MJ-byggare).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: Stationsmiljö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979 (Byggnader och detaljer på en liten svensk station).

[[Erik Walde]]: "Typisk mellanstation." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 27/1985 (Mindre mellanstation på [[891 mm]]-banorna).

Göran Engström: "Gräv där du står!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 57/1994 (Olika källor till information om svenska stationsmiljöer).

Peter Aronsson & Lennart Johansson (red.): ''Stationssamhällen. Nordiska perspektiv på landsbygdens modernisering.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1999.

==Tryckta referenser - modell==
Barry Norman: ''Landscape Modelling.'' Didcot: Wild Swan Publications 1986 (Detaljerat bygge av landskap med förebild i [[engelsk]] landsbygd, baserat på [[frilansa]]de miljöer).

Iain Rice: ''[http://www.amazon.co.uk/Approach-Model-Railway-Layout-Design/dp/0906867851/ref=sr_1_2?ie=UTF8&s=books&qid=1210490277&sr=1-2 An Approach to Model Railway Layout Design]''. Didcot: Wild Swan 1990 (Utomordentligt bra bok om planeringen av små modelljärnvägar lämpliga för utställningar. Skall man bara ha en MJ-bok är det nog denna… Alltid med [[frilansa]]de [[driftplats]]er).

Barry Norman: ''Building a Model Railway. Designing a Layout.'' Didcot: Wild Swan Publications 1997 (Behandlar både bygge efter [[förebild]] och [[frilansa]]t).

Leif Elgh: "Medväxlar och moträler." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2004 (Typiska spårplaner för mindre svenska stationer).

Lance Mindheim: ''How To Operate A Modern Era Switching Layout.'' CreateSpace.com 2011 (Om trafik på industrispår i USA).

Leif Elgh: "Kompromissa och komprimera." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 (Om behovet av att komprimera förebilderna för att få plats).

[[Kategori: Frilansa]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Bana]]
[[Kategori: MJ-böcker]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Trafik]]

Frilansade driftplatser

2026-07-03T15:25:54Z

Janfre: /* Den frilansade stationen */

Denna sida behandlar att [[frilansa]] en [[driftplats]] för [[trafik]] och miljö, i huvudsak med svensk förebild.

==Inledning==
Det finns stora utmaningar med att [[frilansa]] om man samtidigt vill ha en intressant [[driftplats]] för realistisk och genomförbar trafik. Den som bygger helt efter [[förebild]] har på sätt och vis en fördel: man bara följer förebildens lösningar, då borde driftplatsen kunna fungera ungefär som i verkligheten väl?

Det kan den säkert, men det finns också utmaningar med att bygga efter förebild. Bangårdarna även på små mellanstationer blir snabbt överraskande stora när man minskar ner dem [[skalenlig]]t. En lösning kan vara att ta bort ett par spår och korta bangården, men då försvinner kanske också tillförsikten att den fungerar som förebilden. Ett alternativ är att leta rätt på de guldkorn som bidrar till en intressant trafik på ett hanterbart utrymme. Dessa finns absolut, men det finns många fler som är stora utan att erbjuda något i gengäld.

==Den frilansade stationen==
Alltså framstår frilansandet ändå som en rimlig lösning - sätta ihop delar som kan skapa en intressant modell utan att följa en viss [[förebild]] slaviskt.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
https://www.wnj.se/stationer/forsvik/forsvik_flygfoto.jpg
|-
| class="imageCaption" | Forsviks station på [[WNJ]], en frilansad järnvägsmiljö.
|}

Idag kan man hitta omfattande arkiv med spårplaner från svenska bangårdar på nätet. Dessa kan hjälpa även den som [[frilansa]]r med s.k. "Layout Design Elements", spårkonfigurationer som löser något speciellt järnvägstrafikproblem. Man snor olika delar helt enkelt. Dessutom kan bläddrande bland förebildens spårplaner göra att man börjar se mönster som kan bidra till det egna skapandet.

Stationsmiljön på mindre stationer i Sverige förr i tiden visar på en stark konvergens. Standardlösningar valdes genomgående. Vilka byggnader som fanns följer givna mönster, bangårdsritningar hade t.o.m. standardnummer på de olika byggnaderna. [[Stationshus]]et låg normalt mitt mellan de yttersta växlarna. [[Godsmagasin]]et låg antingen bredvid stationshuset eller på andra sidan bangården. Om det fanns ett [[ställverk]] låg det nära stationshuset. Det fanns minst en lastkaj för allmänna [[vagnslast]]er. På många lite större stationer på landsbygden fanns det ett eller flera boställshus för personalen.

Även bangårdarna visar en tydlig likformighet. Man ville gärna ha en [[huvudtågväg]] som inte gick genom någon växelkurva. Huvudtågvägen var oftast det längsta spåret. När man fick [[ställverk]] med [[förregling]] blev det också en mera tydlig skillnad på [[tågspår]] och [[sidospår]]. En mindre svensk station hade vanligtvis två eller tre [[tågspår]]. Fanns det fler än två spår på stationen, var minst ett [[sidospår]]. Så länge det gick samlade man gärna [[sidospår]]en på ena sidan av [[tågspår]]en, vilket krävde färre [[förreglad]]e [[växlar]]. När [[elektriska ställverk]] infördes, var det vanligt att [[lastplats]]er nära en [[station]] inkorporerades i stationen.

Många MJ-stationer gör ingen skillnad mellan [[tågspår]] och [[sidospår]]. Det kan vara idé att fundera på vilka [[tågspår]] och [[sidospår]] stationen ska ha, och vilka [[tågväg]]ar som finns. Man kan också överväga vilket typ av [[ställverk]] stationen kunde ha haft, och hur det påverkar trafiken och [[Svenska signaler i modell|signaleringen]] på stationen, Läs mer om hur [[Svenska signaler i modell#Huvudsignaler vid stationer|huvudsignaler]] och [[Svenska signaler i modell#Dvärgsignaler|dvärgsignaler]] vid stationer placerades.

Många [[enskilda järnvägar]] hade en egen tydlig stil. Flera av dem hade en utpräglad arkitektur på byggnaderna, med standardlösningar för olika storlekar på stationer. [[BJ]] valde att ha tre [[tågspår]] på många stationer, som kontrollerades med [[hävstångsställverk]] och [https://www.ekeving.se/b/gdg/bjsi.html trevingade semaforer].

En väldigt specifik typ av [[station]]er är förbigångsstationer på [[dubbelspår]] med [[fjärrblockering]]. Ett tredje [[tågspår]] läggs bredvid huvudlinjen och förses med övergångsväxlar och [[skyddväxlar]]. Dessa stationer syftar endast fill att underlätta [[förbigång]], och är inte avsedda för något trafikutbyte. De kan ligga på en äldre station, eller vara byggda på platser som tidigare varit [[linje]].

Det finns också platser där regelboken åkt ut genom fönstret. [[SWB - Enskild järnväg|SWB]] kallade Ekolsund för [[station]], men det fanns inget mötesspår, bara en öppningsbar [[bro]], ett [[stickspår]] och en [[skyddsväxel]]. Samt ett fint [[stationshus]].

För att generera intressant [[växling]] och [[vagnslasttrafik]] kan stationen förses med flera platser för godsutbyte. Dessa låg i regel vid ett [[sidospår]], men flera sådana platser kan ligga vid samma [[sidospår]]. Det kan handla om industrier, lastkajer, privata godsmagasin, eller någon annan lastanordning. Ett [[frilastspår]] kan tillföra mycket trafikmöjligheter. Har man en [[trafikidé]] för sin bana kan man också titta på den vid utformningen av sig [[driftplats]]. Se vidare [[Industrier i modell#Planering av MJ-industrier|industrier i modell]].

Sen behöver man också tänka på stationsområdet. En [[station]] innebär vanligtvis ett trafikutbyte, det behövs åtminstone [[uppställningsytor]] och [[svensk vägbyggnad och vägtrafik|vägar]]. Det finns också en miljö utanför [[banan]]s område, ligger stationen i ödemarken, vid ett gammalt samhälle eller har det bildats ett stationsamhälle runt stationen? Hur ser topografi och terräng ut? Här har den som [[frilansa]]r en fördel, man kan utforma miljön för att göra den så intressant som möjligt. Även landskapselement kan "lyftas" från verkliga miljöer om de är tillräckligt intressanta.

==Frilansade lastplatser==
[[Lastplats]]er kan förstås också frilansas. Lastplatser hade i regel någon form av [[förregling]], ofta med [[kontrollås]]. Vissa lastplaster var förreglade med [[utfartssignal]]erna vid [[stationssträcka]]ns gränsstationer, annars skulle det finnas [[huvudsignal]]er vid lastplatsen. Lastplatser på Inlandsbanan saknade dock oftast huvudsignaler.

De enklaste lastplatserna omfattar en linje[[växel]] till ett kort [[sidospår]] parallellt med [[linjen]]. Sidospåret ska vara säkrat med en [[spårspärr]] eller en [[skyddsväxel]]. Ibland fanns det ytterligare [[växlar]] från [[linjen]] för att underlätta [[växling]], och ett eller flera [[stickspår]]. En linjeväxel vid en lastplats kan också leda in till en större [[industrier i modell|industri]] eller ett omfattande spårområde med flera [[sidospår]].

Vid en lastplats finns minst en fraktkund, minst en kort lastkaj eller någon annan lastanordning. Järnvägen kan också ha ett [[godsmagasin]] där, och lastplatsen kan vara kombinerad med en [[Svenska hållplatser|hållplats]]. Ibland fanns det en [[banvaktsstuga]] i närheten. I en del fanns en större [[industrier i modell|industri]] vid lastplatsen. Vissa [[lastplats]]er var f.d. stationer, det framgick ofta av byggnaderna och spårplanen, även om de i regel byggts om i samband med att de gjordes om till lastplatser. För att bidra till intressant trafik, kan det vara bra att förse lastplatsen med flera lastanordningar.

==Webreferenser==
[https://www.bangardar.se Bangårdar: Bangårdsritningar]

[https://www.ekeving.se/r/r.php Ekeving.se: Söka signal- och elektrotekniska ritningar mm mm] (Många bangårdsritningar).

==Tryckta referenser - förebild==
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare järnväg: Stationssamhällen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1978 (Samhällsplanering för MJ-byggare).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: Stationsmiljö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979 (Byggnader och detaljer på en liten svensk station).

[[Erik Walde]]: "Typisk mellanstation." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 27/1985 (Mindre mellanstation på [[891 mm]]-banorna).

Göran Engström: "Gräv där du står!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 57/1994 (Olika källor till information om svenska stationsmiljöer).

Peter Aronsson & Lennart Johansson (red.): ''Stationssamhällen. Nordiska perspektiv på landsbygdens modernisering.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1999.

==Tryckta referenser - modell==
Barry Norman: ''Landscape Modelling.'' Didcot: Wild Swan Publications 1986 (Detaljerat bygge av landskap med förebild i [[engelsk]] landsbygd, baserat på [[frilansa]]de miljöer).

Iain Rice: ''[http://www.amazon.co.uk/Approach-Model-Railway-Layout-Design/dp/0906867851/ref=sr_1_2?ie=UTF8&s=books&qid=1210490277&sr=1-2 An Approach to Model Railway Layout Design]''. Didcot: Wild Swan 1990 (Utomordentligt bra bok om planeringen av små modelljärnvägar lämpliga för utställningar. Skall man bara ha en MJ-bok är det nog denna… Alltid med [[frilansa]]de [[driftplats]]er).

Barry Norman: ''Building a Model Railway. Designing a Layout.'' Didcot: Wild Swan Publications 1997 (Behandlar både bygge efter [[förebild]] och [[frilansa]]t).

Leif Elgh: "Medväxlar och moträler." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2004 (Typiska spårplaner för mindre svenska stationer).

Lance Mindheim: ''How To Operate A Modern Era Switching Layout.'' CreateSpace.com 2011 (Om trafik på industrispår i USA).

Leif Elgh: "Kompromissa och komprimera." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 (Om behovet av att komprimera förebilderna för att få plats).

[[Kategori: Frilansa]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Bana]]
[[Kategori: MJ-böcker]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Trafik]]

Svensk industri för MJ: livsmedel

2026-07-02T21:11:44Z

Janfre: /* Bryggerier */

På denna sida behandlas svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri ur [[modellrallare]]ns perspektiv.
==Inledning==
Med livsmedelsproduktion avses här produktion från främst jordbruket, men även t.ex. fiskeribranschen. Till livsmedelsproduktion brukar även produktion av vissa njutningsmedel räknas, t.ex. sprit och tobak.

Här redovisas först den svenska livsmedelsproduktionens historia under den tid järnvägar funnits, därefter följer beskrivningar av ett antal anläggningstyper inom livsmedelsproduktionen som kan vara intressanta förebilder på en [[modelljärnväg]].

==Historik==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Höst på landet.jpeg|1000px|Höst på landet.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Höst på landet. Skolplansch från 1890-talet. Källa justus2.se
|}
Sedan 1700-talets slut hade den agrara revolutionen ökat produktiviteten på det svenska jordbruket i snabb takt, när järnvägar började byggas på 1850-talet. Den agrara revolutionen omfattade bland annat växelbruk, d.v.s. att en serie av olika grödor över flera år odlades på åkrarna, sammanslagning till större odlingslotter (i Sverige genom skiftesreformerna), och införandet av harven. När järnvägar började byggas i Sverige 1856 pågick forfarande den sista skiftesreformen, det laga skiftet, som ökade de enskilda hemmanens oberoende och innebar att byarna delades upp. Det laga skiftet medgav ytterligare ökad produktion.

Den här produktivitetsökningen var en nödvändig förutsättning för den gryende urbaniseringen, och för industrialismen. Jordbrukets ökande överskott innebär att mat kunde produceras till stadsbor och fabriksarbetare. En livsmedelsindustri som försåg människor utanför jordbruket med livsmedel hade funnits långt innan industrialiseringen. Den agrara revolutionen möjliggjorde dock en kraftig ökning av livsmedelsproduktionen för avsalu.

Jordbruksöverskottet innebar också ett ökat transportbehov. Jordbruk är till sin karaktär utspritt över landet, och spridningen ökade dessutom med skiftesreformerna. Huvuddelen av konsumenterna finns dock i städer och andra tätorter där industrier finns. Därmed skapades ganska komplexa försörjningskedjor där jordbrukets produkter både förflyttades och förädlades i flera steg. [[Sjöfart]] var tidigt ett alternativ, men för jordbruk långt från vattenvägarna var inte alltid sjöfart en möjlig lösning.

Den första generationen av industrier i Sverige låg i stor utsträckning vid mindre tätorter på landsbygden. Tillgång till vattenkraft och transporter på inre vattenvägar eller till häst var ofta styrande för valet av plats. Vid kusterna kunde matförsörjningen även lösas med sjötransporter och import, men många mindre industriorter försörjdes av de lokala jordbrukarna.

Vid de större städerna växte det upp större kvarnar, bryggerier, slakterier och mejerier som försåg befolkningen med mat och dryck.

Transporter med tåg blev tidigt aktuellt, även om många gårdar inte låg nära en järnväg. Spannmål började transporteras redan när järnvägarna var nya, snart följde transporter av boskap till slakterierna. Mjölk transporterades tidigt med tåg, men andra mejeriprodukter och kött krävde kylvagnar för att ge en tillräcklig hållbarhet, i alla fall sommartid.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Västerås 1950.jpg|1000px|Västerås 1950.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lossning av grönsaker från godsvagn till Konsum lastbil i Västerås 1950. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01479
|}

Under 1800-talets andra halva växte ett jordbruk fram som responderade på produktionsförutsättningarna genom ett utvecklat blandjordbruk, där både växthållning och djurhållning var viktiga delar på de flesta gårdar. Växthållningen ordnade dels djurfoder, och dels en del säd för avsalu. Djurhållningen av svin och kor producerade kött men främst mjölk, samt även gödsel.

Efter 1945 kännetecknades livsmedelsproduktionen av att en större del av arbetet flyttades över från hemmen till industrin. Konserv- och frysteknik medgav ett ökande inslag av halvfabrikat, som också passade väl med hushåll där de flesta vuxna arbetade utanför hemmet.

Under 1900-talet etablerades ett rätt omfattande tullskydd för svenskt jordbruk, vilket ledde till att både import och export av jordbruksprodukter och livsmedel blev begränsade. Regleringarna omfattade också prisregleringar. Detta ledde med tiden till en påtaglig överproduktion av livsmedel, t.ex. det s.k. "smörberget". Regleringarna togs bort 1990, för att strax ersättas av EU:s reglering vid EU-medlemskapet 1995.

Under 1800-talet var den stora exportartikeln från svenskt jordbruk havre (för hästfoder), som framför allt skeppades till [[Storbritannien]]. Havret odlades främst i Västergötland, och skeppades till hamnar på västkusten. Denna handel avbröts av allmänt sädöverskott på marknaden mot 1800-talets slut. Under 1900-talets första hälft blev istället smör den stora exportartikeln, som skeppades till främst [[Storbritannien]] och [[Tyskland]]. Efter andra världskriget tillkom också fläsk som exportprodukt.

===Webreferenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrara_revolutionen Wikipedia: Agrara revolutionen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Laga_skifte Wikipedia: Laga skiftet]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

''[https://www.agrifood.se/files/sli_skrift_20051.pdf Den svenska avregleringen 1990 - lärdomar för frikoppling av jordbruksstöd.]'' Lund: Livsmedelsekonomiska institutet 2005.

==Gården==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Gården är inte en miljö som normalt sett har en spåranslutning, utom de allra största storjordbruken. Gården kan förstås ändå var ett intressant miljöinslag på en modelljärnväg. Även en mindre gård kan vara svår att få plats med, men inget kräver att alla gårdens byggnader tas med i modell.

[[:kategori: Svenska lantbruksbyggnader|Byggnaderna]] fram till början av 1900-talet var i regel byggda i allmogeteknik, och många av dessa står fortfarande kvar. Överallt i Sverige där det fanns gott om barrträd innebar allmogeteknik normalt timrade byggnader, men i Skåne, Blekinge och södra Halland användes istället korsvirke, och på Gotland var kalksten det dominerande byggnadsmaterialet. Ett annat alternativ till timring har varit skiftesverk baserat på ek, som använts i södra och västra Götaland, på Gotland och på Öland. Fr.o.m. 1900-talet har dock nybyggnad i regel skett i mer moderna stilar.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Skattegården.jpg|Skattegården.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Skattegården i Varola, Västergötland 1938. Mangårdsbyggnaden är av s.k. [[sexrumsplan]]. Foto AB Flygtrafik, Digitalt museum 1M16-A145051:1627
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kärragården.jpg|Kärragården.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Kärragården längs linjen Axvall-Stenstorp ([[891 mm]]), Västergötland 1960. Man kan ana att det finns både en stenmur och järnvägens [[stängsel]] mot gården. Foto Staffan Mörling, Digitalt museum 1M16-B16326
|}
Jordbrukets verksamheter kan förstås också skildras i modell, exempelvis skörd, slåtter, bete, plöjning, harvning och så vidare. Vid 1800-talets mitt skedde de flesta arbetsmomenten för hand. Därefter vidtog en period av hästmekanisering, där allt mer avancerade maskiner drogs av hästar. Sedan följde traktorer och skördetröskor, med genombrottet mellan världskrigen på 1930-talet. Hästarna försvann dock inte helt från jordbruket förrän på 1970-talet.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Frostviken.jpg|1000px|Frostviken.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Höhässjor i Frostviken, Jämtland 1939. Foto Gunnar Lundh, Digitalt museum NMA.0046193
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ödsmål 1961.jpg|Ödsmål 1961.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Skörd i Ödsmål, Bohuslän 1961. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:012738
|}

Gårdens transporter löstes vanligen med häst och vagn eller senare traktor med vagn eller lastbil. Vittskövle slott utanför Kristianstad hade dock en elektrifierad [[industribana]] med [[600 mm]] spårvidd till Vittskövle station.

===Gården i modell===
Här hittas modeller av [[mangårdsbyggnader]].

Ladugårdar är ofta stora byggnader. De modeller som funnits har därför de allra minsta ladugårdarna som förebild.
* TfA:s Hobbytjänst släppte en ladugård som utstansad och färglagd [[byggsatser i trä och kartong|kartongbyggsats]] 1954, katalognummer 9.
* [[Heljan]] har producerat en liten svensk ladugård som [[plastbyggsats]] i [[H0]], katalognummer 137.
* [[Euromod]] släppte en svensk ladugård som [[byggsats i trä och kartong]] i [[H0]] 1983.
* [[KMJK]] har producerat en modell av Ingelsby ladugård som [[laserskuren byggsats]] i [[H0]] 2015.

Jordbrukets maskiner är populära i modell. Traktorer av olika årsmodeller finns från [[Frykmodell]], [[SMJ]], [[Wiking]], [[Preiser]], [[Artitec]] och [[Weinert]] till exempel. Hästekipage finns från [[Preiser]] och [[Artitec]], som eventuellt kan behöva en [[försvenskning]]. Jordbruksredskap finns från bland annat [[Frykmodell]], [[Preiser]] och [[Weinert]]. Se även [[:kategori: lantbruksmaskiner|lantbruksmaskiner]].

Det finns ett rätt rikt utbud av detaljer för lantbruk. [[Frykmodell]], [[WinterZone]] och möjligen [[TeknoBygg]] har svenska detaljer. [[Preiser]] och [[Weinert]] har också detaljer som kan fungera. Se vidare [[Artiklar om landskapsbygge#Detaljer, landsbyggd|här]].

Det behövs även [[stängsel]], tidigare t.o.m. enligt lag.

===Webreferenser - förebild===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Egnahemsrörelsen Wikipedia: Egnahemsrörelsen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Korsvirke Wikipedia: Korsvirke]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Skiftesverk Wikipedia: Skiftesverk]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Timring Wikipedia: Timring]

===Tryckta referenser - förebild===
Gustaf Carlsson & Adrian Molin: ''Svenska allmogehem.'' Stockholm: C.E. Fritzes bokförlag 1909 (Typbyggnader, inklusive ritningar, för olika egnahemsbyggen).

Gottfried Beijer & Alrik Örborn: ''Lantmannabyggnader.'' Stockholm: Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag 1943 (Principkonstruktioner för moderna ekonomibyggnader, inkl. ritningar).

"Jordbruksmaskinerna gör jag själv." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1952 (Epa-traktor av T-Ford och hembyggda maskiner).

"Lantbruksmaskiner för 1 milj. om dagen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1954 (Om mekaniseringen av det svenska jordbruket).

"Skördetröska med Volkswagenmotor." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1956, s. 18 (Myran 630).

Tomas Germundsson: "[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1533494/FULLTEXT01.pdf Egnahem som småbruk. Den statliga egnahemsverksamhetens omfattning och utfall, med exempel från Sydsverige.]" i ''Bebyggelsehistorisk tidskrift'' nr 35/1998.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

===Tryckta referenser - modell===
"TfA:s Hobbytjänst presenterar den nya serien svenska hus i skala H0." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1954, s. 26 (Diverse svenska byggnader, bl.a. [[stationshus]], [[godsmagasin]], [[ställverk]], bostäder, liten [[parstuga]], uthus, ladugård).

"Hobbynytt." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1964, s. 26 (Dansk bondgård i korsvirke från [[Heljan]]).

"MJ-nytt från årets Nürnberg-mässa!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1983, s. 22 (Ladugård från [[Euromod]], [[H0]]).

[[Claes Mattisson]]: "Gårdsdiorama i fem akter." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 ([[Scratchbygge]] av liten bondgård i [[styren]]).

Henrik Ranby: "En skånsk bondgård." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2000 (Liten gård i [[H0]] i med [[konvertering]] och [[scratchbygge]]).

"Nya byggsatser från Kalmar MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2015, s. 7 (Pressbyråkiosk från Kalmar Västra samt mangårdsbyggnad och ladugård från Ingelsby gård, [[H0]]).

[[Sture Bylén]]: ''Min väg till Morshyttan. Om modellbygge med förebild.'' Alunda: Bokförlaget Modellrallaren 2017 (Landsortsbebyggelse varav flera gårdar).

Göran Tholin: "Åkerholmen - ett litet landskapsbygge." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

==Magasin==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Spannmål är rätt lagringbeständigt, så magasin för spannmål har använts för lagring för både bättre tider och byte av transportslag. Spannmålsmagasin fanns vid många [[driftplats]]er vid järnvägen, dit traktens bönder kunde köra sin skörd för vidare distribution. Spannmålsmagasin förekom också i många hamnar. De äldsta spannmålsmagasinen var ofta flervåningsbyggnader i trä, tegel eller sten. Spannmålen förvarades i säckar. Under 1930-talet började betongsilos byggas, där spannmålet bulkförvaras i stora vertikala rör. Dessa är fortfarande rätt vanliga utropstecken i landskapet. Lantmännens magasin användes också som lager och försäljning av varor som behövdes i jordbruket.

Många av lantmännens siloanläggningar i Sverige lades ner 2006, varvid en del såldes till privata näringsidkare. Senare byggda siloanläggningar är i regel av stål. Numera byggs de flesta direkt på gården.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Frösthult.jpg|900px|Frösthult.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Äldre spannmålsmagasin i Frösthult på f.d. Enköping-Heby-Runhällens Järnväg, Uppland 1959. Källa Digitalt museum JvmKDAC00503
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Edsbruk.jpg|500px|Edsbruk.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Silon i hamnen i Edsbruk, Småland. Källa Digitalt museum KLMF.VästraEd00081
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Hästholmens hamn.jpg|900px|Hästholmens hamn.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Centralföreningens magasin i Hästholmens hamn 1944. Detta magasin byggdes 1939-40 och omfattade både silo och lagring av förpackade varor. Hitom magasinet ligger vedtravar. Foto AB Flygtrafik, Digitalt museum OM.FC.000336
|}

===Spannmålstransporter===
Spannmål i lösvikt transporterades inledningsvis i öppna vagnar [[SJ godsvagn litt I|litt '''I''']] och senare [[SJ godsvagn litt I3|litt '''I3''']], i bland med presenning som skydd för regn. Transport av spannmål i säck förekom också, då vanligtvis i [[öppna vagnar]].

På 1920-talet tillkom vagnar för spannmål i bulk med bottentömning [[SJ godsvagn litt G3|litt '''Gsö''']]. [[SJ godsvagn litt Kö|Litt '''Kö''']] från 1954 var också avsedd för spannmål. Kö/'''Ugkkpp''' gick i trafik till omkring 1990, därefter har spannmål i huvudsak transporterats på väg. Innofreight erbjuder dock [[växelflak]] för spannmål. Vagnar för bottentömning kräver i regel särskilda anläggningar för lossning och eventuellt också för lastning.

===Övriga transporter===
Utgående transporter från lantmännens magasin kunde bl.a. också omfatta:
*Potatis, i [[isolerade vagnar]].
*Hö och halm, i form av fyrkantsbalar eller från 1970-talet i form av rundbalar i [[öppna vagnar]], eventuellt med presenning.
*Ved, i regel i meterlängder i [[öppna vagnar]].

Inkommande transporter kunde bl.a. omfatta:
*Gödsel i säckar, i [[öppna vagnar]].
*Foder av olika slag, i säckar i [[öppna vagnar]].
*Utsäde i säckar, i [[öppna vagnar]].
*Motorbränsle och smörjmedel, i fat för vidare distribution. [[Öppna vagnar]].
*Skördegarn på pall, i [[täckta vagnar]].
*Kemikalier som betningsmedel och desinfektionsmedel, i fat eller säckar i [[öppna vagnar]].
*Jordbruksmaskiner för avsalu förekom till vissa magasin, typiskt i [[O-vagnar]].

===Spannmålsmagasin i modell===
Äldre spannmålsmagasin matchar sällan någon [[byggsats]] precis. [[Konvertering]] eller [[scratchbygge]] krävs om ska få till något [[svenskliknande]].

[[Walthers]] har flera varianter av betong- och stålsilon som är en bra utgångspunkt för svenska silon i många fall.

===Webreferenser===
[https://www.innofreight.com/sv/news-archive/spannmalstransport-pa-jaernvaeg/ Innofreight: Spannmålstransport på järnväg]

[https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/kulturmiljoprogram-skanes-historia-och-utveckling/kulturmiljoprogram-jordbrukets-landskap/lagerhus.html Länsstyrelsen Skåne: Lagerhus]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Rundbal Wikipedia: Rundbal]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Silo Wikipedia: Silo]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Lantmännens_Riksförbund Wikipedia: Svenska Lantmännens Riksförbund]

===Tryckta referenser - förebild===
Bengt Lindroos: ''Ur den svenska byggnadskonstens magasin.'' Stockholm: Arkitektur förlag 1989/2023 (Svenska magasin, främst spannmålsmagasin).

Jörgen Bergfors: "Ett magasin med klass." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 61/1996 (Ritning på ett magasin från Nävekvarn i klassicistisk stil).

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell). 

===Tryckta referenser - modell===
Håkan Grundstedt: "Att bygga Centralföreningens magasin i Gotlands Hesselby - nästan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 94/2006 (Bygge i [[styren]], [[H0]]).

"Silo i 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 20 (Laserskuren från Minifer, katalognummer MNF960).

Roger Isacsson: "Bakgrundsmodell: Siloanläggning i hamnkvarteret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 4: Spannmålssilon." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 ([[Konvertering]] av spannmålssilo från [[Walthers]], 933-3022). 
Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 5: Betongsilor och eldstadslöst lok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025. 

==Kvarnar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid en kvarn mals spannmål till mjöl. Utbytet beror på vilken produkt som önskas. För rågmjöl och grahamsmjöl är utbytet nära 100 % (d.v.s. nästan all spannmål blir mjöl). För siktat mjöl, som rågsikt och vetemjöl, blir utbytet ca. 50 %.

Vatten- och väderkvarnar har tidigt etablerats i jordbruksbyggderna eftersom det inte var effektivt att ha kvarnar på varje gård. Dessa fanns kvar i viss utsträckning under mellankrigstiden för lokala behov. Sedan minskade mängden i mindre kvarnar snabbt.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Rakered 1955.jpg|700px|Rakered 1955.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Rakereds kvarn 1955, utanför Vikingstad i Östergötland. En mindre vattenkvarn. Källa Digitalt museum OM.E.020474
|}
Med industrialismen etablerades ångkvarnar i städerna under de sista decennierna av 1800-talet. Eldrift kom snart efter sekelskiftet 1900. En gemensam beteckning på dessa större kvarnar är handelskvarnar. Samtidigt med detta började vete dominera bland brödsäden, i stället för råg. Många av de större kvarnarna låg så att de kunde nås med sjötransporter. De stora handelskvarnarna var redan under mellankrigstiden koncentrerade till ett fåtal platser.

Processen i en handelskvarn bestod av:
#Lossning av spannmål med pneumatisk elevator.
#Förrensning med såll och fläktar för att få bort främmande inblandningar.
#Lagring i silo.
#Innan malning passerar spannmålet renseriet, där rensning sker. Vete brukade också tvättas.
#Förmalning.
#Siktning, där grynet sorteras i grovlekar. Vad man gjorde med de olika grovlekarna berodde på vilken slutprodukt som producerades.
#Slutmalning.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mjölby 1930.jpg|900px|Mjölby 1930.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölby Kvarn AB 1930. Kvarnen stängde 2010. Källa Digitalt museum OM.E.003990
|}

===Mjöltransporter===
Mjöl har traditionellt lastats i säckar. Eftersom mjöl är fuktkänsligt har huvudalternativet varit [[täckta vagnar]], [[G-vagnar|litt '''G''']] eller [[UIC H|UIC litt '''H''']].

De senaste decennierna har även bulkvagnar för mjöl i lös vikt använts, UIC litt '''Uacs''' eller '''Uacns'''.

Se även [[#Spannmålstransporter|spannmålstransporter]].

===Kvarnar i modell===
Vad gäller väderkvarnar har [[KMJK]] en öländsk stubbkvarn i sitt sortiment. Det finns också s.k. holländarkvarnar från bland andra [[Faller]] och [[Kibri]] som kan utgöra bas för en [[försvenskning]]. Röd färg kan eventuellt räcka.

Svenska vattenkvarnar ser inte alls ut som de som erbjuds från plastbyggsatsbranschen. En vattenkvarn är dessutom ofta synnerligen "platsbyggd" och anpassad till terrängen där den står.

De stora ång- och elkvarnarna kan [[frilansa]]s med hjälp av [[konvertering]] av [[plastbyggsats]]er eller [[Auhagen]]s baukastensystem. Det finns dessutom betydligt modernare kvarnar än Mjölby Kvarn AB på bilden ovan.

===Webreferenser===
[https://kvarnvikensmuseum.se/kvarnens-maskiner/ Kvarnens museum: Kvarnens maskiner] (Bland annat utbytet).

[https://www.lokman.se/Tagbilder/Svenska_tag/Svenska_godstag/Godsvagnar/ERMEWA.htm Lokman.se: Ermewa/EVS] (Bulkvagnar för mjöl litt '''Uacs'''/'''Uacns''').

[https://kmjkwebbutik.se/products/vaderkvarn KMJK: Väderkvarn] (KMJK:s öländska stubbkvarn).

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell).

Bengt Spade: "Bergabrons kvarn, såg och kraftverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Bilder och beskrivning).

''[https://www.mjolby.se/download/18.54c5d1318acbd1f5c927d87/1699860410614/Utredning%20Marie%20Hagsten%20Byggnadsvård%20(2021).%20Kvarnområdet%20i%20Mjölby,%20antikvarisk%20utredning.%20Siktfältsanalys%20Kvarnområdet%20i%20Mjölby..pdf Kvarnområdet i Mjölby. Antikvarisk utredning.]'' Marie Hagsten byggnadsvård 2021.

Göran Tholin: "Ritning: Skogastorps kvarn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Mindre skvaltkvarn).

Christer Andersson: "Netrail Uacns från Heris." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Recension).

==Bryggerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Öl har bryggts i Sverige sedan bronsåldern. Motivet för ölbryggning är dels smak och ibland berusningseffekt, men också att färskvatten är färskvara med begränsad lagringbeständighet när det väl lämnat brunnen. Öl är ett sätt att konservera vatten (också).

När järnvägar började byggas i landet var alltjämt det mesta ölet överjäst, men underjäst öl hade just införts och hade fördelen att det var mera lagringsbeständigt. Det traditionella överjästa ölet fanns som starkt svensköl och svagare svagdricka. Det såldes också porter. Underjäst pilsner infördes i slutet av 1870-talet och blev snabbt den dominerande ölsorten. De traditionella svenska överjästa ölsorterna hade försvunnit i början av 1900-talet. På 1920-talet kunde man hitta porter, julöl, lageröl, pilsneröl, pilsnerdricka och svagdricka. Pripps uppger 1967 att man kan hitta öl av pilsnertyp, ett något mörkare lageröl och porter. Någon gång på 1990-talet blev det modernt med mikrobryggerier, samtidigt som ölimporten liberaliserades. Utbudet är nu betydligt mer varierat.

Samtidigt med utvecklingen av utbudet industrialiserades bryggerierna, och antalet bryggerier växte snabbt till 1930-talet, då det fanns 743 bryggerier. De var dock av mycket olika storlekar. Den tidens bryggerier var i stor utsträckning lokala, och levererade mest i närområdet. Därefter inleddes långsam konsolidering, som accelererade runt 1980. Botten nåddes 2002 då det fanns 18 bryggerier. År 2022 fanns det 438 bryggerier.

Svenskt öl bryggs huvudsakligen av malt, humle, jäst och vatten under den här tiden. Malt kom från svenskt tvåradigt korn, medan humle i huvudsak importerades från Böhmen och Bayern. Bryggerierna mältade i regel kornet själva. Ölet jäste sedan ut i stora kar, och buteljerades därefter. Pilsnerdrickan efterjäste därefter i butelj i två till tre månader, övriga svenska ölsorter kunde däremot levereras direkt. Ölburken infördes 1955.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Uddevalla Utsiktens bryggeri 2.jpg|Uddevalla Utsiktens bryggeri 2.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Utsiktens bryggeri i Uddevalla 1947. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:002135
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Uddevalla Utsiktens bryggeri.jpg|Uddevalla Utsiktens bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Utsiktens bryggeri i Uddevalla 1949. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:003065
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm St Eriks bryggeri.jpg|Stockholm St Eriks bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | St Eriks bryggeri i Stockholm 1910. Källa Stockholms stadsmuseum C_1732_0_0
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kalmar bryggeri.jpg|800px|Kalmar bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Bryggeribolaget i Kalmar 1958. Källa Digitalt museum KLMF.A22768a
|}
===Bryggeriernas transporter===
De flesta bryggerier låg på centrala adresser i tätorter och saknade järnvägsanslutning. Transporter sköttes med häst och vagn, eller senare lastbil. Bryggerierna blev bland de sista företagen som nyttjade häst och vagn på 1960-talet.

För järnvägen betyder det kanske att några vagnslaster i veckan av [[#Spannmålstransporter|korn]] och öl i back kan hanteras vid ett frilastspår. Ölet behöver sannolikt lastas i en [[täckta vagnar|täckt vagn]], eftersom dessa kunde förseglas.

När Pripps bryggeri i Ulvsunda byggdes 1970 genererade det dock 5000 [[vagnslaster]] om året på Ulvsundabanan. Trafiken upphörde vid bryggeriets nedläggning 2004.

===Bryggerier i modell===
Bryggerier i tegel eller mera moderna material kan åstadkommas med [[konvertering]] eller nyttjande av något av modulsystemen för industrier.

===Webreferenser===
[https://larsbandersson.wordpress.com/2013/11/30/svenska-bryggeriindustriarbetareforbundets-historia-1899-1964/ Lars B Andersson: Svenska bryggeriindustriarbetareförbundets historia 1899-1964]

[https://www.svt.se/nyheter/inrikes/olburken-fyller-60 SVT: Ölburken fyller 60]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sundbybergs_Norra–Ulvsundasjöns_järnväg Wikipedia: Sundbybergs Norra–Ulvsundasjöns järnväg]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenskt_öl Wikipedia: Svenskt öl]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Öl Wikipedia: Öl]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

''Kom in på en öl och en smörgås.'' Pripp-bryggerierna AB u.å. (Reklambok, sannolikt från 1967).

Anders Ericson: "Bryggeri från Faller i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010 (Bygge). 
Anders Ericson: "Bryggeriet på plats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010.

==Bagerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

I städerna hade bagerier etablerats redan på medeltiden, och små bagerier av butikskaraktär dominerade länge branschen. Tillverkningen av knäckebröd och tunnbröd industrialiserades dock i större skala under mellankrigstiden, följt av kexproduktion.

Produktion av mjukt bröd började industrialiseras under 1960- och 70-talen. Pågen är idag Sveriges största företag inom mjukt bröd.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Leksands knäckebröd.jpeg|900px|Leksands knäckebröd.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Leksands knäckebröd 2012. Bageriet har egen kvarn, så råvaran är främst spannmål av råg. Foto Calle Eklund, Wikimedia Commons
|}

===Bageriernas transporter===
De stora bagerierna hade ganska långväga transportbehov. Insatsvarorna var [[#Mjöltransporter|mjöl]] eller [[#Spannmålstransporter|spannmål]] (flera stora bagerier hade egna kvarnar), och produktionen består av knäckebröd eller senare även mjukt bröd. Brödtranspoerter på järnväg utnyttjar [[täckta vagnar]].

De mindre bagerierna använde mest vägtransporter.

===Bagerier i modell===
De större bagerierna var också utförda i en aktuell industriell stil, och [[frilansa]]de bagerier går därmed att skapa med utgångspunkt i [[plastbyggsats]]tillverkarans sortiment.

Den som vill ha ett mindre bageri hittar t.ex. blomsteraffären i Ålem hos [[KMJK]], som även kan figurera som bageri.

===Webreferenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Leksands_Knäckebröd Wikipedia: Leksands knäckebröd]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Pågen Wikipedia: Pågen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Wasabröd Wikipedia: Wasabröd]

[https://kmjkwebbutik.se/products/blomsteraffaren-alem?_pos=1&_sid=db4d6dd50&_ss=r KMJK: Blomsteraffären Ålem] (Har även skyltar för bageri).

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

==Mejerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Beredning av mjölkprodukter går utmärkt att göra under hantverksmässiga former på gården. Råmjölken kan användas som den är, men redan att separera den till skummjölk och grädde ger möjlighet till flera produkter. Grädde i sin tur kan ge både smör och ost.

Under 1800-talets mitt bildades kommersiella uppköpsmejerier framför för att sälja mjölkprodukter i städerna. Samtidigt såldes mjölk direkt i torghandeln. Mjölkprodukter, särskilt skummjölk, fick med tiden rykte om sig att ha låg kvalitet. Vid 1800-talets slut växte det i stället fram jordbrukarägda andelsmejerier, där ägarna åtog sig att leverera en viss mängd mjölk till mejeriet. Dessa var från början ganska små, men 1915 bildades Mjölkcentralen i Stockholm som kooperativt mejeri, som var det största i Sverige. Mjölkcentralen hade 190 mejerier 1935 och dominerade branschen i hela Mälardalen och Östergötland. Liknande kooperativa mejerier växte fram i andra regioner. Under denna tid ökade också konsumtionen av mjölkprodukter som andel andel av den samlade kosten. Mjölkcentralen bytte namn till Arla 1975.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Vinninga 1923.jpg|Vinninga 1923.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkskjutsar framför mejeriet i Vinninga 1923, Västergötland. Foto Gustav Skallström, Digitalt museum 1M16-B145284:88
|}

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Enskedemejeriet 1947.jpeg|900px|Enskedemejeriet 1947.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Enskedemejeriet 1947, söder om Stockholm. Mjölktankvagnar lossas. Mejeriet byggdes av Mjölkcentralen 1943. Foto Oscar Bladh, Wikimedia commons
|}

Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten på mjölken bildades också särskilda mjölkbutiker i städerna. Där såldes mjölken oftast i lösvikt och bars hem i glasflaskor. Städerna reglerade att mjölk endast fick säljas på detta sätt, och vilka andra produkter som fick säljas i mjölkbutiker.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Timrå 1951.jpg|900px|Timrå 1951.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkbutik i Timrå 1951. Foto Norrlandsbild, Digitalt museum SuM-foto029532
|}

När snabbköp lanserades på 1950-talet började mjölkhandeln flyttas över dit, samtidigt som mjölk började levereras paketerad i Tetra-Pak.

Mot slutet av 1800-talet växte smör fram som en stor exportprodukt från det svenska jordbruket. Skummjölk, grädde och ost konsumerades främst på hemmamarknaden.

===Mejeriernas transporter===
Traditionellt började mjölkens resa från gården i mjölkflaskor på en mjölkpall, där den hämtades med hästskjuts eller senare lastbil. Denna tur samlade ihop mjölk från gårdarna och lämnade av den vid ett mejeri eller en järnvägsstation för vidare befordran till städerna (som [[ilgods]] med [[mjölktåg]]et). På 1800-talet såldes mjölken vidare direkt ur mjölkflaskan på marknader i städerna.

På 1970-talet övergick mejerierna till att hämta mjölk från gårdarna i tankbilar.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mjölkbil 1939.jpg|1000px|Mjölkbil 1939.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkbilen från Töreboda elektriska kvarn 1939, Västergötland. Foto Anders Karlsson, Digitalt museum 1M16-A30902
|}

Större mejerier hade i regel järnvägsanknytning. Förutom att ta emot mjölkskjutsar från närområdet fick de också mjölkflaskor som [[vagnslaster]] i [[täckta vagnar]], först vanliga [[G-vagnar]] och senare [[kylvagnar]]. Den lokala produktionen levererades med vägtransporter. Leveranser från mejerierna på längre avstånd nyttjade vagnslaster, så småningom [[kylvagnar]]. Exporten (främst smör) gick både sjövägen och på järnväg.

Mjölkcentralen började nyttja [[SJ godsvagn litt Q12 MC|tankvagnar]] för intransport av råmjölk i rätt stor omfattning efter 1945.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Järna 1963.jpg|1000px|Järna 1|963.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Ett persontåg i Järna 1963 med mjölktankvagnar bak i tåget. Tågsammansättning: [[SJ ellok litt D|Du]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8f|Bo8f]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8cs|Bo8cs]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|ABo7b]]+[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|Fo5]]+Q12+[[SJ godsvagn litt Q12 MC|Q12]]+[[SJ godsvagn litt Grf|Grf]]. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB12738:01
|}

===Mjölkproduktion i modell===
De mindre mejerierna var ofta utförda som samtida svensk villabebyggelse. De som var byggda i tegel kan nog ordnas med en [[konvertering]].

Större mejerier följde den allmänna utvecklingen för industribyggnation och därmed går det att hitta [[konvertering]]sobjekt från [[plastbyggsats]]tilverkarna.

[[KMJK]] producerar Jehréns livs, som också innehåller en mjölkbod. Man har dessutom en mjölkpall i sortimentet. [[Winterzone]] har mjölkflaskor.

===Webreferenser===
[https://handelnshistoria.se/olika-sorters-handel/mjolkbutikerna/ Handelns historia: Mjölkbutikerna]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php/index.php?mode=thread&id=55056 Järnvägshistoriskt forum: Mjölktransporter (bild)] (Mjölktransporter på järnväg).

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?p=6977#p6977 Järnvägshistoriskt forum: Var (och hur) lastades Mjölkcentralens tankvagnar?]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Enskedemejeriet Wikipedia: Enskedemejeriet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mejeri Wikipedia: Mejeri]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölkbord Wikipedia: Mjölkbord]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölkcentralen_i_Stockholm Wikipedia: Mjölkcentralen i Stockholm]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Tetra_Pak Wikipedia: Tetra Pak]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.

==Slakteri och charkuteri==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid järnvägsbyggandets premiär på mitten av 1800-talet genomfördes slakt på gården, i första hand för husbehov. Köttkonsumtionen var inte så omfattande och bestod främst av nöt och får. Med en ökad svinhållning uppstod möjligheterna till fläskkött för avsalu, först för den inhemska marknaden och efter andra världskriget även för export. För ändamålet byggdes nu större slakterier kring storstäderna och större och mindre andelsslakterier i jordbruksbygderna. Storstadsslakterierna servade främst den lokala marknaden, medan andelsslakterierna blev centrum slakt för export.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Gävle slakteri.jpg|900px|Gävle slakteri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mindre slakteri i Gävle under mellankrigstiden. Källa Digitalt museum XLM.D95
|}

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kalmar 1988 Scan.jpg|900px|Kalmar 1988 Scan.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Scans anläggningar i Kalmar 1988. Foto Ola Lejonborn, Digitalt museum KLMF.OL01034
|}

===Slakteriernas transporter===
Större slakterier valde tidigt lägen vid järnvägen för att kunna ordna transporter, även en del mindre slakterier hade järnvägsanslutning. För djurtransporter skaffade sig vissa järnvägar särskilda kreatursvagnar, men svenska [[G-vagnar|'''G'''-vagnar]] blev tidigt huvudalternativ för transporter av nötboskap (djurtransporter är motivet till att G-vagnar försetts med ventilatorer). För småkreatur såsom svin och får byggdes särskilda vagnar littera '''O''' och '''[[SJ godsvagn litt G5|G5]]'''. Småkreatur kunde även transporteras i vanliga [[G-vagnar]]. Transport av levande djur gjordes alltid som [[ilgods]].
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm slakthuset 1955.jpg|900px|Stockholm slakthuset 1955.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lossning av boskap på Stockholms Slakthus 1955. Foto Lennart Nilsson, Digitalt museum JvmKBDB15505
|}

Huvudalternativet för transport av kött och fläsk blev [[kylvagnar]] fr.o.m. 1890-talet, även om SJ också tillhandahöll okylda '''[[SJ godsvagn litt G3|Gsk]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Grh|Gk]]'''-vagnar. Kött transporterades normalt som hela kroppar och styckades i butik eller hos charkuteristen.

Med tiden har allt större andel av transporterna gått över till väg. Dagens tågoperatörer har i regel inga resurser för transport av levande djur, och kylvagnarna är ersatta av [[växelflak]].

===Slakterier i modell===
De flesta svenska slakterier har byggts i en allmän industriell arkitektur, som medger att de kan konverteras med hjälp av [[plastbyggsatser]] eller modulsystem. En del mindre och äldre slakterier liknar mer villor eller allmogebyggnader.

===Referenser===
[https://www.prismavg.se/exhibits/show/scan-andelsslakteriet-i-skara/slaktdjursmarknaden-innan-skar Prisma Västra Götaland: Slaktdjursmarknaden innan Skaraslakteriet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Charkvaror Wikipedia: Charkvaror]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Scan Wikipedia: Scan]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Slakthusområdet Wikipedia: Slakthusområdet] (I Stockholm).

==Sockerbruk==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid mitten av 1800-talet började man anlägga sockerbruk i Sverige, och odling av sockerbetor inleddes. Tidigare hade socker varit en ren importvara och förhållandevis dyrt. Betodling fick sitt genombrott under 1880-talet, då många jordbrukare sökte efter alternativa grödor. Sockerbruken anlades främst i Skåne, men även på Öland och Gotland samt i Östergötland och Västergötland. Betskörden genomföres under intensiva '''betkampanjer''' som varade från oktober till januari. Själva skörden var synnerligen manuell och krävde mycket arbetskraft, medan de övriga stegen i sockerproduktionen alla var mekaniserade och industrialiserade. Sockerbetan är en ren avsalugröda som inte hade någon roll i den agrara självhushållningen.

Sockerproduktionen inleds med att betorna finfördelas, urlakas med hett vatten, samt renas, koncentreras och slutligen centrifugeras varvid man får råsocker. Råsockret blandas ut med sirap och tvättas, samt löses upp i vatten därefter. Sockret kristalleras ånyo, och kristallmassan raffineras till olika produkter som strösocker, bitsocker, farinsocker och pärlsocker. Man kan skilja på två anläggningstyper, råsockerbruk som framställer råsocker och sockerraffinaderier som framställer konsumtionssocker av råsocker. Dessa låg ibland men inte alltid på samma plats.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Linköping sockerbruket 1950.jpg|650px|Linköping sockerbruket 1950.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Sockerbruket i Linköping på 1950-talet. Lägg märke till betlastade [[O-vagnar]] och [[treskensspår]]. Foto tidningen Östgötens fotografer, Digitalt museum BL.OG.000156
|}

För att få avsättning för produktionen inleddes också en intensiv marknadsföringskampanj där socker och sirap marknadsfördes hårt. Sockerkonsumtionen per svensk mångdubblades. Kaffe, te och gröt sötades, och mycket svenskt matbröd bakades med sirap. Redan vid 1900-talets mitt började problemen för tandhälsan iakttas, så småningom uppmärksammades även andra hälsoproblem.

===Sockertransporter===
Järnvägarna var en nödvändig förutsättning för sockerindustrin. Jordbrukare i närheten av bruken kunde transportera in sockerbetor på egna kärror, men normalt sätt användes järnvägstransporter. Flera sockerbruk hade dessutom egna [[industribanor]].

Inledningsvis användes [[EJ godsvagn litt I J|betvagnar littera '''I''']] för bettransporter, senare även [[O-vagnar|'''O'''-vagnar]]. Karaktären på betkampanjerna innebar att järnvägar i betområden hade många vagnar som bara användes en kort tid varje år. Betvagnarna lastades först för hand från jordbrukens kärror, men senare tillkom maskinell lastning såsom betelevatorer på [[driftplats]]erna.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Höganäs 1938.jpg|650px|Höganäs 1938.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lastning av sockerbetor i [[O-vagnar]] på ett [[frilastspår]] i Höganäs 1938. Foto Gunnar Lundh, Digitalt museum NMA.0077305
|}

Eftersom råsockerbruk och sockerraffinaderier ofta fanns på olika platser, skapades också behov av råsockertransporter till raffinaderierna, antingen i särskilda bulkvagnar eller i [[storbehållare]].

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Köpingebro 1961.jpg|650px|Köpingebro 1961.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lastning av råsocker i [[storbehållare]] i Köpingebro 1961. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12432:03
|}

Konsumtionssocker transporterades i regel emballerat, i [[G-vagnar|'''G'''-vagnar]].

Numera går de flesta transporter på väg.

===Sockerbruk i modell===
Även sockerbruk var byggda enligt tidens industriella arkitektur och bör gå att åstadkomma med [[konvertering]]ar. Sockerbruken var ganska stora anläggningar, så man kan behöva reducera dem till endast sockerbrukets spåranslutningar.

===Webreferenser===
[https://digitaltmuseum.se/021105482925/socker Digitalt museum: Socker] (Utställning på Nordiska muséet).

[https://www.sverigesradio.se/avsnitt/historien-om-socker-lyx-och-lakemedel-som-blev-vart-billigaste-fodoamne#:~:text=Ulrika%20Torell%20är%20forskare%20och,boken%20Socker%20och%20det%20söta. Sveriges Radio: Historien om socker – lyx och läkemedel som blev "vårt billigaste födoämne"] (Om Ulrika Torells sockerforskning).

[https://utstallningskritik.se/2014-6/om-sockrets-omvaxlande-historia/ Utsällniningskritik.se: Om sockrets omväxlande historia] (Sockerutställningen på Nordiska muséet).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Betkampanj Wikipedia: Betkampanj]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerbeta Wikipedia: Sockerbeta]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerbruk Wikipedia: Sockerbruk]

[https://www.youtube.com/watch?v=bEFMO5R3a8Y YouTube: Bakom kulisserna: Socker] (Sockerutställningen på Nordiska muséet).

===Tryckta referenser - förebild===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

Christoffer Ahlberg: "Råsockertankvagnar vid Roma sockerbruk." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 167/2024 (Inkl. skisser, [[891 mm]]).

===Tryckta referenser - modell===
Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2015 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]] och [[cellpannå]], [[H0]]).

Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]] och [[cellpannå]], [[H0]]).

Anders Stéen: "Bygg en betelevator." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Flera varianter av betelevatorer).

==Brännerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hembränning förbjöds 1855 i Sverige, d.v.s. året innan den första järnvägen invigdes. Brännvin går annars bra att producera för husbehov. Brännvinsproduktion industrialiserades tidigt i Sverige, det fanns många mindre brännerier på landsbygden.

Vin & Sprit bildades 1917 som ett statligt monopolföretag som tog över all sprittillverkning i Sverige. Existerade brännerier togs över av Vin & Sprit eller lades ner. Vin & Sprit drev efterhand en koncentration till fåtal anläggningar, såsom Reymersholme, Åhus, Nöbbelöv, Sundsvall och Falkenberg. Många mindre brännerier försvann efter 1945. Vin & Sprits monopol upphörde 1994 innan EU-medlemskapet, men företaget stod kvar i statlig ägo till 2008 då det såldes till franska Pernod Ricard. De senaste decennierna har en del mindre destillerier öppnat, mest kända är nog Mackmyra.

Huvudingrediensen vid svenska brännerier har varit potatis, även om andra grödor också fungerar. Vid destillering kokas mäsk på potatis och malt. Därefter tillsätts jäst och jäsningen inleds. När jäsningen är klar destilleras den jästa mäsken till råsprit med avsedd styrka. Som biprodukt av råspritproduktionen får man drank som används som kreatursfoder. Råspriten renas därefter till konsumtionssprit och kryddas och buteljeras.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ravlunda bränneri.jpeg|1000px|Ravlunda bränneri.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Ravlunda brännerier som låg invid stationen i Ravlunda. Foto Jorchr, Wikimedia Commons
|}

===Bränneriernas transporter===
Många äldre brännerier var byggda före järnvägarna och löste sina transporter på vägarna. De större anläggningar Vin & Sprit byggde hade å andra sidan i regel både järnvägsanslutning och egna kajer för [[sjötransport]]er.

Potatis levererades i säckar eller lådor, och transporterades så småningom i [[isolerade vagnar]]. Eftersom destillerierna inte alltid låg intill filtreringsansläggningarna transporterades råsprit ibland i tankvagnar. Buteljerat brännvin förpackades i lådor och transporterades i förseglade [[täckta vagnar]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kiruna 1959.jpg|750px|Kiruna 1959.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Transport av potatis och rotfrukter i Kiruna 1959. Vagnarna är [[SJ godsvagn litt Grf|'''Grf''']]-vagnar. Foto John Hylterskog, Digital museum JvmKBDB09311
|}

===Referenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Brännvin Wikipedia: Brännvin]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Kronobränneri Wikipedia: Kronobränneri] (Staten hade även monopol på brännvinsproduktion ett årtionde på 1700-talet).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Spritfabriken_i_Åhus Wikipedia: Spritfabriken i Åhus]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Vin_%26_Sprit Wikipedia: Vin & Sprit]

"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

==Övriga wiki-sidor om industrier m.m.==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Industrier i modell]] 
[[Industribanor]] 
[[Svensk industri för MJ: järn och stål]] 
[[Svensk industri för MJ: gruvor]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Webreferenser==
[https://densvenskamaten.com/2025/01/29/30-ar-i-eu-vad-har-det-betytt-for-svenskt-jordbruk/ Den svenska maten: 30 år i EU – vad har det betytt för svenskt jordbruk?]

[https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra12_42.pdf Jordbruksverket: Marknadsöversikt – livsmedelsindustrin] (2012)

[https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/2018-livsmedelsproduktionen-i-sverige-2035.pdf Livsmedelsverket: Livsmedelsproduktionen i Sverige 2035 - en framtidsanalys]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrara_revolutionen Wikipedia: Agrara revolutionen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Laga_skifte Wikipedia: Laga skiftet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svensk_livsmedelsindustri Wikipedia: Svensk livsmedelsindustri]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Lantmännens_Riksförbund Wikipedia: Svenska Lantmännens Riksförbund]

[https://www.youtube.com/watch?v=vCI4fc245U4 YouTube.com: Grönt så klart (kring 1960)] (ICA:s grönsakslogistik).

==Tryckta referenser==
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

[[Kategori: Lantbruk och livsmedelsproduktion]]
[[Kategori: Industrier]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Landskap och gestaltning]]
[[Kategori: Byggnader]]
[[Kategori: Kylvagnar]]
[[Kategori: Isolerade vagnar]]
[[Kategori: Matvaruvagnar]]
[[Kategori: Öppna vagnar]]
[[Kategori: Täckta vagnar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Auhagen]]
[[Kategori: KMJK]]
[[Kategori: Walthers]]

Svensk industri för MJ: livsmedel

2026-07-02T20:51:02Z

Janfre: /* Bryggerier */

På denna sida behandlas svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri ur [[modellrallare]]ns perspektiv.
==Inledning==
Med livsmedelsproduktion avses här produktion från främst jordbruket, men även t.ex. fiskeribranschen. Till livsmedelsproduktion brukar även produktion av vissa njutningsmedel räknas, t.ex. sprit och tobak.

Här redovisas först den svenska livsmedelsproduktionens historia under den tid järnvägar funnits, därefter följer beskrivningar av ett antal anläggningstyper inom livsmedelsproduktionen som kan vara intressanta förebilder på en [[modelljärnväg]].

==Historik==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Höst på landet.jpeg|1000px|Höst på landet.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Höst på landet. Skolplansch från 1890-talet. Källa justus2.se
|}
Sedan 1700-talets slut hade den agrara revolutionen ökat produktiviteten på det svenska jordbruket i snabb takt, när järnvägar började byggas på 1850-talet. Den agrara revolutionen omfattade bland annat växelbruk, d.v.s. att en serie av olika grödor över flera år odlades på åkrarna, sammanslagning till större odlingslotter (i Sverige genom skiftesreformerna), och införandet av harven. När järnvägar började byggas i Sverige 1856 pågick forfarande den sista skiftesreformen, det laga skiftet, som ökade de enskilda hemmanens oberoende och innebar att byarna delades upp. Det laga skiftet medgav ytterligare ökad produktion.

Den här produktivitetsökningen var en nödvändig förutsättning för den gryende urbaniseringen, och för industrialismen. Jordbrukets ökande överskott innebär att mat kunde produceras till stadsbor och fabriksarbetare. En livsmedelsindustri som försåg människor utanför jordbruket med livsmedel hade funnits långt innan industrialiseringen. Den agrara revolutionen möjliggjorde dock en kraftig ökning av livsmedelsproduktionen för avsalu.

Jordbruksöverskottet innebar också ett ökat transportbehov. Jordbruk är till sin karaktär utspritt över landet, och spridningen ökade dessutom med skiftesreformerna. Huvuddelen av konsumenterna finns dock i städer och andra tätorter där industrier finns. Därmed skapades ganska komplexa försörjningskedjor där jordbrukets produkter både förflyttades och förädlades i flera steg. [[Sjöfart]] var tidigt ett alternativ, men för jordbruk långt från vattenvägarna var inte alltid sjöfart en möjlig lösning.

Den första generationen av industrier i Sverige låg i stor utsträckning vid mindre tätorter på landsbygden. Tillgång till vattenkraft och transporter på inre vattenvägar eller till häst var ofta styrande för valet av plats. Vid kusterna kunde matförsörjningen även lösas med sjötransporter och import, men många mindre industriorter försörjdes av de lokala jordbrukarna.

Vid de större städerna växte det upp större kvarnar, bryggerier, slakterier och mejerier som försåg befolkningen med mat och dryck.

Transporter med tåg blev tidigt aktuellt, även om många gårdar inte låg nära en järnväg. Spannmål började transporteras redan när järnvägarna var nya, snart följde transporter av boskap till slakterierna. Mjölk transporterades tidigt med tåg, men andra mejeriprodukter och kött krävde kylvagnar för att ge en tillräcklig hållbarhet, i alla fall sommartid.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Västerås 1950.jpg|1000px|Västerås 1950.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lossning av grönsaker från godsvagn till Konsum lastbil i Västerås 1950. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01479
|}

Under 1800-talets andra halva växte ett jordbruk fram som responderade på produktionsförutsättningarna genom ett utvecklat blandjordbruk, där både växthållning och djurhållning var viktiga delar på de flesta gårdar. Växthållningen ordnade dels djurfoder, och dels en del säd för avsalu. Djurhållningen av svin och kor producerade kött men främst mjölk, samt även gödsel.

Efter 1945 kännetecknades livsmedelsproduktionen av att en större del av arbetet flyttades över från hemmen till industrin. Konserv- och frysteknik medgav ett ökande inslag av halvfabrikat, som också passade väl med hushåll där de flesta vuxna arbetade utanför hemmet.

Under 1900-talet etablerades ett rätt omfattande tullskydd för svenskt jordbruk, vilket ledde till att både import och export av jordbruksprodukter och livsmedel blev begränsade. Regleringarna omfattade också prisregleringar. Detta ledde med tiden till en påtaglig överproduktion av livsmedel, t.ex. det s.k. "smörberget". Regleringarna togs bort 1990, för att strax ersättas av EU:s reglering vid EU-medlemskapet 1995.

Under 1800-talet var den stora exportartikeln från svenskt jordbruk havre (för hästfoder), som framför allt skeppades till [[Storbritannien]]. Havret odlades främst i Västergötland, och skeppades till hamnar på västkusten. Denna handel avbröts av allmänt sädöverskott på marknaden mot 1800-talets slut. Under 1900-talets första hälft blev istället smör den stora exportartikeln, som skeppades till främst [[Storbritannien]] och [[Tyskland]]. Efter andra världskriget tillkom också fläsk som exportprodukt.

===Webreferenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrara_revolutionen Wikipedia: Agrara revolutionen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Laga_skifte Wikipedia: Laga skiftet]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

''[https://www.agrifood.se/files/sli_skrift_20051.pdf Den svenska avregleringen 1990 - lärdomar för frikoppling av jordbruksstöd.]'' Lund: Livsmedelsekonomiska institutet 2005.

==Gården==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Gården är inte en miljö som normalt sett har en spåranslutning, utom de allra största storjordbruken. Gården kan förstås ändå var ett intressant miljöinslag på en modelljärnväg. Även en mindre gård kan vara svår att få plats med, men inget kräver att alla gårdens byggnader tas med i modell.

[[:kategori: Svenska lantbruksbyggnader|Byggnaderna]] fram till början av 1900-talet var i regel byggda i allmogeteknik, och många av dessa står fortfarande kvar. Överallt i Sverige där det fanns gott om barrträd innebar allmogeteknik normalt timrade byggnader, men i Skåne, Blekinge och södra Halland användes istället korsvirke, och på Gotland var kalksten det dominerande byggnadsmaterialet. Ett annat alternativ till timring har varit skiftesverk baserat på ek, som använts i södra och västra Götaland, på Gotland och på Öland. Fr.o.m. 1900-talet har dock nybyggnad i regel skett i mer moderna stilar.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Skattegården.jpg|Skattegården.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Skattegården i Varola, Västergötland 1938. Mangårdsbyggnaden är av s.k. [[sexrumsplan]]. Foto AB Flygtrafik, Digitalt museum 1M16-A145051:1627
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kärragården.jpg|Kärragården.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Kärragården längs linjen Axvall-Stenstorp ([[891 mm]]), Västergötland 1960. Man kan ana att det finns både en stenmur och järnvägens [[stängsel]] mot gården. Foto Staffan Mörling, Digitalt museum 1M16-B16326
|}
Jordbrukets verksamheter kan förstås också skildras i modell, exempelvis skörd, slåtter, bete, plöjning, harvning och så vidare. Vid 1800-talets mitt skedde de flesta arbetsmomenten för hand. Därefter vidtog en period av hästmekanisering, där allt mer avancerade maskiner drogs av hästar. Sedan följde traktorer och skördetröskor, med genombrottet mellan världskrigen på 1930-talet. Hästarna försvann dock inte helt från jordbruket förrän på 1970-talet.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Frostviken.jpg|1000px|Frostviken.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Höhässjor i Frostviken, Jämtland 1939. Foto Gunnar Lundh, Digitalt museum NMA.0046193
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ödsmål 1961.jpg|Ödsmål 1961.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Skörd i Ödsmål, Bohuslän 1961. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:012738
|}

Gårdens transporter löstes vanligen med häst och vagn eller senare traktor med vagn eller lastbil. Vittskövle slott utanför Kristianstad hade dock en elektrifierad [[industribana]] med [[600 mm]] spårvidd till Vittskövle station.

===Gården i modell===
Här hittas modeller av [[mangårdsbyggnader]].

Ladugårdar är ofta stora byggnader. De modeller som funnits har därför de allra minsta ladugårdarna som förebild.
* TfA:s Hobbytjänst släppte en ladugård som utstansad och färglagd [[byggsatser i trä och kartong|kartongbyggsats]] 1954, katalognummer 9.
* [[Heljan]] har producerat en liten svensk ladugård som [[plastbyggsats]] i [[H0]], katalognummer 137.
* [[Euromod]] släppte en svensk ladugård som [[byggsats i trä och kartong]] i [[H0]] 1983.
* [[KMJK]] har producerat en modell av Ingelsby ladugård som [[laserskuren byggsats]] i [[H0]] 2015.

Jordbrukets maskiner är populära i modell. Traktorer av olika årsmodeller finns från [[Frykmodell]], [[SMJ]], [[Wiking]], [[Preiser]], [[Artitec]] och [[Weinert]] till exempel. Hästekipage finns från [[Preiser]] och [[Artitec]], som eventuellt kan behöva en [[försvenskning]]. Jordbruksredskap finns från bland annat [[Frykmodell]], [[Preiser]] och [[Weinert]]. Se även [[:kategori: lantbruksmaskiner|lantbruksmaskiner]].

Det finns ett rätt rikt utbud av detaljer för lantbruk. [[Frykmodell]], [[WinterZone]] och möjligen [[TeknoBygg]] har svenska detaljer. [[Preiser]] och [[Weinert]] har också detaljer som kan fungera. Se vidare [[Artiklar om landskapsbygge#Detaljer, landsbyggd|här]].

Det behövs även [[stängsel]], tidigare t.o.m. enligt lag.

===Webreferenser - förebild===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Egnahemsrörelsen Wikipedia: Egnahemsrörelsen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Korsvirke Wikipedia: Korsvirke]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Skiftesverk Wikipedia: Skiftesverk]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Timring Wikipedia: Timring]

===Tryckta referenser - förebild===
Gustaf Carlsson & Adrian Molin: ''Svenska allmogehem.'' Stockholm: C.E. Fritzes bokförlag 1909 (Typbyggnader, inklusive ritningar, för olika egnahemsbyggen).

Gottfried Beijer & Alrik Örborn: ''Lantmannabyggnader.'' Stockholm: Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag 1943 (Principkonstruktioner för moderna ekonomibyggnader, inkl. ritningar).

"Jordbruksmaskinerna gör jag själv." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1952 (Epa-traktor av T-Ford och hembyggda maskiner).

"Lantbruksmaskiner för 1 milj. om dagen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1954 (Om mekaniseringen av det svenska jordbruket).

"Skördetröska med Volkswagenmotor." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1956, s. 18 (Myran 630).

Tomas Germundsson: "[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1533494/FULLTEXT01.pdf Egnahem som småbruk. Den statliga egnahemsverksamhetens omfattning och utfall, med exempel från Sydsverige.]" i ''Bebyggelsehistorisk tidskrift'' nr 35/1998.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

===Tryckta referenser - modell===
"TfA:s Hobbytjänst presenterar den nya serien svenska hus i skala H0." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1954, s. 26 (Diverse svenska byggnader, bl.a. [[stationshus]], [[godsmagasin]], [[ställverk]], bostäder, liten [[parstuga]], uthus, ladugård).

"Hobbynytt." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1964, s. 26 (Dansk bondgård i korsvirke från [[Heljan]]).

"MJ-nytt från årets Nürnberg-mässa!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1983, s. 22 (Ladugård från [[Euromod]], [[H0]]).

[[Claes Mattisson]]: "Gårdsdiorama i fem akter." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 ([[Scratchbygge]] av liten bondgård i [[styren]]).

Henrik Ranby: "En skånsk bondgård." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2000 (Liten gård i [[H0]] i med [[konvertering]] och [[scratchbygge]]).

"Nya byggsatser från Kalmar MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2015, s. 7 (Pressbyråkiosk från Kalmar Västra samt mangårdsbyggnad och ladugård från Ingelsby gård, [[H0]]).

[[Sture Bylén]]: ''Min väg till Morshyttan. Om modellbygge med förebild.'' Alunda: Bokförlaget Modellrallaren 2017 (Landsortsbebyggelse varav flera gårdar).

Göran Tholin: "Åkerholmen - ett litet landskapsbygge." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

==Magasin==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Spannmål är rätt lagringbeständigt, så magasin för spannmål har använts för lagring för både bättre tider och byte av transportslag. Spannmålsmagasin fanns vid många [[driftplats]]er vid järnvägen, dit traktens bönder kunde köra sin skörd för vidare distribution. Spannmålsmagasin förekom också i många hamnar. De äldsta spannmålsmagasinen var ofta flervåningsbyggnader i trä, tegel eller sten. Spannmålen förvarades i säckar. Under 1930-talet började betongsilos byggas, där spannmålet bulkförvaras i stora vertikala rör. Dessa är fortfarande rätt vanliga utropstecken i landskapet. Lantmännens magasin användes också som lager och försäljning av varor som behövdes i jordbruket.

Många av lantmännens siloanläggningar i Sverige lades ner 2006, varvid en del såldes till privata näringsidkare. Senare byggda siloanläggningar är i regel av stål. Numera byggs de flesta direkt på gården.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Frösthult.jpg|900px|Frösthult.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Äldre spannmålsmagasin i Frösthult på f.d. Enköping-Heby-Runhällens Järnväg, Uppland 1959. Källa Digitalt museum JvmKDAC00503
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Edsbruk.jpg|500px|Edsbruk.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Silon i hamnen i Edsbruk, Småland. Källa Digitalt museum KLMF.VästraEd00081
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Hästholmens hamn.jpg|900px|Hästholmens hamn.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Centralföreningens magasin i Hästholmens hamn 1944. Detta magasin byggdes 1939-40 och omfattade både silo och lagring av förpackade varor. Hitom magasinet ligger vedtravar. Foto AB Flygtrafik, Digitalt museum OM.FC.000336
|}

===Spannmålstransporter===
Spannmål i lösvikt transporterades inledningsvis i öppna vagnar [[SJ godsvagn litt I|litt '''I''']] och senare [[SJ godsvagn litt I3|litt '''I3''']], i bland med presenning som skydd för regn. Transport av spannmål i säck förekom också, då vanligtvis i [[öppna vagnar]].

På 1920-talet tillkom vagnar för spannmål i bulk med bottentömning [[SJ godsvagn litt G3|litt '''Gsö''']]. [[SJ godsvagn litt Kö|Litt '''Kö''']] från 1954 var också avsedd för spannmål. Kö/'''Ugkkpp''' gick i trafik till omkring 1990, därefter har spannmål i huvudsak transporterats på väg. Innofreight erbjuder dock [[växelflak]] för spannmål. Vagnar för bottentömning kräver i regel särskilda anläggningar för lossning och eventuellt också för lastning.

===Övriga transporter===
Utgående transporter från lantmännens magasin kunde bl.a. också omfatta:
*Potatis, i [[isolerade vagnar]].
*Hö och halm, i form av fyrkantsbalar eller från 1970-talet i form av rundbalar i [[öppna vagnar]], eventuellt med presenning.
*Ved, i regel i meterlängder i [[öppna vagnar]].

Inkommande transporter kunde bl.a. omfatta:
*Gödsel i säckar, i [[öppna vagnar]].
*Foder av olika slag, i säckar i [[öppna vagnar]].
*Utsäde i säckar, i [[öppna vagnar]].
*Motorbränsle och smörjmedel, i fat för vidare distribution. [[Öppna vagnar]].
*Skördegarn på pall, i [[täckta vagnar]].
*Kemikalier som betningsmedel och desinfektionsmedel, i fat eller säckar i [[öppna vagnar]].
*Jordbruksmaskiner för avsalu förekom till vissa magasin, typiskt i [[O-vagnar]].

===Spannmålsmagasin i modell===
Äldre spannmålsmagasin matchar sällan någon [[byggsats]] precis. [[Konvertering]] eller [[scratchbygge]] krävs om ska få till något [[svenskliknande]].

[[Walthers]] har flera varianter av betong- och stålsilon som är en bra utgångspunkt för svenska silon i många fall.

===Webreferenser===
[https://www.innofreight.com/sv/news-archive/spannmalstransport-pa-jaernvaeg/ Innofreight: Spannmålstransport på järnväg]

[https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/kulturmiljoprogram-skanes-historia-och-utveckling/kulturmiljoprogram-jordbrukets-landskap/lagerhus.html Länsstyrelsen Skåne: Lagerhus]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Rundbal Wikipedia: Rundbal]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Silo Wikipedia: Silo]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Lantmännens_Riksförbund Wikipedia: Svenska Lantmännens Riksförbund]

===Tryckta referenser - förebild===
Bengt Lindroos: ''Ur den svenska byggnadskonstens magasin.'' Stockholm: Arkitektur förlag 1989/2023 (Svenska magasin, främst spannmålsmagasin).

Jörgen Bergfors: "Ett magasin med klass." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 61/1996 (Ritning på ett magasin från Nävekvarn i klassicistisk stil).

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell). 

===Tryckta referenser - modell===
Håkan Grundstedt: "Att bygga Centralföreningens magasin i Gotlands Hesselby - nästan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 94/2006 (Bygge i [[styren]], [[H0]]).

"Silo i 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 20 (Laserskuren från Minifer, katalognummer MNF960).

Roger Isacsson: "Bakgrundsmodell: Siloanläggning i hamnkvarteret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 4: Spannmålssilon." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 ([[Konvertering]] av spannmålssilo från [[Walthers]], 933-3022). 
Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 5: Betongsilor och eldstadslöst lok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025. 

==Kvarnar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid en kvarn mals spannmål till mjöl. Utbytet beror på vilken produkt som önskas. För rågmjöl och grahamsmjöl är utbytet nära 100 % (d.v.s. nästan all spannmål blir mjöl). För siktat mjöl, som rågsikt och vetemjöl, blir utbytet ca. 50 %.

Vatten- och väderkvarnar har tidigt etablerats i jordbruksbyggderna eftersom det inte var effektivt att ha kvarnar på varje gård. Dessa fanns kvar i viss utsträckning under mellankrigstiden för lokala behov. Sedan minskade mängden i mindre kvarnar snabbt.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Rakered 1955.jpg|700px|Rakered 1955.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Rakereds kvarn 1955, utanför Vikingstad i Östergötland. En mindre vattenkvarn. Källa Digitalt museum OM.E.020474
|}
Med industrialismen etablerades ångkvarnar i städerna under de sista decennierna av 1800-talet. Eldrift kom snart efter sekelskiftet 1900. En gemensam beteckning på dessa större kvarnar är handelskvarnar. Samtidigt med detta började vete dominera bland brödsäden, i stället för råg. Många av de större kvarnarna låg så att de kunde nås med sjötransporter. De stora handelskvarnarna var redan under mellankrigstiden koncentrerade till ett fåtal platser.

Processen i en handelskvarn bestod av:
#Lossning av spannmål med pneumatisk elevator.
#Förrensning med såll och fläktar för att få bort främmande inblandningar.
#Lagring i silo.
#Innan malning passerar spannmålet renseriet, där rensning sker. Vete brukade också tvättas.
#Förmalning.
#Siktning, där grynet sorteras i grovlekar. Vad man gjorde med de olika grovlekarna berodde på vilken slutprodukt som producerades.
#Slutmalning.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mjölby 1930.jpg|900px|Mjölby 1930.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölby Kvarn AB 1930. Kvarnen stängde 2010. Källa Digitalt museum OM.E.003990
|}

===Mjöltransporter===
Mjöl har traditionellt lastats i säckar. Eftersom mjöl är fuktkänsligt har huvudalternativet varit [[täckta vagnar]], [[G-vagnar|litt '''G''']] eller [[UIC H|UIC litt '''H''']].

De senaste decennierna har även bulkvagnar för mjöl i lös vikt använts, UIC litt '''Uacs''' eller '''Uacns'''.

Se även [[#Spannmålstransporter|spannmålstransporter]].

===Kvarnar i modell===
Vad gäller väderkvarnar har [[KMJK]] en öländsk stubbkvarn i sitt sortiment. Det finns också s.k. holländarkvarnar från bland andra [[Faller]] och [[Kibri]] som kan utgöra bas för en [[försvenskning]]. Röd färg kan eventuellt räcka.

Svenska vattenkvarnar ser inte alls ut som de som erbjuds från plastbyggsatsbranschen. En vattenkvarn är dessutom ofta synnerligen "platsbyggd" och anpassad till terrängen där den står.

De stora ång- och elkvarnarna kan [[frilansa]]s med hjälp av [[konvertering]] av [[plastbyggsats]]er eller [[Auhagen]]s baukastensystem. Det finns dessutom betydligt modernare kvarnar än Mjölby Kvarn AB på bilden ovan.

===Webreferenser===
[https://kvarnvikensmuseum.se/kvarnens-maskiner/ Kvarnens museum: Kvarnens maskiner] (Bland annat utbytet).

[https://www.lokman.se/Tagbilder/Svenska_tag/Svenska_godstag/Godsvagnar/ERMEWA.htm Lokman.se: Ermewa/EVS] (Bulkvagnar för mjöl litt '''Uacs'''/'''Uacns''').

[https://kmjkwebbutik.se/products/vaderkvarn KMJK: Väderkvarn] (KMJK:s öländska stubbkvarn).

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell).

Bengt Spade: "Bergabrons kvarn, såg och kraftverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Bilder och beskrivning).

''[https://www.mjolby.se/download/18.54c5d1318acbd1f5c927d87/1699860410614/Utredning%20Marie%20Hagsten%20Byggnadsvård%20(2021).%20Kvarnområdet%20i%20Mjölby,%20antikvarisk%20utredning.%20Siktfältsanalys%20Kvarnområdet%20i%20Mjölby..pdf Kvarnområdet i Mjölby. Antikvarisk utredning.]'' Marie Hagsten byggnadsvård 2021.

Göran Tholin: "Ritning: Skogastorps kvarn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Mindre skvaltkvarn).

Christer Andersson: "Netrail Uacns från Heris." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Recension).

==Bryggerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Öl har bryggts i Sverige sedan bronsåldern. Motivet för ölbryggning är dels smak och ibland berusningseffekt, men också att färskvatten är färskvara med begränsad lagringbeständighet när det väl lämnat brunnen. Öl är ett sätt att konservera vatten (också).

När järnvägar började byggas i landet var alltjämt det mesta ölet överjäst, men underjäst öl hade just införts och hade fördelen att det var mera lagringsbeständigt. Det traditionella överjästa ölet fanns som starkt svensköl och svagare svagdricka. Det såldes också porter. Underjäst pilsner infördes i slutet av 1870-talet och blev snabbt den dominerande ölsorten. De traditionella svenska överjästa ölsorterna hade försvunnit i början av 1900-talet. På 1920-talet kunde man hitta porter, julöl, lageröl, pilsneröl, pilsnerdricka och svagdricka. Pripps uppger 1967 att man kan hitta öl av pilsnertyp, ett något mörkare lageröl och porter. Någon gång på 1990-talet blev det modernt med mikrobryggerier, samtidigt som ölimporten liberaliserades. Utbudet är nu betydligt mer varierat.

Samtidigt med utvecklingen av utbudet industrialiserades bryggerierna, och antalet bryggerier växte snabbt till 1930-talet, då det fanns 743 bryggerier. De var dock av mycket olika storlekar. Den tidens bryggerier var i stor utsträckning lokala, och levererade mest i närområdet. Därefter inleddes långsam konsolidering, som accelererade runt 1980. Botten nåddes 2002 då det fanns 18 bryggerier. År 2022 fanns det 438 bryggerier.

Svenskt öl bryggs huvudsakligen av malt, humle, jäst och vatten under den här tiden. Malt kom från svenskt tvåradigt korn, medan humle i huvudsak importerades från Böhmen och Bayern. Bryggerierna mältade i regel kornet själva. Ölet jäste sedan ut i stora kar, och buteljerades därefter. Pilsnerdrickan efterjäste därefter i butelj i två till tre månader, övriga svenska ölsorter kunde däremot levereras direkt. Ölburken infördes 1955.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Uddevalla Utsiktens bryggeri 2.jpg|Uddevalla Utsiktens bryggeri 2.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Utsiktens bryggeri i Uddevalla 1947. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:002135
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Uddevalla Utsiktens bryggeri.jpg|Uddevalla Utsiktens bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Utsiktens bryggeri i Uddevalla 1949. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:003065
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm St Eriks bryggeri.jpg|Stockholm St Eriks bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | St Eriks bryggeri i Stockholm 1910. Källa Stockholms stadsmuseum C_1732_0_0
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kalmar bryggeri.jpg|800px|Kalmar bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Kalmar bryggeri 1958. Källa Digitalt museum KLMF.A22768a
|}
===Bryggeriernas transporter===
De flesta bryggerier låg på centrala adresser i tätorter och saknade järnvägsanslutning. Transporter sköttes med häst och vagn, eller senare lastbil. Bryggerierna blev bland de sista företagen som nyttjade häst och vagn på 1960-talet.

För järnvägen betyder det kanske att några vagnslaster i veckan av [[#Spannmålstransporter|korn]] och öl i back kan hanteras vid ett frilastspår. Ölet behöver sannolikt lastas i en [[täckta vagnar|täckt vagn]], eftersom dessa kunde förseglas.

När Pripps bryggeri i Ulvsunda byggdes 1970 genererade det dock 5000 [[vagnslaster]] om året på Ulvsundabanan. Trafiken upphörde vid bryggeriets nedläggning 2004.

===Bryggerier i modell===
Bryggerier i tegel eller mera moderna material kan åstadkommas med [[konvertering]] eller nyttjande av något av modulsystemen för industrier.

===Webreferenser===
[https://larsbandersson.wordpress.com/2013/11/30/svenska-bryggeriindustriarbetareforbundets-historia-1899-1964/ Lars B Andersson: Svenska bryggeriindustriarbetareförbundets historia 1899-1964]

[https://www.svt.se/nyheter/inrikes/olburken-fyller-60 SVT: Ölburken fyller 60]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sundbybergs_Norra–Ulvsundasjöns_järnväg Wikipedia: Sundbybergs Norra–Ulvsundasjöns järnväg]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenskt_öl Wikipedia: Svenskt öl]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Öl Wikipedia: Öl]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

''Kom in på en öl och en smörgås.'' Pripp-bryggerierna AB u.å. (Reklambok, sannolikt från 1967).

Anders Ericson: "Bryggeri från Faller i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010 (Bygge). 
Anders Ericson: "Bryggeriet på plats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010.

==Bagerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

I städerna hade bagerier etablerats redan på medeltiden, och små bagerier av butikskaraktär dominerade länge branschen. Tillverkningen av knäckebröd och tunnbröd industrialiserades dock i större skala under mellankrigstiden, följt av kexproduktion.

Produktion av mjukt bröd började industrialiseras under 1960- och 70-talen. Pågen är idag Sveriges största företag inom mjukt bröd.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Leksands knäckebröd.jpeg|900px|Leksands knäckebröd.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Leksands knäckebröd 2012. Bageriet har egen kvarn, så råvaran är främst spannmål av råg. Foto Calle Eklund, Wikimedia Commons
|}

===Bageriernas transporter===
De stora bagerierna hade ganska långväga transportbehov. Insatsvarorna var [[#Mjöltransporter|mjöl]] eller [[#Spannmålstransporter|spannmål]] (flera stora bagerier hade egna kvarnar), och produktionen består av knäckebröd eller senare även mjukt bröd. Brödtranspoerter på järnväg utnyttjar [[täckta vagnar]].

De mindre bagerierna använde mest vägtransporter.

===Bagerier i modell===
De större bagerierna var också utförda i en aktuell industriell stil, och [[frilansa]]de bagerier går därmed att skapa med utgångspunkt i [[plastbyggsats]]tillverkarans sortiment.

Den som vill ha ett mindre bageri hittar t.ex. blomsteraffären i Ålem hos [[KMJK]], som även kan figurera som bageri.

===Webreferenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Leksands_Knäckebröd Wikipedia: Leksands knäckebröd]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Pågen Wikipedia: Pågen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Wasabröd Wikipedia: Wasabröd]

[https://kmjkwebbutik.se/products/blomsteraffaren-alem?_pos=1&_sid=db4d6dd50&_ss=r KMJK: Blomsteraffären Ålem] (Har även skyltar för bageri).

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

==Mejerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Beredning av mjölkprodukter går utmärkt att göra under hantverksmässiga former på gården. Råmjölken kan användas som den är, men redan att separera den till skummjölk och grädde ger möjlighet till flera produkter. Grädde i sin tur kan ge både smör och ost.

Under 1800-talets mitt bildades kommersiella uppköpsmejerier framför för att sälja mjölkprodukter i städerna. Samtidigt såldes mjölk direkt i torghandeln. Mjölkprodukter, särskilt skummjölk, fick med tiden rykte om sig att ha låg kvalitet. Vid 1800-talets slut växte det i stället fram jordbrukarägda andelsmejerier, där ägarna åtog sig att leverera en viss mängd mjölk till mejeriet. Dessa var från början ganska små, men 1915 bildades Mjölkcentralen i Stockholm som kooperativt mejeri, som var det största i Sverige. Mjölkcentralen hade 190 mejerier 1935 och dominerade branschen i hela Mälardalen och Östergötland. Liknande kooperativa mejerier växte fram i andra regioner. Under denna tid ökade också konsumtionen av mjölkprodukter som andel andel av den samlade kosten. Mjölkcentralen bytte namn till Arla 1975.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Vinninga 1923.jpg|Vinninga 1923.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkskjutsar framför mejeriet i Vinninga 1923, Västergötland. Foto Gustav Skallström, Digitalt museum 1M16-B145284:88
|}

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Enskedemejeriet 1947.jpeg|900px|Enskedemejeriet 1947.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Enskedemejeriet 1947, söder om Stockholm. Mjölktankvagnar lossas. Mejeriet byggdes av Mjölkcentralen 1943. Foto Oscar Bladh, Wikimedia commons
|}

Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten på mjölken bildades också särskilda mjölkbutiker i städerna. Där såldes mjölken oftast i lösvikt och bars hem i glasflaskor. Städerna reglerade att mjölk endast fick säljas på detta sätt, och vilka andra produkter som fick säljas i mjölkbutiker.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Timrå 1951.jpg|900px|Timrå 1951.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkbutik i Timrå 1951. Foto Norrlandsbild, Digitalt museum SuM-foto029532
|}

När snabbköp lanserades på 1950-talet började mjölkhandeln flyttas över dit, samtidigt som mjölk började levereras paketerad i Tetra-Pak.

Mot slutet av 1800-talet växte smör fram som en stor exportprodukt från det svenska jordbruket. Skummjölk, grädde och ost konsumerades främst på hemmamarknaden.

===Mejeriernas transporter===
Traditionellt började mjölkens resa från gården i mjölkflaskor på en mjölkpall, där den hämtades med hästskjuts eller senare lastbil. Denna tur samlade ihop mjölk från gårdarna och lämnade av den vid ett mejeri eller en järnvägsstation för vidare befordran till städerna (som [[ilgods]] med [[mjölktåg]]et). På 1800-talet såldes mjölken vidare direkt ur mjölkflaskan på marknader i städerna.

På 1970-talet övergick mejerierna till att hämta mjölk från gårdarna i tankbilar.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mjölkbil 1939.jpg|1000px|Mjölkbil 1939.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkbilen från Töreboda elektriska kvarn 1939, Västergötland. Foto Anders Karlsson, Digitalt museum 1M16-A30902
|}

Större mejerier hade i regel järnvägsanknytning. Förutom att ta emot mjölkskjutsar från närområdet fick de också mjölkflaskor som [[vagnslaster]] i [[täckta vagnar]], först vanliga [[G-vagnar]] och senare [[kylvagnar]]. Den lokala produktionen levererades med vägtransporter. Leveranser från mejerierna på längre avstånd nyttjade vagnslaster, så småningom [[kylvagnar]]. Exporten (främst smör) gick både sjövägen och på järnväg.

Mjölkcentralen började nyttja [[SJ godsvagn litt Q12 MC|tankvagnar]] för intransport av råmjölk i rätt stor omfattning efter 1945.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Järna 1963.jpg|1000px|Järna 1|963.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Ett persontåg i Järna 1963 med mjölktankvagnar bak i tåget. Tågsammansättning: [[SJ ellok litt D|Du]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8f|Bo8f]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8cs|Bo8cs]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|ABo7b]]+[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|Fo5]]+Q12+[[SJ godsvagn litt Q12 MC|Q12]]+[[SJ godsvagn litt Grf|Grf]]. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB12738:01
|}

===Mjölkproduktion i modell===
De mindre mejerierna var ofta utförda som samtida svensk villabebyggelse. De som var byggda i tegel kan nog ordnas med en [[konvertering]].

Större mejerier följde den allmänna utvecklingen för industribyggnation och därmed går det att hitta [[konvertering]]sobjekt från [[plastbyggsats]]tilverkarna.

[[KMJK]] producerar Jehréns livs, som också innehåller en mjölkbod. Man har dessutom en mjölkpall i sortimentet. [[Winterzone]] har mjölkflaskor.

===Webreferenser===
[https://handelnshistoria.se/olika-sorters-handel/mjolkbutikerna/ Handelns historia: Mjölkbutikerna]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php/index.php?mode=thread&id=55056 Järnvägshistoriskt forum: Mjölktransporter (bild)] (Mjölktransporter på järnväg).

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?p=6977#p6977 Järnvägshistoriskt forum: Var (och hur) lastades Mjölkcentralens tankvagnar?]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Enskedemejeriet Wikipedia: Enskedemejeriet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mejeri Wikipedia: Mejeri]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölkbord Wikipedia: Mjölkbord]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölkcentralen_i_Stockholm Wikipedia: Mjölkcentralen i Stockholm]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Tetra_Pak Wikipedia: Tetra Pak]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.

==Slakteri och charkuteri==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid järnvägsbyggandets premiär på mitten av 1800-talet genomfördes slakt på gården, i första hand för husbehov. Köttkonsumtionen var inte så omfattande och bestod främst av nöt och får. Med en ökad svinhållning uppstod möjligheterna till fläskkött för avsalu, först för den inhemska marknaden och efter andra världskriget även för export. För ändamålet byggdes nu större slakterier kring storstäderna och större och mindre andelsslakterier i jordbruksbygderna. Storstadsslakterierna servade främst den lokala marknaden, medan andelsslakterierna blev centrum slakt för export.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Gävle slakteri.jpg|900px|Gävle slakteri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mindre slakteri i Gävle under mellankrigstiden. Källa Digitalt museum XLM.D95
|}

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kalmar 1988 Scan.jpg|900px|Kalmar 1988 Scan.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Scans anläggningar i Kalmar 1988. Foto Ola Lejonborn, Digitalt museum KLMF.OL01034
|}

===Slakteriernas transporter===
Större slakterier valde tidigt lägen vid järnvägen för att kunna ordna transporter, även en del mindre slakterier hade järnvägsanslutning. För djurtransporter skaffade sig vissa järnvägar särskilda kreatursvagnar, men svenska [[G-vagnar|'''G'''-vagnar]] blev tidigt huvudalternativ för transporter av nötboskap (djurtransporter är motivet till att G-vagnar försetts med ventilatorer). För småkreatur såsom svin och får byggdes särskilda vagnar littera '''O''' och '''[[SJ godsvagn litt G5|G5]]'''. Småkreatur kunde även transporteras i vanliga [[G-vagnar]]. Transport av levande djur gjordes alltid som [[ilgods]].
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm slakthuset 1955.jpg|900px|Stockholm slakthuset 1955.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lossning av boskap på Stockholms Slakthus 1955. Foto Lennart Nilsson, Digitalt museum JvmKBDB15505
|}

Huvudalternativet för transport av kött och fläsk blev [[kylvagnar]] fr.o.m. 1890-talet, även om SJ också tillhandahöll okylda '''[[SJ godsvagn litt G3|Gsk]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Grh|Gk]]'''-vagnar. Kött transporterades normalt som hela kroppar och styckades i butik eller hos charkuteristen.

Med tiden har allt större andel av transporterna gått över till väg. Dagens tågoperatörer har i regel inga resurser för transport av levande djur, och kylvagnarna är ersatta av [[växelflak]].

===Slakterier i modell===
De flesta svenska slakterier har byggts i en allmän industriell arkitektur, som medger att de kan konverteras med hjälp av [[plastbyggsatser]] eller modulsystem. En del mindre och äldre slakterier liknar mer villor eller allmogebyggnader.

===Referenser===
[https://www.prismavg.se/exhibits/show/scan-andelsslakteriet-i-skara/slaktdjursmarknaden-innan-skar Prisma Västra Götaland: Slaktdjursmarknaden innan Skaraslakteriet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Charkvaror Wikipedia: Charkvaror]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Scan Wikipedia: Scan]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Slakthusområdet Wikipedia: Slakthusområdet] (I Stockholm).

==Sockerbruk==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid mitten av 1800-talet började man anlägga sockerbruk i Sverige, och odling av sockerbetor inleddes. Tidigare hade socker varit en ren importvara och förhållandevis dyrt. Betodling fick sitt genombrott under 1880-talet, då många jordbrukare sökte efter alternativa grödor. Sockerbruken anlades främst i Skåne, men även på Öland och Gotland samt i Östergötland och Västergötland. Betskörden genomföres under intensiva '''betkampanjer''' som varade från oktober till januari. Själva skörden var synnerligen manuell och krävde mycket arbetskraft, medan de övriga stegen i sockerproduktionen alla var mekaniserade och industrialiserade. Sockerbetan är en ren avsalugröda som inte hade någon roll i den agrara självhushållningen.

Sockerproduktionen inleds med att betorna finfördelas, urlakas med hett vatten, samt renas, koncentreras och slutligen centrifugeras varvid man får råsocker. Råsockret blandas ut med sirap och tvättas, samt löses upp i vatten därefter. Sockret kristalleras ånyo, och kristallmassan raffineras till olika produkter som strösocker, bitsocker, farinsocker och pärlsocker. Man kan skilja på två anläggningstyper, råsockerbruk som framställer råsocker och sockerraffinaderier som framställer konsumtionssocker av råsocker. Dessa låg ibland men inte alltid på samma plats.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Linköping sockerbruket 1950.jpg|650px|Linköping sockerbruket 1950.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Sockerbruket i Linköping på 1950-talet. Lägg märke till betlastade [[O-vagnar]] och [[treskensspår]]. Foto tidningen Östgötens fotografer, Digitalt museum BL.OG.000156
|}

För att få avsättning för produktionen inleddes också en intensiv marknadsföringskampanj där socker och sirap marknadsfördes hårt. Sockerkonsumtionen per svensk mångdubblades. Kaffe, te och gröt sötades, och mycket svenskt matbröd bakades med sirap. Redan vid 1900-talets mitt började problemen för tandhälsan iakttas, så småningom uppmärksammades även andra hälsoproblem.

===Sockertransporter===
Järnvägarna var en nödvändig förutsättning för sockerindustrin. Jordbrukare i närheten av bruken kunde transportera in sockerbetor på egna kärror, men normalt sätt användes järnvägstransporter. Flera sockerbruk hade dessutom egna [[industribanor]].

Inledningsvis användes [[EJ godsvagn litt I J|betvagnar littera '''I''']] för bettransporter, senare även [[O-vagnar|'''O'''-vagnar]]. Karaktären på betkampanjerna innebar att järnvägar i betområden hade många vagnar som bara användes en kort tid varje år. Betvagnarna lastades först för hand från jordbrukens kärror, men senare tillkom maskinell lastning såsom betelevatorer på [[driftplats]]erna.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Höganäs 1938.jpg|650px|Höganäs 1938.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lastning av sockerbetor i [[O-vagnar]] på ett [[frilastspår]] i Höganäs 1938. Foto Gunnar Lundh, Digitalt museum NMA.0077305
|}

Eftersom råsockerbruk och sockerraffinaderier ofta fanns på olika platser, skapades också behov av råsockertransporter till raffinaderierna, antingen i särskilda bulkvagnar eller i [[storbehållare]].

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Köpingebro 1961.jpg|650px|Köpingebro 1961.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lastning av råsocker i [[storbehållare]] i Köpingebro 1961. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12432:03
|}

Konsumtionssocker transporterades i regel emballerat, i [[G-vagnar|'''G'''-vagnar]].

Numera går de flesta transporter på väg.

===Sockerbruk i modell===
Även sockerbruk var byggda enligt tidens industriella arkitektur och bör gå att åstadkomma med [[konvertering]]ar. Sockerbruken var ganska stora anläggningar, så man kan behöva reducera dem till endast sockerbrukets spåranslutningar.

===Webreferenser===
[https://digitaltmuseum.se/021105482925/socker Digitalt museum: Socker] (Utställning på Nordiska muséet).

[https://www.sverigesradio.se/avsnitt/historien-om-socker-lyx-och-lakemedel-som-blev-vart-billigaste-fodoamne#:~:text=Ulrika%20Torell%20är%20forskare%20och,boken%20Socker%20och%20det%20söta. Sveriges Radio: Historien om socker – lyx och läkemedel som blev "vårt billigaste födoämne"] (Om Ulrika Torells sockerforskning).

[https://utstallningskritik.se/2014-6/om-sockrets-omvaxlande-historia/ Utsällniningskritik.se: Om sockrets omväxlande historia] (Sockerutställningen på Nordiska muséet).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Betkampanj Wikipedia: Betkampanj]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerbeta Wikipedia: Sockerbeta]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerbruk Wikipedia: Sockerbruk]

[https://www.youtube.com/watch?v=bEFMO5R3a8Y YouTube: Bakom kulisserna: Socker] (Sockerutställningen på Nordiska muséet).

===Tryckta referenser - förebild===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

Christoffer Ahlberg: "Råsockertankvagnar vid Roma sockerbruk." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 167/2024 (Inkl. skisser, [[891 mm]]).

===Tryckta referenser - modell===
Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2015 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]] och [[cellpannå]], [[H0]]).

Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]] och [[cellpannå]], [[H0]]).

Anders Stéen: "Bygg en betelevator." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Flera varianter av betelevatorer).

==Brännerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hembränning förbjöds 1855 i Sverige, d.v.s. året innan den första järnvägen invigdes. Brännvin går annars bra att producera för husbehov. Brännvinsproduktion industrialiserades tidigt i Sverige, det fanns många mindre brännerier på landsbygden.

Vin & Sprit bildades 1917 som ett statligt monopolföretag som tog över all sprittillverkning i Sverige. Existerade brännerier togs över av Vin & Sprit eller lades ner. Vin & Sprit drev efterhand en koncentration till fåtal anläggningar, såsom Reymersholme, Åhus, Nöbbelöv, Sundsvall och Falkenberg. Många mindre brännerier försvann efter 1945. Vin & Sprits monopol upphörde 1994 innan EU-medlemskapet, men företaget stod kvar i statlig ägo till 2008 då det såldes till franska Pernod Ricard. De senaste decennierna har en del mindre destillerier öppnat, mest kända är nog Mackmyra.

Huvudingrediensen vid svenska brännerier har varit potatis, även om andra grödor också fungerar. Vid destillering kokas mäsk på potatis och malt. Därefter tillsätts jäst och jäsningen inleds. När jäsningen är klar destilleras den jästa mäsken till råsprit med avsedd styrka. Som biprodukt av råspritproduktionen får man drank som används som kreatursfoder. Råspriten renas därefter till konsumtionssprit och kryddas och buteljeras.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ravlunda bränneri.jpeg|1000px|Ravlunda bränneri.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Ravlunda brännerier som låg invid stationen i Ravlunda. Foto Jorchr, Wikimedia Commons
|}

===Bränneriernas transporter===
Många äldre brännerier var byggda före järnvägarna och löste sina transporter på vägarna. De större anläggningar Vin & Sprit byggde hade å andra sidan i regel både järnvägsanslutning och egna kajer för [[sjötransport]]er.

Potatis levererades i säckar eller lådor, och transporterades så småningom i [[isolerade vagnar]]. Eftersom destillerierna inte alltid låg intill filtreringsansläggningarna transporterades råsprit ibland i tankvagnar. Buteljerat brännvin förpackades i lådor och transporterades i förseglade [[täckta vagnar]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kiruna 1959.jpg|750px|Kiruna 1959.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Transport av potatis och rotfrukter i Kiruna 1959. Vagnarna är [[SJ godsvagn litt Grf|'''Grf''']]-vagnar. Foto John Hylterskog, Digital museum JvmKBDB09311
|}

===Referenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Brännvin Wikipedia: Brännvin]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Kronobränneri Wikipedia: Kronobränneri] (Staten hade även monopol på brännvinsproduktion ett årtionde på 1700-talet).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Spritfabriken_i_Åhus Wikipedia: Spritfabriken i Åhus]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Vin_%26_Sprit Wikipedia: Vin & Sprit]

"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

==Övriga wiki-sidor om industrier m.m.==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Industrier i modell]] 
[[Industribanor]] 
[[Svensk industri för MJ: järn och stål]] 
[[Svensk industri för MJ: gruvor]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Webreferenser==
[https://densvenskamaten.com/2025/01/29/30-ar-i-eu-vad-har-det-betytt-for-svenskt-jordbruk/ Den svenska maten: 30 år i EU – vad har det betytt för svenskt jordbruk?]

[https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra12_42.pdf Jordbruksverket: Marknadsöversikt – livsmedelsindustrin] (2012)

[https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/2018-livsmedelsproduktionen-i-sverige-2035.pdf Livsmedelsverket: Livsmedelsproduktionen i Sverige 2035 - en framtidsanalys]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrara_revolutionen Wikipedia: Agrara revolutionen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Laga_skifte Wikipedia: Laga skiftet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svensk_livsmedelsindustri Wikipedia: Svensk livsmedelsindustri]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Lantmännens_Riksförbund Wikipedia: Svenska Lantmännens Riksförbund]

[https://www.youtube.com/watch?v=vCI4fc245U4 YouTube.com: Grönt så klart (kring 1960)] (ICA:s grönsakslogistik).

==Tryckta referenser==
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

[[Kategori: Lantbruk och livsmedelsproduktion]]
[[Kategori: Industrier]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Landskap och gestaltning]]
[[Kategori: Byggnader]]
[[Kategori: Kylvagnar]]
[[Kategori: Isolerade vagnar]]
[[Kategori: Matvaruvagnar]]
[[Kategori: Öppna vagnar]]
[[Kategori: Täckta vagnar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Auhagen]]
[[Kategori: KMJK]]
[[Kategori: Walthers]]

Svensk industri för MJ: livsmedel

2026-07-02T20:50:43Z

Janfre: /* Bryggerier */

På denna sida behandlas svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri ur [[modellrallare]]ns perspektiv.
==Inledning==
Med livsmedelsproduktion avses här produktion från främst jordbruket, men även t.ex. fiskeribranschen. Till livsmedelsproduktion brukar även produktion av vissa njutningsmedel räknas, t.ex. sprit och tobak.

Här redovisas först den svenska livsmedelsproduktionens historia under den tid järnvägar funnits, därefter följer beskrivningar av ett antal anläggningstyper inom livsmedelsproduktionen som kan vara intressanta förebilder på en [[modelljärnväg]].

==Historik==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Höst på landet.jpeg|1000px|Höst på landet.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Höst på landet. Skolplansch från 1890-talet. Källa justus2.se
|}
Sedan 1700-talets slut hade den agrara revolutionen ökat produktiviteten på det svenska jordbruket i snabb takt, när järnvägar började byggas på 1850-talet. Den agrara revolutionen omfattade bland annat växelbruk, d.v.s. att en serie av olika grödor över flera år odlades på åkrarna, sammanslagning till större odlingslotter (i Sverige genom skiftesreformerna), och införandet av harven. När järnvägar började byggas i Sverige 1856 pågick forfarande den sista skiftesreformen, det laga skiftet, som ökade de enskilda hemmanens oberoende och innebar att byarna delades upp. Det laga skiftet medgav ytterligare ökad produktion.

Den här produktivitetsökningen var en nödvändig förutsättning för den gryende urbaniseringen, och för industrialismen. Jordbrukets ökande överskott innebär att mat kunde produceras till stadsbor och fabriksarbetare. En livsmedelsindustri som försåg människor utanför jordbruket med livsmedel hade funnits långt innan industrialiseringen. Den agrara revolutionen möjliggjorde dock en kraftig ökning av livsmedelsproduktionen för avsalu.

Jordbruksöverskottet innebar också ett ökat transportbehov. Jordbruk är till sin karaktär utspritt över landet, och spridningen ökade dessutom med skiftesreformerna. Huvuddelen av konsumenterna finns dock i städer och andra tätorter där industrier finns. Därmed skapades ganska komplexa försörjningskedjor där jordbrukets produkter både förflyttades och förädlades i flera steg. [[Sjöfart]] var tidigt ett alternativ, men för jordbruk långt från vattenvägarna var inte alltid sjöfart en möjlig lösning.

Den första generationen av industrier i Sverige låg i stor utsträckning vid mindre tätorter på landsbygden. Tillgång till vattenkraft och transporter på inre vattenvägar eller till häst var ofta styrande för valet av plats. Vid kusterna kunde matförsörjningen även lösas med sjötransporter och import, men många mindre industriorter försörjdes av de lokala jordbrukarna.

Vid de större städerna växte det upp större kvarnar, bryggerier, slakterier och mejerier som försåg befolkningen med mat och dryck.

Transporter med tåg blev tidigt aktuellt, även om många gårdar inte låg nära en järnväg. Spannmål började transporteras redan när järnvägarna var nya, snart följde transporter av boskap till slakterierna. Mjölk transporterades tidigt med tåg, men andra mejeriprodukter och kött krävde kylvagnar för att ge en tillräcklig hållbarhet, i alla fall sommartid.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Västerås 1950.jpg|1000px|Västerås 1950.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lossning av grönsaker från godsvagn till Konsum lastbil i Västerås 1950. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01479
|}

Under 1800-talets andra halva växte ett jordbruk fram som responderade på produktionsförutsättningarna genom ett utvecklat blandjordbruk, där både växthållning och djurhållning var viktiga delar på de flesta gårdar. Växthållningen ordnade dels djurfoder, och dels en del säd för avsalu. Djurhållningen av svin och kor producerade kött men främst mjölk, samt även gödsel.

Efter 1945 kännetecknades livsmedelsproduktionen av att en större del av arbetet flyttades över från hemmen till industrin. Konserv- och frysteknik medgav ett ökande inslag av halvfabrikat, som också passade väl med hushåll där de flesta vuxna arbetade utanför hemmet.

Under 1900-talet etablerades ett rätt omfattande tullskydd för svenskt jordbruk, vilket ledde till att både import och export av jordbruksprodukter och livsmedel blev begränsade. Regleringarna omfattade också prisregleringar. Detta ledde med tiden till en påtaglig överproduktion av livsmedel, t.ex. det s.k. "smörberget". Regleringarna togs bort 1990, för att strax ersättas av EU:s reglering vid EU-medlemskapet 1995.

Under 1800-talet var den stora exportartikeln från svenskt jordbruk havre (för hästfoder), som framför allt skeppades till [[Storbritannien]]. Havret odlades främst i Västergötland, och skeppades till hamnar på västkusten. Denna handel avbröts av allmänt sädöverskott på marknaden mot 1800-talets slut. Under 1900-talets första hälft blev istället smör den stora exportartikeln, som skeppades till främst [[Storbritannien]] och [[Tyskland]]. Efter andra världskriget tillkom också fläsk som exportprodukt.

===Webreferenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrara_revolutionen Wikipedia: Agrara revolutionen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Laga_skifte Wikipedia: Laga skiftet]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

''[https://www.agrifood.se/files/sli_skrift_20051.pdf Den svenska avregleringen 1990 - lärdomar för frikoppling av jordbruksstöd.]'' Lund: Livsmedelsekonomiska institutet 2005.

==Gården==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Gården är inte en miljö som normalt sett har en spåranslutning, utom de allra största storjordbruken. Gården kan förstås ändå var ett intressant miljöinslag på en modelljärnväg. Även en mindre gård kan vara svår att få plats med, men inget kräver att alla gårdens byggnader tas med i modell.

[[:kategori: Svenska lantbruksbyggnader|Byggnaderna]] fram till början av 1900-talet var i regel byggda i allmogeteknik, och många av dessa står fortfarande kvar. Överallt i Sverige där det fanns gott om barrträd innebar allmogeteknik normalt timrade byggnader, men i Skåne, Blekinge och södra Halland användes istället korsvirke, och på Gotland var kalksten det dominerande byggnadsmaterialet. Ett annat alternativ till timring har varit skiftesverk baserat på ek, som använts i södra och västra Götaland, på Gotland och på Öland. Fr.o.m. 1900-talet har dock nybyggnad i regel skett i mer moderna stilar.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Skattegården.jpg|Skattegården.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Skattegården i Varola, Västergötland 1938. Mangårdsbyggnaden är av s.k. [[sexrumsplan]]. Foto AB Flygtrafik, Digitalt museum 1M16-A145051:1627
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kärragården.jpg|Kärragården.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Kärragården längs linjen Axvall-Stenstorp ([[891 mm]]), Västergötland 1960. Man kan ana att det finns både en stenmur och järnvägens [[stängsel]] mot gården. Foto Staffan Mörling, Digitalt museum 1M16-B16326
|}
Jordbrukets verksamheter kan förstås också skildras i modell, exempelvis skörd, slåtter, bete, plöjning, harvning och så vidare. Vid 1800-talets mitt skedde de flesta arbetsmomenten för hand. Därefter vidtog en period av hästmekanisering, där allt mer avancerade maskiner drogs av hästar. Sedan följde traktorer och skördetröskor, med genombrottet mellan världskrigen på 1930-talet. Hästarna försvann dock inte helt från jordbruket förrän på 1970-talet.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Frostviken.jpg|1000px|Frostviken.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Höhässjor i Frostviken, Jämtland 1939. Foto Gunnar Lundh, Digitalt museum NMA.0046193
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ödsmål 1961.jpg|Ödsmål 1961.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Skörd i Ödsmål, Bohuslän 1961. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:012738
|}

Gårdens transporter löstes vanligen med häst och vagn eller senare traktor med vagn eller lastbil. Vittskövle slott utanför Kristianstad hade dock en elektrifierad [[industribana]] med [[600 mm]] spårvidd till Vittskövle station.

===Gården i modell===
Här hittas modeller av [[mangårdsbyggnader]].

Ladugårdar är ofta stora byggnader. De modeller som funnits har därför de allra minsta ladugårdarna som förebild.
* TfA:s Hobbytjänst släppte en ladugård som utstansad och färglagd [[byggsatser i trä och kartong|kartongbyggsats]] 1954, katalognummer 9.
* [[Heljan]] har producerat en liten svensk ladugård som [[plastbyggsats]] i [[H0]], katalognummer 137.
* [[Euromod]] släppte en svensk ladugård som [[byggsats i trä och kartong]] i [[H0]] 1983.
* [[KMJK]] har producerat en modell av Ingelsby ladugård som [[laserskuren byggsats]] i [[H0]] 2015.

Jordbrukets maskiner är populära i modell. Traktorer av olika årsmodeller finns från [[Frykmodell]], [[SMJ]], [[Wiking]], [[Preiser]], [[Artitec]] och [[Weinert]] till exempel. Hästekipage finns från [[Preiser]] och [[Artitec]], som eventuellt kan behöva en [[försvenskning]]. Jordbruksredskap finns från bland annat [[Frykmodell]], [[Preiser]] och [[Weinert]]. Se även [[:kategori: lantbruksmaskiner|lantbruksmaskiner]].

Det finns ett rätt rikt utbud av detaljer för lantbruk. [[Frykmodell]], [[WinterZone]] och möjligen [[TeknoBygg]] har svenska detaljer. [[Preiser]] och [[Weinert]] har också detaljer som kan fungera. Se vidare [[Artiklar om landskapsbygge#Detaljer, landsbyggd|här]].

Det behövs även [[stängsel]], tidigare t.o.m. enligt lag.

===Webreferenser - förebild===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Egnahemsrörelsen Wikipedia: Egnahemsrörelsen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Korsvirke Wikipedia: Korsvirke]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Skiftesverk Wikipedia: Skiftesverk]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Timring Wikipedia: Timring]

===Tryckta referenser - förebild===
Gustaf Carlsson & Adrian Molin: ''Svenska allmogehem.'' Stockholm: C.E. Fritzes bokförlag 1909 (Typbyggnader, inklusive ritningar, för olika egnahemsbyggen).

Gottfried Beijer & Alrik Örborn: ''Lantmannabyggnader.'' Stockholm: Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag 1943 (Principkonstruktioner för moderna ekonomibyggnader, inkl. ritningar).

"Jordbruksmaskinerna gör jag själv." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1952 (Epa-traktor av T-Ford och hembyggda maskiner).

"Lantbruksmaskiner för 1 milj. om dagen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1954 (Om mekaniseringen av det svenska jordbruket).

"Skördetröska med Volkswagenmotor." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1956, s. 18 (Myran 630).

Tomas Germundsson: "[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1533494/FULLTEXT01.pdf Egnahem som småbruk. Den statliga egnahemsverksamhetens omfattning och utfall, med exempel från Sydsverige.]" i ''Bebyggelsehistorisk tidskrift'' nr 35/1998.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

===Tryckta referenser - modell===
"TfA:s Hobbytjänst presenterar den nya serien svenska hus i skala H0." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1954, s. 26 (Diverse svenska byggnader, bl.a. [[stationshus]], [[godsmagasin]], [[ställverk]], bostäder, liten [[parstuga]], uthus, ladugård).

"Hobbynytt." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1964, s. 26 (Dansk bondgård i korsvirke från [[Heljan]]).

"MJ-nytt från årets Nürnberg-mässa!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1983, s. 22 (Ladugård från [[Euromod]], [[H0]]).

[[Claes Mattisson]]: "Gårdsdiorama i fem akter." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 ([[Scratchbygge]] av liten bondgård i [[styren]]).

Henrik Ranby: "En skånsk bondgård." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2000 (Liten gård i [[H0]] i med [[konvertering]] och [[scratchbygge]]).

"Nya byggsatser från Kalmar MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2015, s. 7 (Pressbyråkiosk från Kalmar Västra samt mangårdsbyggnad och ladugård från Ingelsby gård, [[H0]]).

[[Sture Bylén]]: ''Min väg till Morshyttan. Om modellbygge med förebild.'' Alunda: Bokförlaget Modellrallaren 2017 (Landsortsbebyggelse varav flera gårdar).

Göran Tholin: "Åkerholmen - ett litet landskapsbygge." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

==Magasin==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Spannmål är rätt lagringbeständigt, så magasin för spannmål har använts för lagring för både bättre tider och byte av transportslag. Spannmålsmagasin fanns vid många [[driftplats]]er vid järnvägen, dit traktens bönder kunde köra sin skörd för vidare distribution. Spannmålsmagasin förekom också i många hamnar. De äldsta spannmålsmagasinen var ofta flervåningsbyggnader i trä, tegel eller sten. Spannmålen förvarades i säckar. Under 1930-talet började betongsilos byggas, där spannmålet bulkförvaras i stora vertikala rör. Dessa är fortfarande rätt vanliga utropstecken i landskapet. Lantmännens magasin användes också som lager och försäljning av varor som behövdes i jordbruket.

Många av lantmännens siloanläggningar i Sverige lades ner 2006, varvid en del såldes till privata näringsidkare. Senare byggda siloanläggningar är i regel av stål. Numera byggs de flesta direkt på gården.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Frösthult.jpg|900px|Frösthult.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Äldre spannmålsmagasin i Frösthult på f.d. Enköping-Heby-Runhällens Järnväg, Uppland 1959. Källa Digitalt museum JvmKDAC00503
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Edsbruk.jpg|500px|Edsbruk.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Silon i hamnen i Edsbruk, Småland. Källa Digitalt museum KLMF.VästraEd00081
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Hästholmens hamn.jpg|900px|Hästholmens hamn.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Centralföreningens magasin i Hästholmens hamn 1944. Detta magasin byggdes 1939-40 och omfattade både silo och lagring av förpackade varor. Hitom magasinet ligger vedtravar. Foto AB Flygtrafik, Digitalt museum OM.FC.000336
|}

===Spannmålstransporter===
Spannmål i lösvikt transporterades inledningsvis i öppna vagnar [[SJ godsvagn litt I|litt '''I''']] och senare [[SJ godsvagn litt I3|litt '''I3''']], i bland med presenning som skydd för regn. Transport av spannmål i säck förekom också, då vanligtvis i [[öppna vagnar]].

På 1920-talet tillkom vagnar för spannmål i bulk med bottentömning [[SJ godsvagn litt G3|litt '''Gsö''']]. [[SJ godsvagn litt Kö|Litt '''Kö''']] från 1954 var också avsedd för spannmål. Kö/'''Ugkkpp''' gick i trafik till omkring 1990, därefter har spannmål i huvudsak transporterats på väg. Innofreight erbjuder dock [[växelflak]] för spannmål. Vagnar för bottentömning kräver i regel särskilda anläggningar för lossning och eventuellt också för lastning.

===Övriga transporter===
Utgående transporter från lantmännens magasin kunde bl.a. också omfatta:
*Potatis, i [[isolerade vagnar]].
*Hö och halm, i form av fyrkantsbalar eller från 1970-talet i form av rundbalar i [[öppna vagnar]], eventuellt med presenning.
*Ved, i regel i meterlängder i [[öppna vagnar]].

Inkommande transporter kunde bl.a. omfatta:
*Gödsel i säckar, i [[öppna vagnar]].
*Foder av olika slag, i säckar i [[öppna vagnar]].
*Utsäde i säckar, i [[öppna vagnar]].
*Motorbränsle och smörjmedel, i fat för vidare distribution. [[Öppna vagnar]].
*Skördegarn på pall, i [[täckta vagnar]].
*Kemikalier som betningsmedel och desinfektionsmedel, i fat eller säckar i [[öppna vagnar]].
*Jordbruksmaskiner för avsalu förekom till vissa magasin, typiskt i [[O-vagnar]].

===Spannmålsmagasin i modell===
Äldre spannmålsmagasin matchar sällan någon [[byggsats]] precis. [[Konvertering]] eller [[scratchbygge]] krävs om ska få till något [[svenskliknande]].

[[Walthers]] har flera varianter av betong- och stålsilon som är en bra utgångspunkt för svenska silon i många fall.

===Webreferenser===
[https://www.innofreight.com/sv/news-archive/spannmalstransport-pa-jaernvaeg/ Innofreight: Spannmålstransport på järnväg]

[https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/kulturmiljoprogram-skanes-historia-och-utveckling/kulturmiljoprogram-jordbrukets-landskap/lagerhus.html Länsstyrelsen Skåne: Lagerhus]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Rundbal Wikipedia: Rundbal]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Silo Wikipedia: Silo]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Lantmännens_Riksförbund Wikipedia: Svenska Lantmännens Riksförbund]

===Tryckta referenser - förebild===
Bengt Lindroos: ''Ur den svenska byggnadskonstens magasin.'' Stockholm: Arkitektur förlag 1989/2023 (Svenska magasin, främst spannmålsmagasin).

Jörgen Bergfors: "Ett magasin med klass." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 61/1996 (Ritning på ett magasin från Nävekvarn i klassicistisk stil).

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell). 

===Tryckta referenser - modell===
Håkan Grundstedt: "Att bygga Centralföreningens magasin i Gotlands Hesselby - nästan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 94/2006 (Bygge i [[styren]], [[H0]]).

"Silo i 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 20 (Laserskuren från Minifer, katalognummer MNF960).

Roger Isacsson: "Bakgrundsmodell: Siloanläggning i hamnkvarteret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 4: Spannmålssilon." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 ([[Konvertering]] av spannmålssilo från [[Walthers]], 933-3022). 
Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 5: Betongsilor och eldstadslöst lok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025. 

==Kvarnar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid en kvarn mals spannmål till mjöl. Utbytet beror på vilken produkt som önskas. För rågmjöl och grahamsmjöl är utbytet nära 100 % (d.v.s. nästan all spannmål blir mjöl). För siktat mjöl, som rågsikt och vetemjöl, blir utbytet ca. 50 %.

Vatten- och väderkvarnar har tidigt etablerats i jordbruksbyggderna eftersom det inte var effektivt att ha kvarnar på varje gård. Dessa fanns kvar i viss utsträckning under mellankrigstiden för lokala behov. Sedan minskade mängden i mindre kvarnar snabbt.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Rakered 1955.jpg|700px|Rakered 1955.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Rakereds kvarn 1955, utanför Vikingstad i Östergötland. En mindre vattenkvarn. Källa Digitalt museum OM.E.020474
|}
Med industrialismen etablerades ångkvarnar i städerna under de sista decennierna av 1800-talet. Eldrift kom snart efter sekelskiftet 1900. En gemensam beteckning på dessa större kvarnar är handelskvarnar. Samtidigt med detta började vete dominera bland brödsäden, i stället för råg. Många av de större kvarnarna låg så att de kunde nås med sjötransporter. De stora handelskvarnarna var redan under mellankrigstiden koncentrerade till ett fåtal platser.

Processen i en handelskvarn bestod av:
#Lossning av spannmål med pneumatisk elevator.
#Förrensning med såll och fläktar för att få bort främmande inblandningar.
#Lagring i silo.
#Innan malning passerar spannmålet renseriet, där rensning sker. Vete brukade också tvättas.
#Förmalning.
#Siktning, där grynet sorteras i grovlekar. Vad man gjorde med de olika grovlekarna berodde på vilken slutprodukt som producerades.
#Slutmalning.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mjölby 1930.jpg|900px|Mjölby 1930.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölby Kvarn AB 1930. Kvarnen stängde 2010. Källa Digitalt museum OM.E.003990
|}

===Mjöltransporter===
Mjöl har traditionellt lastats i säckar. Eftersom mjöl är fuktkänsligt har huvudalternativet varit [[täckta vagnar]], [[G-vagnar|litt '''G''']] eller [[UIC H|UIC litt '''H''']].

De senaste decennierna har även bulkvagnar för mjöl i lös vikt använts, UIC litt '''Uacs''' eller '''Uacns'''.

Se även [[#Spannmålstransporter|spannmålstransporter]].

===Kvarnar i modell===
Vad gäller väderkvarnar har [[KMJK]] en öländsk stubbkvarn i sitt sortiment. Det finns också s.k. holländarkvarnar från bland andra [[Faller]] och [[Kibri]] som kan utgöra bas för en [[försvenskning]]. Röd färg kan eventuellt räcka.

Svenska vattenkvarnar ser inte alls ut som de som erbjuds från plastbyggsatsbranschen. En vattenkvarn är dessutom ofta synnerligen "platsbyggd" och anpassad till terrängen där den står.

De stora ång- och elkvarnarna kan [[frilansa]]s med hjälp av [[konvertering]] av [[plastbyggsats]]er eller [[Auhagen]]s baukastensystem. Det finns dessutom betydligt modernare kvarnar än Mjölby Kvarn AB på bilden ovan.

===Webreferenser===
[https://kvarnvikensmuseum.se/kvarnens-maskiner/ Kvarnens museum: Kvarnens maskiner] (Bland annat utbytet).

[https://www.lokman.se/Tagbilder/Svenska_tag/Svenska_godstag/Godsvagnar/ERMEWA.htm Lokman.se: Ermewa/EVS] (Bulkvagnar för mjöl litt '''Uacs'''/'''Uacns''').

[https://kmjkwebbutik.se/products/vaderkvarn KMJK: Väderkvarn] (KMJK:s öländska stubbkvarn).

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell).

Bengt Spade: "Bergabrons kvarn, såg och kraftverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Bilder och beskrivning).

''[https://www.mjolby.se/download/18.54c5d1318acbd1f5c927d87/1699860410614/Utredning%20Marie%20Hagsten%20Byggnadsvård%20(2021).%20Kvarnområdet%20i%20Mjölby,%20antikvarisk%20utredning.%20Siktfältsanalys%20Kvarnområdet%20i%20Mjölby..pdf Kvarnområdet i Mjölby. Antikvarisk utredning.]'' Marie Hagsten byggnadsvård 2021.

Göran Tholin: "Ritning: Skogastorps kvarn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Mindre skvaltkvarn).

Christer Andersson: "Netrail Uacns från Heris." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Recension).

==Bryggerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Öl har bryggts i Sverige sedan bronsåldern. Motivet för ölbryggning är dels smak och ibland berusningseffekt, men också att färskvatten är färskvara med begränsad lagringbeständighet när det väl lämnat brunnen. Öl är ett sätt att konservera vatten (också).

När järnvägar började byggas i landet var alltjämt det mesta ölet överjäst, men underjäst öl hade just införts och hade fördelen att det var mera lagringsbeständigt. Det traditionella överjästa ölet fanns som starkt svensköl och svagare svagdricka. Det såldes också porter. Underjäst pilsner infördes i slutet av 1870-talet och blev snabbt den dominerande ölsorten. De traditionella svenska överjästa ölsorterna hade försvunnit i början av 1900-talet. På 1920-talet kunde man hitta porter, julöl, lageröl, pilsneröl, pilsnerdricka och svagdricka. Pripps uppger 1967 att man kan hitta öl av pilsnertyp, ett något mörkare lageröl och porter. Någon gång på 1990-talet blev det modernt med mikrobryggerier, samtidigt som ölimporten liberaliserades. Utbudet är nu betydligt mer varierat.

Samtidigt med utvecklingen av utbudet industrialiserades bryggerierna, och antalet bryggerier växte snabbt till 1930-talet, då det fanns 743 bryggerier. De var dock av mycket olika storlekar. Den tidens bryggerier var i stor utsträckning lokala, och levererade mest i närområdet. Därefter inleddes långsam konsolidering, som accelererade runt 1980. Botten nåddes 2002 då det fanns 18 bryggerier. År 2022 fanns det 438 bryggerier.

Svenskt öl bryggs huvudsakligen av malt, humle, jäst och vatten under den här tiden. Malt kom från svenskt tvåradigt korn, medan humle i huvudsak importerades från Böhmen och Bayern. Bryggerierna mältade i regel kornet själva. Ölet jäste sedan ut i stora kar, och buteljerades därefter. Pilsnerdrickan efterjäste därefter i butelj i två till tre månader, övriga svenska ölsorter kunde däremot levereras direkt. Ölburken infördes 1955.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Uddevalla Utsiktens bryggeri 2.jpg|Uddevalla Utsiktens bryggeri 2.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Utsiktens bryggeri i Uddevalla 1947. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:002135
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Uddevalla Utsiktens bryggeri.jpg|Uddevalla Utsiktens bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Utsiktens bryggeri i Uddevalla 1949. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:003065
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm St Eriks bryggeri.jpg|Stockholm St Eriks bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | St Eriks bryggeri i Stockholm 1910. Källa Stockholms stadsmuseum C_1732_0_0
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kalmar bryggeri.jpg|800px|Kalmar bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Kalmar bryggeri 1958. Källa Digitalt museum KLMF.A22768a
|}

===Bryggeriernas transporter===
De flesta bryggerier låg på centrala adresser i tätorter och saknade järnvägsanslutning. Transporter sköttes med häst och vagn, eller senare lastbil. Bryggerierna blev bland de sista företagen som nyttjade häst och vagn på 1960-talet.

För järnvägen betyder det kanske att några vagnslaster i veckan av [[#Spannmålstransporter|korn]] och öl i back kan hanteras vid ett frilastspår. Ölet behöver sannolikt lastas i en [[täckta vagnar|täckt vagn]], eftersom dessa kunde förseglas.

När Pripps bryggeri i Ulvsunda byggdes 1970 genererade det dock 5000 [[vagnslaster]] om året på Ulvsundabanan. Trafiken upphörde vid bryggeriets nedläggning 2004.

===Bryggerier i modell===
Bryggerier i tegel eller mera moderna material kan åstadkommas med [[konvertering]] eller nyttjande av något av modulsystemen för industrier.

===Webreferenser===
[https://larsbandersson.wordpress.com/2013/11/30/svenska-bryggeriindustriarbetareforbundets-historia-1899-1964/ Lars B Andersson: Svenska bryggeriindustriarbetareförbundets historia 1899-1964]

[https://www.svt.se/nyheter/inrikes/olburken-fyller-60 SVT: Ölburken fyller 60]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sundbybergs_Norra–Ulvsundasjöns_järnväg Wikipedia: Sundbybergs Norra–Ulvsundasjöns järnväg]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenskt_öl Wikipedia: Svenskt öl]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Öl Wikipedia: Öl]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

''Kom in på en öl och en smörgås.'' Pripp-bryggerierna AB u.å. (Reklambok, sannolikt från 1967).

Anders Ericson: "Bryggeri från Faller i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010 (Bygge). 
Anders Ericson: "Bryggeriet på plats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010.

==Bagerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

I städerna hade bagerier etablerats redan på medeltiden, och små bagerier av butikskaraktär dominerade länge branschen. Tillverkningen av knäckebröd och tunnbröd industrialiserades dock i större skala under mellankrigstiden, följt av kexproduktion.

Produktion av mjukt bröd började industrialiseras under 1960- och 70-talen. Pågen är idag Sveriges största företag inom mjukt bröd.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Leksands knäckebröd.jpeg|900px|Leksands knäckebröd.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Leksands knäckebröd 2012. Bageriet har egen kvarn, så råvaran är främst spannmål av råg. Foto Calle Eklund, Wikimedia Commons
|}

===Bageriernas transporter===
De stora bagerierna hade ganska långväga transportbehov. Insatsvarorna var [[#Mjöltransporter|mjöl]] eller [[#Spannmålstransporter|spannmål]] (flera stora bagerier hade egna kvarnar), och produktionen består av knäckebröd eller senare även mjukt bröd. Brödtranspoerter på järnväg utnyttjar [[täckta vagnar]].

De mindre bagerierna använde mest vägtransporter.

===Bagerier i modell===
De större bagerierna var också utförda i en aktuell industriell stil, och [[frilansa]]de bagerier går därmed att skapa med utgångspunkt i [[plastbyggsats]]tillverkarans sortiment.

Den som vill ha ett mindre bageri hittar t.ex. blomsteraffären i Ålem hos [[KMJK]], som även kan figurera som bageri.

===Webreferenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Leksands_Knäckebröd Wikipedia: Leksands knäckebröd]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Pågen Wikipedia: Pågen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Wasabröd Wikipedia: Wasabröd]

[https://kmjkwebbutik.se/products/blomsteraffaren-alem?_pos=1&_sid=db4d6dd50&_ss=r KMJK: Blomsteraffären Ålem] (Har även skyltar för bageri).

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

==Mejerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Beredning av mjölkprodukter går utmärkt att göra under hantverksmässiga former på gården. Råmjölken kan användas som den är, men redan att separera den till skummjölk och grädde ger möjlighet till flera produkter. Grädde i sin tur kan ge både smör och ost.

Under 1800-talets mitt bildades kommersiella uppköpsmejerier framför för att sälja mjölkprodukter i städerna. Samtidigt såldes mjölk direkt i torghandeln. Mjölkprodukter, särskilt skummjölk, fick med tiden rykte om sig att ha låg kvalitet. Vid 1800-talets slut växte det i stället fram jordbrukarägda andelsmejerier, där ägarna åtog sig att leverera en viss mängd mjölk till mejeriet. Dessa var från början ganska små, men 1915 bildades Mjölkcentralen i Stockholm som kooperativt mejeri, som var det största i Sverige. Mjölkcentralen hade 190 mejerier 1935 och dominerade branschen i hela Mälardalen och Östergötland. Liknande kooperativa mejerier växte fram i andra regioner. Under denna tid ökade också konsumtionen av mjölkprodukter som andel andel av den samlade kosten. Mjölkcentralen bytte namn till Arla 1975.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Vinninga 1923.jpg|Vinninga 1923.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkskjutsar framför mejeriet i Vinninga 1923, Västergötland. Foto Gustav Skallström, Digitalt museum 1M16-B145284:88
|}

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Enskedemejeriet 1947.jpeg|900px|Enskedemejeriet 1947.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Enskedemejeriet 1947, söder om Stockholm. Mjölktankvagnar lossas. Mejeriet byggdes av Mjölkcentralen 1943. Foto Oscar Bladh, Wikimedia commons
|}

Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten på mjölken bildades också särskilda mjölkbutiker i städerna. Där såldes mjölken oftast i lösvikt och bars hem i glasflaskor. Städerna reglerade att mjölk endast fick säljas på detta sätt, och vilka andra produkter som fick säljas i mjölkbutiker.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Timrå 1951.jpg|900px|Timrå 1951.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkbutik i Timrå 1951. Foto Norrlandsbild, Digitalt museum SuM-foto029532
|}

När snabbköp lanserades på 1950-talet började mjölkhandeln flyttas över dit, samtidigt som mjölk började levereras paketerad i Tetra-Pak.

Mot slutet av 1800-talet växte smör fram som en stor exportprodukt från det svenska jordbruket. Skummjölk, grädde och ost konsumerades främst på hemmamarknaden.

===Mejeriernas transporter===
Traditionellt började mjölkens resa från gården i mjölkflaskor på en mjölkpall, där den hämtades med hästskjuts eller senare lastbil. Denna tur samlade ihop mjölk från gårdarna och lämnade av den vid ett mejeri eller en järnvägsstation för vidare befordran till städerna (som [[ilgods]] med [[mjölktåg]]et). På 1800-talet såldes mjölken vidare direkt ur mjölkflaskan på marknader i städerna.

På 1970-talet övergick mejerierna till att hämta mjölk från gårdarna i tankbilar.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mjölkbil 1939.jpg|1000px|Mjölkbil 1939.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkbilen från Töreboda elektriska kvarn 1939, Västergötland. Foto Anders Karlsson, Digitalt museum 1M16-A30902
|}

Större mejerier hade i regel järnvägsanknytning. Förutom att ta emot mjölkskjutsar från närområdet fick de också mjölkflaskor som [[vagnslaster]] i [[täckta vagnar]], först vanliga [[G-vagnar]] och senare [[kylvagnar]]. Den lokala produktionen levererades med vägtransporter. Leveranser från mejerierna på längre avstånd nyttjade vagnslaster, så småningom [[kylvagnar]]. Exporten (främst smör) gick både sjövägen och på järnväg.

Mjölkcentralen började nyttja [[SJ godsvagn litt Q12 MC|tankvagnar]] för intransport av råmjölk i rätt stor omfattning efter 1945.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Järna 1963.jpg|1000px|Järna 1|963.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Ett persontåg i Järna 1963 med mjölktankvagnar bak i tåget. Tågsammansättning: [[SJ ellok litt D|Du]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8f|Bo8f]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8cs|Bo8cs]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|ABo7b]]+[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|Fo5]]+Q12+[[SJ godsvagn litt Q12 MC|Q12]]+[[SJ godsvagn litt Grf|Grf]]. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB12738:01
|}

===Mjölkproduktion i modell===
De mindre mejerierna var ofta utförda som samtida svensk villabebyggelse. De som var byggda i tegel kan nog ordnas med en [[konvertering]].

Större mejerier följde den allmänna utvecklingen för industribyggnation och därmed går det att hitta [[konvertering]]sobjekt från [[plastbyggsats]]tilverkarna.

[[KMJK]] producerar Jehréns livs, som också innehåller en mjölkbod. Man har dessutom en mjölkpall i sortimentet. [[Winterzone]] har mjölkflaskor.

===Webreferenser===
[https://handelnshistoria.se/olika-sorters-handel/mjolkbutikerna/ Handelns historia: Mjölkbutikerna]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php/index.php?mode=thread&id=55056 Järnvägshistoriskt forum: Mjölktransporter (bild)] (Mjölktransporter på järnväg).

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?p=6977#p6977 Järnvägshistoriskt forum: Var (och hur) lastades Mjölkcentralens tankvagnar?]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Enskedemejeriet Wikipedia: Enskedemejeriet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mejeri Wikipedia: Mejeri]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölkbord Wikipedia: Mjölkbord]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölkcentralen_i_Stockholm Wikipedia: Mjölkcentralen i Stockholm]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Tetra_Pak Wikipedia: Tetra Pak]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.

==Slakteri och charkuteri==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid järnvägsbyggandets premiär på mitten av 1800-talet genomfördes slakt på gården, i första hand för husbehov. Köttkonsumtionen var inte så omfattande och bestod främst av nöt och får. Med en ökad svinhållning uppstod möjligheterna till fläskkött för avsalu, först för den inhemska marknaden och efter andra världskriget även för export. För ändamålet byggdes nu större slakterier kring storstäderna och större och mindre andelsslakterier i jordbruksbygderna. Storstadsslakterierna servade främst den lokala marknaden, medan andelsslakterierna blev centrum slakt för export.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Gävle slakteri.jpg|900px|Gävle slakteri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mindre slakteri i Gävle under mellankrigstiden. Källa Digitalt museum XLM.D95
|}

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kalmar 1988 Scan.jpg|900px|Kalmar 1988 Scan.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Scans anläggningar i Kalmar 1988. Foto Ola Lejonborn, Digitalt museum KLMF.OL01034
|}

===Slakteriernas transporter===
Större slakterier valde tidigt lägen vid järnvägen för att kunna ordna transporter, även en del mindre slakterier hade järnvägsanslutning. För djurtransporter skaffade sig vissa järnvägar särskilda kreatursvagnar, men svenska [[G-vagnar|'''G'''-vagnar]] blev tidigt huvudalternativ för transporter av nötboskap (djurtransporter är motivet till att G-vagnar försetts med ventilatorer). För småkreatur såsom svin och får byggdes särskilda vagnar littera '''O''' och '''[[SJ godsvagn litt G5|G5]]'''. Småkreatur kunde även transporteras i vanliga [[G-vagnar]]. Transport av levande djur gjordes alltid som [[ilgods]].
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm slakthuset 1955.jpg|900px|Stockholm slakthuset 1955.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lossning av boskap på Stockholms Slakthus 1955. Foto Lennart Nilsson, Digitalt museum JvmKBDB15505
|}

Huvudalternativet för transport av kött och fläsk blev [[kylvagnar]] fr.o.m. 1890-talet, även om SJ också tillhandahöll okylda '''[[SJ godsvagn litt G3|Gsk]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Grh|Gk]]'''-vagnar. Kött transporterades normalt som hela kroppar och styckades i butik eller hos charkuteristen.

Med tiden har allt större andel av transporterna gått över till väg. Dagens tågoperatörer har i regel inga resurser för transport av levande djur, och kylvagnarna är ersatta av [[växelflak]].

===Slakterier i modell===
De flesta svenska slakterier har byggts i en allmän industriell arkitektur, som medger att de kan konverteras med hjälp av [[plastbyggsatser]] eller modulsystem. En del mindre och äldre slakterier liknar mer villor eller allmogebyggnader.

===Referenser===
[https://www.prismavg.se/exhibits/show/scan-andelsslakteriet-i-skara/slaktdjursmarknaden-innan-skar Prisma Västra Götaland: Slaktdjursmarknaden innan Skaraslakteriet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Charkvaror Wikipedia: Charkvaror]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Scan Wikipedia: Scan]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Slakthusområdet Wikipedia: Slakthusområdet] (I Stockholm).

==Sockerbruk==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid mitten av 1800-talet började man anlägga sockerbruk i Sverige, och odling av sockerbetor inleddes. Tidigare hade socker varit en ren importvara och förhållandevis dyrt. Betodling fick sitt genombrott under 1880-talet, då många jordbrukare sökte efter alternativa grödor. Sockerbruken anlades främst i Skåne, men även på Öland och Gotland samt i Östergötland och Västergötland. Betskörden genomföres under intensiva '''betkampanjer''' som varade från oktober till januari. Själva skörden var synnerligen manuell och krävde mycket arbetskraft, medan de övriga stegen i sockerproduktionen alla var mekaniserade och industrialiserade. Sockerbetan är en ren avsalugröda som inte hade någon roll i den agrara självhushållningen.

Sockerproduktionen inleds med att betorna finfördelas, urlakas med hett vatten, samt renas, koncentreras och slutligen centrifugeras varvid man får råsocker. Råsockret blandas ut med sirap och tvättas, samt löses upp i vatten därefter. Sockret kristalleras ånyo, och kristallmassan raffineras till olika produkter som strösocker, bitsocker, farinsocker och pärlsocker. Man kan skilja på två anläggningstyper, råsockerbruk som framställer råsocker och sockerraffinaderier som framställer konsumtionssocker av råsocker. Dessa låg ibland men inte alltid på samma plats.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Linköping sockerbruket 1950.jpg|650px|Linköping sockerbruket 1950.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Sockerbruket i Linköping på 1950-talet. Lägg märke till betlastade [[O-vagnar]] och [[treskensspår]]. Foto tidningen Östgötens fotografer, Digitalt museum BL.OG.000156
|}

För att få avsättning för produktionen inleddes också en intensiv marknadsföringskampanj där socker och sirap marknadsfördes hårt. Sockerkonsumtionen per svensk mångdubblades. Kaffe, te och gröt sötades, och mycket svenskt matbröd bakades med sirap. Redan vid 1900-talets mitt började problemen för tandhälsan iakttas, så småningom uppmärksammades även andra hälsoproblem.

===Sockertransporter===
Järnvägarna var en nödvändig förutsättning för sockerindustrin. Jordbrukare i närheten av bruken kunde transportera in sockerbetor på egna kärror, men normalt sätt användes järnvägstransporter. Flera sockerbruk hade dessutom egna [[industribanor]].

Inledningsvis användes [[EJ godsvagn litt I J|betvagnar littera '''I''']] för bettransporter, senare även [[O-vagnar|'''O'''-vagnar]]. Karaktären på betkampanjerna innebar att järnvägar i betområden hade många vagnar som bara användes en kort tid varje år. Betvagnarna lastades först för hand från jordbrukens kärror, men senare tillkom maskinell lastning såsom betelevatorer på [[driftplats]]erna.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Höganäs 1938.jpg|650px|Höganäs 1938.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lastning av sockerbetor i [[O-vagnar]] på ett [[frilastspår]] i Höganäs 1938. Foto Gunnar Lundh, Digitalt museum NMA.0077305
|}

Eftersom råsockerbruk och sockerraffinaderier ofta fanns på olika platser, skapades också behov av råsockertransporter till raffinaderierna, antingen i särskilda bulkvagnar eller i [[storbehållare]].

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Köpingebro 1961.jpg|650px|Köpingebro 1961.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lastning av råsocker i [[storbehållare]] i Köpingebro 1961. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12432:03
|}

Konsumtionssocker transporterades i regel emballerat, i [[G-vagnar|'''G'''-vagnar]].

Numera går de flesta transporter på väg.

===Sockerbruk i modell===
Även sockerbruk var byggda enligt tidens industriella arkitektur och bör gå att åstadkomma med [[konvertering]]ar. Sockerbruken var ganska stora anläggningar, så man kan behöva reducera dem till endast sockerbrukets spåranslutningar.

===Webreferenser===
[https://digitaltmuseum.se/021105482925/socker Digitalt museum: Socker] (Utställning på Nordiska muséet).

[https://www.sverigesradio.se/avsnitt/historien-om-socker-lyx-och-lakemedel-som-blev-vart-billigaste-fodoamne#:~:text=Ulrika%20Torell%20är%20forskare%20och,boken%20Socker%20och%20det%20söta. Sveriges Radio: Historien om socker – lyx och läkemedel som blev "vårt billigaste födoämne"] (Om Ulrika Torells sockerforskning).

[https://utstallningskritik.se/2014-6/om-sockrets-omvaxlande-historia/ Utsällniningskritik.se: Om sockrets omväxlande historia] (Sockerutställningen på Nordiska muséet).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Betkampanj Wikipedia: Betkampanj]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerbeta Wikipedia: Sockerbeta]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerbruk Wikipedia: Sockerbruk]

[https://www.youtube.com/watch?v=bEFMO5R3a8Y YouTube: Bakom kulisserna: Socker] (Sockerutställningen på Nordiska muséet).

===Tryckta referenser - förebild===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

Christoffer Ahlberg: "Råsockertankvagnar vid Roma sockerbruk." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 167/2024 (Inkl. skisser, [[891 mm]]).

===Tryckta referenser - modell===
Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2015 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]] och [[cellpannå]], [[H0]]).

Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]] och [[cellpannå]], [[H0]]).

Anders Stéen: "Bygg en betelevator." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Flera varianter av betelevatorer).

==Brännerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hembränning förbjöds 1855 i Sverige, d.v.s. året innan den första järnvägen invigdes. Brännvin går annars bra att producera för husbehov. Brännvinsproduktion industrialiserades tidigt i Sverige, det fanns många mindre brännerier på landsbygden.

Vin & Sprit bildades 1917 som ett statligt monopolföretag som tog över all sprittillverkning i Sverige. Existerade brännerier togs över av Vin & Sprit eller lades ner. Vin & Sprit drev efterhand en koncentration till fåtal anläggningar, såsom Reymersholme, Åhus, Nöbbelöv, Sundsvall och Falkenberg. Många mindre brännerier försvann efter 1945. Vin & Sprits monopol upphörde 1994 innan EU-medlemskapet, men företaget stod kvar i statlig ägo till 2008 då det såldes till franska Pernod Ricard. De senaste decennierna har en del mindre destillerier öppnat, mest kända är nog Mackmyra.

Huvudingrediensen vid svenska brännerier har varit potatis, även om andra grödor också fungerar. Vid destillering kokas mäsk på potatis och malt. Därefter tillsätts jäst och jäsningen inleds. När jäsningen är klar destilleras den jästa mäsken till råsprit med avsedd styrka. Som biprodukt av råspritproduktionen får man drank som används som kreatursfoder. Råspriten renas därefter till konsumtionssprit och kryddas och buteljeras.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ravlunda bränneri.jpeg|1000px|Ravlunda bränneri.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Ravlunda brännerier som låg invid stationen i Ravlunda. Foto Jorchr, Wikimedia Commons
|}

===Bränneriernas transporter===
Många äldre brännerier var byggda före järnvägarna och löste sina transporter på vägarna. De större anläggningar Vin & Sprit byggde hade å andra sidan i regel både järnvägsanslutning och egna kajer för [[sjötransport]]er.

Potatis levererades i säckar eller lådor, och transporterades så småningom i [[isolerade vagnar]]. Eftersom destillerierna inte alltid låg intill filtreringsansläggningarna transporterades råsprit ibland i tankvagnar. Buteljerat brännvin förpackades i lådor och transporterades i förseglade [[täckta vagnar]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kiruna 1959.jpg|750px|Kiruna 1959.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Transport av potatis och rotfrukter i Kiruna 1959. Vagnarna är [[SJ godsvagn litt Grf|'''Grf''']]-vagnar. Foto John Hylterskog, Digital museum JvmKBDB09311
|}

===Referenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Brännvin Wikipedia: Brännvin]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Kronobränneri Wikipedia: Kronobränneri] (Staten hade även monopol på brännvinsproduktion ett årtionde på 1700-talet).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Spritfabriken_i_Åhus Wikipedia: Spritfabriken i Åhus]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Vin_%26_Sprit Wikipedia: Vin & Sprit]

"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

==Övriga wiki-sidor om industrier m.m.==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Industrier i modell]] 
[[Industribanor]] 
[[Svensk industri för MJ: järn och stål]] 
[[Svensk industri för MJ: gruvor]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Webreferenser==
[https://densvenskamaten.com/2025/01/29/30-ar-i-eu-vad-har-det-betytt-for-svenskt-jordbruk/ Den svenska maten: 30 år i EU – vad har det betytt för svenskt jordbruk?]

[https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra12_42.pdf Jordbruksverket: Marknadsöversikt – livsmedelsindustrin] (2012)

[https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/2018-livsmedelsproduktionen-i-sverige-2035.pdf Livsmedelsverket: Livsmedelsproduktionen i Sverige 2035 - en framtidsanalys]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrara_revolutionen Wikipedia: Agrara revolutionen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Laga_skifte Wikipedia: Laga skiftet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svensk_livsmedelsindustri Wikipedia: Svensk livsmedelsindustri]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Lantmännens_Riksförbund Wikipedia: Svenska Lantmännens Riksförbund]

[https://www.youtube.com/watch?v=vCI4fc245U4 YouTube.com: Grönt så klart (kring 1960)] (ICA:s grönsakslogistik).

==Tryckta referenser==
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

[[Kategori: Lantbruk och livsmedelsproduktion]]
[[Kategori: Industrier]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Landskap och gestaltning]]
[[Kategori: Byggnader]]
[[Kategori: Kylvagnar]]
[[Kategori: Isolerade vagnar]]
[[Kategori: Matvaruvagnar]]
[[Kategori: Öppna vagnar]]
[[Kategori: Täckta vagnar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Auhagen]]
[[Kategori: KMJK]]
[[Kategori: Walthers]]

Svensk industri för MJ: livsmedel

2026-07-02T20:50:19Z

Janfre: /* Bryggerier */

På denna sida behandlas svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri ur [[modellrallare]]ns perspektiv.
==Inledning==
Med livsmedelsproduktion avses här produktion från främst jordbruket, men även t.ex. fiskeribranschen. Till livsmedelsproduktion brukar även produktion av vissa njutningsmedel räknas, t.ex. sprit och tobak.

Här redovisas först den svenska livsmedelsproduktionens historia under den tid järnvägar funnits, därefter följer beskrivningar av ett antal anläggningstyper inom livsmedelsproduktionen som kan vara intressanta förebilder på en [[modelljärnväg]].

==Historik==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Höst på landet.jpeg|1000px|Höst på landet.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Höst på landet. Skolplansch från 1890-talet. Källa justus2.se
|}
Sedan 1700-talets slut hade den agrara revolutionen ökat produktiviteten på det svenska jordbruket i snabb takt, när järnvägar började byggas på 1850-talet. Den agrara revolutionen omfattade bland annat växelbruk, d.v.s. att en serie av olika grödor över flera år odlades på åkrarna, sammanslagning till större odlingslotter (i Sverige genom skiftesreformerna), och införandet av harven. När järnvägar började byggas i Sverige 1856 pågick forfarande den sista skiftesreformen, det laga skiftet, som ökade de enskilda hemmanens oberoende och innebar att byarna delades upp. Det laga skiftet medgav ytterligare ökad produktion.

Den här produktivitetsökningen var en nödvändig förutsättning för den gryende urbaniseringen, och för industrialismen. Jordbrukets ökande överskott innebär att mat kunde produceras till stadsbor och fabriksarbetare. En livsmedelsindustri som försåg människor utanför jordbruket med livsmedel hade funnits långt innan industrialiseringen. Den agrara revolutionen möjliggjorde dock en kraftig ökning av livsmedelsproduktionen för avsalu.

Jordbruksöverskottet innebar också ett ökat transportbehov. Jordbruk är till sin karaktär utspritt över landet, och spridningen ökade dessutom med skiftesreformerna. Huvuddelen av konsumenterna finns dock i städer och andra tätorter där industrier finns. Därmed skapades ganska komplexa försörjningskedjor där jordbrukets produkter både förflyttades och förädlades i flera steg. [[Sjöfart]] var tidigt ett alternativ, men för jordbruk långt från vattenvägarna var inte alltid sjöfart en möjlig lösning.

Den första generationen av industrier i Sverige låg i stor utsträckning vid mindre tätorter på landsbygden. Tillgång till vattenkraft och transporter på inre vattenvägar eller till häst var ofta styrande för valet av plats. Vid kusterna kunde matförsörjningen även lösas med sjötransporter och import, men många mindre industriorter försörjdes av de lokala jordbrukarna.

Vid de större städerna växte det upp större kvarnar, bryggerier, slakterier och mejerier som försåg befolkningen med mat och dryck.

Transporter med tåg blev tidigt aktuellt, även om många gårdar inte låg nära en järnväg. Spannmål började transporteras redan när järnvägarna var nya, snart följde transporter av boskap till slakterierna. Mjölk transporterades tidigt med tåg, men andra mejeriprodukter och kött krävde kylvagnar för att ge en tillräcklig hållbarhet, i alla fall sommartid.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Västerås 1950.jpg|1000px|Västerås 1950.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lossning av grönsaker från godsvagn till Konsum lastbil i Västerås 1950. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01479
|}

Under 1800-talets andra halva växte ett jordbruk fram som responderade på produktionsförutsättningarna genom ett utvecklat blandjordbruk, där både växthållning och djurhållning var viktiga delar på de flesta gårdar. Växthållningen ordnade dels djurfoder, och dels en del säd för avsalu. Djurhållningen av svin och kor producerade kött men främst mjölk, samt även gödsel.

Efter 1945 kännetecknades livsmedelsproduktionen av att en större del av arbetet flyttades över från hemmen till industrin. Konserv- och frysteknik medgav ett ökande inslag av halvfabrikat, som också passade väl med hushåll där de flesta vuxna arbetade utanför hemmet.

Under 1900-talet etablerades ett rätt omfattande tullskydd för svenskt jordbruk, vilket ledde till att både import och export av jordbruksprodukter och livsmedel blev begränsade. Regleringarna omfattade också prisregleringar. Detta ledde med tiden till en påtaglig överproduktion av livsmedel, t.ex. det s.k. "smörberget". Regleringarna togs bort 1990, för att strax ersättas av EU:s reglering vid EU-medlemskapet 1995.

Under 1800-talet var den stora exportartikeln från svenskt jordbruk havre (för hästfoder), som framför allt skeppades till [[Storbritannien]]. Havret odlades främst i Västergötland, och skeppades till hamnar på västkusten. Denna handel avbröts av allmänt sädöverskott på marknaden mot 1800-talets slut. Under 1900-talets första hälft blev istället smör den stora exportartikeln, som skeppades till främst [[Storbritannien]] och [[Tyskland]]. Efter andra världskriget tillkom också fläsk som exportprodukt.

===Webreferenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrara_revolutionen Wikipedia: Agrara revolutionen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Laga_skifte Wikipedia: Laga skiftet]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

''[https://www.agrifood.se/files/sli_skrift_20051.pdf Den svenska avregleringen 1990 - lärdomar för frikoppling av jordbruksstöd.]'' Lund: Livsmedelsekonomiska institutet 2005.

==Gården==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Gården är inte en miljö som normalt sett har en spåranslutning, utom de allra största storjordbruken. Gården kan förstås ändå var ett intressant miljöinslag på en modelljärnväg. Även en mindre gård kan vara svår att få plats med, men inget kräver att alla gårdens byggnader tas med i modell.

[[:kategori: Svenska lantbruksbyggnader|Byggnaderna]] fram till början av 1900-talet var i regel byggda i allmogeteknik, och många av dessa står fortfarande kvar. Överallt i Sverige där det fanns gott om barrträd innebar allmogeteknik normalt timrade byggnader, men i Skåne, Blekinge och södra Halland användes istället korsvirke, och på Gotland var kalksten det dominerande byggnadsmaterialet. Ett annat alternativ till timring har varit skiftesverk baserat på ek, som använts i södra och västra Götaland, på Gotland och på Öland. Fr.o.m. 1900-talet har dock nybyggnad i regel skett i mer moderna stilar.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Skattegården.jpg|Skattegården.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Skattegården i Varola, Västergötland 1938. Mangårdsbyggnaden är av s.k. [[sexrumsplan]]. Foto AB Flygtrafik, Digitalt museum 1M16-A145051:1627
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kärragården.jpg|Kärragården.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Kärragården längs linjen Axvall-Stenstorp ([[891 mm]]), Västergötland 1960. Man kan ana att det finns både en stenmur och järnvägens [[stängsel]] mot gården. Foto Staffan Mörling, Digitalt museum 1M16-B16326
|}
Jordbrukets verksamheter kan förstås också skildras i modell, exempelvis skörd, slåtter, bete, plöjning, harvning och så vidare. Vid 1800-talets mitt skedde de flesta arbetsmomenten för hand. Därefter vidtog en period av hästmekanisering, där allt mer avancerade maskiner drogs av hästar. Sedan följde traktorer och skördetröskor, med genombrottet mellan världskrigen på 1930-talet. Hästarna försvann dock inte helt från jordbruket förrän på 1970-talet.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Frostviken.jpg|1000px|Frostviken.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Höhässjor i Frostviken, Jämtland 1939. Foto Gunnar Lundh, Digitalt museum NMA.0046193
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ödsmål 1961.jpg|Ödsmål 1961.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Skörd i Ödsmål, Bohuslän 1961. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:012738
|}

Gårdens transporter löstes vanligen med häst och vagn eller senare traktor med vagn eller lastbil. Vittskövle slott utanför Kristianstad hade dock en elektrifierad [[industribana]] med [[600 mm]] spårvidd till Vittskövle station.

===Gården i modell===
Här hittas modeller av [[mangårdsbyggnader]].

Ladugårdar är ofta stora byggnader. De modeller som funnits har därför de allra minsta ladugårdarna som förebild.
* TfA:s Hobbytjänst släppte en ladugård som utstansad och färglagd [[byggsatser i trä och kartong|kartongbyggsats]] 1954, katalognummer 9.
* [[Heljan]] har producerat en liten svensk ladugård som [[plastbyggsats]] i [[H0]], katalognummer 137.
* [[Euromod]] släppte en svensk ladugård som [[byggsats i trä och kartong]] i [[H0]] 1983.
* [[KMJK]] har producerat en modell av Ingelsby ladugård som [[laserskuren byggsats]] i [[H0]] 2015.

Jordbrukets maskiner är populära i modell. Traktorer av olika årsmodeller finns från [[Frykmodell]], [[SMJ]], [[Wiking]], [[Preiser]], [[Artitec]] och [[Weinert]] till exempel. Hästekipage finns från [[Preiser]] och [[Artitec]], som eventuellt kan behöva en [[försvenskning]]. Jordbruksredskap finns från bland annat [[Frykmodell]], [[Preiser]] och [[Weinert]]. Se även [[:kategori: lantbruksmaskiner|lantbruksmaskiner]].

Det finns ett rätt rikt utbud av detaljer för lantbruk. [[Frykmodell]], [[WinterZone]] och möjligen [[TeknoBygg]] har svenska detaljer. [[Preiser]] och [[Weinert]] har också detaljer som kan fungera. Se vidare [[Artiklar om landskapsbygge#Detaljer, landsbyggd|här]].

Det behövs även [[stängsel]], tidigare t.o.m. enligt lag.

===Webreferenser - förebild===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Egnahemsrörelsen Wikipedia: Egnahemsrörelsen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Korsvirke Wikipedia: Korsvirke]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Skiftesverk Wikipedia: Skiftesverk]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Timring Wikipedia: Timring]

===Tryckta referenser - förebild===
Gustaf Carlsson & Adrian Molin: ''Svenska allmogehem.'' Stockholm: C.E. Fritzes bokförlag 1909 (Typbyggnader, inklusive ritningar, för olika egnahemsbyggen).

Gottfried Beijer & Alrik Örborn: ''Lantmannabyggnader.'' Stockholm: Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag 1943 (Principkonstruktioner för moderna ekonomibyggnader, inkl. ritningar).

"Jordbruksmaskinerna gör jag själv." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1952 (Epa-traktor av T-Ford och hembyggda maskiner).

"Lantbruksmaskiner för 1 milj. om dagen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1954 (Om mekaniseringen av det svenska jordbruket).

"Skördetröska med Volkswagenmotor." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1956, s. 18 (Myran 630).

Tomas Germundsson: "[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1533494/FULLTEXT01.pdf Egnahem som småbruk. Den statliga egnahemsverksamhetens omfattning och utfall, med exempel från Sydsverige.]" i ''Bebyggelsehistorisk tidskrift'' nr 35/1998.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

===Tryckta referenser - modell===
"TfA:s Hobbytjänst presenterar den nya serien svenska hus i skala H0." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1954, s. 26 (Diverse svenska byggnader, bl.a. [[stationshus]], [[godsmagasin]], [[ställverk]], bostäder, liten [[parstuga]], uthus, ladugård).

"Hobbynytt." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1964, s. 26 (Dansk bondgård i korsvirke från [[Heljan]]).

"MJ-nytt från årets Nürnberg-mässa!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1983, s. 22 (Ladugård från [[Euromod]], [[H0]]).

[[Claes Mattisson]]: "Gårdsdiorama i fem akter." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 ([[Scratchbygge]] av liten bondgård i [[styren]]).

Henrik Ranby: "En skånsk bondgård." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2000 (Liten gård i [[H0]] i med [[konvertering]] och [[scratchbygge]]).

"Nya byggsatser från Kalmar MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2015, s. 7 (Pressbyråkiosk från Kalmar Västra samt mangårdsbyggnad och ladugård från Ingelsby gård, [[H0]]).

[[Sture Bylén]]: ''Min väg till Morshyttan. Om modellbygge med förebild.'' Alunda: Bokförlaget Modellrallaren 2017 (Landsortsbebyggelse varav flera gårdar).

Göran Tholin: "Åkerholmen - ett litet landskapsbygge." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

==Magasin==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Spannmål är rätt lagringbeständigt, så magasin för spannmål har använts för lagring för både bättre tider och byte av transportslag. Spannmålsmagasin fanns vid många [[driftplats]]er vid järnvägen, dit traktens bönder kunde köra sin skörd för vidare distribution. Spannmålsmagasin förekom också i många hamnar. De äldsta spannmålsmagasinen var ofta flervåningsbyggnader i trä, tegel eller sten. Spannmålen förvarades i säckar. Under 1930-talet började betongsilos byggas, där spannmålet bulkförvaras i stora vertikala rör. Dessa är fortfarande rätt vanliga utropstecken i landskapet. Lantmännens magasin användes också som lager och försäljning av varor som behövdes i jordbruket.

Många av lantmännens siloanläggningar i Sverige lades ner 2006, varvid en del såldes till privata näringsidkare. Senare byggda siloanläggningar är i regel av stål. Numera byggs de flesta direkt på gården.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Frösthult.jpg|900px|Frösthult.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Äldre spannmålsmagasin i Frösthult på f.d. Enköping-Heby-Runhällens Järnväg, Uppland 1959. Källa Digitalt museum JvmKDAC00503
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Edsbruk.jpg|500px|Edsbruk.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Silon i hamnen i Edsbruk, Småland. Källa Digitalt museum KLMF.VästraEd00081
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Hästholmens hamn.jpg|900px|Hästholmens hamn.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Centralföreningens magasin i Hästholmens hamn 1944. Detta magasin byggdes 1939-40 och omfattade både silo och lagring av förpackade varor. Hitom magasinet ligger vedtravar. Foto AB Flygtrafik, Digitalt museum OM.FC.000336
|}

===Spannmålstransporter===
Spannmål i lösvikt transporterades inledningsvis i öppna vagnar [[SJ godsvagn litt I|litt '''I''']] och senare [[SJ godsvagn litt I3|litt '''I3''']], i bland med presenning som skydd för regn. Transport av spannmål i säck förekom också, då vanligtvis i [[öppna vagnar]].

På 1920-talet tillkom vagnar för spannmål i bulk med bottentömning [[SJ godsvagn litt G3|litt '''Gsö''']]. [[SJ godsvagn litt Kö|Litt '''Kö''']] från 1954 var också avsedd för spannmål. Kö/'''Ugkkpp''' gick i trafik till omkring 1990, därefter har spannmål i huvudsak transporterats på väg. Innofreight erbjuder dock [[växelflak]] för spannmål. Vagnar för bottentömning kräver i regel särskilda anläggningar för lossning och eventuellt också för lastning.

===Övriga transporter===
Utgående transporter från lantmännens magasin kunde bl.a. också omfatta:
*Potatis, i [[isolerade vagnar]].
*Hö och halm, i form av fyrkantsbalar eller från 1970-talet i form av rundbalar i [[öppna vagnar]], eventuellt med presenning.
*Ved, i regel i meterlängder i [[öppna vagnar]].

Inkommande transporter kunde bl.a. omfatta:
*Gödsel i säckar, i [[öppna vagnar]].
*Foder av olika slag, i säckar i [[öppna vagnar]].
*Utsäde i säckar, i [[öppna vagnar]].
*Motorbränsle och smörjmedel, i fat för vidare distribution. [[Öppna vagnar]].
*Skördegarn på pall, i [[täckta vagnar]].
*Kemikalier som betningsmedel och desinfektionsmedel, i fat eller säckar i [[öppna vagnar]].
*Jordbruksmaskiner för avsalu förekom till vissa magasin, typiskt i [[O-vagnar]].

===Spannmålsmagasin i modell===
Äldre spannmålsmagasin matchar sällan någon [[byggsats]] precis. [[Konvertering]] eller [[scratchbygge]] krävs om ska få till något [[svenskliknande]].

[[Walthers]] har flera varianter av betong- och stålsilon som är en bra utgångspunkt för svenska silon i många fall.

===Webreferenser===
[https://www.innofreight.com/sv/news-archive/spannmalstransport-pa-jaernvaeg/ Innofreight: Spannmålstransport på järnväg]

[https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/kulturmiljoprogram-skanes-historia-och-utveckling/kulturmiljoprogram-jordbrukets-landskap/lagerhus.html Länsstyrelsen Skåne: Lagerhus]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Rundbal Wikipedia: Rundbal]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Silo Wikipedia: Silo]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Lantmännens_Riksförbund Wikipedia: Svenska Lantmännens Riksförbund]

===Tryckta referenser - förebild===
Bengt Lindroos: ''Ur den svenska byggnadskonstens magasin.'' Stockholm: Arkitektur förlag 1989/2023 (Svenska magasin, främst spannmålsmagasin).

Jörgen Bergfors: "Ett magasin med klass." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 61/1996 (Ritning på ett magasin från Nävekvarn i klassicistisk stil).

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell). 

===Tryckta referenser - modell===
Håkan Grundstedt: "Att bygga Centralföreningens magasin i Gotlands Hesselby - nästan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 94/2006 (Bygge i [[styren]], [[H0]]).

"Silo i 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 20 (Laserskuren från Minifer, katalognummer MNF960).

Roger Isacsson: "Bakgrundsmodell: Siloanläggning i hamnkvarteret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 4: Spannmålssilon." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 ([[Konvertering]] av spannmålssilo från [[Walthers]], 933-3022). 
Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 5: Betongsilor och eldstadslöst lok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025. 

==Kvarnar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid en kvarn mals spannmål till mjöl. Utbytet beror på vilken produkt som önskas. För rågmjöl och grahamsmjöl är utbytet nära 100 % (d.v.s. nästan all spannmål blir mjöl). För siktat mjöl, som rågsikt och vetemjöl, blir utbytet ca. 50 %.

Vatten- och väderkvarnar har tidigt etablerats i jordbruksbyggderna eftersom det inte var effektivt att ha kvarnar på varje gård. Dessa fanns kvar i viss utsträckning under mellankrigstiden för lokala behov. Sedan minskade mängden i mindre kvarnar snabbt.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Rakered 1955.jpg|700px|Rakered 1955.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Rakereds kvarn 1955, utanför Vikingstad i Östergötland. En mindre vattenkvarn. Källa Digitalt museum OM.E.020474
|}
Med industrialismen etablerades ångkvarnar i städerna under de sista decennierna av 1800-talet. Eldrift kom snart efter sekelskiftet 1900. En gemensam beteckning på dessa större kvarnar är handelskvarnar. Samtidigt med detta började vete dominera bland brödsäden, i stället för råg. Många av de större kvarnarna låg så att de kunde nås med sjötransporter. De stora handelskvarnarna var redan under mellankrigstiden koncentrerade till ett fåtal platser.

Processen i en handelskvarn bestod av:
#Lossning av spannmål med pneumatisk elevator.
#Förrensning med såll och fläktar för att få bort främmande inblandningar.
#Lagring i silo.
#Innan malning passerar spannmålet renseriet, där rensning sker. Vete brukade också tvättas.
#Förmalning.
#Siktning, där grynet sorteras i grovlekar. Vad man gjorde med de olika grovlekarna berodde på vilken slutprodukt som producerades.
#Slutmalning.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mjölby 1930.jpg|900px|Mjölby 1930.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölby Kvarn AB 1930. Kvarnen stängde 2010. Källa Digitalt museum OM.E.003990
|}

===Mjöltransporter===
Mjöl har traditionellt lastats i säckar. Eftersom mjöl är fuktkänsligt har huvudalternativet varit [[täckta vagnar]], [[G-vagnar|litt '''G''']] eller [[UIC H|UIC litt '''H''']].

De senaste decennierna har även bulkvagnar för mjöl i lös vikt använts, UIC litt '''Uacs''' eller '''Uacns'''.

Se även [[#Spannmålstransporter|spannmålstransporter]].

===Kvarnar i modell===
Vad gäller väderkvarnar har [[KMJK]] en öländsk stubbkvarn i sitt sortiment. Det finns också s.k. holländarkvarnar från bland andra [[Faller]] och [[Kibri]] som kan utgöra bas för en [[försvenskning]]. Röd färg kan eventuellt räcka.

Svenska vattenkvarnar ser inte alls ut som de som erbjuds från plastbyggsatsbranschen. En vattenkvarn är dessutom ofta synnerligen "platsbyggd" och anpassad till terrängen där den står.

De stora ång- och elkvarnarna kan [[frilansa]]s med hjälp av [[konvertering]] av [[plastbyggsats]]er eller [[Auhagen]]s baukastensystem. Det finns dessutom betydligt modernare kvarnar än Mjölby Kvarn AB på bilden ovan.

===Webreferenser===
[https://kvarnvikensmuseum.se/kvarnens-maskiner/ Kvarnens museum: Kvarnens maskiner] (Bland annat utbytet).

[https://www.lokman.se/Tagbilder/Svenska_tag/Svenska_godstag/Godsvagnar/ERMEWA.htm Lokman.se: Ermewa/EVS] (Bulkvagnar för mjöl litt '''Uacs'''/'''Uacns''').

[https://kmjkwebbutik.se/products/vaderkvarn KMJK: Väderkvarn] (KMJK:s öländska stubbkvarn).

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell).

Bengt Spade: "Bergabrons kvarn, såg och kraftverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Bilder och beskrivning).

''[https://www.mjolby.se/download/18.54c5d1318acbd1f5c927d87/1699860410614/Utredning%20Marie%20Hagsten%20Byggnadsvård%20(2021).%20Kvarnområdet%20i%20Mjölby,%20antikvarisk%20utredning.%20Siktfältsanalys%20Kvarnområdet%20i%20Mjölby..pdf Kvarnområdet i Mjölby. Antikvarisk utredning.]'' Marie Hagsten byggnadsvård 2021.

Göran Tholin: "Ritning: Skogastorps kvarn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Mindre skvaltkvarn).

Christer Andersson: "Netrail Uacns från Heris." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Recension).

==Bryggerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Öl har bryggts i Sverige sedan bronsåldern. Motivet för ölbryggning är dels smak och ibland berusningseffekt, men också att färskvatten är färskvara med begränsad lagringbeständighet när det väl lämnat brunnen. Öl är ett sätt att konservera vatten (också).

När järnvägar började byggas i landet var alltjämt det mesta ölet överjäst, men underjäst öl hade just införts och hade fördelen att det var mera lagringsbeständigt. Det traditionella överjästa ölet fanns som starkt svensköl och svagare svagdricka. Det såldes också porter. Underjäst pilsner infördes i slutet av 1870-talet och blev snabbt den dominerande ölsorten. De traditionella svenska överjästa ölsorterna hade försvunnit i början av 1900-talet. På 1920-talet kunde man hitta porter, julöl, lageröl, pilsneröl, pilsnerdricka och svagdricka. Pripps uppger 1967 att man kan hitta öl av pilsnertyp, ett något mörkare lageröl och porter. Någon gång på 1990-talet blev det modernt med mikrobryggerier, samtidigt som ölimporten liberaliserades. Utbudet är nu betydligt mer varierat.

Samtidigt med utvecklingen av utbudet industrialiserades bryggerierna, och antalet bryggerier växte snabbt till 1930-talet, då det fanns 743 bryggerier. De var dock av mycket olika storlekar. Den tidens bryggerier var i stor utsträckning lokala, och levererade mest i närområdet. Därefter inleddes långsam konsolidering, som accelererade runt 1980. Botten nåddes 2002 då det fanns 18 bryggerier. År 2022 fanns det 438 bryggerier.

Svenskt öl bryggs huvudsakligen av malt, humle, jäst och vatten under den här tiden. Malt kom från svenskt tvåradigt korn, medan humle i huvudsak importerades från Böhmen och Bayern. Bryggerierna mältade i regel kornet själva. Ölet jäste sedan ut i stora kar, och buteljerades därefter. Pilsnerdrickan efterjäste därefter i butelj i två till tre månader, övriga svenska ölsorter kunde däremot levereras direkt. Ölburken infördes 1955.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Uddevalla Utsiktens bryggeri 2.jpg|Uddevalla Utsiktens bryggeri 2.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Utsiktens bryggeri i Uddevalla 1947. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:002135
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Uddevalla Utsiktens bryggeri.jpg|Uddevalla Utsiktens bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Utsiktens bryggeri i Uddevalla 1949. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:003065
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm St Eriks bryggeri.jpg|Stockholm St Eriks bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | St Eriks bryggeri i Stockholm 1910. Källa Stockholms stadsmuseum C_1732_0_0
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kalmar bryggeri.jpg|1000px|Kalmar bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Kalmar bryggeri 1958. Källa Digitalt museum KLMF.A22768a
|}

===Bryggeriernas transporter===
De flesta bryggerier låg på centrala adresser i tätorter och saknade järnvägsanslutning. Transporter sköttes med häst och vagn, eller senare lastbil. Bryggerierna blev bland de sista företagen som nyttjade häst och vagn på 1960-talet.

För järnvägen betyder det kanske att några vagnslaster i veckan av [[#Spannmålstransporter|korn]] och öl i back kan hanteras vid ett frilastspår. Ölet behöver sannolikt lastas i en [[täckta vagnar|täckt vagn]], eftersom dessa kunde förseglas.

När Pripps bryggeri i Ulvsunda byggdes 1970 genererade det dock 5000 [[vagnslaster]] om året på Ulvsundabanan. Trafiken upphörde vid bryggeriets nedläggning 2004.

===Bryggerier i modell===
Bryggerier i tegel eller mera moderna material kan åstadkommas med [[konvertering]] eller nyttjande av något av modulsystemen för industrier.

===Webreferenser===
[https://larsbandersson.wordpress.com/2013/11/30/svenska-bryggeriindustriarbetareforbundets-historia-1899-1964/ Lars B Andersson: Svenska bryggeriindustriarbetareförbundets historia 1899-1964]

[https://www.svt.se/nyheter/inrikes/olburken-fyller-60 SVT: Ölburken fyller 60]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sundbybergs_Norra–Ulvsundasjöns_järnväg Wikipedia: Sundbybergs Norra–Ulvsundasjöns järnväg]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenskt_öl Wikipedia: Svenskt öl]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Öl Wikipedia: Öl]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

''Kom in på en öl och en smörgås.'' Pripp-bryggerierna AB u.å. (Reklambok, sannolikt från 1967).

Anders Ericson: "Bryggeri från Faller i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010 (Bygge). 
Anders Ericson: "Bryggeriet på plats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010.

==Bagerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

I städerna hade bagerier etablerats redan på medeltiden, och små bagerier av butikskaraktär dominerade länge branschen. Tillverkningen av knäckebröd och tunnbröd industrialiserades dock i större skala under mellankrigstiden, följt av kexproduktion.

Produktion av mjukt bröd började industrialiseras under 1960- och 70-talen. Pågen är idag Sveriges största företag inom mjukt bröd.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Leksands knäckebröd.jpeg|900px|Leksands knäckebröd.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Leksands knäckebröd 2012. Bageriet har egen kvarn, så råvaran är främst spannmål av råg. Foto Calle Eklund, Wikimedia Commons
|}

===Bageriernas transporter===
De stora bagerierna hade ganska långväga transportbehov. Insatsvarorna var [[#Mjöltransporter|mjöl]] eller [[#Spannmålstransporter|spannmål]] (flera stora bagerier hade egna kvarnar), och produktionen består av knäckebröd eller senare även mjukt bröd. Brödtranspoerter på järnväg utnyttjar [[täckta vagnar]].

De mindre bagerierna använde mest vägtransporter.

===Bagerier i modell===
De större bagerierna var också utförda i en aktuell industriell stil, och [[frilansa]]de bagerier går därmed att skapa med utgångspunkt i [[plastbyggsats]]tillverkarans sortiment.

Den som vill ha ett mindre bageri hittar t.ex. blomsteraffären i Ålem hos [[KMJK]], som även kan figurera som bageri.

===Webreferenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Leksands_Knäckebröd Wikipedia: Leksands knäckebröd]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Pågen Wikipedia: Pågen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Wasabröd Wikipedia: Wasabröd]

[https://kmjkwebbutik.se/products/blomsteraffaren-alem?_pos=1&_sid=db4d6dd50&_ss=r KMJK: Blomsteraffären Ålem] (Har även skyltar för bageri).

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

==Mejerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Beredning av mjölkprodukter går utmärkt att göra under hantverksmässiga former på gården. Råmjölken kan användas som den är, men redan att separera den till skummjölk och grädde ger möjlighet till flera produkter. Grädde i sin tur kan ge både smör och ost.

Under 1800-talets mitt bildades kommersiella uppköpsmejerier framför för att sälja mjölkprodukter i städerna. Samtidigt såldes mjölk direkt i torghandeln. Mjölkprodukter, särskilt skummjölk, fick med tiden rykte om sig att ha låg kvalitet. Vid 1800-talets slut växte det i stället fram jordbrukarägda andelsmejerier, där ägarna åtog sig att leverera en viss mängd mjölk till mejeriet. Dessa var från början ganska små, men 1915 bildades Mjölkcentralen i Stockholm som kooperativt mejeri, som var det största i Sverige. Mjölkcentralen hade 190 mejerier 1935 och dominerade branschen i hela Mälardalen och Östergötland. Liknande kooperativa mejerier växte fram i andra regioner. Under denna tid ökade också konsumtionen av mjölkprodukter som andel andel av den samlade kosten. Mjölkcentralen bytte namn till Arla 1975.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Vinninga 1923.jpg|Vinninga 1923.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkskjutsar framför mejeriet i Vinninga 1923, Västergötland. Foto Gustav Skallström, Digitalt museum 1M16-B145284:88
|}

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Enskedemejeriet 1947.jpeg|900px|Enskedemejeriet 1947.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Enskedemejeriet 1947, söder om Stockholm. Mjölktankvagnar lossas. Mejeriet byggdes av Mjölkcentralen 1943. Foto Oscar Bladh, Wikimedia commons
|}

Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten på mjölken bildades också särskilda mjölkbutiker i städerna. Där såldes mjölken oftast i lösvikt och bars hem i glasflaskor. Städerna reglerade att mjölk endast fick säljas på detta sätt, och vilka andra produkter som fick säljas i mjölkbutiker.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Timrå 1951.jpg|900px|Timrå 1951.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkbutik i Timrå 1951. Foto Norrlandsbild, Digitalt museum SuM-foto029532
|}

När snabbköp lanserades på 1950-talet började mjölkhandeln flyttas över dit, samtidigt som mjölk började levereras paketerad i Tetra-Pak.

Mot slutet av 1800-talet växte smör fram som en stor exportprodukt från det svenska jordbruket. Skummjölk, grädde och ost konsumerades främst på hemmamarknaden.

===Mejeriernas transporter===
Traditionellt började mjölkens resa från gården i mjölkflaskor på en mjölkpall, där den hämtades med hästskjuts eller senare lastbil. Denna tur samlade ihop mjölk från gårdarna och lämnade av den vid ett mejeri eller en järnvägsstation för vidare befordran till städerna (som [[ilgods]] med [[mjölktåg]]et). På 1800-talet såldes mjölken vidare direkt ur mjölkflaskan på marknader i städerna.

På 1970-talet övergick mejerierna till att hämta mjölk från gårdarna i tankbilar.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mjölkbil 1939.jpg|1000px|Mjölkbil 1939.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkbilen från Töreboda elektriska kvarn 1939, Västergötland. Foto Anders Karlsson, Digitalt museum 1M16-A30902
|}

Större mejerier hade i regel järnvägsanknytning. Förutom att ta emot mjölkskjutsar från närområdet fick de också mjölkflaskor som [[vagnslaster]] i [[täckta vagnar]], först vanliga [[G-vagnar]] och senare [[kylvagnar]]. Den lokala produktionen levererades med vägtransporter. Leveranser från mejerierna på längre avstånd nyttjade vagnslaster, så småningom [[kylvagnar]]. Exporten (främst smör) gick både sjövägen och på järnväg.

Mjölkcentralen började nyttja [[SJ godsvagn litt Q12 MC|tankvagnar]] för intransport av råmjölk i rätt stor omfattning efter 1945.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Järna 1963.jpg|1000px|Järna 1|963.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Ett persontåg i Järna 1963 med mjölktankvagnar bak i tåget. Tågsammansättning: [[SJ ellok litt D|Du]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8f|Bo8f]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8cs|Bo8cs]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|ABo7b]]+[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|Fo5]]+Q12+[[SJ godsvagn litt Q12 MC|Q12]]+[[SJ godsvagn litt Grf|Grf]]. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB12738:01
|}

===Mjölkproduktion i modell===
De mindre mejerierna var ofta utförda som samtida svensk villabebyggelse. De som var byggda i tegel kan nog ordnas med en [[konvertering]].

Större mejerier följde den allmänna utvecklingen för industribyggnation och därmed går det att hitta [[konvertering]]sobjekt från [[plastbyggsats]]tilverkarna.

[[KMJK]] producerar Jehréns livs, som också innehåller en mjölkbod. Man har dessutom en mjölkpall i sortimentet. [[Winterzone]] har mjölkflaskor.

===Webreferenser===
[https://handelnshistoria.se/olika-sorters-handel/mjolkbutikerna/ Handelns historia: Mjölkbutikerna]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php/index.php?mode=thread&id=55056 Järnvägshistoriskt forum: Mjölktransporter (bild)] (Mjölktransporter på järnväg).

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?p=6977#p6977 Järnvägshistoriskt forum: Var (och hur) lastades Mjölkcentralens tankvagnar?]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Enskedemejeriet Wikipedia: Enskedemejeriet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mejeri Wikipedia: Mejeri]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölkbord Wikipedia: Mjölkbord]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölkcentralen_i_Stockholm Wikipedia: Mjölkcentralen i Stockholm]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Tetra_Pak Wikipedia: Tetra Pak]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.

==Slakteri och charkuteri==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid järnvägsbyggandets premiär på mitten av 1800-talet genomfördes slakt på gården, i första hand för husbehov. Köttkonsumtionen var inte så omfattande och bestod främst av nöt och får. Med en ökad svinhållning uppstod möjligheterna till fläskkött för avsalu, först för den inhemska marknaden och efter andra världskriget även för export. För ändamålet byggdes nu större slakterier kring storstäderna och större och mindre andelsslakterier i jordbruksbygderna. Storstadsslakterierna servade främst den lokala marknaden, medan andelsslakterierna blev centrum slakt för export.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Gävle slakteri.jpg|900px|Gävle slakteri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mindre slakteri i Gävle under mellankrigstiden. Källa Digitalt museum XLM.D95
|}

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kalmar 1988 Scan.jpg|900px|Kalmar 1988 Scan.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Scans anläggningar i Kalmar 1988. Foto Ola Lejonborn, Digitalt museum KLMF.OL01034
|}

===Slakteriernas transporter===
Större slakterier valde tidigt lägen vid järnvägen för att kunna ordna transporter, även en del mindre slakterier hade järnvägsanslutning. För djurtransporter skaffade sig vissa järnvägar särskilda kreatursvagnar, men svenska [[G-vagnar|'''G'''-vagnar]] blev tidigt huvudalternativ för transporter av nötboskap (djurtransporter är motivet till att G-vagnar försetts med ventilatorer). För småkreatur såsom svin och får byggdes särskilda vagnar littera '''O''' och '''[[SJ godsvagn litt G5|G5]]'''. Småkreatur kunde även transporteras i vanliga [[G-vagnar]]. Transport av levande djur gjordes alltid som [[ilgods]].
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm slakthuset 1955.jpg|900px|Stockholm slakthuset 1955.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lossning av boskap på Stockholms Slakthus 1955. Foto Lennart Nilsson, Digitalt museum JvmKBDB15505
|}

Huvudalternativet för transport av kött och fläsk blev [[kylvagnar]] fr.o.m. 1890-talet, även om SJ också tillhandahöll okylda '''[[SJ godsvagn litt G3|Gsk]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Grh|Gk]]'''-vagnar. Kött transporterades normalt som hela kroppar och styckades i butik eller hos charkuteristen.

Med tiden har allt större andel av transporterna gått över till väg. Dagens tågoperatörer har i regel inga resurser för transport av levande djur, och kylvagnarna är ersatta av [[växelflak]].

===Slakterier i modell===
De flesta svenska slakterier har byggts i en allmän industriell arkitektur, som medger att de kan konverteras med hjälp av [[plastbyggsatser]] eller modulsystem. En del mindre och äldre slakterier liknar mer villor eller allmogebyggnader.

===Referenser===
[https://www.prismavg.se/exhibits/show/scan-andelsslakteriet-i-skara/slaktdjursmarknaden-innan-skar Prisma Västra Götaland: Slaktdjursmarknaden innan Skaraslakteriet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Charkvaror Wikipedia: Charkvaror]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Scan Wikipedia: Scan]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Slakthusområdet Wikipedia: Slakthusområdet] (I Stockholm).

==Sockerbruk==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid mitten av 1800-talet började man anlägga sockerbruk i Sverige, och odling av sockerbetor inleddes. Tidigare hade socker varit en ren importvara och förhållandevis dyrt. Betodling fick sitt genombrott under 1880-talet, då många jordbrukare sökte efter alternativa grödor. Sockerbruken anlades främst i Skåne, men även på Öland och Gotland samt i Östergötland och Västergötland. Betskörden genomföres under intensiva '''betkampanjer''' som varade från oktober till januari. Själva skörden var synnerligen manuell och krävde mycket arbetskraft, medan de övriga stegen i sockerproduktionen alla var mekaniserade och industrialiserade. Sockerbetan är en ren avsalugröda som inte hade någon roll i den agrara självhushållningen.

Sockerproduktionen inleds med att betorna finfördelas, urlakas med hett vatten, samt renas, koncentreras och slutligen centrifugeras varvid man får råsocker. Råsockret blandas ut med sirap och tvättas, samt löses upp i vatten därefter. Sockret kristalleras ånyo, och kristallmassan raffineras till olika produkter som strösocker, bitsocker, farinsocker och pärlsocker. Man kan skilja på två anläggningstyper, råsockerbruk som framställer råsocker och sockerraffinaderier som framställer konsumtionssocker av råsocker. Dessa låg ibland men inte alltid på samma plats.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Linköping sockerbruket 1950.jpg|650px|Linköping sockerbruket 1950.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Sockerbruket i Linköping på 1950-talet. Lägg märke till betlastade [[O-vagnar]] och [[treskensspår]]. Foto tidningen Östgötens fotografer, Digitalt museum BL.OG.000156
|}

För att få avsättning för produktionen inleddes också en intensiv marknadsföringskampanj där socker och sirap marknadsfördes hårt. Sockerkonsumtionen per svensk mångdubblades. Kaffe, te och gröt sötades, och mycket svenskt matbröd bakades med sirap. Redan vid 1900-talets mitt började problemen för tandhälsan iakttas, så småningom uppmärksammades även andra hälsoproblem.

===Sockertransporter===
Järnvägarna var en nödvändig förutsättning för sockerindustrin. Jordbrukare i närheten av bruken kunde transportera in sockerbetor på egna kärror, men normalt sätt användes järnvägstransporter. Flera sockerbruk hade dessutom egna [[industribanor]].

Inledningsvis användes [[EJ godsvagn litt I J|betvagnar littera '''I''']] för bettransporter, senare även [[O-vagnar|'''O'''-vagnar]]. Karaktären på betkampanjerna innebar att järnvägar i betområden hade många vagnar som bara användes en kort tid varje år. Betvagnarna lastades först för hand från jordbrukens kärror, men senare tillkom maskinell lastning såsom betelevatorer på [[driftplats]]erna.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Höganäs 1938.jpg|650px|Höganäs 1938.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lastning av sockerbetor i [[O-vagnar]] på ett [[frilastspår]] i Höganäs 1938. Foto Gunnar Lundh, Digitalt museum NMA.0077305
|}

Eftersom råsockerbruk och sockerraffinaderier ofta fanns på olika platser, skapades också behov av råsockertransporter till raffinaderierna, antingen i särskilda bulkvagnar eller i [[storbehållare]].

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Köpingebro 1961.jpg|650px|Köpingebro 1961.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lastning av råsocker i [[storbehållare]] i Köpingebro 1961. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12432:03
|}

Konsumtionssocker transporterades i regel emballerat, i [[G-vagnar|'''G'''-vagnar]].

Numera går de flesta transporter på väg.

===Sockerbruk i modell===
Även sockerbruk var byggda enligt tidens industriella arkitektur och bör gå att åstadkomma med [[konvertering]]ar. Sockerbruken var ganska stora anläggningar, så man kan behöva reducera dem till endast sockerbrukets spåranslutningar.

===Webreferenser===
[https://digitaltmuseum.se/021105482925/socker Digitalt museum: Socker] (Utställning på Nordiska muséet).

[https://www.sverigesradio.se/avsnitt/historien-om-socker-lyx-och-lakemedel-som-blev-vart-billigaste-fodoamne#:~:text=Ulrika%20Torell%20är%20forskare%20och,boken%20Socker%20och%20det%20söta. Sveriges Radio: Historien om socker – lyx och läkemedel som blev "vårt billigaste födoämne"] (Om Ulrika Torells sockerforskning).

[https://utstallningskritik.se/2014-6/om-sockrets-omvaxlande-historia/ Utsällniningskritik.se: Om sockrets omväxlande historia] (Sockerutställningen på Nordiska muséet).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Betkampanj Wikipedia: Betkampanj]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerbeta Wikipedia: Sockerbeta]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerbruk Wikipedia: Sockerbruk]

[https://www.youtube.com/watch?v=bEFMO5R3a8Y YouTube: Bakom kulisserna: Socker] (Sockerutställningen på Nordiska muséet).

===Tryckta referenser - förebild===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

Christoffer Ahlberg: "Råsockertankvagnar vid Roma sockerbruk." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 167/2024 (Inkl. skisser, [[891 mm]]).

===Tryckta referenser - modell===
Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2015 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]] och [[cellpannå]], [[H0]]).

Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]] och [[cellpannå]], [[H0]]).

Anders Stéen: "Bygg en betelevator." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Flera varianter av betelevatorer).

==Brännerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hembränning förbjöds 1855 i Sverige, d.v.s. året innan den första järnvägen invigdes. Brännvin går annars bra att producera för husbehov. Brännvinsproduktion industrialiserades tidigt i Sverige, det fanns många mindre brännerier på landsbygden.

Vin & Sprit bildades 1917 som ett statligt monopolföretag som tog över all sprittillverkning i Sverige. Existerade brännerier togs över av Vin & Sprit eller lades ner. Vin & Sprit drev efterhand en koncentration till fåtal anläggningar, såsom Reymersholme, Åhus, Nöbbelöv, Sundsvall och Falkenberg. Många mindre brännerier försvann efter 1945. Vin & Sprits monopol upphörde 1994 innan EU-medlemskapet, men företaget stod kvar i statlig ägo till 2008 då det såldes till franska Pernod Ricard. De senaste decennierna har en del mindre destillerier öppnat, mest kända är nog Mackmyra.

Huvudingrediensen vid svenska brännerier har varit potatis, även om andra grödor också fungerar. Vid destillering kokas mäsk på potatis och malt. Därefter tillsätts jäst och jäsningen inleds. När jäsningen är klar destilleras den jästa mäsken till råsprit med avsedd styrka. Som biprodukt av råspritproduktionen får man drank som används som kreatursfoder. Råspriten renas därefter till konsumtionssprit och kryddas och buteljeras.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ravlunda bränneri.jpeg|1000px|Ravlunda bränneri.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Ravlunda brännerier som låg invid stationen i Ravlunda. Foto Jorchr, Wikimedia Commons
|}

===Bränneriernas transporter===
Många äldre brännerier var byggda före järnvägarna och löste sina transporter på vägarna. De större anläggningar Vin & Sprit byggde hade å andra sidan i regel både järnvägsanslutning och egna kajer för [[sjötransport]]er.

Potatis levererades i säckar eller lådor, och transporterades så småningom i [[isolerade vagnar]]. Eftersom destillerierna inte alltid låg intill filtreringsansläggningarna transporterades råsprit ibland i tankvagnar. Buteljerat brännvin förpackades i lådor och transporterades i förseglade [[täckta vagnar]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kiruna 1959.jpg|750px|Kiruna 1959.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Transport av potatis och rotfrukter i Kiruna 1959. Vagnarna är [[SJ godsvagn litt Grf|'''Grf''']]-vagnar. Foto John Hylterskog, Digital museum JvmKBDB09311
|}

===Referenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Brännvin Wikipedia: Brännvin]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Kronobränneri Wikipedia: Kronobränneri] (Staten hade även monopol på brännvinsproduktion ett årtionde på 1700-talet).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Spritfabriken_i_Åhus Wikipedia: Spritfabriken i Åhus]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Vin_%26_Sprit Wikipedia: Vin & Sprit]

"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

==Övriga wiki-sidor om industrier m.m.==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Industrier i modell]] 
[[Industribanor]] 
[[Svensk industri för MJ: järn och stål]] 
[[Svensk industri för MJ: gruvor]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Webreferenser==
[https://densvenskamaten.com/2025/01/29/30-ar-i-eu-vad-har-det-betytt-for-svenskt-jordbruk/ Den svenska maten: 30 år i EU – vad har det betytt för svenskt jordbruk?]

[https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra12_42.pdf Jordbruksverket: Marknadsöversikt – livsmedelsindustrin] (2012)

[https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/2018-livsmedelsproduktionen-i-sverige-2035.pdf Livsmedelsverket: Livsmedelsproduktionen i Sverige 2035 - en framtidsanalys]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrara_revolutionen Wikipedia: Agrara revolutionen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Laga_skifte Wikipedia: Laga skiftet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svensk_livsmedelsindustri Wikipedia: Svensk livsmedelsindustri]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Lantmännens_Riksförbund Wikipedia: Svenska Lantmännens Riksförbund]

[https://www.youtube.com/watch?v=vCI4fc245U4 YouTube.com: Grönt så klart (kring 1960)] (ICA:s grönsakslogistik).

==Tryckta referenser==
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

[[Kategori: Lantbruk och livsmedelsproduktion]]
[[Kategori: Industrier]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Landskap och gestaltning]]
[[Kategori: Byggnader]]
[[Kategori: Kylvagnar]]
[[Kategori: Isolerade vagnar]]
[[Kategori: Matvaruvagnar]]
[[Kategori: Öppna vagnar]]
[[Kategori: Täckta vagnar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Auhagen]]
[[Kategori: KMJK]]
[[Kategori: Walthers]]

Fil:Kalmar bryggeri.jpg

2026-07-02T20:47:35Z

Janfre:

Industrier i modell

2026-07-02T20:23:58Z

Janfre: /* Utbud */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> I verkligheten är en av järnvägens viktigaste uppgifter att se till att lösa transportproblem åt olika industrier. På modelljärnvägen blir det gärna tvärt om: industrierna är till för att förse järnvägen med intressanta transportuppgifter, och att göra modelljärnvägen intressantare att se på. 
==Utbud==
[[Byggnader|MJ-hustillverkarna]] är relativt flitiga med att förse marknaden med modeller av olika industrier. Utbudet i [[H0]] är störst, men även i [[N]]-skalan finns mycket att välja på. Alla större [[Olika tekniker för byggsatser|byggsats]]producenter har industrier i sitt utbud, men det finns vissa som särskilt har koncentrerat sig på industrimodeller. [[Walthers]] har ett rätt omfattande utbud av industribyggnader i H0 och N, och har dessutom haft en del rätt stora anläggningar i modell (ett stålverk t.ex.). [https://rixproducts.com/product-category/pikestuff-ho/ Pikestuff] gör modeller av moderna industrilador i modell i H0 och N. Amerikanska [http://woodlandscenics.woodlandscenics.com/show/category/DPM Design Preservation Models] (DPM) och tyska [[Auhagen]] har modulärt uppbyggda system för tegelbyggnader som lämpar sig särskilt för industribyggnader. DPM:s moduler finns i både [[H0]] och [[N]], medan Auhagens moduler endast finns i H0. ([[Auhagen]] gör dock andra husmodeller i N och [[TT]].) [[Kibri]] har också en del intressanta industribyggnader i [[H0]], [[N]] och [[Z]]. Svenska Truckmodels har en del detaljer och byggnader för moderna industrier.

En fördel med industribyggnader är att variationer i nationella arkitektoniska stilar i många fall är mindre än för järnvägsbyggnader och bostäder, [[amerikansk]]a och [[tysk]]a byggnader kan fungera bra även om man [[frilansa]]r en [[svensk]] förebild.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Falkenbergs valskvarn.jpg|Falkenbergs valskvarn.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Falkenbergs valskvarn 1982. Foto Hallands länsmuseer, Digitalt museum FMA.03796
|}



==Planering av MJ-industrier==
Ofta tänker man sig nog en industri med egen spåranslutning. Ibland har [[Säkerhetstjänst för MJ#station|stationer]] och industrier placerats nära varandra för att minimera transportproblemen, på [http://www.ekeving.se/r/bgd/EJ/BJ/Jvm1184_J2_-0111.jpg Agnesbergs] station på [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm Bergslagsbanan] upptogs t.ex. hela älvsidan av stationsområdet av en stor [[Svensk industri för MJ: livsmedel#Kvarnar|kvarn]]. Detta lyckliga förhållande är dock inte så vanligt som MJ-byggare gärna vill göra det till, andra lösningar var vanligare. En lösning var att ge industrier som i alla fall låg längs med [[linjen]] en egen [[lastplats]]. En annan lösning har varit att bygga särskilda industrispår till industrier och industriområden. Vissa industrier har egna [[industribanor]] där trafiken sköttes med egen personal och egna [[lok]].
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Persberg malmfickorna.jpg|1000px|Persberg malmfickorna.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Malmfickorna vid Persbergs gruvor 1922. Foto Harald Carlborg, Digitalt museum TEKA0161846
|}

Ett specifikt problem med att bygga en industri med egen spåranslutning är att i många fall är industrier som har så stor trafik att de kräver en egen spåranslutning också är väldigt omfattande anläggningar som är en utmaning att få plats med i modell. Här har förstås skala [[N]] en fördel jämfört med större skalor. En stor industrimodell kan bli en häftig anläggning i sig, ett intressant exempel på en bana som fokuserar på industritrafiken är Frank Forstens [http://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn], som är en (i och för sig komprimerad) modell av ett stålverk. En annan lösning är att utesluta det mesta utom industrins själva spåranslutningar, övriga delar av industrin antas helt enkelt ligga utanför modellen. Med den approachen kan mycket plats sparas, samtidigt som de intressanta delarna med [[växling]], lastning och lossning bevaras.

Lance Mindheim påpekar i sin bok om industriväxling (2011) att som gör [[växling]]en intressant är mängden destinationer för vagnar, inte mängden industrier eller mängden vagnslaster. En industri kan ha flera destinationer, ibland flera på samma spår. Det kan röra sig om lastkajer, platser för lastning eller lossning av tankvagnar, bulklastningsplatser o.s.v.

Behöver man spara ännu mera plats finns ytterligare möjligheter.
*Många industrier och näringar byggde egna magasin invid [[driftplats]]erna. Det sista benet av transporten sköttes alltså med lastbil, medan magasinet användes som mellanförvaring av in- och utgående transporter. Därmed är allt som behövs i byggnadsväg ett extra magasin för en industri som antas ligga i närheten.
*Ytterligare ett alternativ är att bangården förses med [[frilastspår]]. Vid frilastspår finns det i regel ett lastgata för lastbilar och ibland en portalkran som tillhandahölls av järnvägen. För att underlätta lastning och lossning från lastbilar fanns det i regel inga byggnader. Vid ett frilastspår kan småindustrier i närheten skicka och hämta [[vagnslasttrafik|vagnslaster]] utan att det finns någon specifik anläggning på modellen. Då är man också fri att själv bestämma från gång till gång vilka industrier som trafikerar banan.
*[[Vagnbjörnar]] utnyttjades i vissa fall av industrier som saknade spåranslutning men som ändå behövde leveranser av [[vagnslaster]].

==Industrier på modulbanor==
För den som vill bygga industrier till sina [[moduler]] kan förstås alla ovanstående varianter användas. Det finns också specifika modulnormer för industrispår, t.ex. den svenska [http://sih0.blogspot.se/p/sih0.html SIH0-normen] och [[FREMO]]'s [https://www.fremo-net.eu/de/modulsysteme/baugroesse-h0/h0-europa/hafenindustrie/ IH05]. Med tillräckligt många moduler av denna typ kan stora industriområden byggas upp på [[modulträffar]], vilket ger utrymmer för många timmars intressant [[växling]].

==Industrier och MJ-trafik==
Många småindustrier skickade sina leveranser som [[styckegods]] via [[godsmagasin]]en på stationerna, men det har inte så stor betydelse för modelljärnvägstrafiken. En ökning av omfattning av styckegodshanteringen innebär bara att det går åt ytterligare godsfinka till trafiken, eller i värsta fall att de redan insatta styckegodsvagnarna får lite mera last. Det som behövs för att skapa intressant modelljärnvägstrafik är större volymer, så att det åtminstone motsvarar behov av hela [[vagnslasttrafik|vagnslaster]]. Större industrier använde redan tidigt systemtåg, d.v.s. där ett helt tåg var avsett bara för en relation med ett godslag, i Sverige först malmtåg och så småningom även t.ex. timmertåg när flottningen började avskaffas på 1960-talet.

Ur modelljärnvägstrafikchefens perspektiv är en industri något som förbrukar '''[https://sv.wikipedia.org/wiki/Insatsvara insatsvaror]''' som i en produktionsprocess förvandlas till '''produkter'''. Produkter från en industri kan naturligtvis vara insatsvaror för någon annan industri i nästa steg, eller utgöra varor som säljs till slutkonsumenter. När man som MJ-byggare kommit fram till vilka industrier som finns i banans trafikområde, är det alltså dags att ta reda på vilka insatsvaror de industrierna förbrukar och vilka produkter som kommer ut i andra änden, och som behöver fraktas på järnväg. Därefter identifierar man vilka typer av godsvagnar man behöver investera i. Eller också gör man tvärtom; identifierar vilka vagnar man vill köra med och hittar industrier som passar till detta. Att efterforska (eller hitta på) vilka insatsvaror som olika typer av industrier har använt genom åren och vilka produkter som produceras i andra änden han göras till en roande hobby i hobbyn. Som vanligt är variation grunden för intressant trafik, det blir mer intressant ju mer specifik man kan vara i specifikationen av produkter, och fler olika industrier skapar mera intressant trafik.

Några specialfall av industrier kan nämnas. Ren råvaruproduktion (av t.ex. [[Svensk industri för MJ: gruvor|malm]] eller virke) innebär att det inte förbrukas så mycket insatsvaror, även om det inte är precis obefintligt, lite drivmedel t.ex. går det nog åt. En [[hamnar och sjöfart|hamn]] är inte en industri förstås, men har potential på en modelljärnväg att hantera godtyckliga varuflöden i bägge riktningarna och därmed fungera som en flexibel trafikgenerator.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/Elgereds_torvstrofabrik_1923.jpg
|-
| class="imageCaption" | Elgereds torvströfabrik 1923, [[Säkerhetstjänst för MJ#Lastplats|lastplats]] mellan Herrljunga och Vedum
|}

==Andra wikisidor om industrier==
[[Industribanor]] 
[[Svensk industri för MJ: gruvor]] 
[[Svensk industri för MJ: järn och stål]] 
[[Svensk industri för MJ: livsmedel]] 
[[Hamnar och sjöfart]] 
[[Byggnadsritningar#Industrier mm.|Ritningar på industribyggnader]] 
[[Artiklar om modellbyggnation#Industrianläggningar|Publicerade artiklar om industrier i modell]] 

Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''

==Andra wikisidor om anläggningsbygge==
[[Planera en modelljärnväg|Planering]] 
[[Ramverk]] 
[[Moduler]] 
[[Rangerspel]] 
[[Spår]] 
[[El på modelljärnvägen]] 
[[Signaler]] 
[[Kontaktledning]] 
[[Landskap]] 
[[Byggnader till modelljärnvägen]] 
[[Byggnadsritningar]]

==Andra wikisidor om trafik==
[[Introduktion till MJ-trafik]] 
[[Säkerhetstjänst för MJ]] 
[[SJ godsvagnar]] innehåller data om svenska godsvagnar. 
[[Vagnslasttrafik]] 
[[Överföringstrafik]] 
[[Intermodal trafik]] 
[[Vagnbjörnar]] 
[[Trafikkoncept epok IIc]] 
[[Trafikkoncept epok IIIa]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVa]] 
[[Trafikkoncept epok IVb]]

==Webreferenser - förebild==
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=238055 Järnväghistoriskt forum: Skoghall 1968] (Industrilok i drift).

[https://www.youtube.com/watch?v=pH0oafZKiDY Youtube.com: Freight rail and reciprocal switching] ([[Växling]] av vagnar mellan olika järnvägsbolag, USA).

==Webreferenser - modell==
[https://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn] (Modelljärnväg byggd med ett stålverk i fokus. På tyska).

[https://truckmodels.se/produkt-kategori/industritillbehor-utsmyckning/ Truckmodels.se: Industritillbehör]

[https://truckmodels.se/produkt-kategori/logistik/ Truckmodels.se: Logistik]

[https://www.youtube.com/watch?v=nYTI38vWW_4 Youtube.com: Model Railroad Building Walthers New River Mining Company, Weathering and more] (En större gruvbyggnad från Walthers).

==Böcker om industrimodeller==
Dave Rowe: ''Industrial and Mechanized Modelling.'' Didcot: Wild Swan Publications 1990 (Bygge av industrimodeller, gärna animerade).

Lance Mindheim: ''How To Operate A Modern Era Switching Layout.'' CreateSpace.com 2011 (Om trafik på industrispår i USA).

Dave Wright: ''Modeling Ports and Inland Waterways.'' Marlborough: The Crowood Press 2016 (Bygge av hamnar och kanaler, med förebild från Storbritannien).

==Tryckta referenser - förebild==
"Nyårsvisit hos Elektrokemiska i Bohus." i '[['Teknik för alla]]'' nr 1/1946.

"[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-17.pdf Oljan bakom allt.]" i ''Teknik för alla'' nr 17/1946.

Henrik Laurell: "Tändsticksfabrik - varför inte?" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 34/1987 (Produktionsprocessen m.m.).

Olle Sundström: "Svenska laster." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989, s. 24 (Om vanliga typer av laster vid svensk basindustri).

Olle Sundström: "Tankvagnar." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989, s. 27 (Om olika typer av varor som transporterats i tankvagnar och vad de använts till).

Folke Westling: "Järnets väg." i ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholm Modelljärnvägsklubb 2000 (Järnindustrin i Bergslagen).

Jan Frelin: "Sågverk i skogen." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 70/2000 (Bilder från litet sågverk).

Berth Svensson: "Ryttaren - min förebild." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 71/2000 (Torvströfabrik).

Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg - Del 1: Fredmundsbergsfältet och banan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 81/2002. 
Bengt Lindh & Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg - Del 2: Lok, vagnar & trafik." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 82/2003. 
Bengt Lindh & Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 3: En fältvandring i Fredmundsberg." i ''Smalspårigt'' nr 83/2003. 
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 4: Hisstornet i Blötberget - något för modellbyggaren?" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 84/2003. (Hiss för tippvagnar). 
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 5: Motorloket och laven vid Falks schakt." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 85/2003 (Mindre gruvlave i trä, ritning på motorlok). 
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 6: Ånglok nr 1, skrädhuset vid Falks schakt m.m." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 86/2004 (Ritning på skrädhuset och ånglok).

Bo-Lennart Nelldal & Jakob Wajsman: [https://www.kth.se/polopoly_fs/1.87044.1550156440!/Menu/general/column-content/attachment/07_010RR_rapport.pdf ''Industrispår – En förutsättning för utveckling av järnvägens godstrafik - Framtida förutsättningar för anläggning och användning av det kapillära järnvägsnätet'' (TRITA-TEC-RR 07-010).] Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan, Avdelningen för Trafik & Logistik, KTH Järnvägsgruppen 2007

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Malm och järn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 14/2013 (Förebild och modell). 
Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Skog och trä." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 15/2013 (Förebild och modell). 
Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell). 
Stefan Nilsson: "Godsgeografi - några kompletteringar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Stefan Nilsson: "Vi spånar kring en ångsåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Beskrivning och ritning på Österängs ångsåg).

Lars T. Stenson: "Bilder från sågverksbanor." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 137/2016. 
Lars T. Stenson: "Bilder från sågverksbanor - del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 138/2017.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.

Bengt Spade: "Bergabrons kvarn, såg och kraftverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Bilder och beskrivning).

Per Ljungberg: "Mina gasverksminnen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 (Gasverket i Alingsås).

==Tryckta referenser - modell==
Leif Palm: "Ett industriprojekt i H0." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips.'' Stockholm: Allt om Hobby 1992 (Bygge av Munkesjö sulfatfabrik i [[H0]]).

Folke Westling: "Nors ångsåg blir sågen i Ramsbo." i ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Sågverk i modell i trä).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Produktmix från Kibri." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2005 (Betonganläggning 59801).

Lars Ljungberg: "Godskunder i modulform." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 2/2009.

Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012 (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår).

Johan Stenson: "Industribyggnader i modulsystem från Auhagen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012 (Recension).

Tobias Ljung: "Skärkdalens sågverk." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 125/2013 (Mindre sågverk i [[skala 0]]).

Lars Ljungberg: "Industrimoduler SIH0 - med verklig förebild." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015 (Moduler med fokus på industrier).

[[Göran Eriksson]]: "En torvmosse i modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 136/2016 (Inklusive industribana i [[H0i]]).

Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 (Bygge i [[styrenplast]] och [[cellpannå]]).

Joakim Sannagård: "Moduler med fokus på industri." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2018 (Reportage från större [[H0]]-bana byggd på [[sektioner]] i [[treräls]]).

"Lager från Walthers." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018, s. 25 (Höglager och distributionscentral, katalognummer 933-4110).

"Joswoods nyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2023, s. 30 (Lastanläggning för bulklast).

Roger Isacsson: "Bakgrundsmodell: Siloanläggning i hamnkvarteret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

"Joswood." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024, s. 7 (Industribyggnad från stålverk, 17006).

Bertil Bellander: "Utby rallare. Del 3: Vikarbysågen är färdig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (Större sågverk i H0).

Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 1: Idéer och verklighet." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025 (Gasverksbygge). 
Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 2: Gasverket började byggas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 62/2025. 
Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 6: Fisk i stället för tvål." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026 (Fiskberedningsfabrik).

Christina Eneroth: "Fabriksskyltar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025 (Löstagbara fabriksskyltar fästa med magneter.

</div>
[[Kategori: Industrier]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Byggnader]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Landskap och gestaltning]]
[[Kategori: MJ-böcker]]
[[Kategori: Nybörjare]]
[[Kategori: Auhagen]]
[[Kategori: Kibri]]
[[Kategori: Walthers]]
[[Kategori: Konverteringar]]

Industrier i modell

2026-07-02T20:23:46Z

Janfre: /* Utbud */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> I verkligheten är en av järnvägens viktigaste uppgifter att se till att lösa transportproblem åt olika industrier. På modelljärnvägen blir det gärna tvärt om: industrierna är till för att förse järnvägen med intressanta transportuppgifter, och att göra modelljärnvägen intressantare att se på. 
==Utbud==
[[Byggnader|MJ-hustillverkarna]] är relativt flitiga med att förse marknaden med modeller av olika industrier. Utbudet i [[H0]] är störst, men även i [[N]]-skalan finns mycket att välja på. Alla större [[Olika tekniker för byggsatser|byggsats]]producenter har industrier i sitt utbud, men det finns vissa som särskilt har koncentrerat sig på industrimodeller. [[Walthers]] har ett rätt omfattande utbud av industribyggnader i H0 och N, och har dessutom haft en del rätt stora anläggningar i modell (ett stålverk t.ex.). [https://rixproducts.com/product-category/pikestuff-ho/ Pikestuff] gör modeller av moderna industrilador i modell i H0 och N. Amerikanska [http://woodlandscenics.woodlandscenics.com/show/category/DPM Design Preservation Models] (DPM) och tyska [[Auhagen]] har modulärt uppbyggda system för tegelbyggnader som lämpar sig särskilt för industribyggnader. DPM:s moduler finns i både [[H0]] och [[N]], medan Auhagens moduler endast finns i H0. ([[Auhagen]] gör dock andra husmodeller i N och [[TT]].) [[Kibri]] har också en del intressanta industribyggnader i [[H0]], [[N]] och [[Z]]. Svenska Truckmodels har en del detaljer och byggnader för moderna industrier.

En fördel med industribyggnader är att variationer i nationella arkitektoniska stilar i många fall är mindre än för järnvägsbyggnader och bostäder, [[amerikansk]]a och [[tysk]]a byggnader kan fungera bra även om man [[frilansa]]r en [[svensk]] förebild.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Falkenbergs valskvarn.jpg|Falkenbergs valskvarn.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | MFalkenbergs valskvarn 1982. Foto Hallands länsmuseer, Digitalt museum FMA.03796
|}



==Planering av MJ-industrier==
Ofta tänker man sig nog en industri med egen spåranslutning. Ibland har [[Säkerhetstjänst för MJ#station|stationer]] och industrier placerats nära varandra för att minimera transportproblemen, på [http://www.ekeving.se/r/bgd/EJ/BJ/Jvm1184_J2_-0111.jpg Agnesbergs] station på [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm Bergslagsbanan] upptogs t.ex. hela älvsidan av stationsområdet av en stor [[Svensk industri för MJ: livsmedel#Kvarnar|kvarn]]. Detta lyckliga förhållande är dock inte så vanligt som MJ-byggare gärna vill göra det till, andra lösningar var vanligare. En lösning var att ge industrier som i alla fall låg längs med [[linjen]] en egen [[lastplats]]. En annan lösning har varit att bygga särskilda industrispår till industrier och industriområden. Vissa industrier har egna [[industribanor]] där trafiken sköttes med egen personal och egna [[lok]].
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Persberg malmfickorna.jpg|1000px|Persberg malmfickorna.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Malmfickorna vid Persbergs gruvor 1922. Foto Harald Carlborg, Digitalt museum TEKA0161846
|}

Ett specifikt problem med att bygga en industri med egen spåranslutning är att i många fall är industrier som har så stor trafik att de kräver en egen spåranslutning också är väldigt omfattande anläggningar som är en utmaning att få plats med i modell. Här har förstås skala [[N]] en fördel jämfört med större skalor. En stor industrimodell kan bli en häftig anläggning i sig, ett intressant exempel på en bana som fokuserar på industritrafiken är Frank Forstens [http://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn], som är en (i och för sig komprimerad) modell av ett stålverk. En annan lösning är att utesluta det mesta utom industrins själva spåranslutningar, övriga delar av industrin antas helt enkelt ligga utanför modellen. Med den approachen kan mycket plats sparas, samtidigt som de intressanta delarna med [[växling]], lastning och lossning bevaras.

Lance Mindheim påpekar i sin bok om industriväxling (2011) att som gör [[växling]]en intressant är mängden destinationer för vagnar, inte mängden industrier eller mängden vagnslaster. En industri kan ha flera destinationer, ibland flera på samma spår. Det kan röra sig om lastkajer, platser för lastning eller lossning av tankvagnar, bulklastningsplatser o.s.v.

Behöver man spara ännu mera plats finns ytterligare möjligheter.
*Många industrier och näringar byggde egna magasin invid [[driftplats]]erna. Det sista benet av transporten sköttes alltså med lastbil, medan magasinet användes som mellanförvaring av in- och utgående transporter. Därmed är allt som behövs i byggnadsväg ett extra magasin för en industri som antas ligga i närheten.
*Ytterligare ett alternativ är att bangården förses med [[frilastspår]]. Vid frilastspår finns det i regel ett lastgata för lastbilar och ibland en portalkran som tillhandahölls av järnvägen. För att underlätta lastning och lossning från lastbilar fanns det i regel inga byggnader. Vid ett frilastspår kan småindustrier i närheten skicka och hämta [[vagnslasttrafik|vagnslaster]] utan att det finns någon specifik anläggning på modellen. Då är man också fri att själv bestämma från gång till gång vilka industrier som trafikerar banan.
*[[Vagnbjörnar]] utnyttjades i vissa fall av industrier som saknade spåranslutning men som ändå behövde leveranser av [[vagnslaster]].

==Industrier på modulbanor==
För den som vill bygga industrier till sina [[moduler]] kan förstås alla ovanstående varianter användas. Det finns också specifika modulnormer för industrispår, t.ex. den svenska [http://sih0.blogspot.se/p/sih0.html SIH0-normen] och [[FREMO]]'s [https://www.fremo-net.eu/de/modulsysteme/baugroesse-h0/h0-europa/hafenindustrie/ IH05]. Med tillräckligt många moduler av denna typ kan stora industriområden byggas upp på [[modulträffar]], vilket ger utrymmer för många timmars intressant [[växling]].

==Industrier och MJ-trafik==
Många småindustrier skickade sina leveranser som [[styckegods]] via [[godsmagasin]]en på stationerna, men det har inte så stor betydelse för modelljärnvägstrafiken. En ökning av omfattning av styckegodshanteringen innebär bara att det går åt ytterligare godsfinka till trafiken, eller i värsta fall att de redan insatta styckegodsvagnarna får lite mera last. Det som behövs för att skapa intressant modelljärnvägstrafik är större volymer, så att det åtminstone motsvarar behov av hela [[vagnslasttrafik|vagnslaster]]. Större industrier använde redan tidigt systemtåg, d.v.s. där ett helt tåg var avsett bara för en relation med ett godslag, i Sverige först malmtåg och så småningom även t.ex. timmertåg när flottningen började avskaffas på 1960-talet.

Ur modelljärnvägstrafikchefens perspektiv är en industri något som förbrukar '''[https://sv.wikipedia.org/wiki/Insatsvara insatsvaror]''' som i en produktionsprocess förvandlas till '''produkter'''. Produkter från en industri kan naturligtvis vara insatsvaror för någon annan industri i nästa steg, eller utgöra varor som säljs till slutkonsumenter. När man som MJ-byggare kommit fram till vilka industrier som finns i banans trafikområde, är det alltså dags att ta reda på vilka insatsvaror de industrierna förbrukar och vilka produkter som kommer ut i andra änden, och som behöver fraktas på järnväg. Därefter identifierar man vilka typer av godsvagnar man behöver investera i. Eller också gör man tvärtom; identifierar vilka vagnar man vill köra med och hittar industrier som passar till detta. Att efterforska (eller hitta på) vilka insatsvaror som olika typer av industrier har använt genom åren och vilka produkter som produceras i andra änden han göras till en roande hobby i hobbyn. Som vanligt är variation grunden för intressant trafik, det blir mer intressant ju mer specifik man kan vara i specifikationen av produkter, och fler olika industrier skapar mera intressant trafik.

Några specialfall av industrier kan nämnas. Ren råvaruproduktion (av t.ex. [[Svensk industri för MJ: gruvor|malm]] eller virke) innebär att det inte förbrukas så mycket insatsvaror, även om det inte är precis obefintligt, lite drivmedel t.ex. går det nog åt. En [[hamnar och sjöfart|hamn]] är inte en industri förstås, men har potential på en modelljärnväg att hantera godtyckliga varuflöden i bägge riktningarna och därmed fungera som en flexibel trafikgenerator.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/Elgereds_torvstrofabrik_1923.jpg
|-
| class="imageCaption" | Elgereds torvströfabrik 1923, [[Säkerhetstjänst för MJ#Lastplats|lastplats]] mellan Herrljunga och Vedum
|}

==Andra wikisidor om industrier==
[[Industribanor]] 
[[Svensk industri för MJ: gruvor]] 
[[Svensk industri för MJ: järn och stål]] 
[[Svensk industri för MJ: livsmedel]] 
[[Hamnar och sjöfart]] 
[[Byggnadsritningar#Industrier mm.|Ritningar på industribyggnader]] 
[[Artiklar om modellbyggnation#Industrianläggningar|Publicerade artiklar om industrier i modell]] 

Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''

==Andra wikisidor om anläggningsbygge==
[[Planera en modelljärnväg|Planering]] 
[[Ramverk]] 
[[Moduler]] 
[[Rangerspel]] 
[[Spår]] 
[[El på modelljärnvägen]] 
[[Signaler]] 
[[Kontaktledning]] 
[[Landskap]] 
[[Byggnader till modelljärnvägen]] 
[[Byggnadsritningar]]

==Andra wikisidor om trafik==
[[Introduktion till MJ-trafik]] 
[[Säkerhetstjänst för MJ]] 
[[SJ godsvagnar]] innehåller data om svenska godsvagnar. 
[[Vagnslasttrafik]] 
[[Överföringstrafik]] 
[[Intermodal trafik]] 
[[Vagnbjörnar]] 
[[Trafikkoncept epok IIc]] 
[[Trafikkoncept epok IIIa]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVa]] 
[[Trafikkoncept epok IVb]]

==Webreferenser - förebild==
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=238055 Järnväghistoriskt forum: Skoghall 1968] (Industrilok i drift).

[https://www.youtube.com/watch?v=pH0oafZKiDY Youtube.com: Freight rail and reciprocal switching] ([[Växling]] av vagnar mellan olika järnvägsbolag, USA).

==Webreferenser - modell==
[https://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn] (Modelljärnväg byggd med ett stålverk i fokus. På tyska).

[https://truckmodels.se/produkt-kategori/industritillbehor-utsmyckning/ Truckmodels.se: Industritillbehör]

[https://truckmodels.se/produkt-kategori/logistik/ Truckmodels.se: Logistik]

[https://www.youtube.com/watch?v=nYTI38vWW_4 Youtube.com: Model Railroad Building Walthers New River Mining Company, Weathering and more] (En större gruvbyggnad från Walthers).

==Böcker om industrimodeller==
Dave Rowe: ''Industrial and Mechanized Modelling.'' Didcot: Wild Swan Publications 1990 (Bygge av industrimodeller, gärna animerade).

Lance Mindheim: ''How To Operate A Modern Era Switching Layout.'' CreateSpace.com 2011 (Om trafik på industrispår i USA).

Dave Wright: ''Modeling Ports and Inland Waterways.'' Marlborough: The Crowood Press 2016 (Bygge av hamnar och kanaler, med förebild från Storbritannien).

==Tryckta referenser - förebild==
"Nyårsvisit hos Elektrokemiska i Bohus." i '[['Teknik för alla]]'' nr 1/1946.

"[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-17.pdf Oljan bakom allt.]" i ''Teknik för alla'' nr 17/1946.

Henrik Laurell: "Tändsticksfabrik - varför inte?" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 34/1987 (Produktionsprocessen m.m.).

Olle Sundström: "Svenska laster." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989, s. 24 (Om vanliga typer av laster vid svensk basindustri).

Olle Sundström: "Tankvagnar." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989, s. 27 (Om olika typer av varor som transporterats i tankvagnar och vad de använts till).

Folke Westling: "Järnets väg." i ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholm Modelljärnvägsklubb 2000 (Järnindustrin i Bergslagen).

Jan Frelin: "Sågverk i skogen." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 70/2000 (Bilder från litet sågverk).

Berth Svensson: "Ryttaren - min förebild." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 71/2000 (Torvströfabrik).

Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg - Del 1: Fredmundsbergsfältet och banan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 81/2002. 
Bengt Lindh & Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg - Del 2: Lok, vagnar & trafik." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 82/2003. 
Bengt Lindh & Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 3: En fältvandring i Fredmundsberg." i ''Smalspårigt'' nr 83/2003. 
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 4: Hisstornet i Blötberget - något för modellbyggaren?" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 84/2003. (Hiss för tippvagnar). 
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 5: Motorloket och laven vid Falks schakt." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 85/2003 (Mindre gruvlave i trä, ritning på motorlok). 
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 6: Ånglok nr 1, skrädhuset vid Falks schakt m.m." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 86/2004 (Ritning på skrädhuset och ånglok).

Bo-Lennart Nelldal & Jakob Wajsman: [https://www.kth.se/polopoly_fs/1.87044.1550156440!/Menu/general/column-content/attachment/07_010RR_rapport.pdf ''Industrispår – En förutsättning för utveckling av järnvägens godstrafik - Framtida förutsättningar för anläggning och användning av det kapillära järnvägsnätet'' (TRITA-TEC-RR 07-010).] Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan, Avdelningen för Trafik & Logistik, KTH Järnvägsgruppen 2007

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Malm och järn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 14/2013 (Förebild och modell). 
Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Skog och trä." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 15/2013 (Förebild och modell). 
Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell). 
Stefan Nilsson: "Godsgeografi - några kompletteringar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Stefan Nilsson: "Vi spånar kring en ångsåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Beskrivning och ritning på Österängs ångsåg).

Lars T. Stenson: "Bilder från sågverksbanor." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 137/2016. 
Lars T. Stenson: "Bilder från sågverksbanor - del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 138/2017.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.

Bengt Spade: "Bergabrons kvarn, såg och kraftverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Bilder och beskrivning).

Per Ljungberg: "Mina gasverksminnen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 (Gasverket i Alingsås).

==Tryckta referenser - modell==
Leif Palm: "Ett industriprojekt i H0." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips.'' Stockholm: Allt om Hobby 1992 (Bygge av Munkesjö sulfatfabrik i [[H0]]).

Folke Westling: "Nors ångsåg blir sågen i Ramsbo." i ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Sågverk i modell i trä).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Produktmix från Kibri." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2005 (Betonganläggning 59801).

Lars Ljungberg: "Godskunder i modulform." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 2/2009.

Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012 (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår).

Johan Stenson: "Industribyggnader i modulsystem från Auhagen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012 (Recension).

Tobias Ljung: "Skärkdalens sågverk." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 125/2013 (Mindre sågverk i [[skala 0]]).

Lars Ljungberg: "Industrimoduler SIH0 - med verklig förebild." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015 (Moduler med fokus på industrier).

[[Göran Eriksson]]: "En torvmosse i modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 136/2016 (Inklusive industribana i [[H0i]]).

Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 (Bygge i [[styrenplast]] och [[cellpannå]]).

Joakim Sannagård: "Moduler med fokus på industri." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2018 (Reportage från större [[H0]]-bana byggd på [[sektioner]] i [[treräls]]).

"Lager från Walthers." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018, s. 25 (Höglager och distributionscentral, katalognummer 933-4110).

"Joswoods nyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2023, s. 30 (Lastanläggning för bulklast).

Roger Isacsson: "Bakgrundsmodell: Siloanläggning i hamnkvarteret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

"Joswood." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024, s. 7 (Industribyggnad från stålverk, 17006).

Bertil Bellander: "Utby rallare. Del 3: Vikarbysågen är färdig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (Större sågverk i H0).

Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 1: Idéer och verklighet." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025 (Gasverksbygge). 
Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 2: Gasverket började byggas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 62/2025. 
Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 6: Fisk i stället för tvål." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026 (Fiskberedningsfabrik).

Christina Eneroth: "Fabriksskyltar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025 (Löstagbara fabriksskyltar fästa med magneter.

</div>
[[Kategori: Industrier]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Byggnader]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Landskap och gestaltning]]
[[Kategori: MJ-böcker]]
[[Kategori: Nybörjare]]
[[Kategori: Auhagen]]
[[Kategori: Kibri]]
[[Kategori: Walthers]]
[[Kategori: Konverteringar]]

Industrier i modell

2026-07-02T20:21:57Z

Janfre:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> I verkligheten är en av järnvägens viktigaste uppgifter att se till att lösa transportproblem åt olika industrier. På modelljärnvägen blir det gärna tvärt om: industrierna är till för att förse järnvägen med intressanta transportuppgifter, och att göra modelljärnvägen intressantare att se på. 
==Utbud==
[[Byggnader|MJ-hustillverkarna]] är relativt flitiga med att förse marknaden med modeller av olika industrier. Utbudet i [[H0]] är störst, men även i [[N]]-skalan finns mycket att välja på. Alla större [[Olika tekniker för byggsatser|byggsats]]producenter har industrier i sitt utbud, men det finns vissa som särskilt har koncentrerat sig på industrimodeller. [[Walthers]] har ett rätt omfattande utbud av industribyggnader i H0 och N, och har dessutom haft en del rätt stora anläggningar i modell (ett stålverk t.ex.). [https://rixproducts.com/product-category/pikestuff-ho/ Pikestuff] gör modeller av moderna industrilador i modell i H0 och N. Amerikanska [http://woodlandscenics.woodlandscenics.com/show/category/DPM Design Preservation Models] (DPM) och tyska [[Auhagen]] har modulärt uppbyggda system för tegelbyggnader som lämpar sig särskilt för industribyggnader. DPM:s moduler finns i både [[H0]] och [[N]], medan Auhagens moduler endast finns i H0. ([[Auhagen]] gör dock andra husmodeller i N och [[TT]].) [[Kibri]] har också en del intressanta industribyggnader i [[H0]], [[N]] och [[Z]]. Svenska Truckmodels har en del detaljer och byggnader för moderna industrier.

En fördel med industribyggnader är att variationer i nationella arkitektoniska stilar i många fall är mindre än för järnvägsbyggnader och bostäder, [[amerikansk]]a och [[tysk]]a byggnader kan fungera bra även om man [[frilansa]]r en [[svensk]] förebild.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Persberg malmfickorna.jpg|1000px|Persberg malmfickorna.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Malmfickorna vid Persbergs gruvor 1922. Foto Harald Carlborg, Digitalt museum TEKA0161846
|}



==Planering av MJ-industrier==
Ofta tänker man sig nog en industri med egen spåranslutning. Ibland har [[Säkerhetstjänst för MJ#station|stationer]] och industrier placerats nära varandra för att minimera transportproblemen, på [http://www.ekeving.se/r/bgd/EJ/BJ/Jvm1184_J2_-0111.jpg Agnesbergs] station på [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm Bergslagsbanan] upptogs t.ex. hela älvsidan av stationsområdet av en stor [[Svensk industri för MJ: livsmedel#Kvarnar|kvarn]]. Detta lyckliga förhållande är dock inte så vanligt som MJ-byggare gärna vill göra det till, andra lösningar var vanligare. En lösning var att ge industrier som i alla fall låg längs med [[linjen]] en egen [[lastplats]]. En annan lösning har varit att bygga särskilda industrispår till industrier och industriområden. Vissa industrier har egna [[industribanor]] där trafiken sköttes med egen personal och egna [[lok]].
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Persberg malmfickorna.jpg|1000px|Persberg malmfickorna.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Malmfickorna vid Persbergs gruvor 1922. Foto Harald Carlborg, Digitalt museum TEKA0161846
|}

Ett specifikt problem med att bygga en industri med egen spåranslutning är att i många fall är industrier som har så stor trafik att de kräver en egen spåranslutning också är väldigt omfattande anläggningar som är en utmaning att få plats med i modell. Här har förstås skala [[N]] en fördel jämfört med större skalor. En stor industrimodell kan bli en häftig anläggning i sig, ett intressant exempel på en bana som fokuserar på industritrafiken är Frank Forstens [http://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn], som är en (i och för sig komprimerad) modell av ett stålverk. En annan lösning är att utesluta det mesta utom industrins själva spåranslutningar, övriga delar av industrin antas helt enkelt ligga utanför modellen. Med den approachen kan mycket plats sparas, samtidigt som de intressanta delarna med [[växling]], lastning och lossning bevaras.

Lance Mindheim påpekar i sin bok om industriväxling (2011) att som gör [[växling]]en intressant är mängden destinationer för vagnar, inte mängden industrier eller mängden vagnslaster. En industri kan ha flera destinationer, ibland flera på samma spår. Det kan röra sig om lastkajer, platser för lastning eller lossning av tankvagnar, bulklastningsplatser o.s.v.

Behöver man spara ännu mera plats finns ytterligare möjligheter.
*Många industrier och näringar byggde egna magasin invid [[driftplats]]erna. Det sista benet av transporten sköttes alltså med lastbil, medan magasinet användes som mellanförvaring av in- och utgående transporter. Därmed är allt som behövs i byggnadsväg ett extra magasin för en industri som antas ligga i närheten.
*Ytterligare ett alternativ är att bangården förses med [[frilastspår]]. Vid frilastspår finns det i regel ett lastgata för lastbilar och ibland en portalkran som tillhandahölls av järnvägen. För att underlätta lastning och lossning från lastbilar fanns det i regel inga byggnader. Vid ett frilastspår kan småindustrier i närheten skicka och hämta [[vagnslasttrafik|vagnslaster]] utan att det finns någon specifik anläggning på modellen. Då är man också fri att själv bestämma från gång till gång vilka industrier som trafikerar banan.
*[[Vagnbjörnar]] utnyttjades i vissa fall av industrier som saknade spåranslutning men som ändå behövde leveranser av [[vagnslaster]].

==Industrier på modulbanor==
För den som vill bygga industrier till sina [[moduler]] kan förstås alla ovanstående varianter användas. Det finns också specifika modulnormer för industrispår, t.ex. den svenska [http://sih0.blogspot.se/p/sih0.html SIH0-normen] och [[FREMO]]'s [https://www.fremo-net.eu/de/modulsysteme/baugroesse-h0/h0-europa/hafenindustrie/ IH05]. Med tillräckligt många moduler av denna typ kan stora industriområden byggas upp på [[modulträffar]], vilket ger utrymmer för många timmars intressant [[växling]].

==Industrier och MJ-trafik==
Många småindustrier skickade sina leveranser som [[styckegods]] via [[godsmagasin]]en på stationerna, men det har inte så stor betydelse för modelljärnvägstrafiken. En ökning av omfattning av styckegodshanteringen innebär bara att det går åt ytterligare godsfinka till trafiken, eller i värsta fall att de redan insatta styckegodsvagnarna får lite mera last. Det som behövs för att skapa intressant modelljärnvägstrafik är större volymer, så att det åtminstone motsvarar behov av hela [[vagnslasttrafik|vagnslaster]]. Större industrier använde redan tidigt systemtåg, d.v.s. där ett helt tåg var avsett bara för en relation med ett godslag, i Sverige först malmtåg och så småningom även t.ex. timmertåg när flottningen började avskaffas på 1960-talet.

Ur modelljärnvägstrafikchefens perspektiv är en industri något som förbrukar '''[https://sv.wikipedia.org/wiki/Insatsvara insatsvaror]''' som i en produktionsprocess förvandlas till '''produkter'''. Produkter från en industri kan naturligtvis vara insatsvaror för någon annan industri i nästa steg, eller utgöra varor som säljs till slutkonsumenter. När man som MJ-byggare kommit fram till vilka industrier som finns i banans trafikområde, är det alltså dags att ta reda på vilka insatsvaror de industrierna förbrukar och vilka produkter som kommer ut i andra änden, och som behöver fraktas på järnväg. Därefter identifierar man vilka typer av godsvagnar man behöver investera i. Eller också gör man tvärtom; identifierar vilka vagnar man vill köra med och hittar industrier som passar till detta. Att efterforska (eller hitta på) vilka insatsvaror som olika typer av industrier har använt genom åren och vilka produkter som produceras i andra änden han göras till en roande hobby i hobbyn. Som vanligt är variation grunden för intressant trafik, det blir mer intressant ju mer specifik man kan vara i specifikationen av produkter, och fler olika industrier skapar mera intressant trafik.

Några specialfall av industrier kan nämnas. Ren råvaruproduktion (av t.ex. [[Svensk industri för MJ: gruvor|malm]] eller virke) innebär att det inte förbrukas så mycket insatsvaror, även om det inte är precis obefintligt, lite drivmedel t.ex. går det nog åt. En [[hamnar och sjöfart|hamn]] är inte en industri förstås, men har potential på en modelljärnväg att hantera godtyckliga varuflöden i bägge riktningarna och därmed fungera som en flexibel trafikgenerator.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/Elgereds_torvstrofabrik_1923.jpg
|-
| class="imageCaption" | Elgereds torvströfabrik 1923, [[Säkerhetstjänst för MJ#Lastplats|lastplats]] mellan Herrljunga och Vedum
|}

==Andra wikisidor om industrier==
[[Industribanor]] 
[[Svensk industri för MJ: gruvor]] 
[[Svensk industri för MJ: järn och stål]] 
[[Svensk industri för MJ: livsmedel]] 
[[Hamnar och sjöfart]] 
[[Byggnadsritningar#Industrier mm.|Ritningar på industribyggnader]] 
[[Artiklar om modellbyggnation#Industrianläggningar|Publicerade artiklar om industrier i modell]] 

Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''

==Andra wikisidor om anläggningsbygge==
[[Planera en modelljärnväg|Planering]] 
[[Ramverk]] 
[[Moduler]] 
[[Rangerspel]] 
[[Spår]] 
[[El på modelljärnvägen]] 
[[Signaler]] 
[[Kontaktledning]] 
[[Landskap]] 
[[Byggnader till modelljärnvägen]] 
[[Byggnadsritningar]]

==Andra wikisidor om trafik==
[[Introduktion till MJ-trafik]] 
[[Säkerhetstjänst för MJ]] 
[[SJ godsvagnar]] innehåller data om svenska godsvagnar. 
[[Vagnslasttrafik]] 
[[Överföringstrafik]] 
[[Intermodal trafik]] 
[[Vagnbjörnar]] 
[[Trafikkoncept epok IIc]] 
[[Trafikkoncept epok IIIa]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVa]] 
[[Trafikkoncept epok IVb]]

==Webreferenser - förebild==
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=238055 Järnväghistoriskt forum: Skoghall 1968] (Industrilok i drift).

[https://www.youtube.com/watch?v=pH0oafZKiDY Youtube.com: Freight rail and reciprocal switching] ([[Växling]] av vagnar mellan olika järnvägsbolag, USA).

==Webreferenser - modell==
[https://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn] (Modelljärnväg byggd med ett stålverk i fokus. På tyska).

[https://truckmodels.se/produkt-kategori/industritillbehor-utsmyckning/ Truckmodels.se: Industritillbehör]

[https://truckmodels.se/produkt-kategori/logistik/ Truckmodels.se: Logistik]

[https://www.youtube.com/watch?v=nYTI38vWW_4 Youtube.com: Model Railroad Building Walthers New River Mining Company, Weathering and more] (En större gruvbyggnad från Walthers).

==Böcker om industrimodeller==
Dave Rowe: ''Industrial and Mechanized Modelling.'' Didcot: Wild Swan Publications 1990 (Bygge av industrimodeller, gärna animerade).

Lance Mindheim: ''How To Operate A Modern Era Switching Layout.'' CreateSpace.com 2011 (Om trafik på industrispår i USA).

Dave Wright: ''Modeling Ports and Inland Waterways.'' Marlborough: The Crowood Press 2016 (Bygge av hamnar och kanaler, med förebild från Storbritannien).

==Tryckta referenser - förebild==
"Nyårsvisit hos Elektrokemiska i Bohus." i '[['Teknik för alla]]'' nr 1/1946.

"[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-17.pdf Oljan bakom allt.]" i ''Teknik för alla'' nr 17/1946.

Henrik Laurell: "Tändsticksfabrik - varför inte?" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 34/1987 (Produktionsprocessen m.m.).

Olle Sundström: "Svenska laster." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989, s. 24 (Om vanliga typer av laster vid svensk basindustri).

Olle Sundström: "Tankvagnar." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989, s. 27 (Om olika typer av varor som transporterats i tankvagnar och vad de använts till).

Folke Westling: "Järnets väg." i ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholm Modelljärnvägsklubb 2000 (Järnindustrin i Bergslagen).

Jan Frelin: "Sågverk i skogen." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 70/2000 (Bilder från litet sågverk).

Berth Svensson: "Ryttaren - min förebild." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 71/2000 (Torvströfabrik).

Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg - Del 1: Fredmundsbergsfältet och banan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 81/2002. 
Bengt Lindh & Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg - Del 2: Lok, vagnar & trafik." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 82/2003. 
Bengt Lindh & Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 3: En fältvandring i Fredmundsberg." i ''Smalspårigt'' nr 83/2003. 
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 4: Hisstornet i Blötberget - något för modellbyggaren?" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 84/2003. (Hiss för tippvagnar). 
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 5: Motorloket och laven vid Falks schakt." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 85/2003 (Mindre gruvlave i trä, ritning på motorlok). 
Hans Svensson: "Fredmundsbergs gruvfält och dess smalspåriga järnväg. Del 6: Ånglok nr 1, skrädhuset vid Falks schakt m.m." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 86/2004 (Ritning på skrädhuset och ånglok).

Bo-Lennart Nelldal & Jakob Wajsman: [https://www.kth.se/polopoly_fs/1.87044.1550156440!/Menu/general/column-content/attachment/07_010RR_rapport.pdf ''Industrispår – En förutsättning för utveckling av järnvägens godstrafik - Framtida förutsättningar för anläggning och användning av det kapillära järnvägsnätet'' (TRITA-TEC-RR 07-010).] Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan, Avdelningen för Trafik & Logistik, KTH Järnvägsgruppen 2007

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Malm och järn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 14/2013 (Förebild och modell). 
Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Skog och trä." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 15/2013 (Förebild och modell). 
Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell). 
Stefan Nilsson: "Godsgeografi - några kompletteringar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Stefan Nilsson: "Vi spånar kring en ångsåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Beskrivning och ritning på Österängs ångsåg).

Lars T. Stenson: "Bilder från sågverksbanor." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 137/2016. 
Lars T. Stenson: "Bilder från sågverksbanor - del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 138/2017.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.

Bengt Spade: "Bergabrons kvarn, såg och kraftverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Bilder och beskrivning).

Per Ljungberg: "Mina gasverksminnen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 (Gasverket i Alingsås).

==Tryckta referenser - modell==
Leif Palm: "Ett industriprojekt i H0." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips.'' Stockholm: Allt om Hobby 1992 (Bygge av Munkesjö sulfatfabrik i [[H0]]).

Folke Westling: "Nors ångsåg blir sågen i Ramsbo." i ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Sågverk i modell i trä).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Produktmix från Kibri." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2005 (Betonganläggning 59801).

Lars Ljungberg: "Godskunder i modulform." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 2/2009.

Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012 (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår).

Johan Stenson: "Industribyggnader i modulsystem från Auhagen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012 (Recension).

Tobias Ljung: "Skärkdalens sågverk." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 125/2013 (Mindre sågverk i [[skala 0]]).

Lars Ljungberg: "Industrimoduler SIH0 - med verklig förebild." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015 (Moduler med fokus på industrier).

[[Göran Eriksson]]: "En torvmosse i modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 136/2016 (Inklusive industribana i [[H0i]]).

Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 (Bygge i [[styrenplast]] och [[cellpannå]]).

Joakim Sannagård: "Moduler med fokus på industri." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2018 (Reportage från större [[H0]]-bana byggd på [[sektioner]] i [[treräls]]).

"Lager från Walthers." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018, s. 25 (Höglager och distributionscentral, katalognummer 933-4110).

"Joswoods nyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2023, s. 30 (Lastanläggning för bulklast).

Roger Isacsson: "Bakgrundsmodell: Siloanläggning i hamnkvarteret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

"Joswood." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024, s. 7 (Industribyggnad från stålverk, 17006).

Bertil Bellander: "Utby rallare. Del 3: Vikarbysågen är färdig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (Större sågverk i H0).

Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 1: Idéer och verklighet." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025 (Gasverksbygge). 
Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 2: Gasverket började byggas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 62/2025. 
Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 6: Fisk i stället för tvål." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026 (Fiskberedningsfabrik).

Christina Eneroth: "Fabriksskyltar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025 (Löstagbara fabriksskyltar fästa med magneter.

</div>
[[Kategori: Industrier]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Byggnader]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Landskap och gestaltning]]
[[Kategori: MJ-böcker]]
[[Kategori: Nybörjare]]
[[Kategori: Auhagen]]
[[Kategori: Kibri]]
[[Kategori: Walthers]]
[[Kategori: Konverteringar]]

Fil:Falkenbergs valskvarn.jpg

2026-07-02T20:20:56Z

Janfre: Licens: https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv

== Sammanfattning ==
Licens: https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv

Byggnader till modelljärnvägen

2026-07-02T20:05:33Z

Janfre: /* Tryckta referenser - scratchbygge */

==Indelning==
De flesta modelljärnvägar har någon form av hus. Hur dessa ser ut är beroende på [[skala]] och [[förebild]], och det finns också ett stort antal sätt att bygga dem.

Vi kan dock skilja på två huvudkategorier, nämligen hus från [[Olika tekniker för byggsatser|byggsatser]], och hemmabyggda hus. Vid byggande av hus och andra MJ-tillbehör helt efter eget huvud och utan att man använder sig av delar ifrån byggsatser talar man om "[[Scratchbygge|scratch-byggen]]". Idag finns det dessutom [[färdigmodell]]er av byggnader, främst från [[Jeco]] i [[H0]].

===Hus från byggsatser===
MJ-marknaden erbjuder idag ett stort utbud av [[byggsatser]] i olika skalor och med olika tekniker. Skala [[H0]] har störst utbud, följt av [[N]]-skalan. Sedan 1960-talet har marknaden för husbyggsatser dominerats av [[plastbyggsatser]] i styren. Andra tekniker förekommer också, förr var [[byggsatser i trä och kartong]] vanliga. Äldre husbyggsatser är ofta mindre än [[skalenlig]]a.

På senare år har utbudet av [[laserskurna byggsatser]] ökat snabbt. Det finns också [[byggsatser i etsad metall]], [[3D-printade byggsatser]], [[byggsatser i resinplast]] och byggsatser i [[gips]].

[[Plastbyggsatser]] lämpar sig ofta särskilt väl till [[konvertering]] av olika slag. På så sätt kan man få ökad variation i sitt byggnadsbestånd utan att behöva [[scratchbygga]].

===Scratchbyggda hus===
Fördelen med [[scratchbyggda]] hus är att man kan få precis den byggnad man vill, och få den i ett [[skalenligt]] utförande. För scratchbygge av hus med förebild behövs underlag. gärna [[Byggnadsritningar|ritningar]] men det behövs normalt bilder också. Kan man besöka förebilden är det ofta en fördel. Saknas ritningar kan dessa ibland rekonstrueras om man har tillgång till bilder och husets dimensioner.

Det finns flera material som brukar användas för [[scratchbygge]] av hus, vanligast är [[styrenplast]] och [[trä]]. [[Kartong]], [[cellpannå]] och [[styropor]] används också.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stationshus Verkebäck.jpg|Stationshus Verkebäck]]
|-
| class="imageCaption" | Scratchbyggd modell av [[stationshus]]et i Verkebäck, efter [[Byggnadsritningar#Verkebäck|ritning i Smalspårigt nr 49/1991]]. Foto: Ola Ahlström
|}

==Om arkitektur==
Byggnader på olika platser har normalt olika karaktär, detta gäller särskilt äldre byggnader. Allmogebyggnader kännetecknas oftast av de material som fanns tillgängliga i lokalsamhället, och de byggnadsstilar som var kulturellt etablerade i området. Byggnadskonsten har industrialiserats sedan 1800-talet, vilket har inneburit en viss gradvis likriktning av arkitekturen globalt. Likväl finns skillnader kvar, även i moderna byggda miljöer kan man se skillnader på nationella och lokala stilar.

Järnvägens egna byggnader hade och har dessutom ofta mer tydliga kännetecken, där stilarna mellan olika länder och olika järnvägslinjer skiljer sig åt.

För den som vill avbilda en viss typ av miljö innebär detta utmaningar. Det byggsatstilverkarna tillhandahåller är sällan tillräckligt varierat för att kunna fånga bredden av lokala stilar. Äldre byggsatser var dessutom ofta [[skalenlig]]t för små, många av dessa är fortfarande i produktion.

Det här behöver inte innebära att man måste [[scratchbygga]] allt för att avbilda en viss miljö. Mycket kan åstadkommas med att använda byggasatserna kreativt och [[Konvertering|konvertera]] dem för att bättre fånga den miljö man vill iscensätta.

Byggnaderna kan bli mer personliga på andra sätt också. Att [[måla]] byggsatserna på olika sätt hjälper till att skapa variation. De kan också detaljeras och [[väderbitas]].

==Inredning==
Hus med stora fönster som står nära betraktaren kan se lite tomma ut. Numera finns det husbyggsatser med inredning och belysning om man vill. Det går naturligtvis att skapa superdetaljerade interiörer, men mycket kommer inte att synas genom de begränsade insynsmöjligheterna, och har man inte belysning hamnar det mesta i skugga. Det finns dock en del interiördetaljer att köpa.

Det går att förenkla interiörer ganska mycket utan att blir påtagligt. [[Sture Bylén]] sätter gardiner och blomkrukor i fönstren och nöjer sig med det. Man kan lägga till innerväggar som blockerar siktlinjer som inte bör finnas, och färg som åtminstone döljer materielens beskaffenhet. Är siktlinjerna mycket begränsade, t.ex. genom bara ett fönster, kan tvådimensionella bilder räcka som interiörer.

Belysning inomhus kan vara en kul detalj, särskilt om anläggningen ska kunna köras i mörker. För plastbyggsatser kan det innebära att väggarna måste målas med täckfärg, så att de inte inte läcker ljus. Dessutom syns mer av inredningen.

==Utbud==
Tillverkare av färdiga husmodeller med svensk förebild:
*[[Jeco]] ([[H0]])

Tillverkare av [[plastbyggsatser]]:
*[[Atlas]] ([[H0]], [[N]] och [[0]]).
*[[Auhagen]] ([[H0]], [[N]] och [[TT]]).
*[[Faller]] ([[H0]], [[N]], [[G]] och [[Z]]).
*[[Heljan]] ([[H0]], [[N]], [[0]] och [[00]]).
*[[Kibri]] ([[H0]], [[N]] och [[Z]]).
*[[Peco]] ([[00]]).
*[[Piko]] ([[H0]], [[N]], [[G]] och tidigare [[1]]).
*[[Vollmer]] ([[H0]], [[N]], [[G]], [[TT]] och [[Z]]).
*[[Walthers]] ([[H0]] och [[N]])

Tillverkare av husbyggsatser i [[resinplast]]:
*[[Artitec]] ([[H0]], [[N]] och [[Z]])

Tillverkare av [[laserskurna byggsatser]] med svensk förebild]:
*[[Joswood]] ([[H0]])
*[[KMJK]] ([[H0]] och enstaka i [[0]])
*MobaArt ([[H0]])
*[[Rimbo Grande]] ([[H0]])
*[[TeknoBygg]] ([[H0]])
*[[Winterzone]] ([[H0]]).

Tillverkare av husbyggsatser i [[etsad metall]] med svensk förebild:
*[[Modellproduktion]] ([[H0]])
*[[Rimbo Grande]] ([[H0]] och [[0]])
*Swed-N ([[N]])

Tillverakre av [[3D-printad]]e byggsatser med svensk förebild:
*[[Winterzone]] ([[H0]], [[0]], [[1]] och [[G]]).

==Andra wiki-sidor om byggnader==
[[Artiklar om modellbyggnation]] 
[[Byggnadsritningar]] 
[[Källor till modellmateriel|Källor till materiel för husbyggnad]] 
[[Styrenplast]] och [[trä]] är vanliga materiel för husbyggnad. 
[[Industrier i modell]] 
[[Stationshus]]: [[Diö, Chester|Diö station]] 
[[Hållplatser]] 
[[Godsmagasin]] 
[[Banvaktsstugor]] 
[[:kategori: Svenska lantbruksbyggnader|Svenska lantbruksbyggnader]] 
[[metod för att bygga kartonghus 001|Ett sätt att bygga enkla hus av kartong]]

==Andra wiki-sidor om landskapsdetaljer mm.==
[[Landskap]] [[Bilar till modelljärnvägen]]

Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''

==Webreferenser - förebild==
[https://helsingborgsmuseum.se/kunskap/byggnadsvard/delarna-pa-huset/tak/ Helsingborgs museum: Tak]

[https://www.raa.se/hitta-information/publikationer/materialguiden/ Riksantikvariämbetet: Materialguiden]

[https://saltarvet.se/2023/06/10/skanelangan-den-skanska-bostadslangan/ Saltarvet byggnadskultur: Skånelängan – Den skånska bostadslängan].

[https://www.sawaantikvarier.se/2020/11/03/gotland-stenhusbyggande-i-perioder-44876247 SAWA antikvarier AB: Gotland: Stenhusbyggande i perioder]

[https://www.smj.org/wp-content/uploads/2026/03/7.-Balkbroar-1994.pdf SMJ: Balkbroar]

[https://www.smj.org/wp-content/uploads/2026/03/4.-Brobyggnadsteknik.pdf SMJ: Brobyggnadsteknik]

[https://www.smj.org/wp-content/uploads/2026/03/5.-Dikesbroar-och-kulvertar-1993.pdf SMJ: Dikesbroar och kulvertar]

[http://old.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/byggnadsvard/ Stockholms länsmuseum: Byggnadsvård] (Mycket information om svensk husbyggnad, både äldre och nyare).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Puts Wikipedia: Puts]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Revetering Wikipedia: Revetering]

==Webreferenser - modell==
[https://ahmodeller.se AH Modeller] (Proffesinell modellbyggare).

[https://fosscalemodels.com Fos Scale Models] (Tillverkare av byggnader för den amerikanska marknaden, i blandade material, bl.a. [[gips]]).

[http://www.frykmo.se/mj/modulbygge/broar/broar.htm Frykmo.se: Några olika broar på anläggningen] ([[Scratchbygge]] av fyra olika [[broar]] i [[skala N]]).

[http://www.hokey.nu/byggnader-1867368 Hokey.nu: Husbyggen] (Många hembyggda hus).

[https://www.kmjkwebbutik.se KMJK] (Svenska husbyggsatser).

[https://kmjkwebbutik.se/pages/malning KMJK: Målning] (Målningstips för svenska hus).

[https://forum.mrhmag.com/post/interiors-for-structures-12214032 The MRH Forum: Interiors for structures] (Olika sätt att inreda modellbyggnader).

[https://www.nmra.org/beginners-guide-part-7-structures nmra.org: Beginners Guide Part 7: Structures]

[https://www.smj.org/wp-content/uploads/2026/03/8.-En-aldre-fackverksbro-1995.pdf SMJ: En äldre fackverksbro] ([[Scratchbygge]]).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=23459.msg236472#msg236472 Svenskt MJ-forum: Svensk Falu rödfärg?] (Recept på falu rödfärg med olika färgfabrikat).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=23107.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Svenskliknande stadsbebyggelse] (Tråd om svensk stadsbebyggelse i [[H0]]).

[https://www.youtube.com/watch?v=gOeXgC16hIs Youtube: Build a Model Structure with Interior and Lights] (Byggsats med interiörer och belysning).

[https://www.youtube.com/watch?v=FmPB87c1NXc Youtube: Building an Interior and Illumination for Walther's Merchants Row HO Scale Model Railroad. ACHB 1-57]

[https://www.youtube.com/watch?v=0I2W5W5fXNs Youtube: How to Add Lighting to a Model Building]

[https://www.youtube.com/watch?v=wZ3JP5oBr-Q Youtube: Kitbashing HO Model Railroad Structures] (Konvertering av plastbyggsatser).

==Böcker om husbygge==
Dave Rowe: ''Architectural Modelling in [[00|4mm]] scale.'' Didcot: Wild Swan Publications 1983 ([[Scratchbygge]] av hus i [[styrenplast|styren]] och träflak).

Chris Pilton: ''Cottage Modelling for Pendon.'' Didcot: Wild Swan Publications 1987 ([[Scratchbygge]] av hus i [[kartong]]).

Iain Rice: ''Plastic Structure Kits. Making the Most of the Wills Scenic Series.'' Didcot: Wild Swan Publications 1988 (Husbygge med [[plastbyggsats]]er från Wills).

==Tryckta referenser - allmänt==
(I urval, mer på [[artiklar om modellbyggnation]], [[stationshus]], [[hållplatser]], [[banvaktsstugor]], [[godsmagasin]], [[enkelstugor]] och [[parstugor]].)

H.C.: "Färger ur kvarnar och degknådare." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 25/1949 (Besök på Beckers vid Lövholmen).

Åke Emmer: "Bra byggt efter TfA-ritning: fin fritidsstuga för 5000 kr." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 24/1964 (Folke Mattssons sportstuga på Vätö).

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare järnväg: Stationssamhällen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1978 (Samhällsplanering för MJ-byggare).

Örjan Svane: "Perspektiv på Nättrabyhamn." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips.'' Stockholm: Allt om Hobby 1992 (Perspektivkonstruktion för MJ-bruk).

Göran Engström: "Gräv där du står!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 57/1994 (Olika källor till information om svenska stationsmiljöer).

Lena Palmqvist: [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1291175/FULLTEXT01.pdf ''Landsbygdens folkliga byggnadsskick'' (Studier till kulturmiljöprogram för Sverige).] Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag 1998.

Kristian Jonsson: ''[https://gupea.ub.gu.se/server/api/core/bitstreams/78dc2af5-69ab-4736-91e1-e255f7c6b189/content Folkhemmets småhusbyggande. Bostadspolitikens och arkitekturidealens roll i utformningen av egnahemsområdet Kyrkbyn]'' (2013:6). Göteborg: Institutionen för kulturvård Göteborgs universitet 2013.

Christer Kedström: "Samhällsbygge och byggnader." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Svensk arkitekturhistoria).

Henrik Ranby: ''[https://gupea.ub.gu.se/server/api/core/bitstreams/f928d6ad-575f-40a9-bd5c-59a705e5f003/content Sydsvenskt korsvirke I. Bibliografi och forskningsöversikt med nordiska utblickar].'' Göteborg: Institutionen för Kulturvård, Göteborgs universitet 2024.

==Tryckta referenser - byggsatser==
"TfA:s Hobbytjänst presenterar den nya serien svenska hus i skala H0." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1954, s. 26 (Diverse svenska byggnader, bl.a. [[stationshus]], [[godsmagasin]], [[ställverk]], bostäder, liten [[parstuga]], uthus, ladugård).

Sten-Åke Grahn: "Inte bara lok och vagnar..." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1960 (Byggnader och andra tillbehör, bl.a. Creglinger, [[Heljan]], [[Faller]], [[Kibri]], [[Vollmer]] och Wiad).

"'Skräddarsytt'." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 4/1961 (Om utbudet av byggnader och tillbehör).

[[Göran Eriksson]]: "Gör modelljärnvägsbebyggelsen mer realistisk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1973 (Målning och detaljering av byggsatser).

Rune Boman: "Förändra husbyggsatserna och gör dem mer personliga." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4-5/1988 (Metod för [[konvertering]] av [[plastbyggsatser]] av hus).

Anders Ericson: "Husbygge för nybörjare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2013 (Recension av nybörjarbyggsats från [[Faller]]).

Göran Sandberg: "Planera husbygget." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018 (Bygge av [[plastbyggsatser]]).

==Tryckta referenser - scratchbygge==
Mattias Nordmark: "Hur man 'scratchbygger' ett modellhus." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971 ([[Scratchbygge]] i [[H0]]).

[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Byggtips: Husbygge från grunden. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1984 (Bygge i [[trä]]). 
[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Byggtips: Husbygge från grunden. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1984. 
[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Byggtips: Miljöhobby. Husbygge från grunden. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1984. 
[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Husbygge från grunden. Del 4. Sten och puts för modellbruk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1985.

Bo Hansson: "Byggtips: En byscha att börja med." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (Arbetsbod som nybörjarprojekt).

[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Handgrepp för halvnollhusbyggare." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare.'' Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Grundtekniker för husbyggnad i trä och fönster med dragstift).

Lars Malkar: "En lektion i modellhusbygge." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 (Bygge i [[trä]]).

Jonas Tausis: "Järnväg i din trädgård? Del 3: Bygg dina egna hus och tillbehör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2000 (Ritning våghuset i Vikersvik; Husbygge i [[1:32]]).

Håkan Grundstedt: "Husbygge för Dummies." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 23/2015 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]], [[H0]]).

[[Bylén, Sture|Sture Bylén]]: "Att bygga hus." i ''Min väg till Morshyttan. Om modellbygge med förebild.'' Alunda: Bokförlaget Modellrallaren 2017, s. 107 ff (Husbyggnad i [[styren]]).

Håkan Yngvik: "En [[3D-print]]ares bekännelser." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

Ingemar Nordqvist: "Scratchbygge med hjälp av laserskärning." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022 (Husbygge med hjälp av företag som erbjuder [[laserskärning]]).

Jan Gissberg: "Byggnader." i ''Naturligt landskapande''. Kaunas: Hobbypress Förlag 2024 (Husbyggnad i [[trä]]).

Ann-Marie Brandt-Lilljha: "Mitt skapande." i ''Westergötland-Nerikes Jernvägar. Mycket mer än en modelljärnväg.'' Litauen: Hobbypress förlag 2026 (Flera olika material).

==Tryckta referenser - interiörer==
G. E.: "Ljus idé." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1976, s. 42 (Belysning för byggnader).

[[Krister Brandt]]: "Byggtips: Liten inredningsutredning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1986 (Inredningar för byggnader).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Nytt från Noch." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2005 (Diverse näringslivsinteriörer).

[[Rutger Friberg]]: "Inomhus i H0-världen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011 (Interiördetaljer från [[Preiser]]).

"Nürnbergmässan. Detaljera mera - mer inredningar och smådetaljer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014, s. 13 (Inredningsdetaljer från flera tillverkare).

Niclas Westerlund: "Mikrodatorer på modelljärnväg. Ljus i hus med Propeller." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014.

Roger Isacsson: "Lek med rumsbelysning." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018 (Slumpad belysning).

"Corona i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2021, s. 31 (Hemmakontoret, inkl. figur i skjorta och kalsonger).

"[[Artitec]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021, s. 7 (Notis om bl.a. diverse möbler).

[[Kategori: Byggnader]]
[[Kategori: Byggtekniker]]
[[Kategori: Landskap och gestaltning]]
[[Kategori: Anläggningsbygge]]
[[Kategori: MJ-böcker]]
[[Kategori: Nybörjare]]
[[Kategori: Additiv tillverkning]]
[[Kategori: Etsade byggsatser]]
[[Kategori: Laserskurna byggsatser]]
[[Kategori: Resinbyggsatser]]
[[Kategori: Plastbyggsatser]]
[[Kategori: Träbyggsatser]]
[[Kategori: Artitec]]
[[Kategori: Atlas]]
[[Kategori: Auhagen]]
[[Kategori: Faller]]
[[Kategori: Heljan]]
[[Kategori: Jeco]]
[[Kategori: Kibri]]
[[Kategori: KMJK]]
[[Kategori: Modellproduktion]]
[[Kategori: Peco]]
[[Kategori: Piko]]
[[Kategori: Rimbo Grande]]
[[Kategori: TeknoBygg]]
[[Kategori: Vollmer]]
[[Kategori: Walthers]]
[[Kategori: Konverteringar]]
[[Kategori: Scratchbygge]]

Byggnader till modelljärnvägen

2026-07-02T20:05:18Z

Janfre: /* Tryckta referenser - scratchbygge */

==Indelning==
De flesta modelljärnvägar har någon form av hus. Hur dessa ser ut är beroende på [[skala]] och [[förebild]], och det finns också ett stort antal sätt att bygga dem.

Vi kan dock skilja på två huvudkategorier, nämligen hus från [[Olika tekniker för byggsatser|byggsatser]], och hemmabyggda hus. Vid byggande av hus och andra MJ-tillbehör helt efter eget huvud och utan att man använder sig av delar ifrån byggsatser talar man om "[[Scratchbygge|scratch-byggen]]". Idag finns det dessutom [[färdigmodell]]er av byggnader, främst från [[Jeco]] i [[H0]].

===Hus från byggsatser===
MJ-marknaden erbjuder idag ett stort utbud av [[byggsatser]] i olika skalor och med olika tekniker. Skala [[H0]] har störst utbud, följt av [[N]]-skalan. Sedan 1960-talet har marknaden för husbyggsatser dominerats av [[plastbyggsatser]] i styren. Andra tekniker förekommer också, förr var [[byggsatser i trä och kartong]] vanliga. Äldre husbyggsatser är ofta mindre än [[skalenlig]]a.

På senare år har utbudet av [[laserskurna byggsatser]] ökat snabbt. Det finns också [[byggsatser i etsad metall]], [[3D-printade byggsatser]], [[byggsatser i resinplast]] och byggsatser i [[gips]].

[[Plastbyggsatser]] lämpar sig ofta särskilt väl till [[konvertering]] av olika slag. På så sätt kan man få ökad variation i sitt byggnadsbestånd utan att behöva [[scratchbygga]].

===Scratchbyggda hus===
Fördelen med [[scratchbyggda]] hus är att man kan få precis den byggnad man vill, och få den i ett [[skalenligt]] utförande. För scratchbygge av hus med förebild behövs underlag. gärna [[Byggnadsritningar|ritningar]] men det behövs normalt bilder också. Kan man besöka förebilden är det ofta en fördel. Saknas ritningar kan dessa ibland rekonstrueras om man har tillgång till bilder och husets dimensioner.

Det finns flera material som brukar användas för [[scratchbygge]] av hus, vanligast är [[styrenplast]] och [[trä]]. [[Kartong]], [[cellpannå]] och [[styropor]] används också.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stationshus Verkebäck.jpg|Stationshus Verkebäck]]
|-
| class="imageCaption" | Scratchbyggd modell av [[stationshus]]et i Verkebäck, efter [[Byggnadsritningar#Verkebäck|ritning i Smalspårigt nr 49/1991]]. Foto: Ola Ahlström
|}

==Om arkitektur==
Byggnader på olika platser har normalt olika karaktär, detta gäller särskilt äldre byggnader. Allmogebyggnader kännetecknas oftast av de material som fanns tillgängliga i lokalsamhället, och de byggnadsstilar som var kulturellt etablerade i området. Byggnadskonsten har industrialiserats sedan 1800-talet, vilket har inneburit en viss gradvis likriktning av arkitekturen globalt. Likväl finns skillnader kvar, även i moderna byggda miljöer kan man se skillnader på nationella och lokala stilar.

Järnvägens egna byggnader hade och har dessutom ofta mer tydliga kännetecken, där stilarna mellan olika länder och olika järnvägslinjer skiljer sig åt.

För den som vill avbilda en viss typ av miljö innebär detta utmaningar. Det byggsatstilverkarna tillhandahåller är sällan tillräckligt varierat för att kunna fånga bredden av lokala stilar. Äldre byggsatser var dessutom ofta [[skalenlig]]t för små, många av dessa är fortfarande i produktion.

Det här behöver inte innebära att man måste [[scratchbygga]] allt för att avbilda en viss miljö. Mycket kan åstadkommas med att använda byggasatserna kreativt och [[Konvertering|konvertera]] dem för att bättre fånga den miljö man vill iscensätta.

Byggnaderna kan bli mer personliga på andra sätt också. Att [[måla]] byggsatserna på olika sätt hjälper till att skapa variation. De kan också detaljeras och [[väderbitas]].

==Inredning==
Hus med stora fönster som står nära betraktaren kan se lite tomma ut. Numera finns det husbyggsatser med inredning och belysning om man vill. Det går naturligtvis att skapa superdetaljerade interiörer, men mycket kommer inte att synas genom de begränsade insynsmöjligheterna, och har man inte belysning hamnar det mesta i skugga. Det finns dock en del interiördetaljer att köpa.

Det går att förenkla interiörer ganska mycket utan att blir påtagligt. [[Sture Bylén]] sätter gardiner och blomkrukor i fönstren och nöjer sig med det. Man kan lägga till innerväggar som blockerar siktlinjer som inte bör finnas, och färg som åtminstone döljer materielens beskaffenhet. Är siktlinjerna mycket begränsade, t.ex. genom bara ett fönster, kan tvådimensionella bilder räcka som interiörer.

Belysning inomhus kan vara en kul detalj, särskilt om anläggningen ska kunna köras i mörker. För plastbyggsatser kan det innebära att väggarna måste målas med täckfärg, så att de inte inte läcker ljus. Dessutom syns mer av inredningen.

==Utbud==
Tillverkare av färdiga husmodeller med svensk förebild:
*[[Jeco]] ([[H0]])

Tillverkare av [[plastbyggsatser]]:
*[[Atlas]] ([[H0]], [[N]] och [[0]]).
*[[Auhagen]] ([[H0]], [[N]] och [[TT]]).
*[[Faller]] ([[H0]], [[N]], [[G]] och [[Z]]).
*[[Heljan]] ([[H0]], [[N]], [[0]] och [[00]]).
*[[Kibri]] ([[H0]], [[N]] och [[Z]]).
*[[Peco]] ([[00]]).
*[[Piko]] ([[H0]], [[N]], [[G]] och tidigare [[1]]).
*[[Vollmer]] ([[H0]], [[N]], [[G]], [[TT]] och [[Z]]).
*[[Walthers]] ([[H0]] och [[N]])

Tillverkare av husbyggsatser i [[resinplast]]:
*[[Artitec]] ([[H0]], [[N]] och [[Z]])

Tillverkare av [[laserskurna byggsatser]] med svensk förebild]:
*[[Joswood]] ([[H0]])
*[[KMJK]] ([[H0]] och enstaka i [[0]])
*MobaArt ([[H0]])
*[[Rimbo Grande]] ([[H0]])
*[[TeknoBygg]] ([[H0]])
*[[Winterzone]] ([[H0]]).

Tillverkare av husbyggsatser i [[etsad metall]] med svensk förebild:
*[[Modellproduktion]] ([[H0]])
*[[Rimbo Grande]] ([[H0]] och [[0]])
*Swed-N ([[N]])

Tillverakre av [[3D-printad]]e byggsatser med svensk förebild:
*[[Winterzone]] ([[H0]], [[0]], [[1]] och [[G]]).

==Andra wiki-sidor om byggnader==
[[Artiklar om modellbyggnation]] 
[[Byggnadsritningar]] 
[[Källor till modellmateriel|Källor till materiel för husbyggnad]] 
[[Styrenplast]] och [[trä]] är vanliga materiel för husbyggnad. 
[[Industrier i modell]] 
[[Stationshus]]: [[Diö, Chester|Diö station]] 
[[Hållplatser]] 
[[Godsmagasin]] 
[[Banvaktsstugor]] 
[[:kategori: Svenska lantbruksbyggnader|Svenska lantbruksbyggnader]] 
[[metod för att bygga kartonghus 001|Ett sätt att bygga enkla hus av kartong]]

==Andra wiki-sidor om landskapsdetaljer mm.==
[[Landskap]] [[Bilar till modelljärnvägen]]

Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''

==Webreferenser - förebild==
[https://helsingborgsmuseum.se/kunskap/byggnadsvard/delarna-pa-huset/tak/ Helsingborgs museum: Tak]

[https://www.raa.se/hitta-information/publikationer/materialguiden/ Riksantikvariämbetet: Materialguiden]

[https://saltarvet.se/2023/06/10/skanelangan-den-skanska-bostadslangan/ Saltarvet byggnadskultur: Skånelängan – Den skånska bostadslängan].

[https://www.sawaantikvarier.se/2020/11/03/gotland-stenhusbyggande-i-perioder-44876247 SAWA antikvarier AB: Gotland: Stenhusbyggande i perioder]

[https://www.smj.org/wp-content/uploads/2026/03/7.-Balkbroar-1994.pdf SMJ: Balkbroar]

[https://www.smj.org/wp-content/uploads/2026/03/4.-Brobyggnadsteknik.pdf SMJ: Brobyggnadsteknik]

[https://www.smj.org/wp-content/uploads/2026/03/5.-Dikesbroar-och-kulvertar-1993.pdf SMJ: Dikesbroar och kulvertar]

[http://old.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/byggnadsvard/ Stockholms länsmuseum: Byggnadsvård] (Mycket information om svensk husbyggnad, både äldre och nyare).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Puts Wikipedia: Puts]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Revetering Wikipedia: Revetering]

==Webreferenser - modell==
[https://ahmodeller.se AH Modeller] (Proffesinell modellbyggare).

[https://fosscalemodels.com Fos Scale Models] (Tillverkare av byggnader för den amerikanska marknaden, i blandade material, bl.a. [[gips]]).

[http://www.frykmo.se/mj/modulbygge/broar/broar.htm Frykmo.se: Några olika broar på anläggningen] ([[Scratchbygge]] av fyra olika [[broar]] i [[skala N]]).

[http://www.hokey.nu/byggnader-1867368 Hokey.nu: Husbyggen] (Många hembyggda hus).

[https://www.kmjkwebbutik.se KMJK] (Svenska husbyggsatser).

[https://kmjkwebbutik.se/pages/malning KMJK: Målning] (Målningstips för svenska hus).

[https://forum.mrhmag.com/post/interiors-for-structures-12214032 The MRH Forum: Interiors for structures] (Olika sätt att inreda modellbyggnader).

[https://www.nmra.org/beginners-guide-part-7-structures nmra.org: Beginners Guide Part 7: Structures]

[https://www.smj.org/wp-content/uploads/2026/03/8.-En-aldre-fackverksbro-1995.pdf SMJ: En äldre fackverksbro] ([[Scratchbygge]]).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=23459.msg236472#msg236472 Svenskt MJ-forum: Svensk Falu rödfärg?] (Recept på falu rödfärg med olika färgfabrikat).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=23107.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Svenskliknande stadsbebyggelse] (Tråd om svensk stadsbebyggelse i [[H0]]).

[https://www.youtube.com/watch?v=gOeXgC16hIs Youtube: Build a Model Structure with Interior and Lights] (Byggsats med interiörer och belysning).

[https://www.youtube.com/watch?v=FmPB87c1NXc Youtube: Building an Interior and Illumination for Walther's Merchants Row HO Scale Model Railroad. ACHB 1-57]

[https://www.youtube.com/watch?v=0I2W5W5fXNs Youtube: How to Add Lighting to a Model Building]

[https://www.youtube.com/watch?v=wZ3JP5oBr-Q Youtube: Kitbashing HO Model Railroad Structures] (Konvertering av plastbyggsatser).

==Böcker om husbygge==
Dave Rowe: ''Architectural Modelling in [[00|4mm]] scale.'' Didcot: Wild Swan Publications 1983 ([[Scratchbygge]] av hus i [[styrenplast|styren]] och träflak).

Chris Pilton: ''Cottage Modelling for Pendon.'' Didcot: Wild Swan Publications 1987 ([[Scratchbygge]] av hus i [[kartong]]).

Iain Rice: ''Plastic Structure Kits. Making the Most of the Wills Scenic Series.'' Didcot: Wild Swan Publications 1988 (Husbygge med [[plastbyggsats]]er från Wills).

==Tryckta referenser - allmänt==
(I urval, mer på [[artiklar om modellbyggnation]], [[stationshus]], [[hållplatser]], [[banvaktsstugor]], [[godsmagasin]], [[enkelstugor]] och [[parstugor]].)

H.C.: "Färger ur kvarnar och degknådare." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 25/1949 (Besök på Beckers vid Lövholmen).

Åke Emmer: "Bra byggt efter TfA-ritning: fin fritidsstuga för 5000 kr." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 24/1964 (Folke Mattssons sportstuga på Vätö).

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare järnväg: Stationssamhällen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1978 (Samhällsplanering för MJ-byggare).

Örjan Svane: "Perspektiv på Nättrabyhamn." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips.'' Stockholm: Allt om Hobby 1992 (Perspektivkonstruktion för MJ-bruk).

Göran Engström: "Gräv där du står!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 57/1994 (Olika källor till information om svenska stationsmiljöer).

Lena Palmqvist: [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1291175/FULLTEXT01.pdf ''Landsbygdens folkliga byggnadsskick'' (Studier till kulturmiljöprogram för Sverige).] Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag 1998.

Kristian Jonsson: ''[https://gupea.ub.gu.se/server/api/core/bitstreams/78dc2af5-69ab-4736-91e1-e255f7c6b189/content Folkhemmets småhusbyggande. Bostadspolitikens och arkitekturidealens roll i utformningen av egnahemsområdet Kyrkbyn]'' (2013:6). Göteborg: Institutionen för kulturvård Göteborgs universitet 2013.

Christer Kedström: "Samhällsbygge och byggnader." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Svensk arkitekturhistoria).

Henrik Ranby: ''[https://gupea.ub.gu.se/server/api/core/bitstreams/f928d6ad-575f-40a9-bd5c-59a705e5f003/content Sydsvenskt korsvirke I. Bibliografi och forskningsöversikt med nordiska utblickar].'' Göteborg: Institutionen för Kulturvård, Göteborgs universitet 2024.

==Tryckta referenser - byggsatser==
"TfA:s Hobbytjänst presenterar den nya serien svenska hus i skala H0." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1954, s. 26 (Diverse svenska byggnader, bl.a. [[stationshus]], [[godsmagasin]], [[ställverk]], bostäder, liten [[parstuga]], uthus, ladugård).

Sten-Åke Grahn: "Inte bara lok och vagnar..." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1960 (Byggnader och andra tillbehör, bl.a. Creglinger, [[Heljan]], [[Faller]], [[Kibri]], [[Vollmer]] och Wiad).

"'Skräddarsytt'." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 4/1961 (Om utbudet av byggnader och tillbehör).

[[Göran Eriksson]]: "Gör modelljärnvägsbebyggelsen mer realistisk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1973 (Målning och detaljering av byggsatser).

Rune Boman: "Förändra husbyggsatserna och gör dem mer personliga." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4-5/1988 (Metod för [[konvertering]] av [[plastbyggsatser]] av hus).

Anders Ericson: "Husbygge för nybörjare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2013 (Recension av nybörjarbyggsats från [[Faller]]).

Göran Sandberg: "Planera husbygget." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018 (Bygge av [[plastbyggsatser]]).

==Tryckta referenser - scratchbygge==
Mattias Nordmark: "Hur man 'scratchbygger' ett modellhus." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971 ([[Scratchbygge]] i [[H0]]).

[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Byggtips: Husbygge från grunden. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1984 (Bygge i [[trä]]). 
[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Byggtips: Husbygge från grunden. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1984. 
[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Byggtips: Miljöhobby. Husbygge från grunden. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1984. 
[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Husbygge från grunden. Del 4. Sten och puts för modellbruk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1985.

Bo Hansson: "Byggtips: En byscha att börja med." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (Arbetsbod som nybörjarprojekt).

[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Handgrepp för halvnollhusbyggare." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare.'' Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Grundtekniker för husbyggnad i trä och fönster med dragstift).

Lars Malkar: "En lektion i modellhusbygge." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 (Bygge i [[trä]]).

Jonas Tausis: "Järnväg i din trädgård? Del 3: Bygg dina egna hus och tillbehör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2000 (Ritning våghuset i Vikersvik; Husbygge i [[1:32]]).

Håkan Grundstedt: "Husbygge för Dummies." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 23/2015 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]], [[H0]]).

[[Bylén, Sture|Sture Bylén]]: "Att bygga hus." i ''Min väg till Morshyttan. Om modellbygge med förebild.'' Alunda: Bokförlaget Modellrallaren 2017, s. 107 ff (Husbyggnad i [[styren]]).

Håkan Yngvik: "En [[3D-print]]ares bekännelser." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

Ingemar Nordqvist: "Scratchbygge med hjälp av laserskärning." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022 (Husbygge med hjälp av företag som erbjuder [[laserskärning]]).

Jan Gissberg: "Byggnader." i ''Naturligt landskapande''. Kaunas: Hobbypress Förlag 2024 (Husbyggnad i [[trä]]).

Ann-Marie Brandt-Lilljha: "Mitt skapande." i ''Westergötland-NErikes Jernvägar. Mycket mer än en modelljärnväg.'' Litauen: Hobbypress förlag 2026 (Flera olika material).

==Tryckta referenser - interiörer==
G. E.: "Ljus idé." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1976, s. 42 (Belysning för byggnader).

[[Krister Brandt]]: "Byggtips: Liten inredningsutredning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1986 (Inredningar för byggnader).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Nytt från Noch." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2005 (Diverse näringslivsinteriörer).

[[Rutger Friberg]]: "Inomhus i H0-världen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011 (Interiördetaljer från [[Preiser]]).

"Nürnbergmässan. Detaljera mera - mer inredningar och smådetaljer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014, s. 13 (Inredningsdetaljer från flera tillverkare).

Niclas Westerlund: "Mikrodatorer på modelljärnväg. Ljus i hus med Propeller." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014.

Roger Isacsson: "Lek med rumsbelysning." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018 (Slumpad belysning).

"Corona i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2021, s. 31 (Hemmakontoret, inkl. figur i skjorta och kalsonger).

"[[Artitec]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021, s. 7 (Notis om bl.a. diverse möbler).

[[Kategori: Byggnader]]
[[Kategori: Byggtekniker]]
[[Kategori: Landskap och gestaltning]]
[[Kategori: Anläggningsbygge]]
[[Kategori: MJ-böcker]]
[[Kategori: Nybörjare]]
[[Kategori: Additiv tillverkning]]
[[Kategori: Etsade byggsatser]]
[[Kategori: Laserskurna byggsatser]]
[[Kategori: Resinbyggsatser]]
[[Kategori: Plastbyggsatser]]
[[Kategori: Träbyggsatser]]
[[Kategori: Artitec]]
[[Kategori: Atlas]]
[[Kategori: Auhagen]]
[[Kategori: Faller]]
[[Kategori: Heljan]]
[[Kategori: Jeco]]
[[Kategori: Kibri]]
[[Kategori: KMJK]]
[[Kategori: Modellproduktion]]
[[Kategori: Peco]]
[[Kategori: Piko]]
[[Kategori: Rimbo Grande]]
[[Kategori: TeknoBygg]]
[[Kategori: Vollmer]]
[[Kategori: Walthers]]
[[Kategori: Konverteringar]]
[[Kategori: Scratchbygge]]

Brandt, Krister

2026-07-02T19:55:59Z

Janfre: /* Referenser */

'''[http://www.wnj.se/personal/inmemoriam/inmemoriam.htm Krister Brandt]''' (1943-2005)

Bland mycket annat redaktör för böckerna i [[Allt om Hobby#kbran_mt|Modelltåg-serien]] som gavs ut 1990-99 av [[Allt om Hobby]], dessutom djupt involverad i [[WNJ|Skövde-anläggningen WNJ]].

==Referenser==
Krister Brandt: "Mandat för MJ-hobbyn!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1986 (Brandt blir MJ-redaktör på [[Allt om Hobby]]).

Freddy Stenbom: "Krister Brandt till minne." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2005.

Göran Tholin: "Krister Brandt 1943-2005." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 93/2005.

Ann-Marie Brandt-Lilljha: "När jag mötte Krister." i ''Westergötland-NErikes Jernvägar. Mycket mer än en modelljärnväg.'' Litauen: Hobbypress förlag 2026.

[[Kategori: Personprofiler]]

Brandt, Krister

2026-07-02T19:55:51Z

Janfre: /* Referenser */

'''[http://www.wnj.se/personal/inmemoriam/inmemoriam.htm Krister Brandt]''' (1943-2005)

Bland mycket annat redaktör för böckerna i [[Allt om Hobby#kbran_mt|Modelltåg-serien]] som gavs ut 1990-99 av [[Allt om Hobby]], dessutom djupt involverad i [[WNJ|Skövde-anläggningen WNJ]].

==Referenser==
Krister Brandt: "Mandat för MJ-hobbyn!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1986 (Brandt blir MJ-redaktör på [[Allt om Hobby]]).

Freddy Stenbom: "Krister Brandt till minne." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2005.

Göran Tholin: "Krister Brandt 1943-2005." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 93/2005.

Ann-Marie Brandt-Lilljha: "När jag mötte Krister." i''Westergötland-NErikes Jernvägar. Mycket mer än en modelljärnväg.'' Litauen: Hobbypress förlag 2026.

[[Kategori: Personprofiler]]

Artiklar om modelljärnvägsklubbar

2026-07-02T19:54:25Z

Janfre: /* Referenser - Götaland, WNJ */

Artiklar om [[modelljärnvägsklubbar]] från MJ-pressen.

==Referenser - Sverige==
"Modelljärnvägsförbundet." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1946, s. 23 (Nyheter från MJ-klubbar: Gävle, Uppsala och SMJ).

"Tag plats! TfA Tåg-klubb startar!" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1954. 
"Medlemskortet klar!" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 1/1955, s. 12. 
"Sveriges största mj-klubb." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1955, s. 17

"Värt 10 kr?" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 24/1956, s. 23 (Om värdet av att starta mj-klubbar).

Jonny Track: "En idé." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 1/1957 (Variation i klubblivet).

"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Bergsjöns MJK, Angereds MJS, Sävar MJ-klubb samt upprop för klubb i Trollhättan och [[Smalspårsfrämjandet]]).

Olof Wickström: "Modelljärnvägsklubbar i Sverige och England." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

==Referenser - Götaland, allmänt==
Jürgen-Karl Boldt: "Funderingar kring en TT-anläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1971 (Uddevalla MJ-klubb).

"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Bergsjöns MJK, Angereds MJS, Sävar MJ-klubb samt upprop för klubb i Trollhättan och [[Smalspårsfrämjandet]]).

"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1975 (Uddevalla MJK och upprop i Kristianstad).

"Våra MJ-kluibbar. Helsingborgs MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1976, s, 28.

[[Jan Jangö]]: "UMJK - från TT till 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Planer på ny 0-bana).

[[JJ]]: "UMJK 15 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1980 (Uddevalla MJ-klubb).

Gunnar Carlberg: "Ystads modelljärnvägsvänner." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Klubb utan egen bana).

Gunnar Carlberg: "Ystads modelljärnvägsvänner har haft en stressig vår." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 (Två utställningar).

==Referenser - Götaland, H0==
"Malmöklubben bygger H0-bana." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1956, s. 18 (Malmö Modellklubb).

Terje V. Löfberg: "Rannerallarna - ett annorlunda rallargäng." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 (MJ-klubb med [[H0]]-bana i Göteborg).

[[Göran Eriksson]]: "MJ-klubb i Växjö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Växjö modelljärnvägsklubb).

[[Jan Jangö]]: "Bergsjön bygger sin tredje klubbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1980 (H0).

Terje V. Löfberg: "Rannerallarna i nya lokaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1981.

[[Jan Jangö]]: "Norrköping - Mjölby i H0-trafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1983 (Norrköpings Modelljärnvägsklubb i [[treräls]]).

"Var med och starta en ny MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1993 (Upprop om MJ-klubb i Halmstad).

"Ny MJ-klubb i Jönköping." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994, s. 19.

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Rälsbiten Modelljärnvägsklubb - Trestad. Resan till Trestad - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2002 (Vänersborg).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. På besök hos MJF Bufferten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2006 (Större [[tvåräls]]-bana i flera rum, med fokus på trafik. Europeisk epok II-III, Malmö).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Rälsspikarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2007 (Klubb i Helsingborg).

"Invigning av Tågcentralen i Ljungby." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012, s. 17 (Med Bent Schultzes bana).

Lars Ljungberg: "Värnamo Modelljärnvägsförening." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013 (Klubb som bygge [[moduler]] enligt [[Fremo]]).

Stefan Nilsson: "Järnvägshistoria i Dalsland." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014 (Bygger Melleruds station med omnejd).

Stefan Nilsson: "Halmstads modelljärnvägsklubb." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017.

Joakim Sannagård: "Modelljärnväg för alla." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018 (Knallebygdens Modelljärnväg, modulklubb i Borås).

Ulrik Martinussen: "Öppet hur hos MJ-klubben Rälsbiten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2022 (Klubb i Vänersborg).

Anders Linde: "Minivärlden i Ljungby." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022.

Stefan Nilsson: "Invigning av DJ till Kornsjö." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Melleruds MJ-klubb).

Åke Nordin: "Knallebygdens modelljärnväg. Del 1: KMJ - modulförening utan egen bana." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026. 
Åke Nordin: "Knallebygdens modelljärnväg. Del 2: En stationsresa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 67/2026.

==Referenser - Götaland, GMJS==
Rustan Lange: "[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-24.pdf Modellrallare från Göteborg.]" i ''[[Teknik för alla]]'' 24/1946 (Om GMJS start). 
Rustan Lange: "[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1947/TfA_1947-01.pdf Modellrallare från Göteborg.]" i ''[[Teknik för alla]]'' 1/1947 .

Rustan Lange: "Göteborgs Modelljärnvägssällskap. Torggatan." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 1/1968 (Klubbhistorik). 
Rustan Lange: "Göteborgs Modelljärnvägssällskap. Säröbanan." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 2/1968. 
Rustan Lange: "Göteborgs Modelljärnvägssällskap. 25 år." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1970. 

Robert Kutschbach: "På besök hos GMJS." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1971 ([[Skala 0]]).

Jürgen Boldt: "GMJS i 0 fyller 40." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1985, s. 13.

"Göteborgs ModellJärnvägsSällskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986.

[[KB]]: "Välbesökt vändskiva hos GMJS." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1989 (Evenemangsrapport).

Robin Högberg: "GMJS i skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2009.

Peter Fredberg: "I fokus modelljärnväg. Sveriges största nolla rullar ut." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016 (GMJS innan flytten).

Anders Olsson: "Invigning hos GMJS. Den första västlänksstationen (i skala 0)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024.

Anders Olsson: "Invigning av Korshaga station: den första västlänksstationen (i skala 1:45)." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (På GMJS).

Edwin Bohm: "GMJS 80 år!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 67/2026.

==Referenser - Götaland, HMJF==
[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar. Hässleholms MJ-förening." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Notis).

"Invigning i Hässleholm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011, s. 15.

Mattias Stenbom: "Hässleholm i miniatyr." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011 (Reportage).

"Hässleholmsklubb tvingas flytta." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012, s. 14 (HMJF lämnar Hässleholms museum).

Jocke Sannagård: "En hel kommun i modell - Hässleholm i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014.

Anders G. Ström: "Modelljärnvägen i Hässleholm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2022.

Peter Falk: "Modelljärnvägsmässa i Hässleholm 15-16 okt 2025." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 174/2026.

==Referenser - Götaland, KMJK==
[[JJ]]: "Modelljärnvägsklubb i Kalmar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Starten för [[KMJK]], [[H0]]).

[[Göran Eriksson]]: "Klart Kalmar. Klubbanläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1981.

[[KB]]: "Kalmar - bygger tåg i alla skalor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989.

Mattias Stenbom: "I fokus modelljärnväg: Kvarnholm i Kalmar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010.

Stefan Nilsson: "Vi besöker Kalmar Mjk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018.

Anders Linde: "Kalmar modelljärnvägsklubb. När Sverige hade vänstertrafik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024.

==Referenser - Götaland, Lundarallarna==
Ola Terje: "'Lunda-rallarna' på PR-turné." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1985.

Oculus: "Kultursuccé för Lundarallarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997 (Medverkan på Kulturen i Lund).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hos Lundarallarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2002 (H0-banan innan flytt).

Anders Linde: "Lundarallararna bjöd på järnvägskultur." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026 (Utställning på Kulturen i Lund).

==Referenser - Götaland, MMJK==
Lars-Ove Göthe: "MMJK - Malmö modellpågar fyller år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1990.

[[Rutger Friberg]]: "MJ-klubbar i Norden: Malmö Modelljärnvägsklubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1996.

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Malmö MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2007.

[[Rutger Friberg]]: "MMJK 30 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010.

Torbjörn Onegård: "Besök hos MMJK." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024.

Anders Linde: "Malmö modelljärnvägsklubb 45 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025.

Per Nilsson: "MMJK 45års-jubilem." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 173/2025.

==Referenser - Götaland, MRW==
[[RAF]]: "Lödkurs för digitalrallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997, s. 10 (På MRW).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: Bergslagsbanan i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2008 (Om MRW).

Joakim Sannagård: "Bergslagen i Göteborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024 (MRW).

==Referenser - Götaland, WNJ==
[[Krister Brandt]]: "Skövde modelljärnvägssällskap presenterar sig. Westergötland - Nerikes Järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979.

[[Krister Brandt]]: "Några bilder från Westergötland-Nerikes Jv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1980. 
[[Krister Brandt]]: "Fler bilder från Westergötland-Nerikes Jv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1980.

[[Krister Brandt]]: "Pingstens hjulkalas i Skövde." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1981.

[[Krister Brandt]]: "'Släpp fångvagnen loss - det är vår!'" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1982 (Kåserier från WNJ).

"Vad är det för mystiskt med Skövde?" i Jan Jangö & Bo Holmgren (red.): ''Järnvägshobby 3''. Stockholm: Allt om hobby 1983 (Reportage från Westergötland-Nerikes Järnvägar).

[[Krister Brandt]]: "Häll trafiken igång! (Ur WNJ:s arkiv)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1983.

[[Krister Brandt]]: "Någonstans i Sverige (Ur WNJ:s arkiv)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1983.

[[Krister Brandt]]: "Hårda tider vid WNJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2005 (Hot om rivning av klubben).

[[Krister Brandt]]: "Building boom in Kråkvattnet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2005.

Robin Högberg: "Spiken i kistan för Skövdebanan?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2007 (Inbrott, all [[rullande materiel]] stals).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg. Westergötland Nerikes." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2009.

Joakim Sannagård: "Westergötlands-Nerikes Jernvägar. Berättelsen om jubilerande Skövde Modellsällskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2026 (WNJ 50 år).

Ann-Marie Brandt-Lilljha: ''Westergötland-Nerikes Jernvägar. Mycket mer än en modelljärnväg.'' Litauen: Hobbypress förlag 2026.

==Referenser - Götaland, ÖSJ MJ-sektion==
Ingemar Brostedt: "Hästveda Karpalund i H0. mf ÖSJ:s MJ-sektion i Kristianstad presenterar sig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1988.

Ulf Beskow: "Månadens Modelljärnväg. Hästveda Karpalunds Modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2000 (ÖSJ:s klubbana i Kristianstad).

Joakim Sannagård: "På återbesök hos Östra Skånes järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2023.

==Referenser - Svealand, allmänt==
Lennart Edström: "TfA-Tågs klubblokal i Stockholm." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 22/1955, s. 20 (Inredning av ny klubblokal).

Bruno Kock: "Örebro MJ-sällskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1970.

"Några MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975, s. 32 (JS, SMJ, ÖMJ och Arvidsjaurs MJ-klubb).

"SLAMRA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994, s. 11 (Klubb på Lidingö som bygger amerikanskt).

"Avvecklat i Köping." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2019, s. 22 (Nedläggning av Köpings modelljärnvägsförening).

Kjell Jansson: "Stockholm [[live steam]]ers." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2025 ([[:kategori: Spårvidd 45 mm|45 mm]] spårvidd i olika skalor).

==Referenser - Svealand, H0==
"Ny mj-klubb under bildande." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 24/1950, s. 15 (Upprop av Göran Kalderén i Sundbyberg).

Göran Kalderén: "Modelljärnväg i Solna." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1952, s. 25 (Solna Järnvägssälsskap).

"Uppsala modelljärnvägsklubb söker medlemmar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.

[[LOK]]: "Amerikansk mj-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1984 (Österhaninge Amerikanska Modelljärnvägsklubb).

Bo Holmgren: "UMJ - Uppsala modelljärnvägsklubb. Bruk och banor i norra Uppland." i [[Jan Jangö]] & Bo Holmgren (red.) ''Järnvägshobby 4.'' Stockholm: Jan Jangö AB 1987 ([[H0]] & [[H0e]]).

Tage Berggren: "Nystartad mj-klubb i Västerås." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 ([[SWB - MJ-tillverkare|SWB]]).

Tage Berggren: "SWB-bygge invigt med guldspik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994, s. 11 (Omstart i ny lokal).

"Fler mj-rallare i Dalarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 75 (Borlänge MJ-klubb).

"Ny MJ-klubb i Mölnbo." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 75.

"MJ-klubb i Södermanland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1996, s. 32 (Östra Södermanlands Modelljärnvägsförening i Mölnbo).

Leif Andreasson: "SWB på rätt spår i gamla ångkraftverket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2002.

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hos Maria Modelljärnvägssällskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2005 (Klubbana med Hälsingland i [[Svenska järnvägsepoker#Epoktabell - epok IV|epok IV]], [[treräls]]).

Maria Orrung: "Finspång MJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2008.

Jocke Sannagård: "På besök hos Eskilstuna MJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2013.

"Storslaget bygge i Hallsberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014, s. 9.

Stefan Nilsson: "Projekt: Hallsberg i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Jocke Sannagård: "I fokus modelljärnväg. En kväll i Borlänge." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2015 (Borlänge MJ-klubb).

Redaktionen: "Upplands modelljärnvägsförening bygger vidare, och lägre." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 23/2015.

Joakim Sannagård: "Entusiasterna i Hallstahammar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017 ([[Treräls]] med M-skenor).

Anders G. Ström: "Hallsberg nästa! Stationen för byten har blivit resmål för [[modellrallare]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2021 (Reportage).

Stefan Nilsson: "Laxå mjf växer och frodas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022.

Magnus Bohlin: "När nya medlemmar sökes..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2025 (Borlänge MJK).

==Referenser - Svealand, Miniature Kingdom==
Joakim Sannagård: "Kungariket i Kungsör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017 (Miniature Kingdom).

Göran Tholin: "Miniature Kingdom - alltid värt en resa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Reportage från Miniature Kingdom i Kungsör).

Stefan Nilsson: "Miniature Kingdom 5 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022.

Joakim Sannagård: "Sörmland i Kungsör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2024 (Miniature Kingdom).

Stefan Nilsson: "Värmland invigt." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 62/2025.

==Referenser - Svealand, JMJK==
[[Jan Jangö]]: "Järfälla kör amerikanskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Reportage från Järfälla modelljärnvägsklubb. [[H0]])

Mattias Stenbom: "I fokus modelljärnväg: Jänkarna i Järfälla." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011 (Järfälla modelljärnvägsklubb).

Torbjörn Onegård: "Besök på Järfälla modelljärnvägsklubb." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Klubb med USA-bana).

==Referenser - Svealand, JS==
"[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-02.pdf Järnvägssällskapet. Swedish American Railway Society.]" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1946 (Tävling för [[skala 0]]).

"[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-05.pdf JS och SJ utställer.]" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1946, s. 17 (På Linnégatan 20).

Casey Jones: "Triumf för nollan. Tiden mognar för landskamp." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 7/1946 (Reportage från JS utställning på Linnégatan).

Yankee Doodle: "Danska nollan - blev etta! JS tävling avgörs." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1946.

Casey Jones: "Påskpriser i MJ-tävlingen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 10/1946 (Dansk delegation tog emot priser).

Sans-Leus: "Åka USA-tåg i stan." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1946 (Uppvisning av JS bana på Linnégatan 20, Stockholm).

Rallarjohan: "Nyheter hos JS." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 23/1947 (Nyheter och uppvisningar, lokal på Linnégatan 20 i Stockholm).

"Tåget går..." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1948, s. 22 (Förberedelser för utställning på Skansen).

Rallar-Johan: "Tåget går..." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 18/1948 (Reportage från JS [[amerikanska]] anläggning på Skansen).

"MJ-visning i Stockholm." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 25/1954, s. 11 (I JS lokaler på Majorsgatan 14/Linnégatan 20).

"Rälsingborg-Vilseleda." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 1/1955, s. 7 (Kort reportage från banan).

"Några MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975, s. 32 (JS, SMJ, ÖMJ och Arvidsjaurs MJ-klubb).

"Järnvägssällskapet, 'JS'." i Jan Jangö & Bo Holmgren: ''Järnvägshobby 1''. Stockholm: Jan Jangö AB 1976 (Klubbanläggning i [[skala 0]] och [[N]]).

[[Jan Jangö]]: "N-premiär i Leksaksmueum." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1983 (Järnvägssällskapet).

[[Jon Fast]]: "Swedish American Railroad Society." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (Historik över Järnvägssällskapet).

Anders G. Ström: "80-årsjubileum för Järnvägssällskapet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2019 (Reportage).

Anders G. Ström: "Järnvägssällskapet (JS) - en högst levande 80-åring." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020.

==Referenser - Svealand, SMJ==
"Mj-säsong året runt." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 20/1951, s. 18 (Bygge av SMJ:s anläggning på Hamngatan).

"Amerikanska modelltåg hos Ostermans." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 23/1953, s. 15 (Anläggning med [[American Flyer]] i [[skala S]], byggd av SMJ).

"Biljetter till smörgåståget." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 6/1954, s. 17 (Servering med MJ-tåg hos SMJ).

"Månadens anläggning. Stockholms största mj-bana - Adjö! (och på återseende)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (SMJ stänger på Hamngatan).

"SMJ:s pristävling." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 1/1970 (Pristävling om ny spårplan till nya lokalen på Rosenlundsgatan). 
"SMJ pristävling." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 3/1970 (Spårplanstävlingen avgjord. Vinnare en viss Thomas Tell).

Anders & [[Jan Jangö]]: "Stockholms Modelljärnvägsklubb i ny lokal." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1970 (Öppning på Rosenlundsgatan).

[[Jan Jangö]]: "SMJ invigde Farsarvet-Silen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1976.

"Ett besök på SMJ, Saxnora-Mohällarne Järnväg." i Jan Jangö & Bo Holmgren (red.): ''Järnvägshobby 1''. Stockholm: Jan Jangö AB 1976 (Reportage).

DS: "Trafikkvällar på Saxnora-Mohällarne." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1977.

[[Jan Jangö]]: "SMJ - 40-årig modelljärnvägsklubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1978.

[[Jan Jangö]]: "Ekensholmsbanan åter klar för trafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.

"Inbrott hos SMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994, s. 11.

[[Rutger Friberg]]: "60 års jubilerade SMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1998.

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: Bergslagen på Söder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010 (Reportage).

==Referenser - Svealand, Utby rallare==
Johan Stenson: "Utby rallare." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014 (MJ-klubb i Rättvik som bygger Rättvik med omnejd).

Bertil Bellander: "Utby rallare. Del 1: Hur det hela började." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023 (Utanför Rättvik). 
Bertil Bellander: "Utby rallare. Del 2: Hur det hela har fortsatt." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023. 
Bertil Bellander: "Utby rallare. Del 3: Vikarbysågen är färdig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024.

==Referenser - Svealand, ÖMJ==
"Räddad MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1970 (Östermalms MJ-klubb flyttar till Tekniska museet).

Christer Englind: "ÖMJ har flyttat!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 (Till Hamarbyhamnen).

[[Jan Jangö]]: "Östermalms MJ-klubb i Hammarbyhamnen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (Ny lokal).

Kjell Jansson: "ÖMJ mot nya öden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1988 (ÖMJ flyttar till ny adress i Hammarby, vilket blev sista lokalen).

==Referenser - Norrland==
"Några MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975, s. 32 (JS, SMJ, ÖMJ och Arvidsjaurs MJ-klubb).

"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Bergsjöns MJK, Angereds MJS, Sävar MJ-klubb samt upprop för klubb i Trollhättan och [[Smalspårsfrämjandet]]).

"Ny MJ-klubb i Skellefteå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 75 (Starten för Sollefteå Modelljärnvägsklubb. Det är svårt att skilja på städer...).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Norrlandsresan del 1. Sollefteå MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001.

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar. Ny MJ-klubb i Umeå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006 (UMJK bildas).

[[Hans Svensson]]: "Umeå modelljärnvägsförening." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2010 ([[H0]] [[tvåräls]] och [[treräls]]).

Jocke Sannagård: "En enkel till Granholmen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012 (Gävle Modelljärnvägsklubb).

Stefan Nilsson: "På besök hos SMJK - Sollefteå Modelljärnvägsklubb." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013.

Jocke Sannagård: "En bana för alla i norr." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015 (Umeå modelljärnvägsklubb, [[2R]] & [[3R]]).

Jocke Sannagård: "Den norrländska järnvägen i Långsele." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2015 (Sollefteå Modelljärnvägsklubb).

Stefan Nilsson: "Sollefteå mjk 25 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022.

Kenneth Landgren: "Årsmöte och trafikdag hos SMJK." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024.

Lennart Lundgren: "Modellprojekt på Järnvägsmuséet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2025 (Järnvägsmusei vänner bygger modelljärnväg).

==Referenser - utländska==
T. Lesch: "Finskt mj-bygge." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1955, s. 8 (Helsingfors mj-klubb, [[H0]]).

Tapio Keränen: "Helsingfors modelljärnvägsklubb." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 2/1969 ([[H0]] [[tvåräls]]).

Kaj Juul-Pedersen: "Odense Modelljerbaneklubb 20 år." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 2/1970 ([[Skala 0]] med yttre strömskena).

"JMJK 25 år." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1970 (Jyllands modelljärnvägsklubb, [[skala 0]] med yttre strömskena).

[[KB]]: "Om danska..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (DMJK fyller 50 år).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-klubbar i Norden. Horten Modelljernbaneklubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997 (i [[H0]], [[H0m]] och [[N]]).

Lars-Göran Larsson: "I Arizona och västra USA. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002 (The Central Arizona Model Railroad Club, i flera skalor). 
Lars-Göran Larsson: "På tågspaning i USA 2002. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2003 (Återbesök på The Central Arizona Model Railroad Club).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Golden Spike i Köpenhamn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006 (Stor bana i tre våningar med amerikansk förebild).

Olof Wickström: "The Model Railway Club." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010.

Olof Wickström: "Modelljärnvägsklubbar i Sverige och England." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

Rolf Brems: "Keen House - hos världens äldsta mj-klubb!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (MRC i London).

Erik Lindahl: "Modelltåg i Toronto del 1: The Model Railroad Club of Toronto." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Stor bana i [[0]] [[tvåräls]]). 
Erik Lindahl: "Modelltåg i Toronto del 2: Operating Session." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Nordamerikansk trafik). 

[[Kategori: Modelljärnvägsklubbar]]
[[Kategori: Tidskrifter]]
[[Kategori: Skala 0]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala TT]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: H0-Artiklar]]
[[Kategori: Nordamerika]]
[[Kategori: Storbritannien]]
[[Kategori: Svensk MJ]]

Artiklar om modelljärnvägsklubbar

2026-07-02T19:53:58Z

Janfre: /* Referenser - Götaland, WNJ */

Artiklar om [[modelljärnvägsklubbar]] från MJ-pressen.

==Referenser - Sverige==
"Modelljärnvägsförbundet." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1946, s. 23 (Nyheter från MJ-klubbar: Gävle, Uppsala och SMJ).

"Tag plats! TfA Tåg-klubb startar!" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1954. 
"Medlemskortet klar!" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 1/1955, s. 12. 
"Sveriges största mj-klubb." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1955, s. 17

"Värt 10 kr?" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 24/1956, s. 23 (Om värdet av att starta mj-klubbar).

Jonny Track: "En idé." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 1/1957 (Variation i klubblivet).

"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Bergsjöns MJK, Angereds MJS, Sävar MJ-klubb samt upprop för klubb i Trollhättan och [[Smalspårsfrämjandet]]).

Olof Wickström: "Modelljärnvägsklubbar i Sverige och England." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

==Referenser - Götaland, allmänt==
Jürgen-Karl Boldt: "Funderingar kring en TT-anläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1971 (Uddevalla MJ-klubb).

"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Bergsjöns MJK, Angereds MJS, Sävar MJ-klubb samt upprop för klubb i Trollhättan och [[Smalspårsfrämjandet]]).

"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1975 (Uddevalla MJK och upprop i Kristianstad).

"Våra MJ-kluibbar. Helsingborgs MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1976, s, 28.

[[Jan Jangö]]: "UMJK - från TT till 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Planer på ny 0-bana).

[[JJ]]: "UMJK 15 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1980 (Uddevalla MJ-klubb).

Gunnar Carlberg: "Ystads modelljärnvägsvänner." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Klubb utan egen bana).

Gunnar Carlberg: "Ystads modelljärnvägsvänner har haft en stressig vår." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 (Två utställningar).

==Referenser - Götaland, H0==
"Malmöklubben bygger H0-bana." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1956, s. 18 (Malmö Modellklubb).

Terje V. Löfberg: "Rannerallarna - ett annorlunda rallargäng." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 (MJ-klubb med [[H0]]-bana i Göteborg).

[[Göran Eriksson]]: "MJ-klubb i Växjö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Växjö modelljärnvägsklubb).

[[Jan Jangö]]: "Bergsjön bygger sin tredje klubbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1980 (H0).

Terje V. Löfberg: "Rannerallarna i nya lokaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1981.

[[Jan Jangö]]: "Norrköping - Mjölby i H0-trafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1983 (Norrköpings Modelljärnvägsklubb i [[treräls]]).

"Var med och starta en ny MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1993 (Upprop om MJ-klubb i Halmstad).

"Ny MJ-klubb i Jönköping." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994, s. 19.

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Rälsbiten Modelljärnvägsklubb - Trestad. Resan till Trestad - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2002 (Vänersborg).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. På besök hos MJF Bufferten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2006 (Större [[tvåräls]]-bana i flera rum, med fokus på trafik. Europeisk epok II-III, Malmö).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Rälsspikarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2007 (Klubb i Helsingborg).

"Invigning av Tågcentralen i Ljungby." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012, s. 17 (Med Bent Schultzes bana).

Lars Ljungberg: "Värnamo Modelljärnvägsförening." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013 (Klubb som bygge [[moduler]] enligt [[Fremo]]).

Stefan Nilsson: "Järnvägshistoria i Dalsland." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014 (Bygger Melleruds station med omnejd).

Stefan Nilsson: "Halmstads modelljärnvägsklubb." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017.

Joakim Sannagård: "Modelljärnväg för alla." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018 (Knallebygdens Modelljärnväg, modulklubb i Borås).

Ulrik Martinussen: "Öppet hur hos MJ-klubben Rälsbiten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2022 (Klubb i Vänersborg).

Anders Linde: "Minivärlden i Ljungby." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022.

Stefan Nilsson: "Invigning av DJ till Kornsjö." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Melleruds MJ-klubb).

Åke Nordin: "Knallebygdens modelljärnväg. Del 1: KMJ - modulförening utan egen bana." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026. 
Åke Nordin: "Knallebygdens modelljärnväg. Del 2: En stationsresa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 67/2026.

==Referenser - Götaland, GMJS==
Rustan Lange: "[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-24.pdf Modellrallare från Göteborg.]" i ''[[Teknik för alla]]'' 24/1946 (Om GMJS start). 
Rustan Lange: "[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1947/TfA_1947-01.pdf Modellrallare från Göteborg.]" i ''[[Teknik för alla]]'' 1/1947 .

Rustan Lange: "Göteborgs Modelljärnvägssällskap. Torggatan." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 1/1968 (Klubbhistorik). 
Rustan Lange: "Göteborgs Modelljärnvägssällskap. Säröbanan." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 2/1968. 
Rustan Lange: "Göteborgs Modelljärnvägssällskap. 25 år." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1970. 

Robert Kutschbach: "På besök hos GMJS." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1971 ([[Skala 0]]).

Jürgen Boldt: "GMJS i 0 fyller 40." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1985, s. 13.

"Göteborgs ModellJärnvägsSällskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986.

[[KB]]: "Välbesökt vändskiva hos GMJS." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1989 (Evenemangsrapport).

Robin Högberg: "GMJS i skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2009.

Peter Fredberg: "I fokus modelljärnväg. Sveriges största nolla rullar ut." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016 (GMJS innan flytten).

Anders Olsson: "Invigning hos GMJS. Den första västlänksstationen (i skala 0)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024.

Anders Olsson: "Invigning av Korshaga station: den första västlänksstationen (i skala 1:45)." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (På GMJS).

Edwin Bohm: "GMJS 80 år!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 67/2026.

==Referenser - Götaland, HMJF==
[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar. Hässleholms MJ-förening." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Notis).

"Invigning i Hässleholm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011, s. 15.

Mattias Stenbom: "Hässleholm i miniatyr." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011 (Reportage).

"Hässleholmsklubb tvingas flytta." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012, s. 14 (HMJF lämnar Hässleholms museum).

Jocke Sannagård: "En hel kommun i modell - Hässleholm i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014.

Anders G. Ström: "Modelljärnvägen i Hässleholm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2022.

Peter Falk: "Modelljärnvägsmässa i Hässleholm 15-16 okt 2025." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 174/2026.

==Referenser - Götaland, KMJK==
[[JJ]]: "Modelljärnvägsklubb i Kalmar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Starten för [[KMJK]], [[H0]]).

[[Göran Eriksson]]: "Klart Kalmar. Klubbanläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1981.

[[KB]]: "Kalmar - bygger tåg i alla skalor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989.

Mattias Stenbom: "I fokus modelljärnväg: Kvarnholm i Kalmar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010.

Stefan Nilsson: "Vi besöker Kalmar Mjk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018.

Anders Linde: "Kalmar modelljärnvägsklubb. När Sverige hade vänstertrafik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024.

==Referenser - Götaland, Lundarallarna==
Ola Terje: "'Lunda-rallarna' på PR-turné." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1985.

Oculus: "Kultursuccé för Lundarallarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997 (Medverkan på Kulturen i Lund).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hos Lundarallarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2002 (H0-banan innan flytt).

Anders Linde: "Lundarallararna bjöd på järnvägskultur." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026 (Utställning på Kulturen i Lund).

==Referenser - Götaland, MMJK==
Lars-Ove Göthe: "MMJK - Malmö modellpågar fyller år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1990.

[[Rutger Friberg]]: "MJ-klubbar i Norden: Malmö Modelljärnvägsklubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1996.

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Malmö MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2007.

[[Rutger Friberg]]: "MMJK 30 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010.

Torbjörn Onegård: "Besök hos MMJK." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024.

Anders Linde: "Malmö modelljärnvägsklubb 45 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025.

Per Nilsson: "MMJK 45års-jubilem." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 173/2025.

==Referenser - Götaland, MRW==
[[RAF]]: "Lödkurs för digitalrallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997, s. 10 (På MRW).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: Bergslagsbanan i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2008 (Om MRW).

Joakim Sannagård: "Bergslagen i Göteborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024 (MRW).

==Referenser - Götaland, WNJ==
[[Krister Brandt]]: "Skövde modelljärnvägssällskap presenterar sig. Westergötland - Nerikes Järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979.

[[Krister Brandt]]: "Några bilder från Westergötland-Nerikes Jv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1980. 
[[Krister Brandt]]: "Fler bilder från Westergötland-Nerikes Jv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1980.

[[Krister Brandt]]: "Pingstens hjulkalas i Skövde." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1981.

[[Krister Brandt]]: "'Släpp fångvagnen loss - det är vår!'" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1982 (Kåserier från WNJ).

"Vad är det för mystiskt med Skövde?" i Jan Jangö & Bo Holmgren (red.): ''Järnvägshobby 3''. Stockholm: Allt om hobby 1983 (Reportage från Westergötland-Nerikes Järnvägar).

[[Krister Brandt]]: "Häll trafiken igång! (Ur WNJ:s arkiv)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1983.

[[Krister Brandt]]: "Någonstans i Sverige (Ur WNJ:s arkiv)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1983.

[[Krister Brandt]]: "Hårda tider vid WNJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2005 (Hot om rivning av klubben).

[[Krister Brandt]]: "Building boom in Kråkvattnet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2005.

Robin Högberg: "Spiken i kistan för Skövdebanan?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2007 (Inbrott, all [[rullande materiel]] stals).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg. Westergötland Nerikes." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2009.

Joakim Sannagård: "Westergötlands-Nerikes Jernvägar. Berätteslen om jubilerande Skövde Modellsällskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2026 (WNJ 50 år).

Ann-Marie Brandt-Lilljha: ''Westergötland-NErikes Jernvägar. Mycket mer än en modelljärnväg.'' Litauen: Hobbypress förlag 2026.

==Referenser - Götaland, ÖSJ MJ-sektion==
Ingemar Brostedt: "Hästveda Karpalund i H0. mf ÖSJ:s MJ-sektion i Kristianstad presenterar sig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1988.

Ulf Beskow: "Månadens Modelljärnväg. Hästveda Karpalunds Modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2000 (ÖSJ:s klubbana i Kristianstad).

Joakim Sannagård: "På återbesök hos Östra Skånes järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2023.

==Referenser - Svealand, allmänt==
Lennart Edström: "TfA-Tågs klubblokal i Stockholm." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 22/1955, s. 20 (Inredning av ny klubblokal).

Bruno Kock: "Örebro MJ-sällskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1970.

"Några MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975, s. 32 (JS, SMJ, ÖMJ och Arvidsjaurs MJ-klubb).

"SLAMRA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994, s. 11 (Klubb på Lidingö som bygger amerikanskt).

"Avvecklat i Köping." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2019, s. 22 (Nedläggning av Köpings modelljärnvägsförening).

Kjell Jansson: "Stockholm [[live steam]]ers." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2025 ([[:kategori: Spårvidd 45 mm|45 mm]] spårvidd i olika skalor).

==Referenser - Svealand, H0==
"Ny mj-klubb under bildande." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 24/1950, s. 15 (Upprop av Göran Kalderén i Sundbyberg).

Göran Kalderén: "Modelljärnväg i Solna." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1952, s. 25 (Solna Järnvägssälsskap).

"Uppsala modelljärnvägsklubb söker medlemmar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.

[[LOK]]: "Amerikansk mj-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1984 (Österhaninge Amerikanska Modelljärnvägsklubb).

Bo Holmgren: "UMJ - Uppsala modelljärnvägsklubb. Bruk och banor i norra Uppland." i [[Jan Jangö]] & Bo Holmgren (red.) ''Järnvägshobby 4.'' Stockholm: Jan Jangö AB 1987 ([[H0]] & [[H0e]]).

Tage Berggren: "Nystartad mj-klubb i Västerås." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 ([[SWB - MJ-tillverkare|SWB]]).

Tage Berggren: "SWB-bygge invigt med guldspik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994, s. 11 (Omstart i ny lokal).

"Fler mj-rallare i Dalarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 75 (Borlänge MJ-klubb).

"Ny MJ-klubb i Mölnbo." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 75.

"MJ-klubb i Södermanland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1996, s. 32 (Östra Södermanlands Modelljärnvägsförening i Mölnbo).

Leif Andreasson: "SWB på rätt spår i gamla ångkraftverket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2002.

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hos Maria Modelljärnvägssällskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2005 (Klubbana med Hälsingland i [[Svenska järnvägsepoker#Epoktabell - epok IV|epok IV]], [[treräls]]).

Maria Orrung: "Finspång MJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2008.

Jocke Sannagård: "På besök hos Eskilstuna MJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2013.

"Storslaget bygge i Hallsberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014, s. 9.

Stefan Nilsson: "Projekt: Hallsberg i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Jocke Sannagård: "I fokus modelljärnväg. En kväll i Borlänge." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2015 (Borlänge MJ-klubb).

Redaktionen: "Upplands modelljärnvägsförening bygger vidare, och lägre." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 23/2015.

Joakim Sannagård: "Entusiasterna i Hallstahammar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017 ([[Treräls]] med M-skenor).

Anders G. Ström: "Hallsberg nästa! Stationen för byten har blivit resmål för [[modellrallare]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2021 (Reportage).

Stefan Nilsson: "Laxå mjf växer och frodas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022.

Magnus Bohlin: "När nya medlemmar sökes..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2025 (Borlänge MJK).

==Referenser - Svealand, Miniature Kingdom==
Joakim Sannagård: "Kungariket i Kungsör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017 (Miniature Kingdom).

Göran Tholin: "Miniature Kingdom - alltid värt en resa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Reportage från Miniature Kingdom i Kungsör).

Stefan Nilsson: "Miniature Kingdom 5 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022.

Joakim Sannagård: "Sörmland i Kungsör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2024 (Miniature Kingdom).

Stefan Nilsson: "Värmland invigt." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 62/2025.

==Referenser - Svealand, JMJK==
[[Jan Jangö]]: "Järfälla kör amerikanskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Reportage från Järfälla modelljärnvägsklubb. [[H0]])

Mattias Stenbom: "I fokus modelljärnväg: Jänkarna i Järfälla." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011 (Järfälla modelljärnvägsklubb).

Torbjörn Onegård: "Besök på Järfälla modelljärnvägsklubb." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Klubb med USA-bana).

==Referenser - Svealand, JS==
"[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-02.pdf Järnvägssällskapet. Swedish American Railway Society.]" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1946 (Tävling för [[skala 0]]).

"[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-05.pdf JS och SJ utställer.]" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1946, s. 17 (På Linnégatan 20).

Casey Jones: "Triumf för nollan. Tiden mognar för landskamp." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 7/1946 (Reportage från JS utställning på Linnégatan).

Yankee Doodle: "Danska nollan - blev etta! JS tävling avgörs." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1946.

Casey Jones: "Påskpriser i MJ-tävlingen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 10/1946 (Dansk delegation tog emot priser).

Sans-Leus: "Åka USA-tåg i stan." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1946 (Uppvisning av JS bana på Linnégatan 20, Stockholm).

Rallarjohan: "Nyheter hos JS." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 23/1947 (Nyheter och uppvisningar, lokal på Linnégatan 20 i Stockholm).

"Tåget går..." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1948, s. 22 (Förberedelser för utställning på Skansen).

Rallar-Johan: "Tåget går..." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 18/1948 (Reportage från JS [[amerikanska]] anläggning på Skansen).

"MJ-visning i Stockholm." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 25/1954, s. 11 (I JS lokaler på Majorsgatan 14/Linnégatan 20).

"Rälsingborg-Vilseleda." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 1/1955, s. 7 (Kort reportage från banan).

"Några MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975, s. 32 (JS, SMJ, ÖMJ och Arvidsjaurs MJ-klubb).

"Järnvägssällskapet, 'JS'." i Jan Jangö & Bo Holmgren: ''Järnvägshobby 1''. Stockholm: Jan Jangö AB 1976 (Klubbanläggning i [[skala 0]] och [[N]]).

[[Jan Jangö]]: "N-premiär i Leksaksmueum." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1983 (Järnvägssällskapet).

[[Jon Fast]]: "Swedish American Railroad Society." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (Historik över Järnvägssällskapet).

Anders G. Ström: "80-årsjubileum för Järnvägssällskapet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2019 (Reportage).

Anders G. Ström: "Järnvägssällskapet (JS) - en högst levande 80-åring." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020.

==Referenser - Svealand, SMJ==
"Mj-säsong året runt." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 20/1951, s. 18 (Bygge av SMJ:s anläggning på Hamngatan).

"Amerikanska modelltåg hos Ostermans." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 23/1953, s. 15 (Anläggning med [[American Flyer]] i [[skala S]], byggd av SMJ).

"Biljetter till smörgåståget." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 6/1954, s. 17 (Servering med MJ-tåg hos SMJ).

"Månadens anläggning. Stockholms största mj-bana - Adjö! (och på återseende)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (SMJ stänger på Hamngatan).

"SMJ:s pristävling." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 1/1970 (Pristävling om ny spårplan till nya lokalen på Rosenlundsgatan). 
"SMJ pristävling." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 3/1970 (Spårplanstävlingen avgjord. Vinnare en viss Thomas Tell).

Anders & [[Jan Jangö]]: "Stockholms Modelljärnvägsklubb i ny lokal." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1970 (Öppning på Rosenlundsgatan).

[[Jan Jangö]]: "SMJ invigde Farsarvet-Silen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1976.

"Ett besök på SMJ, Saxnora-Mohällarne Järnväg." i Jan Jangö & Bo Holmgren (red.): ''Järnvägshobby 1''. Stockholm: Jan Jangö AB 1976 (Reportage).

DS: "Trafikkvällar på Saxnora-Mohällarne." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1977.

[[Jan Jangö]]: "SMJ - 40-årig modelljärnvägsklubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1978.

[[Jan Jangö]]: "Ekensholmsbanan åter klar för trafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.

"Inbrott hos SMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994, s. 11.

[[Rutger Friberg]]: "60 års jubilerade SMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1998.

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: Bergslagen på Söder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010 (Reportage).

==Referenser - Svealand, Utby rallare==
Johan Stenson: "Utby rallare." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014 (MJ-klubb i Rättvik som bygger Rättvik med omnejd).

Bertil Bellander: "Utby rallare. Del 1: Hur det hela började." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023 (Utanför Rättvik). 
Bertil Bellander: "Utby rallare. Del 2: Hur det hela har fortsatt." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023. 
Bertil Bellander: "Utby rallare. Del 3: Vikarbysågen är färdig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024.

==Referenser - Svealand, ÖMJ==
"Räddad MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1970 (Östermalms MJ-klubb flyttar till Tekniska museet).

Christer Englind: "ÖMJ har flyttat!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 (Till Hamarbyhamnen).

[[Jan Jangö]]: "Östermalms MJ-klubb i Hammarbyhamnen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (Ny lokal).

Kjell Jansson: "ÖMJ mot nya öden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1988 (ÖMJ flyttar till ny adress i Hammarby, vilket blev sista lokalen).

==Referenser - Norrland==
"Några MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975, s. 32 (JS, SMJ, ÖMJ och Arvidsjaurs MJ-klubb).

"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Bergsjöns MJK, Angereds MJS, Sävar MJ-klubb samt upprop för klubb i Trollhättan och [[Smalspårsfrämjandet]]).

"Ny MJ-klubb i Skellefteå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 75 (Starten för Sollefteå Modelljärnvägsklubb. Det är svårt att skilja på städer...).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Norrlandsresan del 1. Sollefteå MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001.

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar. Ny MJ-klubb i Umeå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006 (UMJK bildas).

[[Hans Svensson]]: "Umeå modelljärnvägsförening." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2010 ([[H0]] [[tvåräls]] och [[treräls]]).

Jocke Sannagård: "En enkel till Granholmen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012 (Gävle Modelljärnvägsklubb).

Stefan Nilsson: "På besök hos SMJK - Sollefteå Modelljärnvägsklubb." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013.

Jocke Sannagård: "En bana för alla i norr." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015 (Umeå modelljärnvägsklubb, [[2R]] & [[3R]]).

Jocke Sannagård: "Den norrländska järnvägen i Långsele." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2015 (Sollefteå Modelljärnvägsklubb).

Stefan Nilsson: "Sollefteå mjk 25 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022.

Kenneth Landgren: "Årsmöte och trafikdag hos SMJK." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024.

Lennart Lundgren: "Modellprojekt på Järnvägsmuséet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2025 (Järnvägsmusei vänner bygger modelljärnväg).

==Referenser - utländska==
T. Lesch: "Finskt mj-bygge." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1955, s. 8 (Helsingfors mj-klubb, [[H0]]).

Tapio Keränen: "Helsingfors modelljärnvägsklubb." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 2/1969 ([[H0]] [[tvåräls]]).

Kaj Juul-Pedersen: "Odense Modelljerbaneklubb 20 år." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 2/1970 ([[Skala 0]] med yttre strömskena).

"JMJK 25 år." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1970 (Jyllands modelljärnvägsklubb, [[skala 0]] med yttre strömskena).

[[KB]]: "Om danska..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (DMJK fyller 50 år).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-klubbar i Norden. Horten Modelljernbaneklubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997 (i [[H0]], [[H0m]] och [[N]]).

Lars-Göran Larsson: "I Arizona och västra USA. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002 (The Central Arizona Model Railroad Club, i flera skalor). 
Lars-Göran Larsson: "På tågspaning i USA 2002. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2003 (Återbesök på The Central Arizona Model Railroad Club).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Golden Spike i Köpenhamn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006 (Stor bana i tre våningar med amerikansk förebild).

Olof Wickström: "The Model Railway Club." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010.

Olof Wickström: "Modelljärnvägsklubbar i Sverige och England." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

Rolf Brems: "Keen House - hos världens äldsta mj-klubb!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (MRC i London).

Erik Lindahl: "Modelltåg i Toronto del 1: The Model Railroad Club of Toronto." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Stor bana i [[0]] [[tvåräls]]). 
Erik Lindahl: "Modelltåg i Toronto del 2: Operating Session." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Nordamerikansk trafik). 

[[Kategori: Modelljärnvägsklubbar]]
[[Kategori: Tidskrifter]]
[[Kategori: Skala 0]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala TT]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: H0-Artiklar]]
[[Kategori: Nordamerika]]
[[Kategori: Storbritannien]]
[[Kategori: Svensk MJ]]

Artiklar om modelljärnvägsklubbar

2026-07-02T19:53:31Z

Janfre: /* Referenser - Götaland, WNJ */

Artiklar om [[modelljärnvägsklubbar]] från MJ-pressen.

==Referenser - Sverige==
"Modelljärnvägsförbundet." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1946, s. 23 (Nyheter från MJ-klubbar: Gävle, Uppsala och SMJ).

"Tag plats! TfA Tåg-klubb startar!" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1954. 
"Medlemskortet klar!" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 1/1955, s. 12. 
"Sveriges största mj-klubb." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1955, s. 17

"Värt 10 kr?" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 24/1956, s. 23 (Om värdet av att starta mj-klubbar).

Jonny Track: "En idé." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 1/1957 (Variation i klubblivet).

"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Bergsjöns MJK, Angereds MJS, Sävar MJ-klubb samt upprop för klubb i Trollhättan och [[Smalspårsfrämjandet]]).

Olof Wickström: "Modelljärnvägsklubbar i Sverige och England." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

==Referenser - Götaland, allmänt==
Jürgen-Karl Boldt: "Funderingar kring en TT-anläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1971 (Uddevalla MJ-klubb).

"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Bergsjöns MJK, Angereds MJS, Sävar MJ-klubb samt upprop för klubb i Trollhättan och [[Smalspårsfrämjandet]]).

"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1975 (Uddevalla MJK och upprop i Kristianstad).

"Våra MJ-kluibbar. Helsingborgs MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1976, s, 28.

[[Jan Jangö]]: "UMJK - från TT till 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Planer på ny 0-bana).

[[JJ]]: "UMJK 15 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1980 (Uddevalla MJ-klubb).

Gunnar Carlberg: "Ystads modelljärnvägsvänner." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Klubb utan egen bana).

Gunnar Carlberg: "Ystads modelljärnvägsvänner har haft en stressig vår." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 (Två utställningar).

==Referenser - Götaland, H0==
"Malmöklubben bygger H0-bana." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1956, s. 18 (Malmö Modellklubb).

Terje V. Löfberg: "Rannerallarna - ett annorlunda rallargäng." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 (MJ-klubb med [[H0]]-bana i Göteborg).

[[Göran Eriksson]]: "MJ-klubb i Växjö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Växjö modelljärnvägsklubb).

[[Jan Jangö]]: "Bergsjön bygger sin tredje klubbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1980 (H0).

Terje V. Löfberg: "Rannerallarna i nya lokaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1981.

[[Jan Jangö]]: "Norrköping - Mjölby i H0-trafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1983 (Norrköpings Modelljärnvägsklubb i [[treräls]]).

"Var med och starta en ny MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1993 (Upprop om MJ-klubb i Halmstad).

"Ny MJ-klubb i Jönköping." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994, s. 19.

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Rälsbiten Modelljärnvägsklubb - Trestad. Resan till Trestad - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2002 (Vänersborg).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. På besök hos MJF Bufferten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2006 (Större [[tvåräls]]-bana i flera rum, med fokus på trafik. Europeisk epok II-III, Malmö).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Rälsspikarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2007 (Klubb i Helsingborg).

"Invigning av Tågcentralen i Ljungby." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012, s. 17 (Med Bent Schultzes bana).

Lars Ljungberg: "Värnamo Modelljärnvägsförening." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013 (Klubb som bygge [[moduler]] enligt [[Fremo]]).

Stefan Nilsson: "Järnvägshistoria i Dalsland." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014 (Bygger Melleruds station med omnejd).

Stefan Nilsson: "Halmstads modelljärnvägsklubb." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017.

Joakim Sannagård: "Modelljärnväg för alla." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018 (Knallebygdens Modelljärnväg, modulklubb i Borås).

Ulrik Martinussen: "Öppet hur hos MJ-klubben Rälsbiten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2022 (Klubb i Vänersborg).

Anders Linde: "Minivärlden i Ljungby." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022.

Stefan Nilsson: "Invigning av DJ till Kornsjö." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Melleruds MJ-klubb).

Åke Nordin: "Knallebygdens modelljärnväg. Del 1: KMJ - modulförening utan egen bana." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026. 
Åke Nordin: "Knallebygdens modelljärnväg. Del 2: En stationsresa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 67/2026.

==Referenser - Götaland, GMJS==
Rustan Lange: "[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-24.pdf Modellrallare från Göteborg.]" i ''[[Teknik för alla]]'' 24/1946 (Om GMJS start). 
Rustan Lange: "[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1947/TfA_1947-01.pdf Modellrallare från Göteborg.]" i ''[[Teknik för alla]]'' 1/1947 .

Rustan Lange: "Göteborgs Modelljärnvägssällskap. Torggatan." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 1/1968 (Klubbhistorik). 
Rustan Lange: "Göteborgs Modelljärnvägssällskap. Säröbanan." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 2/1968. 
Rustan Lange: "Göteborgs Modelljärnvägssällskap. 25 år." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1970. 

Robert Kutschbach: "På besök hos GMJS." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1971 ([[Skala 0]]).

Jürgen Boldt: "GMJS i 0 fyller 40." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1985, s. 13.

"Göteborgs ModellJärnvägsSällskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986.

[[KB]]: "Välbesökt vändskiva hos GMJS." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1989 (Evenemangsrapport).

Robin Högberg: "GMJS i skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2009.

Peter Fredberg: "I fokus modelljärnväg. Sveriges största nolla rullar ut." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016 (GMJS innan flytten).

Anders Olsson: "Invigning hos GMJS. Den första västlänksstationen (i skala 0)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024.

Anders Olsson: "Invigning av Korshaga station: den första västlänksstationen (i skala 1:45)." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (På GMJS).

Edwin Bohm: "GMJS 80 år!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 67/2026.

==Referenser - Götaland, HMJF==
[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar. Hässleholms MJ-förening." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Notis).

"Invigning i Hässleholm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011, s. 15.

Mattias Stenbom: "Hässleholm i miniatyr." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011 (Reportage).

"Hässleholmsklubb tvingas flytta." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012, s. 14 (HMJF lämnar Hässleholms museum).

Jocke Sannagård: "En hel kommun i modell - Hässleholm i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014.

Anders G. Ström: "Modelljärnvägen i Hässleholm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2022.

Peter Falk: "Modelljärnvägsmässa i Hässleholm 15-16 okt 2025." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 174/2026.

==Referenser - Götaland, KMJK==
[[JJ]]: "Modelljärnvägsklubb i Kalmar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Starten för [[KMJK]], [[H0]]).

[[Göran Eriksson]]: "Klart Kalmar. Klubbanläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1981.

[[KB]]: "Kalmar - bygger tåg i alla skalor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989.

Mattias Stenbom: "I fokus modelljärnväg: Kvarnholm i Kalmar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010.

Stefan Nilsson: "Vi besöker Kalmar Mjk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018.

Anders Linde: "Kalmar modelljärnvägsklubb. När Sverige hade vänstertrafik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024.

==Referenser - Götaland, Lundarallarna==
Ola Terje: "'Lunda-rallarna' på PR-turné." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1985.

Oculus: "Kultursuccé för Lundarallarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997 (Medverkan på Kulturen i Lund).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hos Lundarallarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2002 (H0-banan innan flytt).

Anders Linde: "Lundarallararna bjöd på järnvägskultur." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026 (Utställning på Kulturen i Lund).

==Referenser - Götaland, MMJK==
Lars-Ove Göthe: "MMJK - Malmö modellpågar fyller år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1990.

[[Rutger Friberg]]: "MJ-klubbar i Norden: Malmö Modelljärnvägsklubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1996.

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Malmö MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2007.

[[Rutger Friberg]]: "MMJK 30 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010.

Torbjörn Onegård: "Besök hos MMJK." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024.

Anders Linde: "Malmö modelljärnvägsklubb 45 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025.

Per Nilsson: "MMJK 45års-jubilem." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 173/2025.

==Referenser - Götaland, MRW==
[[RAF]]: "Lödkurs för digitalrallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997, s. 10 (På MRW).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: Bergslagsbanan i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2008 (Om MRW).

Joakim Sannagård: "Bergslagen i Göteborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024 (MRW).

==Referenser - Götaland, WNJ==
[[Krister Brandt]]: "Skövde modelljärnvägssällskap presenterar sig. Westergötland - Nerikes Järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979.

[[Krister Brandt]]: "Några bilder från Westergötland-Nerikes Jv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1980. 
[[Krister Brandt]]: "Fler bilder från Westergötland-Nerikes Jv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1980.

[[Krister Brandt]]: "Pingstens hjulkalas i Skövde." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1981.

[[Krister Brandt]]: "'Släpp fångvagnen loss - det är vår!'" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1982 (Kåserier från WNJ).

"Vad är det för mystiskt med Skövde?" i Jan Jangö & Bo Holmgren (red.): ''Järnvägshobby 3''. Stockholm: Allt om hobby 1983 (Reportage från Westergötland-Nerikes Järnvägar).

[[Krister Brandt]]: "Häll trafiken igång! (Ur WNJ:s arkiv)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1983.

[[Krister Brandt]]: "Någonstans i Sverige (Ur WNJ:s arkiv)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1983.

[[Krister Brandt]]: "Hårda tider vid WNJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2005 (Hot om rivning av klubben).

[[Krister Brandt]]: "Building boom in Kråkvattnet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2005.

Robin Högberg: "Spiken i kistan för Skövdebanan?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2007 (Inbrott, all [[rullande materiel]] stals).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg. Westergötland Nerikes." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2009.

Ann-Marie Brandt-Lilljha: ''Westergötland-NErikes Jernvägar. Mycket mer än en modelljärnväg.'' Litauen: Hobbypress förlag 2026.
Joakim Sannagård: "Westergötlands-Nerikes Jernvägar. Berätteslen om jubilerande Skövde Modellsällskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2026 (WNJ 50 år).

==Referenser - Götaland, ÖSJ MJ-sektion==
Ingemar Brostedt: "Hästveda Karpalund i H0. mf ÖSJ:s MJ-sektion i Kristianstad presenterar sig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1988.

Ulf Beskow: "Månadens Modelljärnväg. Hästveda Karpalunds Modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2000 (ÖSJ:s klubbana i Kristianstad).

Joakim Sannagård: "På återbesök hos Östra Skånes järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2023.

==Referenser - Svealand, allmänt==
Lennart Edström: "TfA-Tågs klubblokal i Stockholm." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 22/1955, s. 20 (Inredning av ny klubblokal).

Bruno Kock: "Örebro MJ-sällskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1970.

"Några MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975, s. 32 (JS, SMJ, ÖMJ och Arvidsjaurs MJ-klubb).

"SLAMRA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994, s. 11 (Klubb på Lidingö som bygger amerikanskt).

"Avvecklat i Köping." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2019, s. 22 (Nedläggning av Köpings modelljärnvägsförening).

Kjell Jansson: "Stockholm [[live steam]]ers." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2025 ([[:kategori: Spårvidd 45 mm|45 mm]] spårvidd i olika skalor).

==Referenser - Svealand, H0==
"Ny mj-klubb under bildande." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 24/1950, s. 15 (Upprop av Göran Kalderén i Sundbyberg).

Göran Kalderén: "Modelljärnväg i Solna." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1952, s. 25 (Solna Järnvägssälsskap).

"Uppsala modelljärnvägsklubb söker medlemmar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.

[[LOK]]: "Amerikansk mj-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1984 (Österhaninge Amerikanska Modelljärnvägsklubb).

Bo Holmgren: "UMJ - Uppsala modelljärnvägsklubb. Bruk och banor i norra Uppland." i [[Jan Jangö]] & Bo Holmgren (red.) ''Järnvägshobby 4.'' Stockholm: Jan Jangö AB 1987 ([[H0]] & [[H0e]]).

Tage Berggren: "Nystartad mj-klubb i Västerås." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 ([[SWB - MJ-tillverkare|SWB]]).

Tage Berggren: "SWB-bygge invigt med guldspik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994, s. 11 (Omstart i ny lokal).

"Fler mj-rallare i Dalarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 75 (Borlänge MJ-klubb).

"Ny MJ-klubb i Mölnbo." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 75.

"MJ-klubb i Södermanland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1996, s. 32 (Östra Södermanlands Modelljärnvägsförening i Mölnbo).

Leif Andreasson: "SWB på rätt spår i gamla ångkraftverket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2002.

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hos Maria Modelljärnvägssällskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2005 (Klubbana med Hälsingland i [[Svenska järnvägsepoker#Epoktabell - epok IV|epok IV]], [[treräls]]).

Maria Orrung: "Finspång MJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2008.

Jocke Sannagård: "På besök hos Eskilstuna MJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2013.

"Storslaget bygge i Hallsberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014, s. 9.

Stefan Nilsson: "Projekt: Hallsberg i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Jocke Sannagård: "I fokus modelljärnväg. En kväll i Borlänge." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2015 (Borlänge MJ-klubb).

Redaktionen: "Upplands modelljärnvägsförening bygger vidare, och lägre." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 23/2015.

Joakim Sannagård: "Entusiasterna i Hallstahammar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017 ([[Treräls]] med M-skenor).

Anders G. Ström: "Hallsberg nästa! Stationen för byten har blivit resmål för [[modellrallare]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2021 (Reportage).

Stefan Nilsson: "Laxå mjf växer och frodas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022.

Magnus Bohlin: "När nya medlemmar sökes..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2025 (Borlänge MJK).

==Referenser - Svealand, Miniature Kingdom==
Joakim Sannagård: "Kungariket i Kungsör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017 (Miniature Kingdom).

Göran Tholin: "Miniature Kingdom - alltid värt en resa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Reportage från Miniature Kingdom i Kungsör).

Stefan Nilsson: "Miniature Kingdom 5 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022.

Joakim Sannagård: "Sörmland i Kungsör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2024 (Miniature Kingdom).

Stefan Nilsson: "Värmland invigt." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 62/2025.

==Referenser - Svealand, JMJK==
[[Jan Jangö]]: "Järfälla kör amerikanskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Reportage från Järfälla modelljärnvägsklubb. [[H0]])

Mattias Stenbom: "I fokus modelljärnväg: Jänkarna i Järfälla." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011 (Järfälla modelljärnvägsklubb).

Torbjörn Onegård: "Besök på Järfälla modelljärnvägsklubb." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Klubb med USA-bana).

==Referenser - Svealand, JS==
"[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-02.pdf Järnvägssällskapet. Swedish American Railway Society.]" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1946 (Tävling för [[skala 0]]).

"[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-05.pdf JS och SJ utställer.]" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1946, s. 17 (På Linnégatan 20).

Casey Jones: "Triumf för nollan. Tiden mognar för landskamp." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 7/1946 (Reportage från JS utställning på Linnégatan).

Yankee Doodle: "Danska nollan - blev etta! JS tävling avgörs." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1946.

Casey Jones: "Påskpriser i MJ-tävlingen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 10/1946 (Dansk delegation tog emot priser).

Sans-Leus: "Åka USA-tåg i stan." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1946 (Uppvisning av JS bana på Linnégatan 20, Stockholm).

Rallarjohan: "Nyheter hos JS." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 23/1947 (Nyheter och uppvisningar, lokal på Linnégatan 20 i Stockholm).

"Tåget går..." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1948, s. 22 (Förberedelser för utställning på Skansen).

Rallar-Johan: "Tåget går..." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 18/1948 (Reportage från JS [[amerikanska]] anläggning på Skansen).

"MJ-visning i Stockholm." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 25/1954, s. 11 (I JS lokaler på Majorsgatan 14/Linnégatan 20).

"Rälsingborg-Vilseleda." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 1/1955, s. 7 (Kort reportage från banan).

"Några MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975, s. 32 (JS, SMJ, ÖMJ och Arvidsjaurs MJ-klubb).

"Järnvägssällskapet, 'JS'." i Jan Jangö & Bo Holmgren: ''Järnvägshobby 1''. Stockholm: Jan Jangö AB 1976 (Klubbanläggning i [[skala 0]] och [[N]]).

[[Jan Jangö]]: "N-premiär i Leksaksmueum." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1983 (Järnvägssällskapet).

[[Jon Fast]]: "Swedish American Railroad Society." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (Historik över Järnvägssällskapet).

Anders G. Ström: "80-årsjubileum för Järnvägssällskapet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2019 (Reportage).

Anders G. Ström: "Järnvägssällskapet (JS) - en högst levande 80-åring." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020.

==Referenser - Svealand, SMJ==
"Mj-säsong året runt." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 20/1951, s. 18 (Bygge av SMJ:s anläggning på Hamngatan).

"Amerikanska modelltåg hos Ostermans." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 23/1953, s. 15 (Anläggning med [[American Flyer]] i [[skala S]], byggd av SMJ).

"Biljetter till smörgåståget." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 6/1954, s. 17 (Servering med MJ-tåg hos SMJ).

"Månadens anläggning. Stockholms största mj-bana - Adjö! (och på återseende)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (SMJ stänger på Hamngatan).

"SMJ:s pristävling." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 1/1970 (Pristävling om ny spårplan till nya lokalen på Rosenlundsgatan). 
"SMJ pristävling." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 3/1970 (Spårplanstävlingen avgjord. Vinnare en viss Thomas Tell).

Anders & [[Jan Jangö]]: "Stockholms Modelljärnvägsklubb i ny lokal." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1970 (Öppning på Rosenlundsgatan).

[[Jan Jangö]]: "SMJ invigde Farsarvet-Silen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1976.

"Ett besök på SMJ, Saxnora-Mohällarne Järnväg." i Jan Jangö & Bo Holmgren (red.): ''Järnvägshobby 1''. Stockholm: Jan Jangö AB 1976 (Reportage).

DS: "Trafikkvällar på Saxnora-Mohällarne." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1977.

[[Jan Jangö]]: "SMJ - 40-årig modelljärnvägsklubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1978.

[[Jan Jangö]]: "Ekensholmsbanan åter klar för trafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.

"Inbrott hos SMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994, s. 11.

[[Rutger Friberg]]: "60 års jubilerade SMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1998.

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: Bergslagen på Söder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010 (Reportage).

==Referenser - Svealand, Utby rallare==
Johan Stenson: "Utby rallare." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014 (MJ-klubb i Rättvik som bygger Rättvik med omnejd).

Bertil Bellander: "Utby rallare. Del 1: Hur det hela började." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023 (Utanför Rättvik). 
Bertil Bellander: "Utby rallare. Del 2: Hur det hela har fortsatt." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023. 
Bertil Bellander: "Utby rallare. Del 3: Vikarbysågen är färdig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024.

==Referenser - Svealand, ÖMJ==
"Räddad MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1970 (Östermalms MJ-klubb flyttar till Tekniska museet).

Christer Englind: "ÖMJ har flyttat!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 (Till Hamarbyhamnen).

[[Jan Jangö]]: "Östermalms MJ-klubb i Hammarbyhamnen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (Ny lokal).

Kjell Jansson: "ÖMJ mot nya öden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1988 (ÖMJ flyttar till ny adress i Hammarby, vilket blev sista lokalen).

==Referenser - Norrland==
"Några MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975, s. 32 (JS, SMJ, ÖMJ och Arvidsjaurs MJ-klubb).

"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Bergsjöns MJK, Angereds MJS, Sävar MJ-klubb samt upprop för klubb i Trollhättan och [[Smalspårsfrämjandet]]).

"Ny MJ-klubb i Skellefteå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 75 (Starten för Sollefteå Modelljärnvägsklubb. Det är svårt att skilja på städer...).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Norrlandsresan del 1. Sollefteå MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001.

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar. Ny MJ-klubb i Umeå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006 (UMJK bildas).

[[Hans Svensson]]: "Umeå modelljärnvägsförening." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2010 ([[H0]] [[tvåräls]] och [[treräls]]).

Jocke Sannagård: "En enkel till Granholmen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012 (Gävle Modelljärnvägsklubb).

Stefan Nilsson: "På besök hos SMJK - Sollefteå Modelljärnvägsklubb." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013.

Jocke Sannagård: "En bana för alla i norr." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015 (Umeå modelljärnvägsklubb, [[2R]] & [[3R]]).

Jocke Sannagård: "Den norrländska järnvägen i Långsele." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2015 (Sollefteå Modelljärnvägsklubb).

Stefan Nilsson: "Sollefteå mjk 25 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022.

Kenneth Landgren: "Årsmöte och trafikdag hos SMJK." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024.

Lennart Lundgren: "Modellprojekt på Järnvägsmuséet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2025 (Järnvägsmusei vänner bygger modelljärnväg).

==Referenser - utländska==
T. Lesch: "Finskt mj-bygge." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1955, s. 8 (Helsingfors mj-klubb, [[H0]]).

Tapio Keränen: "Helsingfors modelljärnvägsklubb." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 2/1969 ([[H0]] [[tvåräls]]).

Kaj Juul-Pedersen: "Odense Modelljerbaneklubb 20 år." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 2/1970 ([[Skala 0]] med yttre strömskena).

"JMJK 25 år." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1970 (Jyllands modelljärnvägsklubb, [[skala 0]] med yttre strömskena).

[[KB]]: "Om danska..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (DMJK fyller 50 år).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-klubbar i Norden. Horten Modelljernbaneklubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997 (i [[H0]], [[H0m]] och [[N]]).

Lars-Göran Larsson: "I Arizona och västra USA. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002 (The Central Arizona Model Railroad Club, i flera skalor). 
Lars-Göran Larsson: "På tågspaning i USA 2002. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2003 (Återbesök på The Central Arizona Model Railroad Club).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Golden Spike i Köpenhamn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006 (Stor bana i tre våningar med amerikansk förebild).

Olof Wickström: "The Model Railway Club." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010.

Olof Wickström: "Modelljärnvägsklubbar i Sverige och England." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

Rolf Brems: "Keen House - hos världens äldsta mj-klubb!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (MRC i London).

Erik Lindahl: "Modelltåg i Toronto del 1: The Model Railroad Club of Toronto." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Stor bana i [[0]] [[tvåräls]]). 
Erik Lindahl: "Modelltåg i Toronto del 2: Operating Session." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Nordamerikansk trafik). 

[[Kategori: Modelljärnvägsklubbar]]
[[Kategori: Tidskrifter]]
[[Kategori: Skala 0]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala TT]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: H0-Artiklar]]
[[Kategori: Nordamerika]]
[[Kategori: Storbritannien]]
[[Kategori: Svensk MJ]]

Tips från Mässingsjuntan

2026-07-02T18:17:10Z

Janfre:

På följande sida redovisas tips från Mässingsjuntan

Till byggare

Till konstruktörer
*Provbygg
*Styrtappar - precisionen bör inte bygga på mitt ögonmått
*Lödhål för skiktlödning
*Bestäm vilken plåt som är ytterst i hoplödda hörn.
*Fundera på hur korg, tak och underrede ska fästas. Det är bra om vagnen går att ta isär.

Storserietillverkare

2026-07-02T18:06:08Z

Janfre:

[[Tillverkare]] som producerar i industriell [[skala]], och i [[storseriemodell|längre serier]], i kontrast med "[[småserietillverkare]]". Med detta begrepp avses vanligen modelljärnvägsbranschens större tillverkare, såsom [[Roco]], [[Märklin]], [[Bachmann]], [[Hornby]] och [[Peco]] m.fl.

Storserietillverkare mellan 1950- och 1990-talen tillverkade ofta modeller som tillhandahölls i många år, ibland decennier. Dagens storserietillverkare gör oftast kortare serier med ambitionen att sälja slut dem inom ett par år.

Ranking mellan de största tyskspråkiga tillverkarna 1996:
{| class="wikitable"
!
! [[Märklin]]
! [[Roco]]
! [[LGB]]
! [[GFN]]
|-
| Omsättning (M DM) 
| 264 
| 140 
| 65 
| 57,2 
|-
| Personal 
| 1979 
| 900 
| 230 
| 200 
|-
|}

==Referenser==
[[Rutger Friberg]]: "MJ på Nürnbergmässan. Hört och hänt i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1997 (Data om storlek).

[[Kategori: MJ-termer]]
[[Kategori: Tillverkare]]
[[Kategori: Nürnbergmässan]]

SJ godsvagn litt GL

2026-07-02T17:39:59Z

Janfre: /* Historik */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
Från 1885 började SJ bygga en ny större godsfinka med korg med ram av stålprofiler och träväggar, littera '''GL'''. Fr.o.m. 1886 fick vagnarna den standardiserade underredeskonstruktionen av 1886 års modell. Vagnarna hade fyra ventilatorer och dörrar av plåt. Vagnar byggda efter 1895 fick trädörrar och en glasruta i nederkant på ventilatorerna. Vagnarna byggdes dels obromsade, dels med bromskupé (från 1892). Från 1891 blev littera '''G1'''. SJ byggde drygt 1200 vagnar av denna typ, ytterligare ca. 700 vagnar tillkom vid förstatliganden.

Även [[EJ]] byggde denna vagnstyp i många exemplar, fler banor fortsatta med denna modell även när SJ hade infört [[SJ godsvagn litt G3|G3]]. Det var främst axlarna som skilde G1 från G3, så det gick att uppgradera sin G1 till G3 med nya axlar. Det gjordes av ett antal [[EJ]], bl.a. [[TGOJ]].

Vid litterareformen 1922 blev littera '''Gm''' eller '''Gmh'''. SJ:s egna vagnar avvecklades på 1930-talet, men många vagnar från [[EJ]] kom till SJ under 1940-talet.

==Huvuddimensioner GL==
{| class="wikitable"
!
! Obromsad
! Bromskupé
|-
| [[Löb]] (m) 
| 8,30 
| 9,80 
|-
| Hjulbas (m) 
| 3,76 
| 4,30 
|-
| Lastgräns (ton) 
| 9,0 
| 8,0 
|-
| Lastlängd (m) 
| 6,95 
| 6,95 
|-
| Lastbredd (m) 
| 2,75 
| 2,75 
|-
| Sidoväggarnas höjd (m) 
| 2,08 
| 2,08 
|-
| Golvyta (m2) 
| 19,1 
| 19,1 
|-
| Rymd (m3) 
| 41,7 
| 41,7 
|-
| [[Sth]] (km/h)
| colspan="2"| ?
|-
| Broms 
| - 
| skruvbroms 
|-
| Märkning 
| SVERIGE 
| SVERIGE 
|-
|}

==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SHJ F.jpg|1000px|SHJ F.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Vagn av G1-typ från Skåne Hallands Järnväg, här littrerad F för resgodstrafik. Ursprungliga ventilatorer och dörrar. Källa Digitalt museum TEKA0159600
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:NVHJ Qo 5000.jpg|1000px|NVHJ Qo 5000]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Gmh 13161 uppkastad på [https://sv.wikipedia.org/wiki/Norsholm%E2%80%93V%C3%A4stervik%E2%80%93Hultsfreds_J%C3%A4rnv%C3%A4gar NVHJ] [[överföringstrafik|Qo 5000]] i Ankarsrum 1929. Källa Digitalt museum JvmKDAJ00175
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Gm.jpg|1000px|SJ Gm.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Gm 2163 och en till Gm i Ekenässjön på 1950-talet. Senare ventilatorer och dörrar. Källa Digitalt museum JvmKDAJ06034
|}

==Littera G1 i modell==
===Skala [[H0]]===
*[[Perl]] [[etsade byggsatser]]
*:- Katalognummer G1.13070 SJ litt G1 obromsad, bräddörr (1975)
*:- Katalognummer G1.8139 SJ litt G1 obromsad, plåtdörr (1975)
*:- Katalognummer G1.13000 SJ litt G1 bromskupé, bräddörr (1976)
*:- Katalognummer G1.8777 SJ litt G1 bromskupé, plåtdörr (1976)
*:- Katalognummer 010 SJ litt G1 obromsad, bräd/plåtdörr (1987)
*:- Katalognummer 027 SJ litt G1 bromskupé, bräd/plåtdörr (1987)
*[[HNJ Verkstad]] [[etsade byggsatser]]
*:- Katalognummer 055 HNJ litt Gm 225-400 (2004?).
*:- Katalognummer 056 HNJ litt Gm 390 bromskupé (2004?).
*:- Katalognummer 061 SJ litt Gm/Gs utan broms (2004).
*:- Katalognummer 062 SJ litt Gm/Gs med bromskupé (2004).
*:- Katalognummer 063 SJ litt Gm/Gs med bromsplattform (2004).
*:- Katalognummer 405 G1 bromshytt (2005).
*:- Katalognummer 412 NOJ litt Gm 535 utan ventiler (2006).
*:- Katalognummer 440 NOJ litt Gm (2006).
*:- Katalognummer ? G1/G3 (2012).
*:- Katalognummer 310 G1 (2013).
*:- Katalognummer 310A G1 bromskupé (2013).
*[[HNJ Verkstad]] [[resinbyggsatser]]
*:- Katalognummer ? MVJ litt G1 (2006).

==Wiki-sidor om godsvagnar==
Sammanställning över [[SJ godsvagnar]], [[EJ godsvagnar]] 
[[GDG]] (Portalsida) 
[[HNJ]] (Portalsida] 
[[SNJ]] (Portalsida) 
[[SWB - Enskild järnväg|SWB]] (Portalsida) 
[[TGOJ]] (Portalsida)

==Webreferenser - förebild==
[http://www.mrw1.se/pdf_filer/GV1912.pdf Godsvagnar 1912]

[https://www.mrw1.se/pdf_filer/Gv1931.pdf SJ godsvagnar 1931]

[https://www.historiskt.nu/rullande/sj_godsvagnar_42/vagnar_42.html SJ godsvagnar 1942]

[https://www.ekeving.se/div/rm/SJGV_1954.pdf SJ godsvagnar 1954]

[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg5.pdf Historiskt.nu: Förteckning över slutna vagnar på GDG 1946]

==Webreferenser - modell==
[https://web.archive.org/web/20100819093015/http://www.perlmodell.se/best010.htm Perlmodell.se: Godsvagn SJ litt G1 / Gm] (Perlmodell 010, från Wayback Machine).

[https://web.archive.org/web/20100819061541/http://www.perlmodell.se/best027.htm Perlmodell.se: Godsvagn SJ litt G1 / Gm] (Perlmodell 027, från Wayback Machine).

==Tryckta referenser - förebild==
[[Erik Sundström]]: "1886 års typ" i ''Svenska Godsvagnar Normalspår 1856-1956'', Gävle: Trafikverkets museer 2010, s. 54 ff.

Vincent Ahlberg: ''Bergslagernas Jänvägsaktiebolag 1872-1922.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägar 1923, s. 276.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & [[Erik Sundström]]: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

"BJ litt. Gm." i Jon Fast (red.): ''Järnvägssärtryck 2. Ritningssamling över Järnvägsmaterial.'' Göteborg: [[Skarvjärnet]] 1974 (Ritning på godsfinka).

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984, s. 171 ff.

Bertil Thulin: ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994, s. 116 ff.

Kenneth Landgren, Göte Johansson & Bengt Hammar: ''Nynäsbanan'' (SJK 64). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1996.

[[Erik Sundström]] & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar''. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016, s. 279 f, s. 289 ff.

==Tryckta förebilder - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001'', Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Utökning av svenska vagnparken." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974 ([[Perl]] G1 och G3 med och utan broms).

Bengt Frisén: "Byggtips: Litt G1 från Kleinbahn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 ([[Konvertering]] av [[Kleinbahn]]vagn). 
Bengt Frisén: "Byggtips: Underrede till G1-vagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982. 
Bengt Frisén: "Byggtips: SJ litt G1 med bromskupé." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1983. 
Bengt Frisén: "Byggtips: Flera varianter av [[Kleinbahn]]-vagnen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1983.

[[Claes Mattisson]]: "Modell av HNJ:s Gm." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 89/2004 (Recension av [[HNJ Verkstad]] 056).

[[Krister Brandt]]: "WNJ-banans cabooser." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 (G1/Gm/[[SJ godsvagn litt G3|G3]]-vagnar till WNJ).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar. Nya vagnar från HNJ Verkstad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 (YEJ H3, samt flera varianter av G1, G3 och Gs).

[[Rutger Friberg]]: "Hjulgodis från HNJ Verkstad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2007, s. 28 (Ytterligare vagnar: G1, F1, F2a och ÅmÅJ C3).

[[Claes Mattisson]]: "Återuppbyggnaden av WNJs vagnpark." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2008 (Bygge av resinvagnar: HNJ 1018, MTJ F2 och G1 med broms).

</div>
[[Kategori: Underrede m/1886]]
[[Kategori: Täckta vagnar]]
[[Kategori: G-vagnar]]
[[Kategori: Godsvagnar]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: BJ]]
[[Kategori: GDG]]
[[Kategori: HNJ]]
[[Kategori: SNJ]]
[[Kategori: SWB]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: Enskilda järnvägar]]
[[Kategori: Epok Ib]]
[[Kategori: RIV]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: HNJ Verkstad]]
[[Kategori: Perl]]
[[Kategori: Konverteringar]]

SJ godsvagn litt GL

2026-07-02T17:37:55Z

Janfre: /* Bilder */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
Från 1885 började SJ bygga en ny större godsfinka med korg med ram av stålprofiler och träväggar, littera '''GL'''. Fr.o.m. 1886 fick vagnarna den standardiserade underredeskonstruktionen av 1886 års modell. Vagnarna hade fyra ventilatorer och dörrar av plåt. Vagnar byggda efter 1895 fick trädörrar och en glasruta i nederkant på ventilatorerna. Vagnarna byggdes dels obromsade, dels med bromskupé (från 1892). Från 1891 blev littera '''G1'''. SJ byggde drygt 1200 vagnar av denna typ, ytterligare ca. 700 vagnar tillkom vid förstatliganden.

Även [[EJ]] byggde denna vagnstyp i många exemplar, fler banor fortsatta med denna modell även när SJ hade infört [[SJ godsvagn litt G3|G3]]. Det var främst axlarna som skilde G1 från G3, så det gick att uppgradera sin G1 till G3 med nya axlar. Det gjordes av ett antal [[EJ]], bl.a. [[TGOJ]].

Vid litterareformen 1922 blev littera '''Gm'''. SJ:s egna vagnar avvecklades på 1930-talet, men många vagnar från [[EJ]] kom till SJ under 1940-talet.

==Huvuddimensioner GL==
{| class="wikitable"
!
! Obromsad
! Bromskupé
|-
| [[Löb]] (m) 
| 8,30 
| 9,80 
|-
| Hjulbas (m) 
| 3,76 
| 4,30 
|-
| Lastgräns (ton) 
| 9,0 
| 8,0 
|-
| Lastlängd (m) 
| 6,95 
| 6,95 
|-
| Lastbredd (m) 
| 2,75 
| 2,75 
|-
| Sidoväggarnas höjd (m) 
| 2,08 
| 2,08 
|-
| Golvyta (m2) 
| 19,1 
| 19,1 
|-
| Rymd (m3) 
| 41,7 
| 41,7 
|-
| [[Sth]] (km/h)
| colspan="2"| ?
|-
| Broms 
| - 
| skruvbroms 
|-
| Märkning 
| SVERIGE 
| SVERIGE 
|-
|}

==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SHJ F.jpg|1000px|SHJ F.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Vagn av G1-typ från Skåne Hallands Järnväg, här littrerad F för resgodstrafik. Ursprungliga ventilatorer och dörrar. Källa Digitalt museum TEKA0159600
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:NVHJ Qo 5000.jpg|1000px|NVHJ Qo 5000]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Gmh 13161 uppkastad på [https://sv.wikipedia.org/wiki/Norsholm%E2%80%93V%C3%A4stervik%E2%80%93Hultsfreds_J%C3%A4rnv%C3%A4gar NVHJ] [[överföringstrafik|Qo 5000]] i Ankarsrum 1929. Källa Digitalt museum JvmKDAJ00175
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Gm.jpg|1000px|SJ Gm.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Gm 2163 och en till Gm i Ekenässjön på 1950-talet. Senare ventilatorer och dörrar. Källa Digitalt museum JvmKDAJ06034
|}

==Littera G1 i modell==
===Skala [[H0]]===
*[[Perl]] [[etsade byggsatser]]
*:- Katalognummer G1.13070 SJ litt G1 obromsad, bräddörr (1975)
*:- Katalognummer G1.8139 SJ litt G1 obromsad, plåtdörr (1975)
*:- Katalognummer G1.13000 SJ litt G1 bromskupé, bräddörr (1976)
*:- Katalognummer G1.8777 SJ litt G1 bromskupé, plåtdörr (1976)
*:- Katalognummer 010 SJ litt G1 obromsad, bräd/plåtdörr (1987)
*:- Katalognummer 027 SJ litt G1 bromskupé, bräd/plåtdörr (1987)
*[[HNJ Verkstad]] [[etsade byggsatser]]
*:- Katalognummer 055 HNJ litt Gm 225-400 (2004?).
*:- Katalognummer 056 HNJ litt Gm 390 bromskupé (2004?).
*:- Katalognummer 061 SJ litt Gm/Gs utan broms (2004).
*:- Katalognummer 062 SJ litt Gm/Gs med bromskupé (2004).
*:- Katalognummer 063 SJ litt Gm/Gs med bromsplattform (2004).
*:- Katalognummer 405 G1 bromshytt (2005).
*:- Katalognummer 412 NOJ litt Gm 535 utan ventiler (2006).
*:- Katalognummer 440 NOJ litt Gm (2006).
*:- Katalognummer ? G1/G3 (2012).
*:- Katalognummer 310 G1 (2013).
*:- Katalognummer 310A G1 bromskupé (2013).
*[[HNJ Verkstad]] [[resinbyggsatser]]
*:- Katalognummer ? MVJ litt G1 (2006).

==Wiki-sidor om godsvagnar==
Sammanställning över [[SJ godsvagnar]], [[EJ godsvagnar]] 
[[GDG]] (Portalsida) 
[[HNJ]] (Portalsida] 
[[SNJ]] (Portalsida) 
[[SWB - Enskild järnväg|SWB]] (Portalsida) 
[[TGOJ]] (Portalsida)

==Webreferenser - förebild==
[http://www.mrw1.se/pdf_filer/GV1912.pdf Godsvagnar 1912]

[https://www.mrw1.se/pdf_filer/Gv1931.pdf SJ godsvagnar 1931]

[https://www.historiskt.nu/rullande/sj_godsvagnar_42/vagnar_42.html SJ godsvagnar 1942]

[https://www.ekeving.se/div/rm/SJGV_1954.pdf SJ godsvagnar 1954]

[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg5.pdf Historiskt.nu: Förteckning över slutna vagnar på GDG 1946]

==Webreferenser - modell==
[https://web.archive.org/web/20100819093015/http://www.perlmodell.se/best010.htm Perlmodell.se: Godsvagn SJ litt G1 / Gm] (Perlmodell 010, från Wayback Machine).

[https://web.archive.org/web/20100819061541/http://www.perlmodell.se/best027.htm Perlmodell.se: Godsvagn SJ litt G1 / Gm] (Perlmodell 027, från Wayback Machine).

==Tryckta referenser - förebild==
[[Erik Sundström]]: "1886 års typ" i ''Svenska Godsvagnar Normalspår 1856-1956'', Gävle: Trafikverkets museer 2010, s. 54 ff.

Vincent Ahlberg: ''Bergslagernas Jänvägsaktiebolag 1872-1922.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägar 1923, s. 276.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & [[Erik Sundström]]: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

"BJ litt. Gm." i Jon Fast (red.): ''Järnvägssärtryck 2. Ritningssamling över Järnvägsmaterial.'' Göteborg: [[Skarvjärnet]] 1974 (Ritning på godsfinka).

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984, s. 171 ff.

Bertil Thulin: ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994, s. 116 ff.

Kenneth Landgren, Göte Johansson & Bengt Hammar: ''Nynäsbanan'' (SJK 64). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1996.

[[Erik Sundström]] & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar''. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016, s. 279 f, s. 289 ff.

==Tryckta förebilder - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001'', Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Utökning av svenska vagnparken." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974 ([[Perl]] G1 och G3 med och utan broms).

Bengt Frisén: "Byggtips: Litt G1 från Kleinbahn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 ([[Konvertering]] av [[Kleinbahn]]vagn). 
Bengt Frisén: "Byggtips: Underrede till G1-vagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982. 
Bengt Frisén: "Byggtips: SJ litt G1 med bromskupé." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1983. 
Bengt Frisén: "Byggtips: Flera varianter av [[Kleinbahn]]-vagnen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1983.

[[Claes Mattisson]]: "Modell av HNJ:s Gm." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 89/2004 (Recension av [[HNJ Verkstad]] 056).

[[Krister Brandt]]: "WNJ-banans cabooser." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 (G1/Gm/[[SJ godsvagn litt G3|G3]]-vagnar till WNJ).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar. Nya vagnar från HNJ Verkstad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 (YEJ H3, samt flera varianter av G1, G3 och Gs).

[[Rutger Friberg]]: "Hjulgodis från HNJ Verkstad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2007, s. 28 (Ytterligare vagnar: G1, F1, F2a och ÅmÅJ C3).

[[Claes Mattisson]]: "Återuppbyggnaden av WNJs vagnpark." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2008 (Bygge av resinvagnar: HNJ 1018, MTJ F2 och G1 med broms).

</div>
[[Kategori: Underrede m/1886]]
[[Kategori: Täckta vagnar]]
[[Kategori: G-vagnar]]
[[Kategori: Godsvagnar]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: BJ]]
[[Kategori: GDG]]
[[Kategori: HNJ]]
[[Kategori: SNJ]]
[[Kategori: SWB]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: Enskilda järnvägar]]
[[Kategori: Epok Ib]]
[[Kategori: RIV]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: HNJ Verkstad]]
[[Kategori: Perl]]
[[Kategori: Konverteringar]]

Fil:NVHJ Qo 5000.jpg

2026-07-02T17:36:11Z

Janfre: Janfre laddade upp en ny version av Fil:NVHJ Qo 5000.jpg

Överföringstrafik

2026-07-02T17:25:45Z

Janfre: /* Överföringsvagnar */

Med överföringstrafik avses i detta sammanhang att transportera fordon med en [[spårvidd]] på en järnväg med en annan spårvidd.

==Bakgrund==
När smalspåriga järnvägar byggdes uppstod behovet av att överföra laster mellan spårvidderna. Under 1800-talet gjordes detta med omlastning för hand, och löneläget var sådant att det inte medförde några ohanterliga kostnader. När man efter sekelskiftet 1900 ökade trafiken med tankvagnar och träkolstransporter, uppstod ett behov av att slippa omlastning mellan spårvidderna. Framför allt handlade det om att få fram [[normalspår]]iga vagnar på [[smalspår]]iga järnvägar.

==Lösningar för överföringstrafik==
I Europa utkristalliserade sig två lösningar tidigt:
* Överföringstrallor (även kända som rullbockar), som med gafflar stöder direkt på den normalspåriga vagnens hjulaxlar. Till fördelarna hör att normalspårsvagnarna inte kommer så högt, till nackdelarna hör att det är svårt att ordna med bromsar och att det inte går att transportera treaxliga vagnar och vagnar med korta boggier på överföringstrallor. Trallorna kopplas med stångkoppel eller direkt med normalspårsvagnarnas koppel.
* Överföringsvagnar (även kända som grodor eller transportörer), som har en ram som man ställer normalspårsvagnen på. Dessa blir högre än trallorna, men kan hantera de flesta normalspårsvagnar och kan förses med broms. Överföringsvagnar kopplades oftast med stångkoppel.

Den s.k. [[lastprofil]]en (d.v.s. vilken höjd och bredd fordonen får ha) är normalt mindre på smalspårsbanor än på normalspårsbanor. För att kunna överföra normalspårsvagnar måste [[fria rummet]] därför utvidgas, i regel mer än för normalspår (eftersom upplastade normalspårsvagnar kommer högre). Detta innebar kostnader för smalspårsbanorna, som ibland införde begränsningar på att överföringstrafik inte fick gå på hela banan eller på hur höga de överförda vagnarna fick vara.

===Överföringstrallor===
I Sverige var inte överföringstrallor så vanligt, Det var endast [http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/dhj/dhj.html DHJ] i Dannemora (1902) och [https://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A5ng%C3%A5dalsbanan ÖCJ] i Åtvidaberg (1906) som fick trafiktillstånd. DHJ övergick tidigt till överföringsvagnar, men i Åtvidaberg fanns trallorna kvar tills smalspårstrafiken upphörde 1964. I Åtvidaberg användes en smalspårig koppelvagn med buffertar och normalspårskoppel i ena änden för att koppla normalspårsvagnarna. Trallorna i Åtvidaberg fick endast användas inom stationsområdet, men det finns i uppgifter att de använts på längre sträckor (till Falerum), då med [[sth]] 20 km/h.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Åtvidaberg överföringstrallor.png|Åtvidaberg överföringstrallor]]
|-
| class="imageCaption" | Överföringstrallor i lastningsgropen på Åtvidabergs station. Utanför trallorna syns normalspårsskenorna. Foto B. Kindvall, Samlingsportalen Jvm.KDAA16202
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Vagnar på överföringstrallor.png|Vagnar på överföringstrallor]]
|-
| class="imageCaption" | Normalspårsvagnar på överföringstrallor på Åtvidabergs station, sannolikt 1950-tal. Foto B. Kindvall, Samlingsportalen Jvm.KDAA16203
|}

===Överföringsvagnar===
Standardlösningen i Sverige blev i stället överföringsvagnar. [http://www.historiskt.nu/smalsp/nklj/nklj.html NKlJ] började med överföringsvagnar på linjen Finnshyttan-Hagfors 1908, främst för träkolstransporter. Denna lösning kom sedan användas av många smalspårsbanor efterhand som de hade möjligheter att göra investeringen i överföringsvagnar och utvidgning av [[fria rummet]]. Allt eftersom de normalspåriga godsvagnarna blev större beställdes längre överföringsvagnar. Utbyggnaden av överföringstrafik fortsatte när SJ hade övertagit många smalspårsbanor under 1940-talet, i strävan att reducera trafikkostnaderna. SJ kom att standardisera överföringsvagnarna till '''Q37p''' för [[891 mm]] [[spårvidd]] och '''Q37t''' för [[1067 mm]]. Dessa levererades i ansenliga mängder mellan 1943 och 1957. 1961 uppger SJ att [[vagnslaster]] på normalspårsvagnar kan nå alla delar av SJ:s återstående smalspårsnät.

Överföringstrafiken med normalspårsvagnar på smalspår försvann sedan i takt med att smalspårsbanorna avvecklades 1958-1991. Idag är endast Roslagsbanan kvar, och där bedrivs sedan 1977 ingen godstrafik.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:ULB Qo 302.jpg|ULB Qo 302]]
|-
| class="imageCaption" | [http://www.historiskt.nu/smalsp/ulb/ulb.htm ULB] Qo 302, leveransfoto från Nohab 1929. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ02344
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:NVHJ Qo 5000.jpg|1000px|NVHJ Qo 5000]]
|-
| class="imageCaption" | [https://sv.wikipedia.org/wiki/Norsholm%E2%80%93V%C3%A4stervik%E2%80%93Hultsfreds_J%C3%A4rnv%C3%A4gar NVHJ] Qo 5000 lastad med [[SJ godsvagn litt Gm|SJ Gmh]] 13161 i Ankarsrum 1929. Notera stångkopplen. Källa Digitalt museum JvmKDAJ00175
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Q37p 300015.jpg|SJ Q37p 300015]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Q37p 300015 lastad med [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|SJ Or]] 39358 med kolskrov i Kalmar Västra på 1940-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ02344
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Skara 70-tal.jpg|Skara 70-tal]]
|-
| class="imageCaption" | SJ [[SJ godsvagn litt Ore|Os]] och [[SJ godsvagn litt Oe|Oms]] på fyra Q37p i Skara på 1970-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ04933
|}

===Smalspår på normalspår===
När SJ blev ägare till smalspårsbanor på skilda håll i landet, uppstod också ett behov en rationell hantering av [[rullande materiel]], såväl avseende omfördelning mellan olika smalspårsbanor som vid revisioner. För att kunna transportera smalspårsfordon på normalspårsnätet skaffade SJ ett antal överföringsvagnar litt '''Q37''' fr.o.m. 1944, som främst använts i detta syfte, och för nyleveranser av fordon.

Normalspåriga överföringsvagnar Q37 har också använts i begränsad omfattning för kommersiell trafik. Ett exempel är leveransen av motorvagnståg från ASJ till de Colombianska järnvägarna. Dessa gick på överföringsvagn från fabrken i Tannefors utanför Linköping till lämplig hamn, sannolikt Göteborg.

När behovet av överföringsvagnarna minskade i samband med avvecklingen av smalspårsbanorna fick de nya sporadiska trafikuppgifter som djuplastningsvagnar för skrymmande gods.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Q37.png|SJ Q37]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Q37 i Åtvidaberg 1956, förflyttning av SJ YCo5p 808 till Västergötland. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ00455
|}

==Överföringstrafik i modell==
===Skala [[H0]]===
*På 1960-talet producerade [[Zeuke]]/Herr en överföringsvagn för [[H0m]].
*[[Bemo]] har sedan många år överföringstrallor för [[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]] och [[H0m]], katalognummer 2010 600, 2210 600, 2010 800, 2010 802, 2210 800, 2210 802.
*1981 släppte [[Bemo]] en normalspårig överföringsvagn för smalspårsfordon.
*[[Weinert]] har överföringstrallor i byggsats, katalognummer 6258 ([[H0m]]), 6058 ([[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]]).
*1989 släppte [[Liliput]] en överföringsvagn för [[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]] som färdigmodell, som har kommit i några serier sedan dess. Katalognummer L291904, L291905, L291906, L291907, L291909.
*2004 släppte [[Weinert]] en överföringsvagn som byggsats i mässingsgjutgods, katalognummer 6235 ([[H0m]] tryckluftbroms), 6242 ([[H0m]] vakuumbroms), 6035 ([[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]] tryckluftbroms), 6042 ([[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]] vakuumbroms).
*2007 släppte [[Dekaler & etsat]] en SJ Q37p för [[H0n3]] som [[Byggsatser i etsad metall|byggsats i etsad mässing]].
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Byggsvenskt Q37p.JPG|Byggsvenskt Q37p]]
|-
| class="imageCaption" | Byggsats till SJ Q37p från Dekaler & Etsat/Byggsvenskt. Foto Ola Ahlström
|}
*[[Veit Modellbau]] har en överföringsvagn som färdigmodell för [[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]], katalognummer 76020.
*2009 släppte [[Roco]] ett trepack med överföringsvagnar för [[H0e]] i [[zinkgjutgods]], katalognummer 34595. 2020 släpptes ett tvåpack, 34067.
*2019 släppte [[Vagnverkstaden]] en SJ Q37p för [[H0n3]] som [[etsad byggsats]], som en del av plåt 2.
*2023 släppte [[VVA]] en SJ Q37 i [[H0]] som [[etsad byggsats]], katalognummer 2070.

===[[Skala 0]]===
*[[Peter Herrmann]] har haft byggsatser i mässingsgjutgods av överföringstrallor i [[0e 016,5 0n30|0e]].
*[[Henke]] har byggsatser i mässingsgjutgods av överföringstrallor i [[0e 016,5 0n30|0e]].
*[[Henke]] har haft en modell av en "Sächsische Rollwagen" i [[0e 016,5 0n30|0e]] som [[plastbyggsats]].
*[http://www.lmtag.se/index.html Landala modelltåg] har producerat en [[etsad byggsats]] av en littera Q37p, för [[0e 016,5 0n30|0e]] eller [[019,8|0n3s]].
*Tyska Schnellenkamp släppte en överföringsvagn i [[zinkgjutgods]] för [[0m]] 2020

===Skala [[G]]===
*Train-Line 45 erbjuder överföringsvagnar, katalognummer 3247400, 3047200.
*2022 släppte [[LGB]] överföringstrallor för [[IIm]], katalognummer 48180.

===Skala [[Nm]]===
*Lemiso har överföringsvagnar i [[Nm]], och överföringsvagnar för Nm på normalspår [[N]].

==Andra wiki-sidor om smalspår==
[[Smalspår]] 
[[Svenskt smalspår]] 
[[Svenska lok#Lokartiklar smalspår|Smalspårslok]]

==Webreferenser - förebild==
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=230722 Järnvägshistoriskt forum: Rullbockar i Åtvidaberg] (Bilder).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=222848 Järnvägshistoriskt forum: Q37p och dito "t": Leveransår?] (Leveranser av Q37p/t).

==Webreferenser - modell==
[http://www.jagsttalbahn-modelle.de/fahrzeuge/rollbock/bemo-rollbock/bemo-rollbock.html jagsttalbahn-modelle: Bemo Rollbock] (På tyska).

[https://www.lemiso.de/de/Spur-N--1-160-/Schmalspur-Nm/bahnen-im-harz/gueterwagen/Gueterwagen--Nm-HSB-DR-Rollwagen.html Lemiso.de: Rollwagen Nm] (Lemisos överföringsvagn [[Nm]]).

[https://www.lemiso.de/de/Spur-N--1-160-/Schmalspur-Nm/transportwagen/ Lemiso.de: Transportwagen] (Lemisos överföringsvagnar för smalspår Nm på normalspår N).

[http://kesti.ch/modellbauin0/rollboecke-der-jagsttalbahn-.html Modellbau in 0 und 0e: Bausatz der Rollböcke von der Jagsttalbahn] (På tyska).

[https://www.roco.cc/en/product/246259-0-0-0-0-0-0-001003-0/products.html Roco.at: 34067] (Rocos överföringsvagnar).

[https://www.spurnull-magazin.de/neuheiten/wagen/rollwagen-von-schnellenkamp/ Spur Null Magazin: Rollwagen von Schnellenkamp] (Överföringsvagn i [[0m]]).

[https://www.youtube.com/watch?v=MQlcaqcIWfI YouTube: H0e Rollwagen beladen] (Lastning av överföringsvagnar i H0e). 
[https://www.youtube.com/watch?v=9HmkN66ujFA YouTube: Rollwagen entladen H0e] (Lossning av överföringsvagnar).

==Tryckta referenser - förebild==
[[Lars Olov Karlsson]]: "Förebild & modell. Överföringsvagnar. Ny möjligheter på smala spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2021.

Karl Modin: "Rullande termos." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1951 (Utveckling av godsvagnar, bl.a. överföringsvagnar och frysvagnar).

Trafikbyrån: ''SJ Godståg 1961.'' Stockholm: författaren 1961 (Riktar sig till godskunder).

Lennart Karlsson: "Överföringsbangårdar i verkligheten..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 14/1982 (Kort översikt).

Stig Svallhammar: "Utan stångkoppel..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 15/1982 (Koppling av överföringsvagnar med normalspårsvagnarnas drag- och stötinrättningar).

Göran Engström: "Transportör." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 15/1982 (Ritning på [http://www.historiskt.nu/smalsp/bkb/bkb.html BKB]:s första överföringsvagnar littera Qo från 1911, [[1067 mm]]).

Erik Sundström: "Lite historik. Äldre överföringsvagnar. Del 1." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 16/1982 (Överföringstrallor, ritning på DHJ 221-225, [[891 mm]]). 
Erik Sundström: "Lite historik. Äldre överföringsvagnar. Del 2." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 17/1982 (Överföringsvagnar, ritning på [http://www.historiskt.nu/smalsp/nklj/nklj_snabbfakta.html UHB] Qo 0491-0500, [[891 mm]]).

Peter Löf: "Ny smalspårig godsvagnstyp på NKlJ (Q37K)." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 44/1990 (Kortade överföringsvagnar för överföring av boggivagnar, ritning).

Niklas Adell & Per-Olov Brännlund: ''Östra Centralbanan Linköping-Hultsfred.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1999, s. 246 (Överföringstrallorna i Åtvidaberg).

Erik Sundström: "Överföringsvagnar för smalspårsfordon. SJ littera Q37." i ''Svenska Godsvagnar Normalspår 1856-1956.'' Gävle: Trafikverkets museer 2010, s. 252f.

Björn Edman: ”Stubbemåla. En ovanlig plats i den svenska järnvägshistorien.” i ''[[Tåg]]'' nr 6/2024 (Överföringstrafik och [[vagnbjörn]]ar Kalmar-Mönsterås bruk 1958-1973).

==Tryckta referenser - modell==
"Nytt för tåganläggningen: välj mellan två spår i skala H0." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 7/1963, s. 7 ([[Ånglok]] och överföringsvagn i [[H0m]] från [[Zeuke]]).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Smalspårsnytt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1981 (RhB Ge 4/4, kylvagn och normalspårig överföringsvagn från [[Bemo]]).

Lennart Karlsson: "Överföringsvagnar - ...och i modell!" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 14/1982 ([[Scratchbygge|Scratchbygge]] av överföringsvagn i [[H0]]).

Lars Torsner: "Byggtips. Överföringsvagn i H0n3." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 17/1982 ([[Scratchbygge|Scratchbygge]] av överföringsvagn i [[H0n3]]).

Ulf Smedbo: "Liliputs överföringsvagn." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 40/1989 (Recension).

[[LOK]]: "Smalspårsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1996, s. 74 (Överföringsvagn och resgodsvagn från [[Liliput]]).

Tobias Ljung: "Q37p och Q12 i [[skala 0|skala 1:45]]." i Göran Tholin (red.): ''Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002.'' Stockholm: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003 (Konvertering av Henkes överföringsvagn till Q37p).

Mats Dahlström: "Weinert överföringsvagn." ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 88/2004, s 20 (Recension och konvertering till [[H0n3]]).

Mats Dahlström: "Dekaler & Etsat Q37p." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 99/2007 (Recension).

Rutger Friberg: "Överföringsvagnar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009, s. 17 (Notis om överföringsvagnar från Roco för [[H0e]]).

Stig Bergström: "Litt Q37p. En överföringsvagn i nollan." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 143/2018 ([[Scratchbygge]] av överföringsvagn i [[skala 0]] med hemetsade detaljer).

"Tyskt smalspår i 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2021, s. 16 (Smalspårig Köf och överföringsvagnar från Lemiso, [[Nm]]).

Lars Olov Karlsson: "Förebild & modell. Överföringsvagnar. Ny möjligheter på smala spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2021 (Redovisning av vissa modeller av överföringsvagnar).

”Rollböcke für die Gartenbahn.” i ''[[MIBA]]'' nr 10/2022, s. 81 (Från [[LGB]]).

[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Smalspår]]
[[Kategori: Godsvagnar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: NKlJ]]
[[Kategori: SRJ]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Tyskland]]
[[Kategori: Österrike]]
[[Kategori: 802 mm]]
[[Kategori: 891 mm]]
[[Kategori: 1067 mm]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Epok IVa]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Skala G]]
[[Kategori: Skala 0m]]
[[Kategori: Skala 019,8]]
[[Kategori: Skala 0e]]
[[Kategori: Skala H0m]]
[[Kategori: Skala H0n3]]
[[Kategori: Skala H0e]]
[[Kategori: Skala Nn3 Nm]]
[[Kategori: Bemo]]
[[Kategori: Byggsvenskt]]
[[Kategori: Liliput]]
[[Kategori: LGB]]
[[Kategori: Roco]]
[[Kategori: Vagnverkstaden]]
[[Kategori: VVA]]
[[Kategori: Weinert]]
[[Kategori: Zeuke]]

SJ godsvagn litt GL

2026-07-02T04:18:06Z

Janfre: /* Bilder */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
Från 1885 började SJ bygga en ny större godsfinka med korg med ram av stålprofiler och träväggar, littera '''GL'''. Fr.o.m. 1886 fick vagnarna den standardiserade underredeskonstruktionen av 1886 års modell. Vagnarna hade fyra ventilatorer och dörrar av plåt. Vagnar byggda efter 1895 fick trädörrar och en glasruta i nederkant på ventilatorerna. Vagnarna byggdes dels obromsade, dels med bromskupé (från 1892). Från 1891 blev littera '''G1'''. SJ byggde drygt 1200 vagnar av denna typ, ytterligare ca. 700 vagnar tillkom vid förstatliganden.

Även [[EJ]] byggde denna vagnstyp i många exemplar, fler banor fortsatta med denna modell även när SJ hade infört [[SJ godsvagn litt G3|G3]]. Det var främst axlarna som skilde G1 från G3, så det gick att uppgradera sin G1 till G3 med nya axlar. Det gjordes av ett antal [[EJ]], bl.a. [[TGOJ]].

Vid litterareformen 1922 blev littera '''Gm'''. SJ:s egna vagnar avvecklades på 1930-talet, men många vagnar från [[EJ]] kom till SJ under 1940-talet.

==Huvuddimensioner GL==
{| class="wikitable"
!
! Obromsad
! Bromskupé
|-
| [[Löb]] (m) 
| 8,30 
| 9,80 
|-
| Hjulbas (m) 
| 3,76 
| 4,30 
|-
| Lastgräns (ton) 
| 9,0 
| 8,0 
|-
| Lastlängd (m) 
| 6,95 
| 6,95 
|-
| Lastbredd (m) 
| 2,75 
| 2,75 
|-
| Sidoväggarnas höjd (m) 
| 2,08 
| 2,08 
|-
| Golvyta (m2) 
| 19,1 
| 19,1 
|-
| Rymd (m3) 
| 41,7 
| 41,7 
|-
| [[Sth]] (km/h)
| colspan="2"| ?
|-
| Broms 
| - 
| skruvbroms 
|-
| Märkning 
| SVERIGE 
| SVERIGE 
|-
|}

==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SHJ F.jpg|1000px|SHJ F.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Vagn av G1-typ från Skåne Hallands Järnväg, här littrerad F för resgodstrafik. Ursprungliga ventilatorer och dörrar. Källa Digitalt museum TEKA0159600
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:NVHJ Qo 5000.jpg|NVHJ Qo 5000]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Gmh 13161 uppkastad på [https://sv.wikipedia.org/wiki/Norsholm%E2%80%93V%C3%A4stervik%E2%80%93Hultsfreds_J%C3%A4rnv%C3%A4gar NVHJ] [[överföringstrafik|Qo 5000]] i Ankarsrum 1929. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ02344
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Gm.jpg|1000px|SJ Gm.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Gm 2163 och en till Gm i Ekenässjön på 1950-talet. Senare ventilatorer och dörrar. Källa Digitalt museum JvmKDAJ06034
|}

==Littera G1 i modell==
===Skala [[H0]]===
*[[Perl]] [[etsade byggsatser]]
*:- Katalognummer G1.13070 SJ litt G1 obromsad, bräddörr (1975)
*:- Katalognummer G1.8139 SJ litt G1 obromsad, plåtdörr (1975)
*:- Katalognummer G1.13000 SJ litt G1 bromskupé, bräddörr (1976)
*:- Katalognummer G1.8777 SJ litt G1 bromskupé, plåtdörr (1976)
*:- Katalognummer 010 SJ litt G1 obromsad, bräd/plåtdörr (1987)
*:- Katalognummer 027 SJ litt G1 bromskupé, bräd/plåtdörr (1987)
*[[HNJ Verkstad]] [[etsade byggsatser]]
*:- Katalognummer 055 HNJ litt Gm 225-400 (2004?).
*:- Katalognummer 056 HNJ litt Gm 390 bromskupé (2004?).
*:- Katalognummer 061 SJ litt Gm/Gs utan broms (2004).
*:- Katalognummer 062 SJ litt Gm/Gs med bromskupé (2004).
*:- Katalognummer 063 SJ litt Gm/Gs med bromsplattform (2004).
*:- Katalognummer 405 G1 bromshytt (2005).
*:- Katalognummer 412 NOJ litt Gm 535 utan ventiler (2006).
*:- Katalognummer 440 NOJ litt Gm (2006).
*:- Katalognummer ? G1/G3 (2012).
*:- Katalognummer 310 G1 (2013).
*:- Katalognummer 310A G1 bromskupé (2013).
*[[HNJ Verkstad]] [[resinbyggsatser]]
*:- Katalognummer ? MVJ litt G1 (2006).

==Wiki-sidor om godsvagnar==
Sammanställning över [[SJ godsvagnar]], [[EJ godsvagnar]] 
[[GDG]] (Portalsida) 
[[HNJ]] (Portalsida] 
[[SNJ]] (Portalsida) 
[[SWB - Enskild järnväg|SWB]] (Portalsida) 
[[TGOJ]] (Portalsida)

==Webreferenser - förebild==
[http://www.mrw1.se/pdf_filer/GV1912.pdf Godsvagnar 1912]

[https://www.mrw1.se/pdf_filer/Gv1931.pdf SJ godsvagnar 1931]

[https://www.historiskt.nu/rullande/sj_godsvagnar_42/vagnar_42.html SJ godsvagnar 1942]

[https://www.ekeving.se/div/rm/SJGV_1954.pdf SJ godsvagnar 1954]

[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg5.pdf Historiskt.nu: Förteckning över slutna vagnar på GDG 1946]

==Webreferenser - modell==
[https://web.archive.org/web/20100819093015/http://www.perlmodell.se/best010.htm Perlmodell.se: Godsvagn SJ litt G1 / Gm] (Perlmodell 010, från Wayback Machine).

[https://web.archive.org/web/20100819061541/http://www.perlmodell.se/best027.htm Perlmodell.se: Godsvagn SJ litt G1 / Gm] (Perlmodell 027, från Wayback Machine).

==Tryckta referenser - förebild==
[[Erik Sundström]]: "1886 års typ" i ''Svenska Godsvagnar Normalspår 1856-1956'', Gävle: Trafikverkets museer 2010, s. 54 ff.

Vincent Ahlberg: ''Bergslagernas Jänvägsaktiebolag 1872-1922.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägar 1923, s. 276.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & [[Erik Sundström]]: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

"BJ litt. Gm." i Jon Fast (red.): ''Järnvägssärtryck 2. Ritningssamling över Järnvägsmaterial.'' Göteborg: [[Skarvjärnet]] 1974 (Ritning på godsfinka).

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984, s. 171 ff.

Bertil Thulin: ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994, s. 116 ff.

Kenneth Landgren, Göte Johansson & Bengt Hammar: ''Nynäsbanan'' (SJK 64). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1996.

[[Erik Sundström]] & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar''. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016, s. 279 f, s. 289 ff.

==Tryckta förebilder - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001'', Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Utökning av svenska vagnparken." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974 ([[Perl]] G1 och G3 med och utan broms).

Bengt Frisén: "Byggtips: Litt G1 från Kleinbahn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 ([[Konvertering]] av [[Kleinbahn]]vagn). 
Bengt Frisén: "Byggtips: Underrede till G1-vagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982. 
Bengt Frisén: "Byggtips: SJ litt G1 med bromskupé." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1983. 
Bengt Frisén: "Byggtips: Flera varianter av [[Kleinbahn]]-vagnen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1983.

[[Claes Mattisson]]: "Modell av HNJ:s Gm." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 89/2004 (Recension av [[HNJ Verkstad]] 056).

[[Krister Brandt]]: "WNJ-banans cabooser." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 (G1/Gm/[[SJ godsvagn litt G3|G3]]-vagnar till WNJ).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar. Nya vagnar från HNJ Verkstad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 (YEJ H3, samt flera varianter av G1, G3 och Gs).

[[Rutger Friberg]]: "Hjulgodis från HNJ Verkstad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2007, s. 28 (Ytterligare vagnar: G1, F1, F2a och ÅmÅJ C3).

[[Claes Mattisson]]: "Återuppbyggnaden av WNJs vagnpark." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2008 (Bygge av resinvagnar: HNJ 1018, MTJ F2 och G1 med broms).

</div>
[[Kategori: Underrede m/1886]]
[[Kategori: Täckta vagnar]]
[[Kategori: G-vagnar]]
[[Kategori: Godsvagnar]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: BJ]]
[[Kategori: GDG]]
[[Kategori: HNJ]]
[[Kategori: SNJ]]
[[Kategori: SWB]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: Enskilda järnvägar]]
[[Kategori: Epok Ib]]
[[Kategori: RIV]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: HNJ Verkstad]]
[[Kategori: Perl]]
[[Kategori: Konverteringar]]

SJ godsvagn litt GL

2026-07-02T04:14:56Z

Janfre: /* Bilder */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
Från 1885 började SJ bygga en ny större godsfinka med korg med ram av stålprofiler och träväggar, littera '''GL'''. Fr.o.m. 1886 fick vagnarna den standardiserade underredeskonstruktionen av 1886 års modell. Vagnarna hade fyra ventilatorer och dörrar av plåt. Vagnar byggda efter 1895 fick trädörrar och en glasruta i nederkant på ventilatorerna. Vagnarna byggdes dels obromsade, dels med bromskupé (från 1892). Från 1891 blev littera '''G1'''. SJ byggde drygt 1200 vagnar av denna typ, ytterligare ca. 700 vagnar tillkom vid förstatliganden.

Även [[EJ]] byggde denna vagnstyp i många exemplar, fler banor fortsatta med denna modell även när SJ hade infört [[SJ godsvagn litt G3|G3]]. Det var främst axlarna som skilde G1 från G3, så det gick att uppgradera sin G1 till G3 med nya axlar. Det gjordes av ett antal [[EJ]], bl.a. [[TGOJ]].

Vid litterareformen 1922 blev littera '''Gm'''. SJ:s egna vagnar avvecklades på 1930-talet, men många vagnar från [[EJ]] kom till SJ under 1940-talet.

==Huvuddimensioner GL==
{| class="wikitable"
!
! Obromsad
! Bromskupé
|-
| [[Löb]] (m) 
| 8,30 
| 9,80 
|-
| Hjulbas (m) 
| 3,76 
| 4,30 
|-
| Lastgräns (ton) 
| 9,0 
| 8,0 
|-
| Lastlängd (m) 
| 6,95 
| 6,95 
|-
| Lastbredd (m) 
| 2,75 
| 2,75 
|-
| Sidoväggarnas höjd (m) 
| 2,08 
| 2,08 
|-
| Golvyta (m2) 
| 19,1 
| 19,1 
|-
| Rymd (m3) 
| 41,7 
| 41,7 
|-
| [[Sth]] (km/h)
| colspan="2"| ?
|-
| Broms 
| - 
| skruvbroms 
|-
| Märkning 
| SVERIGE 
| SVERIGE 
|-
|}

==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SHJ F.jpg|1000px|SHJ F.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Vagn av G1-typ från Skåne Hallands Järnväg, här littrerad F för resgodstrafik. Ursprungliga ventilatorer och dörrar. Källa Digitalt museum TEKA0159600
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:NVHJ Qo 5000.jpg|NVHJ Qo 5000]]
|-
| class="imageCaption" | [https://sv.wikipedia.org/wiki/Norsholm%E2%80%93V%C3%A4stervik%E2%80%93Hultsfreds_J%C3%A4rnv%C3%A4gar NVHJ] Qo 5000 lastad med [[SJ godsvagn litt Gm|SJ Gmh]] 13161 i Ankarsrum 1929. Notera stångkopplen. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ02344
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Gm.jpg|1000px|SJ Gm.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Gm 2163 och en till Gm i Ekenässjön på 1950-talet. Senare ventilatorer och dörrar. Källa Digitalt museum JvmKDAJ06034
|}

==Littera G1 i modell==
===Skala [[H0]]===
*[[Perl]] [[etsade byggsatser]]
*:- Katalognummer G1.13070 SJ litt G1 obromsad, bräddörr (1975)
*:- Katalognummer G1.8139 SJ litt G1 obromsad, plåtdörr (1975)
*:- Katalognummer G1.13000 SJ litt G1 bromskupé, bräddörr (1976)
*:- Katalognummer G1.8777 SJ litt G1 bromskupé, plåtdörr (1976)
*:- Katalognummer 010 SJ litt G1 obromsad, bräd/plåtdörr (1987)
*:- Katalognummer 027 SJ litt G1 bromskupé, bräd/plåtdörr (1987)
*[[HNJ Verkstad]] [[etsade byggsatser]]
*:- Katalognummer 055 HNJ litt Gm 225-400 (2004?).
*:- Katalognummer 056 HNJ litt Gm 390 bromskupé (2004?).
*:- Katalognummer 061 SJ litt Gm/Gs utan broms (2004).
*:- Katalognummer 062 SJ litt Gm/Gs med bromskupé (2004).
*:- Katalognummer 063 SJ litt Gm/Gs med bromsplattform (2004).
*:- Katalognummer 405 G1 bromshytt (2005).
*:- Katalognummer 412 NOJ litt Gm 535 utan ventiler (2006).
*:- Katalognummer 440 NOJ litt Gm (2006).
*:- Katalognummer ? G1/G3 (2012).
*:- Katalognummer 310 G1 (2013).
*:- Katalognummer 310A G1 bromskupé (2013).
*[[HNJ Verkstad]] [[resinbyggsatser]]
*:- Katalognummer ? MVJ litt G1 (2006).

==Wiki-sidor om godsvagnar==
Sammanställning över [[SJ godsvagnar]], [[EJ godsvagnar]] 
[[GDG]] (Portalsida) 
[[HNJ]] (Portalsida] 
[[SNJ]] (Portalsida) 
[[SWB - Enskild järnväg|SWB]] (Portalsida) 
[[TGOJ]] (Portalsida)

==Webreferenser - förebild==
[http://www.mrw1.se/pdf_filer/GV1912.pdf Godsvagnar 1912]

[https://www.mrw1.se/pdf_filer/Gv1931.pdf SJ godsvagnar 1931]

[https://www.historiskt.nu/rullande/sj_godsvagnar_42/vagnar_42.html SJ godsvagnar 1942]

[https://www.ekeving.se/div/rm/SJGV_1954.pdf SJ godsvagnar 1954]

[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg5.pdf Historiskt.nu: Förteckning över slutna vagnar på GDG 1946]

==Webreferenser - modell==
[https://web.archive.org/web/20100819093015/http://www.perlmodell.se/best010.htm Perlmodell.se: Godsvagn SJ litt G1 / Gm] (Perlmodell 010, från Wayback Machine).

[https://web.archive.org/web/20100819061541/http://www.perlmodell.se/best027.htm Perlmodell.se: Godsvagn SJ litt G1 / Gm] (Perlmodell 027, från Wayback Machine).

==Tryckta referenser - förebild==
[[Erik Sundström]]: "1886 års typ" i ''Svenska Godsvagnar Normalspår 1856-1956'', Gävle: Trafikverkets museer 2010, s. 54 ff.

Vincent Ahlberg: ''Bergslagernas Jänvägsaktiebolag 1872-1922.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägar 1923, s. 276.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & [[Erik Sundström]]: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

"BJ litt. Gm." i Jon Fast (red.): ''Järnvägssärtryck 2. Ritningssamling över Järnvägsmaterial.'' Göteborg: [[Skarvjärnet]] 1974 (Ritning på godsfinka).

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984, s. 171 ff.

Bertil Thulin: ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994, s. 116 ff.

Kenneth Landgren, Göte Johansson & Bengt Hammar: ''Nynäsbanan'' (SJK 64). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1996.

[[Erik Sundström]] & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar''. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016, s. 279 f, s. 289 ff.

==Tryckta förebilder - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001'', Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Utökning av svenska vagnparken." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974 ([[Perl]] G1 och G3 med och utan broms).

Bengt Frisén: "Byggtips: Litt G1 från Kleinbahn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 ([[Konvertering]] av [[Kleinbahn]]vagn). 
Bengt Frisén: "Byggtips: Underrede till G1-vagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982. 
Bengt Frisén: "Byggtips: SJ litt G1 med bromskupé." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1983. 
Bengt Frisén: "Byggtips: Flera varianter av [[Kleinbahn]]-vagnen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1983.

[[Claes Mattisson]]: "Modell av HNJ:s Gm." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 89/2004 (Recension av [[HNJ Verkstad]] 056).

[[Krister Brandt]]: "WNJ-banans cabooser." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 (G1/Gm/[[SJ godsvagn litt G3|G3]]-vagnar till WNJ).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar. Nya vagnar från HNJ Verkstad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 (YEJ H3, samt flera varianter av G1, G3 och Gs).

[[Rutger Friberg]]: "Hjulgodis från HNJ Verkstad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2007, s. 28 (Ytterligare vagnar: G1, F1, F2a och ÅmÅJ C3).

[[Claes Mattisson]]: "Återuppbyggnaden av WNJs vagnpark." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2008 (Bygge av resinvagnar: HNJ 1018, MTJ F2 och G1 med broms).

</div>
[[Kategori: Underrede m/1886]]
[[Kategori: Täckta vagnar]]
[[Kategori: G-vagnar]]
[[Kategori: Godsvagnar]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: BJ]]
[[Kategori: GDG]]
[[Kategori: HNJ]]
[[Kategori: SNJ]]
[[Kategori: SWB]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: Enskilda järnvägar]]
[[Kategori: Epok Ib]]
[[Kategori: RIV]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: HNJ Verkstad]]
[[Kategori: Perl]]
[[Kategori: Konverteringar]]

Överföringstrafik

2026-07-02T04:14:14Z

Janfre: /* Överföringsvagnar */

Med överföringstrafik avses i detta sammanhang att transportera fordon med en [[spårvidd]] på en järnväg med en annan spårvidd.

==Bakgrund==
När smalspåriga järnvägar byggdes uppstod behovet av att överföra laster mellan spårvidderna. Under 1800-talet gjordes detta med omlastning för hand, och löneläget var sådant att det inte medförde några ohanterliga kostnader. När man efter sekelskiftet 1900 ökade trafiken med tankvagnar och träkolstransporter, uppstod ett behov av att slippa omlastning mellan spårvidderna. Framför allt handlade det om att få fram [[normalspår]]iga vagnar på [[smalspår]]iga järnvägar.

==Lösningar för överföringstrafik==
I Europa utkristalliserade sig två lösningar tidigt:
* Överföringstrallor (även kända som rullbockar), som med gafflar stöder direkt på den normalspåriga vagnens hjulaxlar. Till fördelarna hör att normalspårsvagnarna inte kommer så högt, till nackdelarna hör att det är svårt att ordna med bromsar och att det inte går att transportera treaxliga vagnar och vagnar med korta boggier på överföringstrallor. Trallorna kopplas med stångkoppel eller direkt med normalspårsvagnarnas koppel.
* Överföringsvagnar (även kända som grodor eller transportörer), som har en ram som man ställer normalspårsvagnen på. Dessa blir högre än trallorna, men kan hantera de flesta normalspårsvagnar och kan förses med broms. Överföringsvagnar kopplades oftast med stångkoppel.

Den s.k. [[lastprofil]]en (d.v.s. vilken höjd och bredd fordonen får ha) är normalt mindre på smalspårsbanor än på normalspårsbanor. För att kunna överföra normalspårsvagnar måste [[fria rummet]] därför utvidgas, i regel mer än för normalspår (eftersom upplastade normalspårsvagnar kommer högre). Detta innebar kostnader för smalspårsbanorna, som ibland införde begränsningar på att överföringstrafik inte fick gå på hela banan eller på hur höga de överförda vagnarna fick vara.

===Överföringstrallor===
I Sverige var inte överföringstrallor så vanligt, Det var endast [http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/dhj/dhj.html DHJ] i Dannemora (1902) och [https://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A5ng%C3%A5dalsbanan ÖCJ] i Åtvidaberg (1906) som fick trafiktillstånd. DHJ övergick tidigt till överföringsvagnar, men i Åtvidaberg fanns trallorna kvar tills smalspårstrafiken upphörde 1964. I Åtvidaberg användes en smalspårig koppelvagn med buffertar och normalspårskoppel i ena änden för att koppla normalspårsvagnarna. Trallorna i Åtvidaberg fick endast användas inom stationsområdet, men det finns i uppgifter att de använts på längre sträckor (till Falerum), då med [[sth]] 20 km/h.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Åtvidaberg överföringstrallor.png|Åtvidaberg överföringstrallor]]
|-
| class="imageCaption" | Överföringstrallor i lastningsgropen på Åtvidabergs station. Utanför trallorna syns normalspårsskenorna. Foto B. Kindvall, Samlingsportalen Jvm.KDAA16202
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Vagnar på överföringstrallor.png|Vagnar på överföringstrallor]]
|-
| class="imageCaption" | Normalspårsvagnar på överföringstrallor på Åtvidabergs station, sannolikt 1950-tal. Foto B. Kindvall, Samlingsportalen Jvm.KDAA16203
|}

===Överföringsvagnar===
Standardlösningen i Sverige blev i stället överföringsvagnar. [http://www.historiskt.nu/smalsp/nklj/nklj.html NKlJ] började med överföringsvagnar på linjen Finnshyttan-Hagfors 1908, främst för träkolstransporter. Denna lösning kom sedan användas av många smalspårsbanor efterhand som de hade möjligheter att göra investeringen i överföringsvagnar och utvidgning av [[fria rummet]]. Allt eftersom de normalspåriga godsvagnarna blev större beställdes längre överföringsvagnar. Utbyggnaden av överföringstrafik fortsatte när SJ hade övertagit många smalspårsbanor under 1940-talet, i strävan att reducera trafikkostnaderna. SJ kom att standardisera överföringsvagnarna till '''Q37p''' för [[891 mm]] [[spårvidd]] och '''Q37t''' för [[1067 mm]]. Dessa levererades i ansenliga mängder mellan 1943 och 1957. 1961 uppger SJ att [[vagnslaster]] på normalspårsvagnar kan nå alla delar av SJ:s återstående smalspårsnät.

Överföringstrafiken med normalspårsvagnar på smalspår försvann sedan i takt med att smalspårsbanorna avvecklades 1958-1991. Idag är endast Roslagsbanan kvar, och där bedrivs sedan 1977 ingen godstrafik.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:ULB Qo 302.jpg|ULB Qo 302]]
|-
| class="imageCaption" | [http://www.historiskt.nu/smalsp/ulb/ulb.htm ULB] Qo 302, leveransfoto från Nohab 1929. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ02344
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:NVHJ Qo 5000.jpg|NVHJ Qo 5000]]
|-
| class="imageCaption" | [https://sv.wikipedia.org/wiki/Norsholm%E2%80%93V%C3%A4stervik%E2%80%93Hultsfreds_J%C3%A4rnv%C3%A4gar NVHJ] Qo 5000 lastad med [[SJ godsvagn litt Gm|SJ Gmh]] 13161 i Ankarsrum 1929. Notera stångkopplen. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ02344
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Q37p 300015.jpg|SJ Q37p 300015]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Q37p 300015 lastad med [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|SJ Or]] 39358 med kolskrov i Kalmar Västra på 1940-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ02344
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Skara 70-tal.jpg|Skara 70-tal]]
|-
| class="imageCaption" | SJ [[SJ godsvagn litt Ore|Os]] och [[SJ godsvagn litt Oe|Oms]] på fyra Q37p i Skara på 1970-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ04933
|}

===Smalspår på normalspår===
När SJ blev ägare till smalspårsbanor på skilda håll i landet, uppstod också ett behov en rationell hantering av [[rullande materiel]], såväl avseende omfördelning mellan olika smalspårsbanor som vid revisioner. För att kunna transportera smalspårsfordon på normalspårsnätet skaffade SJ ett antal överföringsvagnar litt '''Q37''' fr.o.m. 1944, som främst använts i detta syfte, och för nyleveranser av fordon.

Normalspåriga överföringsvagnar Q37 har också använts i begränsad omfattning för kommersiell trafik. Ett exempel är leveransen av motorvagnståg från ASJ till de Colombianska järnvägarna. Dessa gick på överföringsvagn från fabrken i Tannefors utanför Linköping till lämplig hamn, sannolikt Göteborg.

När behovet av överföringsvagnarna minskade i samband med avvecklingen av smalspårsbanorna fick de nya sporadiska trafikuppgifter som djuplastningsvagnar för skrymmande gods.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Q37.png|SJ Q37]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Q37 i Åtvidaberg 1956, förflyttning av SJ YCo5p 808 till Västergötland. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ00455
|}

==Överföringstrafik i modell==
===Skala [[H0]]===
*På 1960-talet producerade [[Zeuke]]/Herr en överföringsvagn för [[H0m]].
*[[Bemo]] har sedan många år överföringstrallor för [[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]] och [[H0m]], katalognummer 2010 600, 2210 600, 2010 800, 2010 802, 2210 800, 2210 802.
*1981 släppte [[Bemo]] en normalspårig överföringsvagn för smalspårsfordon.
*[[Weinert]] har överföringstrallor i byggsats, katalognummer 6258 ([[H0m]]), 6058 ([[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]]).
*1989 släppte [[Liliput]] en överföringsvagn för [[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]] som färdigmodell, som har kommit i några serier sedan dess. Katalognummer L291904, L291905, L291906, L291907, L291909.
*2004 släppte [[Weinert]] en överföringsvagn som byggsats i mässingsgjutgods, katalognummer 6235 ([[H0m]] tryckluftbroms), 6242 ([[H0m]] vakuumbroms), 6035 ([[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]] tryckluftbroms), 6042 ([[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]] vakuumbroms).
*2007 släppte [[Dekaler & etsat]] en SJ Q37p för [[H0n3]] som [[Byggsatser i etsad metall|byggsats i etsad mässing]].
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Byggsvenskt Q37p.JPG|Byggsvenskt Q37p]]
|-
| class="imageCaption" | Byggsats till SJ Q37p från Dekaler & Etsat/Byggsvenskt. Foto Ola Ahlström
|}
*[[Veit Modellbau]] har en överföringsvagn som färdigmodell för [[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]], katalognummer 76020.
*2009 släppte [[Roco]] ett trepack med överföringsvagnar för [[H0e]] i [[zinkgjutgods]], katalognummer 34595. 2020 släpptes ett tvåpack, 34067.
*2019 släppte [[Vagnverkstaden]] en SJ Q37p för [[H0n3]] som [[etsad byggsats]], som en del av plåt 2.
*2023 släppte [[VVA]] en SJ Q37 i [[H0]] som [[etsad byggsats]], katalognummer 2070.

===[[Skala 0]]===
*[[Peter Herrmann]] har haft byggsatser i mässingsgjutgods av överföringstrallor i [[0e 016,5 0n30|0e]].
*[[Henke]] har byggsatser i mässingsgjutgods av överföringstrallor i [[0e 016,5 0n30|0e]].
*[[Henke]] har haft en modell av en "Sächsische Rollwagen" i [[0e 016,5 0n30|0e]] som [[plastbyggsats]].
*[http://www.lmtag.se/index.html Landala modelltåg] har producerat en [[etsad byggsats]] av en littera Q37p, för [[0e 016,5 0n30|0e]] eller [[019,8|0n3s]].
*Tyska Schnellenkamp släppte en överföringsvagn i [[zinkgjutgods]] för [[0m]] 2020

===Skala [[G]]===
*Train-Line 45 erbjuder överföringsvagnar, katalognummer 3247400, 3047200.
*2022 släppte [[LGB]] överföringstrallor för [[IIm]], katalognummer 48180.

===Skala [[Nm]]===
*Lemiso har överföringsvagnar i [[Nm]], och överföringsvagnar för Nm på normalspår [[N]].

==Andra wiki-sidor om smalspår==
[[Smalspår]] 
[[Svenskt smalspår]] 
[[Svenska lok#Lokartiklar smalspår|Smalspårslok]]

==Webreferenser - förebild==
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=230722 Järnvägshistoriskt forum: Rullbockar i Åtvidaberg] (Bilder).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=222848 Järnvägshistoriskt forum: Q37p och dito "t": Leveransår?] (Leveranser av Q37p/t).

==Webreferenser - modell==
[http://www.jagsttalbahn-modelle.de/fahrzeuge/rollbock/bemo-rollbock/bemo-rollbock.html jagsttalbahn-modelle: Bemo Rollbock] (På tyska).

[https://www.lemiso.de/de/Spur-N--1-160-/Schmalspur-Nm/bahnen-im-harz/gueterwagen/Gueterwagen--Nm-HSB-DR-Rollwagen.html Lemiso.de: Rollwagen Nm] (Lemisos överföringsvagn [[Nm]]).

[https://www.lemiso.de/de/Spur-N--1-160-/Schmalspur-Nm/transportwagen/ Lemiso.de: Transportwagen] (Lemisos överföringsvagnar för smalspår Nm på normalspår N).

[http://kesti.ch/modellbauin0/rollboecke-der-jagsttalbahn-.html Modellbau in 0 und 0e: Bausatz der Rollböcke von der Jagsttalbahn] (På tyska).

[https://www.roco.cc/en/product/246259-0-0-0-0-0-0-001003-0/products.html Roco.at: 34067] (Rocos överföringsvagnar).

[https://www.spurnull-magazin.de/neuheiten/wagen/rollwagen-von-schnellenkamp/ Spur Null Magazin: Rollwagen von Schnellenkamp] (Överföringsvagn i [[0m]]).

[https://www.youtube.com/watch?v=MQlcaqcIWfI YouTube: H0e Rollwagen beladen] (Lastning av överföringsvagnar i H0e). 
[https://www.youtube.com/watch?v=9HmkN66ujFA YouTube: Rollwagen entladen H0e] (Lossning av överföringsvagnar).

==Tryckta referenser - förebild==
[[Lars Olov Karlsson]]: "Förebild & modell. Överföringsvagnar. Ny möjligheter på smala spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2021.

Karl Modin: "Rullande termos." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1951 (Utveckling av godsvagnar, bl.a. överföringsvagnar och frysvagnar).

Trafikbyrån: ''SJ Godståg 1961.'' Stockholm: författaren 1961 (Riktar sig till godskunder).

Lennart Karlsson: "Överföringsbangårdar i verkligheten..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 14/1982 (Kort översikt).

Stig Svallhammar: "Utan stångkoppel..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 15/1982 (Koppling av överföringsvagnar med normalspårsvagnarnas drag- och stötinrättningar).

Göran Engström: "Transportör." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 15/1982 (Ritning på [http://www.historiskt.nu/smalsp/bkb/bkb.html BKB]:s första överföringsvagnar littera Qo från 1911, [[1067 mm]]).

Erik Sundström: "Lite historik. Äldre överföringsvagnar. Del 1." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 16/1982 (Överföringstrallor, ritning på DHJ 221-225, [[891 mm]]). 
Erik Sundström: "Lite historik. Äldre överföringsvagnar. Del 2." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 17/1982 (Överföringsvagnar, ritning på [http://www.historiskt.nu/smalsp/nklj/nklj_snabbfakta.html UHB] Qo 0491-0500, [[891 mm]]).

Peter Löf: "Ny smalspårig godsvagnstyp på NKlJ (Q37K)." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 44/1990 (Kortade överföringsvagnar för överföring av boggivagnar, ritning).

Niklas Adell & Per-Olov Brännlund: ''Östra Centralbanan Linköping-Hultsfred.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1999, s. 246 (Överföringstrallorna i Åtvidaberg).

Erik Sundström: "Överföringsvagnar för smalspårsfordon. SJ littera Q37." i ''Svenska Godsvagnar Normalspår 1856-1956.'' Gävle: Trafikverkets museer 2010, s. 252f.

Björn Edman: ”Stubbemåla. En ovanlig plats i den svenska järnvägshistorien.” i ''[[Tåg]]'' nr 6/2024 (Överföringstrafik och [[vagnbjörn]]ar Kalmar-Mönsterås bruk 1958-1973).

==Tryckta referenser - modell==
"Nytt för tåganläggningen: välj mellan två spår i skala H0." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 7/1963, s. 7 ([[Ånglok]] och överföringsvagn i [[H0m]] från [[Zeuke]]).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Smalspårsnytt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1981 (RhB Ge 4/4, kylvagn och normalspårig överföringsvagn från [[Bemo]]).

Lennart Karlsson: "Överföringsvagnar - ...och i modell!" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 14/1982 ([[Scratchbygge|Scratchbygge]] av överföringsvagn i [[H0]]).

Lars Torsner: "Byggtips. Överföringsvagn i H0n3." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 17/1982 ([[Scratchbygge|Scratchbygge]] av överföringsvagn i [[H0n3]]).

Ulf Smedbo: "Liliputs överföringsvagn." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 40/1989 (Recension).

[[LOK]]: "Smalspårsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1996, s. 74 (Överföringsvagn och resgodsvagn från [[Liliput]]).

Tobias Ljung: "Q37p och Q12 i [[skala 0|skala 1:45]]." i Göran Tholin (red.): ''Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002.'' Stockholm: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003 (Konvertering av Henkes överföringsvagn till Q37p).

Mats Dahlström: "Weinert överföringsvagn." ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 88/2004, s 20 (Recension och konvertering till [[H0n3]]).

Mats Dahlström: "Dekaler & Etsat Q37p." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 99/2007 (Recension).

Rutger Friberg: "Överföringsvagnar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009, s. 17 (Notis om överföringsvagnar från Roco för [[H0e]]).

Stig Bergström: "Litt Q37p. En överföringsvagn i nollan." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 143/2018 ([[Scratchbygge]] av överföringsvagn i [[skala 0]] med hemetsade detaljer).

"Tyskt smalspår i 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2021, s. 16 (Smalspårig Köf och överföringsvagnar från Lemiso, [[Nm]]).

Lars Olov Karlsson: "Förebild & modell. Överföringsvagnar. Ny möjligheter på smala spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2021 (Redovisning av vissa modeller av överföringsvagnar).

”Rollböcke für die Gartenbahn.” i ''[[MIBA]]'' nr 10/2022, s. 81 (Från [[LGB]]).

[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Smalspår]]
[[Kategori: Godsvagnar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: NKlJ]]
[[Kategori: SRJ]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Tyskland]]
[[Kategori: Österrike]]
[[Kategori: 802 mm]]
[[Kategori: 891 mm]]
[[Kategori: 1067 mm]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Epok IVa]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Skala G]]
[[Kategori: Skala 0m]]
[[Kategori: Skala 019,8]]
[[Kategori: Skala 0e]]
[[Kategori: Skala H0m]]
[[Kategori: Skala H0n3]]
[[Kategori: Skala H0e]]
[[Kategori: Skala Nn3 Nm]]
[[Kategori: Bemo]]
[[Kategori: Byggsvenskt]]
[[Kategori: Liliput]]
[[Kategori: LGB]]
[[Kategori: Roco]]
[[Kategori: Vagnverkstaden]]
[[Kategori: VVA]]
[[Kategori: Weinert]]
[[Kategori: Zeuke]]

Vagnslasttrafik

2026-07-02T03:54:56Z

Janfre: /* Vagnslasttrafik med vagnskort och fraktkort */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">En vagnslast innebär att en fraktkund reserverar en eller flera godsvagnar för en viss transport. Kunden står för lastning och lossning, medan järnvägen tranporterar vagnen från utgångspunkten till destinationen. Vagnslasttrafik var förr en stor del av godstrafiken på järnvägar, idag vill de flesta [[tågoperatörer]] helst köra systemtåg. Vagnslaster ingick i järnvägens [[befordringsskyldighet]].

==Vagnslasttrafik för modelljärnvägar==
För att göra [[Introduktion till MJ-trafik|modelljärnvägstrafiken]] intressantare kan man simulera vagnslasttrafik. Poängen är att skapa ett syfte med godsvagnsförflyttningar på banan, att simulera att godsvagnar är på väg någonstans från någon annanstans med någon viss last. Vagnlasttrafik kan öka realismen i trafiken, men det viktigaste syftet är egentligen att göra trafiken mera intressant. Vagnslasttrafik kan förstås kombineras med systemtåg av olika slag.

Vagnslasttrafik innebär att godståg gör uppehåll för [[växling]] på [[Säkerhetstjänst för MJ#Station|stationer]] och [[Säkerhetstjänst för MJ#Lastplats|lastplatser]] längs sin färdväg, så att tomma och lastade vagnar kan hämtas och lämnas där det behövs.

==Vagnslasttrafik med vagnskort och fraktkort==
Det finns flera metoder för att få till vagnslasttrafik i modell, här beskrivs den metod som brukar användas vi [[modulträffar]] i Sverige.

Alla godsvagnar har ett [[vagnskort]], som beskriver vagnens viktigaste egenskaper. Alla frakter har ett [[fraktkort]], som beskriver vilken slags gods som ska fraktas, vilken slags vagn som behövs, vilken avsändare frakten har och vilken destination den ska till. Till öppna vagnar bör det också finnas modellaster att lasta. På vagnskortet finns en ficka där fraktkortet sätts när vagnen är lastad.

Tillgängliga godsvagnar sprids ut längs med banan och ställs upp, tillsammans med sina vagnskort. Om man vill kan vissa av vagnarna redan vara lastade och förses med laster och lastkort. Inför varje trafikdag dras ett antal lastkort för varje [[Säkerhetstjänst för MJ#Driftplats|driftplats]] med de laster som ska avgå därifrån.

När en frakt ska avsändas från en [[Säkerhetstjänst för MJ#Driftplats|driftplats]], kollar man först om det finns någon tomvagn av rätt sort på platsen. Gör det inte det, får en tomvagn beställas. När det finns en tomvagn av rätt sort, ska denna lastas. Oftast tänker man sig att vagnen lastas på natten, mellan två trafikdagar. När vagnen väl är lastad, och fraktkortet istoppat i fraktkortsfickan på vagnskortet, skickas den med nästa godståg som tar vagnar till dess destination. Vagnskorten med fraktkort medföljer tåget, och används sedan av [[tågpersonal]]en när de rangerar tåget längs med vägen. På en större bana kan det krävas flera tåg för att få vagnen till rätt destination. När vagnen kommit fram, ska den lossas. Precis som för lastning används oftast "natten" mellan två trafikdagar för lossning. När detta är gjort är frakten avvecklad och vagnen tillgänglig för andra uppgifter. Det är god sed att lämna tillbaka fraktkort och laster till avsändarstationen när de är avvecklade.

==Utformning av modelljärnvägen för vagnslasttrafik==
[[Banan]] måste vara utformad så att [[växling]] kan ske på [[driftplats]]er längs godstågens väg. [[Växling]] underlättas om fordonen är nära föraren och [[växlar]] är lokalt omlagda.

För att få en bra och varierad grund för vilka frakter som sänds och från en viss [[Säkerhetstjänst för MJ#Driftplats|driftplats]] förses den med (tänkta) fraktkunder. Ofta handlar det om större eller mindre [[Industrier i modell|industrier]] och de insatsvaror som de förbrukar samt de produkter de levererar. En del industrier har egna spåranslutningar, men på många håll lastades och lossades vagnslaster vid [[frilastspår]], dit industrierna fraktade varor med lastbil. På vissa platser utnyttjades dessutom [[vagnbjörnar]]. En [[hamnar och sjöfart|hamn]] kan fungera som en flexibel trafikgenerator, för både in- och utgående vagnslaster av alla sorter. När lämpliga industrier identifierats för driftplatsen, planeras hur många vagnslaster som levereras och tas emot per vecka, och vilka vagnstyper som används.

Om vagnlasttrafik är en viktig del av [[trafikidé]]n på en modelljärnväg, kan eventuella [[tågmagasin]] behöva utformas för att tillåta plockning av godsvagnar för hand.

==Andra wiki-artiklar om trafik m.m.==
[[Introduktion till MJ-trafik]] 
[[Säkerhetstjänst för MJ]] 
[[SJ godsvagnar]], [[GC godsvagnar]], [[EJ godsvagnar]] och [[övriga tågoperatörers godsvagnar]] innehåller data för att fylla i [[vagnskort]]. 
[[Industrier i modell]] 
[[Hamnar och sjöfart]] 
[[Överföringstrafik]] 
[[Intermodal trafik]] 
[[Trafikkoncept epok IIc]] 
[[Trafikkoncept epok IIIa]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVa]] 
[[Trafikkoncept epok IVb]]

Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''

==Webreferenser==
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=179260 Järnvägshistoriskt forum: Avskilda vagnar 1961]

[https://svenskforfattningssamling.se/doc/2018189.html Svensk författningssamling: Förordning om upphävande av förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.]

[https://www.modulsyd.se/forum_3.3/viewtopic.php?t=4905 Modulsyd: Ännu mer sågtimmer] (Timmerlaster i [[1:87]]).

==Tryckta referenser - förebild==
''Godstjänsten. Sammanfattning av föreskrifterna om behandling av gods'' (SJ 46755). Stockholm: Kungl Järnvägstyrelesen & Svenska Järnvägsföreningen 1946.

"Rundvirkestransporter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2015, s. 26 (Bakgrund).

Järnvägstrafikutredningen: [https://www.regeringen.se/contentassets/1eb832418ad34f079eea620e9995bdfd/en-modern-reglering-av-jarnvagstransporter-sou-20159 ''En modern reglering av järnvägstransporter'' (SOU 2015:9).] Stockholm: Statens offentliga utredningar 2015.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska godsvagnar i svenska tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016.

==Tryckta referenser - modell, trafik==
Gunnar F.: "Godstrafik på modelljärnvägen." i Jan Jangö & Bo Holmgren (red.): ''Järnvägshobby 2''. Stockholm: Allt om hobby 1979 (Trafiksystem med färgkodade ringar som hängs på buffertarna).

Lennart Elg: "Ett tåg kommer lastat. Godstrafik på Yosemite Short Line." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 25/1984 (Vagnslasttrafik med [[vagnskort]] och [[fraktkort]]).

[[Christer Engström]]: "Kör med märkta kort! - om trafik på modelljärnvägen." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips''. Stockholm: Allt om Hobby 1992 (Vagnslasttrafik med [[vagnskort]] och [[fraktkort]]).

"Vadan och varthän? Om hur tåg rör sig på modelljärnvägen - och varför?" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 (Vagnslasttrafik med [[vagnskort]] och [[fraktkort]], enligt GMJS).

[[Hans Svensson]]: "Minsta möjliga trafikspel?" i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2006 (Enkelt system med slumpdriven vagnväxling).

Urban Johansson: "Godsvagnar, vagnskort och trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011. (Modifiering av godsvagn för [[modultrafik]], [[vagnskort]]).

Urban Johansson: "Fraktsedlar á la FREMO H0-RE." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

[[Christer Engström]]: "Ett lättanvänt vagnkort för trafikspel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2012.

Lars Ljungberg: "Ett arbetspass i hamnen - rolig [[FREMO]]-rangering." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Reportage från [[modulträffar|modulträff]] i Hartmannsdorf 2013).

Lars Ljungberg: "Att använda en rangerlista." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023.

Lars Ljungberg: "Organiserad godstrafik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023.

Erik Lindahl: "Tågklarering med Lego." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Legobitar för att få till vagnslasttrafik).

==Tryckta referenser - modell, laster==
Lok-Roger: "Sätt fart på dina laster med gods från M&D." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1999 (Från tyska Modell + Dioramabau).

[[RAF]]: "Vagnslaster från tyska Bauer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2000, s. 15 (I skala [[N]], [[TT]] och [[H0]]).

Torbjörn Holmberg: "Skogslaster och andra tips." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 107/2009 ([[Skala 0]]).

Christer Andersson: "Vilka laster har du? Öka realismen med enkla medel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 4/2010 (Laster för öppna godsvagnar).

Jocke Sannagård: "Gör egen last till Märklins flisvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2011.

Lars Ljungberg & Paul Metzmaier: "Timmerlaster till modelljärnvägen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 24/2016.

Arne Lindgren: "Från planta via träd till massaved." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 24/2016.

"Gods i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2021, s. 10 (Lårar och lastpallar från [[Swedish Truck Models]]).

Torbjörn Onegård: "Gör din egen timmerlast!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023.

Tobias Ljung: "Skogen tar tåget." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 170/2025 (Timmerlaster i [[skala 0]]).

</div>
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Järnvägsväsende]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Nybörjare]]
[[Kategori: Godsvagnar]]

Tågmagasin

2026-07-02T03:30:49Z

Janfre:

'''Tågmagasin''' brukar användas för den del av modelljärnvägen som är "utanför scenen", där tågen hamnar när de gjort sitt jobb i ett [[trafikspel]] t.ex. Många [[modelljärnväg]]ar använder olika former av tågmagasin eftersom nästan ingen modelljärnväg kan avbilda ett komplett järnvägsnät. Vill man bedriva [[introduktion till MJ-trafik|planerad trafik]] på sin modelljärnväg är tågmagasin ofta nödvändiga, särkilt om man vill bedriva trafik av huvudlinjekaraktär med tät trafik med långa tåg. Trafiktekniskt brukar tågmagasin fungera som en [[station]].

Amerikanska erfarenheter säger att man aldrig har för mycket uppställningsspår; behovet av handla MJ-fordon överskrider alltid tillgäglig plats. Samtidigt vill man ju ha kvar utrymme till själva modelljärnvägen.

Det finns flera olika former av tågmagasin, några av de vanligare är:
* [[Fummelstation]], där man plockar fordon för hand.
* [[Skuggbangård]], där bangården ställs upp så att den inte syns, antingen under banan eller i ett annat rum.
* [[Uppställningsbangård]], där man ställer upp tågen. Denna kan göras både dold och synlig.

Nedan följer en tabell med alternativa lösningar för tågmagasin:
{| class="wikitable"
! Variant
! Fördelar
! Nackdelar
|-
| 1. Uppställningbangård med växlar och eventuellt en [[vändslinga]]. (Byggs som en vanlig bangård med växelgator och eventuellt en [[vändslinga]] för att vända tågen.) 
|
* Går att bygga med vanlig spårmaterial som finns i handeln.
* Passar för automatiskt drift.
|
* Utrymmeskrävande.
* Kräver eventuellt [[vändslinga|vändslingeautomatik]] vid [[2R]]-drift.
|-
| 2. Uppställningbangård med växlar och en [[vändskiva]] i ena änden. (Byggs som ovan, men växlarna i ena änden ersätts med en [[vändskiva]].) 
|
* Kräver lite mindre utrymme, framför allt på längden.
|
* Besvärlig att automatisera.
|-
| 3. Travers. (En spårtravers med ett visst antal spår.) 
|
* Kräver mindre utrymme än alternativ 2, speciellt på längden.
|
* Mycket besvärlig att automatisera.
|-
| 4. Kassetter. (Lösa "kassetter" för tåg och lok.) 
|
* Mycket utrymmesbesparande.
* Expanderbar - det är bara att bygga fler kassetter.
| style="text-align: left" |
* Omöjlig att automatisera.
|}

==Referenser==
[https://www.trains.com/mrr/how-to/expert-tips/three-types-of-staging-yards/?fbclid=IwAR1QhZD2OhmJVmv9AKpAVBm51v1VHGCqzS_jfVOkhyFYiMRJeseYPhrOBy0 Model Railroader: Three Types of Staging Yards]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Parkeringshuset." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1975 (Tågmagasin för många tåg i flera våningar.)

Leif Elgh: "Månadens spårplan. De dolda spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Olika lösningar för tågmagasin och dölja godsvagnar).

Bo Holmgren: "Antitunneltankar." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Att undvika tunnelportar där spåren lämnar den synliga delen av anläggningen).

Olof Wickström: "Underjordiskt." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Olika lösningar för underjordiska tågmagasin).

Hans Svensson: "Bakom kulisserna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002 (Olika lösningar för tågmagasin).

Ola Bengtsson: "Dold bangård - övervakning utan elektronik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013 (Med lampor, rör och speglar).

Daniel Rydell: "Banplanering. Del 3: Tågmagasin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2017.

Anders Stéen: "Lägg tågmagasinet på hyllan!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019 (Tågmagasin med växlar och vändskiva dolt i en bokhylla. [[H0]]).

Olof Wickström: "Ett par ord om osynlighet." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Om att dölja spåret in till ett tågmagasin).

Lars Ljungberg: "Castro - en fiddle yard." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (För [[moduler|modultrafik]] i [[skala 0]]).

Niclas Westerlund: "Servodrivna växlar till ett [[treräls]] tågmagasin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024.

[[Kategori: Tågmagasin]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: MJ-termer]]
[[Kategori: Anläggningsbygge]]
[[Kategori: Spår]]
[[Kategori: Bana]]

Tågmagasin

2026-07-02T03:29:14Z

Janfre:

'''Tågmagasin''' brukar användas för den del av modelljärnvägen som är "utanför scenen", där tågen hamnar när de gjort sitt jobb i ett [[trafikspel]] t.ex. Många [[modelljärnväg]]ar använder olika former av tågmagasin eftersom nästan ingen modelljärnväg kan avbilda ett komplett järnvägsnät. Vill man bedriva [[introduktion till MJ-trafik|planerad trafik]] på sin modelljärnväg är tågmagasin ofta nödvändiga, särkilt om man vill bedriva trafik av huvudlinjekaraktär med tät trafik med långa tåg. Trafiktekniskt brukar tågmagasin fungera som en [[station]].

Amerikanska erfarenheter säger att man aldrig har för mycket uppställningsspår; behovet av handla MJ-fordon överskrider alltid tillgäglig plats. Samtidigt vill man ju ha kvar utrymme till själva modelljärnvägen.

Det finns flera olika former av tågmagasin, några av de vanligare är:
* [[Fummelstation]], där man plockar fordon för hand.
* [[Skuggbangård]], där bangården ställs upp så att den inte syns, antingen under banan eller i ett annat rum.
* [[Uppställningsbangård]], där man ställer upp tågen. Denna kan göras både dold och synlig.

Nedan följer en tabell med alternativa lösningar för tågmagasin:
{| class="wikitable"
! Variant
! Fördelar
! Nackdelar
|-
| 1. Uppställningbangård med växlar och eventuellt en [[vändslinga]]. (Byggs som en vanlig bangård med växelgator och eventuellt en [[vändslinga]] för att vända tågen.) 
|
* Går att bygga med vanlig spårmaterial som finns i handeln.
* Passar för automatiskt drift.
|
* Utrymmeskrävande.
* Kräver [[vändslinga|vändslingeautomatik]] vid [[2R]]-drift.
|-
| 2. Uppställningbangård med växlar och en [[vändskiva]] i ena änden. (Byggs som ovan, men växlarna i ena änden ersätts med en [[vändskiva]].) 
|
* Kräver lite mindre utrymme, framför allt på längden.
|
* Besvärlig att automatisera.
|-
| 3. Travers. (En spårtravers med ett visst antal spår.) 
|
* Kräver mindre utrymme än alternativ 2, speciellt på längden.
|
* Mycket besvärlig att automatisera.
|-
| 4. Kassetter. (Lösa "kassetter" för tåg och lok.) 
|
* Mycket utrymmesbesparande.
* Expanderbar - det är bara att bygga fler kassetter.
| style="text-align: left" |
* Omöjlig att automatisera.
|}

==Referenser==
[https://www.trains.com/mrr/how-to/expert-tips/three-types-of-staging-yards/?fbclid=IwAR1QhZD2OhmJVmv9AKpAVBm51v1VHGCqzS_jfVOkhyFYiMRJeseYPhrOBy0 Model Railroader: Three Types of Staging Yards]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Parkeringshuset." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1975 (Tågmagasin för många tåg i flera våningar.)

Leif Elgh: "Månadens spårplan. De dolda spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Olika lösningar för tågmagasin och dölja godsvagnar).

Bo Holmgren: "Antitunneltankar." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Att undvika tunnelportar där spåren lämnar den synliga delen av anläggningen).

Olof Wickström: "Underjordiskt." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Olika lösningar för underjordiska tågmagasin).

Hans Svensson: "Bakom kulisserna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002 (Olika lösningar för tågmagasin).

Ola Bengtsson: "Dold bangård - övervakning utan elektronik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013 (Med lampor, rör och speglar).

Daniel Rydell: "Banplanering. Del 3: Tågmagasin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2017.

Anders Stéen: "Lägg tågmagasinet på hyllan!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019 (Tågmagasin med växlar och vändskiva dolt i en bokhylla. [[H0]]).

Olof Wickström: "Ett par ord om osynlighet." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Om att dölja spåret in till ett tågmagasin).

Lars Ljungberg: "Castro - en fiddle yard." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (För [[moduler|modultrafik]] i [[skala 0]]).

Niclas Westerlund: "Servodrivna växlar till ett [[treräls]] tågmagasin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024.

[[Kategori: Tågmagasin]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: MJ-termer]]
[[Kategori: Anläggningsbygge]]
[[Kategori: Spår]]
[[Kategori: Bana]]

Stationshus

2026-07-01T12:55:52Z

Janfre: /* Stationhusets funktioner */

I denna artikel behandlas stationshus vid svenska [[station]]er. Se även [[svenska hållplatser]].

==Stationhusets funktioner==
Det traditionella stationshuset vid en svensk [[Säkerhetstjänst för MJ#Station|station]] hade flera funktioner. Först och främst var det kontor för trafiktjänsten på stationen, där [[Säkerhetstjänst för MJ#Tågklarerare|tågklareraren]] arbetade (tågexpedition). Det fanns också biljettexpedition och väntsal för resenärer, expedition för resgods, [[ilgods]] och [[expressgods]], samt vanligtvis bostad för stationsmästaren. Alla dessa funktioner fanns inte nödvändigtvis i stationshuset på alla stationer.

Dessa funktioner för stationshuset var desamma till mitten på nittonhundratalet. För mindre stationer på landet började därefter de olika funktionerna försvinna. När [[fjärrblockering]] började införas på fr.o.m. 1950-talet försvann behovet av tågklarerare och tågexpedition. Hanteringen av resgods, ilgods och expressgods drogs efterhand in på många stationer, tills de helt försvann 2000. Till slut stängde många väntsalar, och i flera fall har stationshusen sedermera sålts eller rivits.

==Svenska stationshus==
Adolf Edelsvärd var chefsarkitekt för SJ under de första 40 åren, 1855-95. Han ville skapa en arkitektur som var representativ och inspirerande. Med stationshusen i den större städerna fick han i stort sätt som han ville, de fick en varierad arkitektur med olika uttryck enligt tidens smak och anpassade till olika platser. För stationshusen vid mindre stationer på landsbygden tvangs dock SJ av kostnadsskäl ganska snart till en omfattande standardisering, där man utvecklade ett antal typhus genom åren.

* Den första standardmodellen som SJ byggde i större antal var [https://sv.wikipedia.org/wiki/Hällnäsmodellen Hällnäsmodellen], som uppfördes på stambanorna i Norrland på 43 stationer från 1876. Huset var ett enklare rektangulärt hus, som ofta blev ombyggda under senare perioder.
* För mindre stationer infördes Byskemodellen, som hade ett mera osymmetriskt utförande och gavs en design i fornnordisk stil. Byskemodellen uppfördes på nio stationer i Norrland.
* På 1920-talet utvecklades "det utvecklingsbara stationshuset", som var konstruerat för att kunna byggas ut i flera steg när behov uppstod. De minsta modellerna passade till mindre hållplatser, medan de större kunde användas vid medelstora stationer. De större varianterna var också sammanbyggda med ett godsmagasin. Utvecklingsbara stationshus användes i stor utsträckning på Inlandsbanan och andra sent byggda linjer i Norrland, samt längre söderut när äldre stationshus ersattes.

De [[enskilda järnvägar]]na kom också i stor utsträckning att standardisera sina stationshus, ofta eftersträvades en distinkt stil för att stärka den egna banans varumärke. Ibland representerar dock stationshusens stil mera de arkitekter som ritat dem, de banor som t.ex. Claes Adelsköld byggde under den tidiga banbyggnadsepoken fick i flera fall ett gemensamt arkitektoniskt uttryck.

Standardiseringen till trots fick inte alla mindre stationer standardhus. En del stationer hade en lokal sponsor som hade egna idéer, andra stationer ansågs vara för betydelsefulla för att få standardhus. Ytterligare andra stationer fick unika stationshus vid ombyggnader.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mariefred 1964.jpg|Mariefred 1964]]
|-
| class="imageCaption" | Stationshuset i Mariefred 1964. Foto: Bo Gyllenberg, Samlingsportalen Jvm.KEAJ00267
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Diö 1968.jpg|Diö 1968]]
|-
| class="imageCaption" | Stationshuset i Diö 1968. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAD01538
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Klenshyttan 1940.jpg|Klenshyttan 1940]]
|-
| class="imageCaption" | Stationshuset i Klenshyttan på 1940-talet, en BJ-station av klass 3. Byggnaden framför stationen är ställverket. Källa: Samlingsportalen Jvm.KBEB01678
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Hennan 1950.jpg|Hennan 1950]]
|-
| class="imageCaption" | Stationshuset i Hennan 1950, ett stationshus av Hällnästyp i relativt ursprungligt skick. Källa: Samlingsportalen Jvm.KBDB01083
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Sorsele 1930.jpg|Sorsele 1930]]
|-
| class="imageCaption" | Stationshuset i Sorsele 1930, ett utvecklingsbart stationshus. Här har ännu inte panelen utanpå timringen satts upp. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAE00207
|}

==Svenska stationshus i modell==
===Skala [[H0]]===
Många äldre modeller var betydligt mindre än den uppgivna skalan, och en del tidigare modeller liknar inte alls [[förebild]]en de sägs föreställa.

*TfA Hobbytjänst släppte ett svenskt stationshus 1954. [[byggsatser i trä och kartong|Materialet i byggsatsen var stansat och målat, sannolikt kartong]]. I byggsatsen ingick också en tidningskiosk. Katalognummer H0/217.
* Wentzels producerade Valla station som [[byggsatser i trä och kartong|byggsats i tryckt kartong]] på 1950-talet.
*Creglinger [[färdigmodell]]er
*:- Bromölla.
*:- [[Diö]] (1958).
*:- Falsterbo (1958).
*:- Ljunghusen.
* Hobbytjänst i Stockholm hade en modell av Krokoms station som [[byggsatser i trä och kartong|byggsats i tryckt och präglad kartong]] på 1960-talet.
*[[Heljan]] [[plastbyggsatser]]
*:- Katalognummer 135 Mariefred (1976).
*:- Katalognummer 153 Åmål, en [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ]-station av klass 1 i tegel (1982).
* 1981 släppte [[Pola]] en modell av [[Diö]] station som [[plastbyggsats]], katalognummer 656.
* 1981 släppte svenska Euromod en [[byggsatser i trä och kartong|byggsats i trä och kartong]] av Åsheda station, katalognummer 3020.
* 1993 släppte [[Rimbo Grande]] ett standardstationshus från [http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/lnj/lnj.html LNJ] som [[byggsatser i etsad metall|byggsats i etsad mässing]], som har funnits vid Almunge, Faringe, Knutby och Finsta. Katalognummer 5003.
* 2002 släppte [[NMJ]]/[[Artitec]] en modell Nyåker stationshus i [[resinplast]], ett exempel på Hällnäs-typen. Katalognummer NMJ 9030/Artitec 10.121.
* 2008 släppte [[Modellproduktion]] en [[byggsatser i etsad metall|byggsats i etsad nysilver]] av [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] stationshus klass 2 och klass 3 i trä. Klass 2-hus fanns i Hörken, Ställdalen, Bredsjö, Hällefors och Nol. Klass 3-hus fanns i Ornäs, Ulvshyttan, Rämshyttan, Gräsberg, Klenshyttan, Geijersdal, Lindfors och Agnesberg.
* TMJ-konsult har haft en modell av Hennans stationshus, ytterligare ett exempel på Hällnäs-typen.
* 2009 släppte [[Ristat & Skuret]] en modell av Ramnäs station som [[laserskuren byggsats]], katalognummer JJS001.
*MobaArt [[laserskurna byggsatser]]
*:- Katalognummer 100 304 Hennan, Hällnäs-typen (2010).
*:- Bärby (2011).
*[[Jeco]] [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer JE 77400 Almunge brungrå, i ett modernare utförande än Rimbo Grandes (2010).
*:- Katalognummer JE 77465 Faringe faluröd (2014).
*:- Katalognummer JE 77466 Målerås gul (2014).
*[[Annas hobby & diversehandel]] [[laserskurna byggsatser]]
*:- Nossebro (2013).
*:- TNJ stationshus klass III (2015).
*:- VGJ stationshus klass IV (2015).
* 2013 släppte tyska [[Joswood]] en modell av stationshuset i Linnefors som [[laserskuren byggsats]] i trä.
*[[KMJK]] [[laserskurna byggsatser]]
*:- Berga (2019).
*:- Jenny (2021).
*:- Fårhult.
*:- Totebo.
*2020 släppte [[Faller]] en nyutgåva av [[Diö]] station, katalognummer 110160.
*[[Winterzone]] [[laserskurna byggsatser]]
*:- Katalognummer 310380 Fiskeby (2026).

===Skala [[N]]===
Swed-N har producerat en etsad modell av Gyttorps stationshus.

==Andra wiki-sidor om stationer==
[[Byggnadsritningar#Stationshus|Publicerade ritningar på stationshus]] 
[[Diö]] station 
[[Frilansade driftplatser]]

==Andra wiki-sidor om byggnader==
[[Byggnader till modelljärnvägen]] 
[[Artiklar om modellbyggnation]] 
[[Byggnadsritningar]] 
[[Svenska hållplatser]] 
[[Godsmagasin]] 
[[Banvaktsstugor]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Webreferenser - förebild==
[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=23642.0 Svenskt MJ-forum: Apropå just ingenting - Vitvattnet station] (Beskrivning av och bilder på Vitvattnets station).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Hällnäsmodellen Wikipedia: Hällnäsmodellen]

==Webreferenser - modell==
[https://www.kmjkwebbutik.se/index.php?route=product/product&product_id=311 KMJK: Berga Stationshus] (Modell i [[H0]]).

[http://www.modellrallaren.se/?p=3416 Modellrallaren: Hennans station som byggsats i H0] (Presntation av Moba-Arts modell).

[https://www.modelltag.se/viewtopic.php?t=1338 Modelltåg.se: Svenska byggnader] (Från [[Jeco]]).

[https://www.modelltag.se/viewtopic.php?t=2674&sid=9f88621457f670ea4e5de649b671387a Modelltåg.se: Svenska järnvägsbyggnader] (Ramnäs station från [[Ristat & skuret]]).

[https://my1287.dk/index.php?option=com_content&view=article&id=102:heljan-stations&catid=146:stationer-stations-bahnhoefe-stasjoner&Itemid=112 My 1287.dk: Heljan Stations]

[http://www.motessparet.se/viewtopic.php?f=37&t=2377 Mötesspåret: Falsterbo stationshus] (Creglingens modell).

[http://www.stinsensforum.se/husbyggsatser-a-la-50-tal-t4485.html#p45160 Stinsen: Husbyggsatser a la 50-tal] (Om Wentzels husbyggsatser).

[http://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=2596.0 Svenskt MJ-forum: Rimbo Grande stationshus] (Bygge av LNJ-stationen från Rimbo Grande).

[http://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=21989.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Stationshus?] (Inventering av modeller).

[http://www.swed-n.se/index.html Swed-N] (Gyttorps station i [[N]]).

[https://shop.winterzone.se/index.php?id_product=932&rewrite=godsmagasin-fiskebyhennan&controller=product&id_lang=3 Winterzone: Fiskeby station building]

==Tryckta referenser - förebild==
Gunilla Linde Bjur & Krister Engström. ''Stationshus. Järnvägsarkitektur i Sverige.'' Stockholm: Balkong förlag 2010.

[https://www.ekeving.se/r/by/str_197_3-8.pdf ''Ritning till utvecklingsbart stationshus''] (Särtryck 197, bilaga 3 - 8). 1920.

Lennart Edström: "Stationshus från sekelskiftet för mj-byggarna." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1957 ([[Scratchbygge]] av stationshuset i Ljung, ritning).

[[Jan Jangö]]: "Stationshus från 1894." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971 (Ritning på Mariefreds station).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare järnväg: Stationssamhällen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1978 (Samhällsplanering för MJ-byggare).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: Stationsmiljö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979 (Byggnader och detaljer på Broddbo station mellan Sala och Avesta).

"Stationsnamnsskyltar enligt Bbr. Ritn. E13323." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1998.

[[LOK]]: "Svenskare modelljärnväg: En liten station." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1980 (Betraktelse över Marielunds station på ULJ, [[891 mm]]).

Kenneth Landgren: "Stationen på 1960-talet." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003.

Stefan Carlsson: ''[https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1554251&fileOId=8961092 Utformningen av stationer i mindre samhällen.]'' Helsingborg: Lunds universitet, Lunds tekniska högskola 2006.

[[Rutger Friberg]]: "Från Väjle till Gävle." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2010 (Historik, flytten av Hennans stationshus till Gävle).

Anna Lindgren: [https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/74044/Lindgren%202022%20Staten%20som%20trädgårdsmästare.pdf?sequence=1&isAllowed=y&fbclid=IwAR1PSqCJcRfoO0CKIB6l9Cf0qX18nQtfjroAbkp_AOnUskdmH2OCL5rVGCE ''Staten som trädgårdsmästare. Järnvägens planteringar från naturförsköningskonst till testamente'' (Avhandling, Gothenburg Studies in Conservation 54).] Göteborgs universitet 2022.

Stefan Nilsson: "Modernare stationshus del 1: Grycksbo." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024 (Inkl. ritning).

Stefan Nilsson: "Modernare stationshus del 2: Ett potpurri." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (Bilder på stationshus byggda mellan 1939 och 1964).

Stefan Nilsson: "Modernare stationshus. Del 3: Morgongåva." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Bilder och beskrivning).



==Tryckta referenser - utbud, allmänt==
"TfA:s Hobbytjänst presenterar den nya serien svenska hus i skala H0." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1954, s. 26 (Diverse svenska byggnader).

TfA:s Hobbytjänst: ''Allt för järnvägsbyggaren. Katalog 1954/55.'' Stockholm: författaren 1954, s. 11.

Sten-Åke Grahn: "Inte bara lok och vagnar..." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1960 (Byggnader och andra tillbehör, bl.a. [[Faller]], [[Vollmer]] och [[Kibri]] samt stationshus från Creglinger).

Lars Ryderberg: "Euromods svenska träbyggsatser." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981, s 20 (Recension av tre byggnader från Euromod: stationshuset i Åsheda, ställverk och godsmagasin).

[[LOK]]: "Euromod-husen färdiga." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1982, s. 21 (Notis med provbygge av Åseda station och ett [[godsmagasin]]).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Åsheda i modell och verklighet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1983 (Presentation och recension av Euromods byggsats).

"Bygg svenskt från [[Rimbo Grande]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 71 (LNJ stationshus i [[etsad mässing]] i [[1:87]], katalognummer 5003).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-trender i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1998 (Bl.a. Nyåkers station från [[NMJ]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Ursvenskt plattformstak." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1998, s. 9 (Törebodatak i [[vitmetall]] och [[resin]] från Alf Sundsvall).

Rutger Friberg: "Åmål station I H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2008, s. 25 (Notis om [[Modellproduktion]]s modell arv BJ stationshus klass 2 och 3 - som dock aldrig har stått i Åmål).

"Svensk station i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010, s. 12 (Förhandsvisning av Almunge från [[Jeco]]).

Redaktionen: "Tema: Stationshuset." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 6/2011 (Genomgång av marknaden).

Redaktionen: "'Almunge' i H0 från Jeco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 6/2011 (Recension).

"Faringe station i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2014, s. 9 (Notis om [[färdigmodell]] från [[Jeco]]).

"Faringe station från Jeco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014, s. 10 (Snabbtitt).

Christer Kedström: "Bygga stationshus i mässing." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 127/2014 (Byggreportage [[Rimbo Grande]] LNJ-stationshus). 
Christer Kedström: "Bygga stationshus i mässing. Del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 128/2014 (Byggreportage Rimbo Grande LNJ-stationshus. Målning).

Håkan Yngvik: "Stationshuset i Vassijaure som 3D-printad modell i [[H0]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016. 
Håkan Yngvik: "Stationshuset i Vassijaure. Del 2: Inredning." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 27/2016. 
Håkan Yngvik: "Stationshuset i Vassijaure. Del 3: Klart." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 28/2017.

==Tryckta referenser - utbud, plastbyggsatser==
"Modelljärnvägar i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1976 (Notis om Mariefred från [[Heljan]]).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om Hobby synar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1976 (Recension [[Heljan]]s Mariefred-byggsats).

Göran Eriksson: "Allt om hobby synar. Småländska stugor från [[Pola]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1981 (Recension av byggsatsen till [[Diö]] station).

[[LOK]]: "Nürnbergmässan 1982: Tillbehör och H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1982 (Bl.a. Åmåls station från [[Heljan]]).

Lars T. Stensson: "Allt om hobby synar. Åmål. En svensk stationsbyggnad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1983 (Recension av [[Heljan]]s [[plastbyggsats]]).

Johan Stenson: "Total station makeover." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 96/2006 ([[Konvertering]] av [[Faller]] 110099 "Waldbrunn" till svensk station, [[H0]]).

"Skandinavisk station från Auhagen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2017, s. 15 ("Norgens" med oklar förebild, katalognummer 11449).

"Fler containerkranar från Faller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2020, s. 22 ([[Diö]] i ny utgåva).

Lars Kempe: "Rapport från Nürnberg: Faller." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020, s. 8 ([[Diö]] i ny utgåva).

==Tryckta referenser - utbud, laserskurna==
[[Rutger Friberg]]: "Hennans stationshus i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2010 (Recension av MobaArts modell).

Johan Stenson: "Hennan i H0. En titt på MobaArts byggsats." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010 (Recension). 
Johan Stenson: "Mera Hennan. Anpassning av MobaArts byggsats." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 6/2011.

"Perrongtak från KMJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011, s. 9 (Perrongtak av Törebodatyp).

[[Rutger Friberg]]: "Bärby station och godsmagasin i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011 (Presentation av byggsatser från MobaArt).

"Bärby station och magasin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011, s. 7 (Byggsatser från MobaArt).

[[Rutger Friberg]]: "Bärby station i H0." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 11. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2011 (Recension av MobaArts byggsats).

"Laserskuren modell av Linnefors station." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2013, s. 8 (Notis om byggsats från [[Joswood]]).

"Nossebro station i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013, s. 6 (Första byggsatsen från [[Annas hobby- och diversehandel]]).

Magnus Johansson & Per Niklasson: "VGJ stationshus klass II i skala 1:87." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 124/2013 (Om framtagningen av en laserskuren byggsats av Nossebro station).

"Annas Hobby & Diversehandel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2015, s. 10 (Notis om nya byggsatser, bl.a. VGJ stationshus klass IV, TNJ stationshus klass III, VGJ uthus och Nossebro järnvägshotell).

Anders Ericson: "Trevlig station från Joswood." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2015 (Recension av byggsats av Linnefors stationshus).

Jocke Sannagård: "Perrongtak i byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2015 (Recension av perrongtak från [[KMJK]]).

"Nya byggnader." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2019, s. 18 (Berga station från [[KMJK]]).

"Fiskeby station och godsmagasin från Winterzone." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026, s. 5.

==Tryckta referenser - modell, scratchbygge==
Casey Jones: "[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1945/tfa_1945_22.pdf Uppehåll i Rallersta.]" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 22/1945 ([[Scratchbygge]] av stationshus, närmast Almedal).

Lennart Edström: "Stationshus från sekelskiftet för mj-byggarna." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1957 ([[Scratchbygge]] av stationshuset i Ljung, ritning).

[[Krister Brandt]]: "Byggtips: Husbygge från grunden. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1984 (Vretens stationshus). 
[[Krister Brandt]]: "Byggtips: Husbygge från grunden. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1984. 
[[Krister Brandt]]: "Byggtips: Miljöhobby. Husbygge från grunden. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1984. 

[[Krister Brandt]]: "Ritning för mj: Håkantorps station." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1987 (Presentation, byggtips och ritningar. Fyra fasader i skala N samt spårsida och en gavel i H0)

CeGe Olsson: "Bygg ett stationshus för smalspårsbanan. Stafsjöbruk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994 (Bygge och ritning).

Örjan Svane: "Stationshuset i Nättraby hamn som modell." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 57/1994 (Bygge av stationshuset).

Dan Berglund: "Ett stationshus från DVVJ." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Koppom, bygge och ritning).

[[Krister Brandt]]: "Vreten - 20 år senare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2004 (Återbesök till bygget av Vreten).

Stefan Nilsson: "Ett faktori kommer till." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009 (Bygge i balsa av ett av landets äldsta stationshus, ritning).

[[Sture Bylén]]: "Bygget av Morshyttans station." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013 ([[Scratchbygge]] i [[styren]], [[H0]]).

Mårten Mårtensson: "Kärrgruvans stationshus." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013 ([[Scratchbygge]] i [[kartong]], [[H0]]).

Anders Stéen: "Brösarps station i modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 24/2016 (Bygge med [[styrenplast]] från Slaters).

Carl-Olof Hammar: "Karlstad Östra i modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (Bygge i [[kartong]]).

Anders Stéen: "Klågerup eller Staffanstorp i [[H0]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 29/2017 (Bygge i [[styrenplast]] och [[cellpannå]], [[H0]]).

Håkan Grundstedt: "En Bohusbanestation i modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019 (Bygge i [[styrenplast]] i [[H0]]).

Arne Björling: "Ulricehamns station i [[H0]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Modellbygge i [[styren]]).

Christina Eneroth: "Mariefreds station i [[skala Z]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 48/2022 ([[Scratchbygge]]).

Gunnar Axelsson: "Nora station - mitt förstlingsverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 ([[Scratchbygge]] i [[styren]], [[H0]]).

[[Kategori: Svenska järnvägsbyggnader]]
[[Kategori: Byggnader]]
[[Kategori: Järnvägsväsende]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Bana]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: BJ]]
[[Kategori: NBJ]]
[[Kategori: SRJ]]
[[Kategori: SWB]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Etsade byggsatser]]
[[Kategori: Laserskurna byggsatser]]
[[Kategori: Plastbyggsatser]]
[[Kategori: Resinbyggsatser]]
[[Kategori: Träbyggsatser]]
[[Kategori: Artitec]]
[[Kategori: Faller]]
[[Kategori: Heljan]]
[[Kategori: Jeco]]
[[Kategori: KMJK]]
[[Kategori: Modellproduktion]]
[[Kategori: NMJ]]
[[Kategori: Pola]]
[[Kategori: Rimbo Grande]]
[[Kategori: Winterzone]]
[[Kategori: Nürnbergmässan]]

Skyddsväxel

2026-07-01T12:52:07Z

Janfre:

En skyddväxel är en [[växel]] som ska hindra att [[vagnar]] på [[sidospår]] som kommit i rullning från att rulla ut i en [[tågväg]]. Skyddväxlar kan läggas in endast för det ändamålet, eller vara växlar som ändå ingår i bangården, men är [[förregling|förreglade]].

I stället för skyddsxäxlar kan [[spårspärr]]ar användas.

[[kategori: Tågvägskydd]]
[[kategori: Växlar]]
[[Kategori: Signalsäkerhetsanläggningar]]
[[kategori: Spår]]
[[kategori: Bana]]
[[kategori: Järnvägsväsende]]
[[kategori: Trafik]]
[[kategori: Utformning]]

Spårspärr

2026-07-01T12:51:43Z

Janfre: /* Tryckta referenser - förebild */

En spårspärr är en anordning som ska hindra [[vagnar]] uppställda på ett [[sidospår]] att rulla i en [[tågväg]]. En spårspärr måste vara rörlig, så att den kan tas bort när [[växling]] ska ske. I allmänhet används inte spårspärrar på [[tågspår]]. Spårspärrar behövs inte om det finns en låsbar [[växel]] som kan leda bort rullande vagnar från [[tågväg]]en, en s.k. '''[[skyddsväxel]]'''.

Den äldsta formen av spårpårr var en '''spärrbom''', d.v.s. en träbjälke som låstes fast över spåret. Dessa ersattes snart av spårspärrar med olika former av block, som fälldes upp över rälerna. Äldre spårspärrar med block blockerade oftast bara ena rälen; numera ställer Trafikverket krav på att bägge rälerna ska blockeras. Ibland installeras en dubbel spårspärr, som blockerar två spår. Dessa sitter i regel i en [[växel]] mellan tungorna och [[korsning]]en.

En spårspärr placeras normalt 2,5-4 m från [[hinderfri]]hetspunkten. Spårspärrar är låsbara, och vanligtvis [[förreglad]], så att en [[tågväg]] inte kan låsas utan att spårspärren är uppe. I enklaste fall löses denna [[förregling]] med [[kontrollås]]. Precis som [[växlar]] har en spårspärr ett '''normalläge''', som den normalt ska inta, och ett '''omlagt läge'''.

Läget på spårspärren kan visas med en spårspärrtavla eller spårspärrlykta, som visar spårspärrens läge för åkande personal på ett tydligare sätt.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Spårspärr ett block.jpg|700px|Spårspärr ett block.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Spårspärr med ett block, i Torneträsk 1959. Spårspärrtavla saknas, spärren låses med [[kontrollås]]. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB09282 (detalj).
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Spårspärr två block.jpeg|700px|Spårspärr två block.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Spårspärr med två block och spårspärrtavla, i Kristianstad Södra 2011. Spärren låses med elektriskt lås (som syns längst till höger). Notera att [[hinderpåle]] saknas. Foto Jonas Andréasson, Wikimedia Commons.
|}

Spårspärrar i modell.
*[[Jeco]] har en fixerad modell av en svensk spårspärr med två block och växelklot i [[H0]], katalognummer SR12101.
*[[One87]]
*:- Svensk spårspärr två block inklusive klot, [[byggsats]] [[H0]].
*:- Svensk spårspärr två block inklusive klot, [[färdigmodell]] [[H0]].
*[[Weinert]] har modeller av tyska spårspärrar med ett block, som [[svenskliknande|kan passera som svenska]].
*:- Katalognummer 6923 fixerad spårspärr ([[N]]).
*:- Katalognummer 7226 fungerande spårspärr [[code]] 100 ([[H0]]).
*:- Katalognummer 7232 fungerande spårspärr [[code]] 75 ([[H0]]).
*:- Katalognummer 72322 fixerad spårspärr för [[code]] 75 ([[H0e]]/[[H0m]]).
*:- Katalognummer 7233 fungerande spårspärr [[code]] 83 ([[H0]]).

==Webreferenser - förebild==
[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/sao/index.html Ekeving.se: Säkerhetsordning] (Säkerhetsordningen från 1959).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Spårspärr Wikipedia: Spårspärr]

==Referenser - modell==
[http://www.jeco.se/product.asp?qsLang=&type=2&id=022&pid=SR12101 Jeco: Spårspärr med växelklot]

[http://blaetterkatalog.weinert-modellbau.de/#page_164 Weinert: Stellwerk] (Bl.a. spårspärrar).

==Tryckta referenser - förebild==
Hemming Olsson (red.): [http://samlingsportalen.se/digitalt_arkiv/jvm/litteratur/banlara_band_02_web.pdf ''Banlära. Järnvägars byggnad och underhåll'' (2:dra bandet).] Stockholm: Kungl. Järnvägstyrelsen 1916 (Flera ritningar på spårspärrar).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Växlar. Teknik längs med spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2018 (Bilder på spårspärr och [[hinderpåle]]).

Trafikverket: [https://puben.trafikverket.se/dpub/api/v1/Dokument/DownloadDokument%3Fid%3D92a2dc16-6770-452d-ac81-50b7f6395d1a%26dokumentName%3DTRVINFRA-00018_Krav.pdf ''Banöverbyggnad. Spårkomponenter. Krav'' (TRVINFRA-00018).] Borlänge: författaren 2020-04-01 (Trafikverkets krav för spårunderhåll).

Trafikverket: [https://puben.trafikverket.se/dpub/api/v1/Dokument/DownloadDokument%3Fid%3D92a2dc16-6770-452d-ac81-50b7f6395d1a%26dokumentName%3DTRVINFRA-00018_R%25C3%25A5d.pdf ''Banöverbyggnad. Spårkomponenter. Råd till krav'' (TRVINFRA-00018).] Borlänge: författaren 2020-04-01 (Trafikverkets råd till spårunderhållare).

[[kategori: Tågvägskydd]]
[[Kategori: Signalsäkerhetsanläggningar]]
[[kategori: Järnvägsväsende]]
[[kategori: Trafik]]
[[kategori: Utformning]]
[[kategori: Bana]]
[[kategori: Spår]]
[[kategori: Signaler]]
[[kategori: Ritningar]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala H0m]]
[[Kategori: Skala H0e]]
[[Kategori: Skala N]]
[[kategori: Jeco]]
[[kategori: One87]]
[[kategori: Weinert]]

Hamnar och sjöfart

2026-06-29T16:48:56Z

Janfre: /* Hamnmiljöer i modell */

På denna sida behandlas hamnar och sjöfart med anknytning till modelljärnvägar. Endast hamnanläggningar med järnvägsanknytning behandlas.

==Inledning==
En hamn representerar dels en intressant miljö på en modelljärnväg, dels en flexibel möjlighet att skapa trafik.

Hamnar har funnits i alla storlekar från mycket små för enstaka mindre fartyg med litet djupgående till enorma oceanhamnar för interkontinental trafik. Mindre hamnar har även funnits vid insjöar och kanaler.

==Hamnar som förebild==
När järnvägar började byggas under 1800-talets första hälft hade ångfartyg redan funnits i något decennium, men segelfartyg fortsatte att användas i kommersiell sjötrafik inpå 1960-talet, om än i minskande omfattning.

Från början skedde i princip all lastning och lossning i hamnarna för hand, men efter hand så har mekanisk hanteringsutrustning införts. Först infördes kranar av olika slag. Mot slutet av 1800-talet började tågfärjor införas på kortare sträckor, vilket innebar smidigare flöden, och för Sveriges del, direkt järnvägstrafik till kontinenten. Så småningom infördas särskilda typer av hanteringsutrusning för bulklaster av olika slag, såsom stenkol, malm, spannmål och petroleumprodukter. Petroleumprodukter är i regel vätskor med tillräckligt låg viskositet för att kunna pumpas. Spannmål går att förflytta med lufttryck, i princip stora dammsugare. Malm och stenkol hanterades med skopkranar eller transportband, och också genom gravitation. Detta innebar efter hand att det krävdes särskilda specialiserade fartyg och kajanläggningar för olika typer av bulklaster.

Under 1960-talet infördes två förändringar som har påverkat sjöfarten (och hamnarna) stort. Dels infördes [[containertrafik]] med ISO-containrar, dels infördes ro-ro fartyg för [[vägfordon]] för både godstrafik och passagerartrafik. På senare år har också särskilda fartyg för gastransporter utvecklats.

Det är inte alltid det är möjligt att lasta direkt mellan fartyg och järnväg eller lastbil för vidare transport. Alla hamnar omfattar oftast också lagerhållning för de varuslag som passerar hamnen. Det finns lagerbyggnader för styckegods, bulklager för stenkol, virke eller malm, oljetankar för petroleumprodukter o.s.v. Lagerhållningen har också tidigare använts för förtullning av importerade varor. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Frihamn Frihamnar] är områden där varor kan mellanlagras för vidare transport utan att förtullas.

Hamnspår betraktas normalt som [[sidospår]], varför trafiken vanligtvis sköts som [[växlingsrörelse]]r. På sina håll har det dock funnits regelrätta järnvägar i hamnmiljöerna där [[tågrörelse]]r eller [[vagnuttagning]]ar använts. Värtabanan i Stockholm var t.ex. klassificerad som [[bispår]]. I Göteborgs hamn användes i stället s.k. [[växling]]ståg.

En karaktäristisk detalj i många hamnmiljöer är gatuspår, där spåren är nedsänkta i en hårdgjord yta så att [[vägfordon]] kan passera enkelt. Det enklaste sättet att bygga gatuspår är att använda dubbla räler, och på det sättet försäkra sig om ett tillräckligt utrymme för flänsarna. Denna metod ersattes efter hand av särskilda gaturäler av den typ som brukar användas på spårvägar, som kom färdigvalsade med flänsrännor. På många äldre hamnar undvek man att lägga växlar som gatuspår.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
https://www.theagilityeffect.com/app/uploads/2019/06/00_VINCI-ICONOGRAPHIE_GettyImages-168257488-1280x680-e1560430080217.jpg
|-
| class="imageCaption" | Containerhamnen i Rotterdam. Getty Images.
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Göteborgs Hamn.jpg|900px|Göteborgs Hamn.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | [[SJ ånglok litt N|SJ N-lok]] I Göteborgs hamn på 1950-talet. Observera gatuspår med gaturäler och [[storgatsten]]. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01857.
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Malmö F.jpg|Malmö F]]
|-
| class="imageCaption" | [[Godsvagn litt Sdgmns|SJ Sdgmns]] 31-74-451 2 425-6 vid färjeläget i Malmö F. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAE02648
|}

==Kanaler och inlandssjöfart==
Kanaler började byggas runt om i världen på 1700-talet, vilket innebar att inlandssjöfarten expanderade utanför de seglingsbara floderna och sjöarna. I stor utsträckning innebar järnvägarnas utbyggnad att kanaltrafikens utveckling avstannade, och några större kanaler för inlandssjöfart har inte byggts efter att järnvägen etablerats. Helt försvann dock inte kanaltrafiken, och på många håll i världen fanns järnvägar och kanaltrafik parallellt i många år. Längs Europas stora floder är inlandssjöfarten fortfarande omfattande.

I Sverige kom kanalbyggandet igång senare än i Europas centrala delar, och nätet bliv inte lika omfattande. Inlandssjöfart med gods etablerades i sjösystemen längs med Göta kanal och Trollhätte kanal, samt i Bergslagen. Större sjöar har också haft lokal trafik. Inlandssjöfart med gods finns numera endast kvar på Mälaren och Vänern.

Några av de äldsta järnvägarna i Sverige etablerades som förbindelser mellan olika seglingsbara sjöar, och erbjöd därmed bättre transporter än hästforor. Denna typ av järnvägar fanns främst i Bergslagen och ersattes snart av längre linjer där man slapp omlastningarna.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Hjo hamn.jpg|1000px|Hjo hamn.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Hjo hamn på 1930-talet. Källa Digitalt museum JvmKDAA10610
|}

==Utbud==
Hamnkranar, både stora och små, har funnits i modell nästan lika länge som det funnits kommersiella modelljärnvägar. Idag finns det ett utbud av flera sorter i både [[H0]] och [[N]]. Mindre lagerbyggnader för hamnmiljöer finns också som modell från flera tillverkare i [[H0]] och [[N]]. Precis som för [[industrier i modell|industrimodeller]] innebär den pragmatiska arkitektur som används i hamnmiljöer att hamnbyggnader ofta passar i många länder. [[Walthers]] producerar en stor brokran, kajkanter, en hamnkran, en pir och fyr i [[H0]]. [[Artitec]] har byggnader och kajkanter i [[H0]] och [[N]]. Artitec har även några byggnader och en hamnkran i [[Z]].


En stor utmaning för den som vill ha fartyg till sin hamnmiljö är att alla fartyg utom de allra minsta blir mycket stora i de vanliga [[Normalspår|modelljärnvägsskalorna]]. Därför finns det inte heller något större utbud av fartygsmodeller som direkt passar för modelljärnvägar. Nederländska [[Artitec]] har dock ett antal vattenlinjemodeller av mindre fartyg i [[H0]], [[N]] och
[[Z]] som kan passa i en svensk miljö. Engelska Langley har en del båtar [[0]], [[00]] och [[N]]. Sylvan Scale Models har producerat en lite större Lakes Class Tramp Steamer i [[H0]] och [[N]].

[[Artitec]] och Langley har också slussportar för den som vill bygga kanaler i modell.

[[Walthers]] har en klaffbro i [[H0]] som i princip är identisk med klaffbron i Vänersborg.

==Hamnmiljöer i modell==
Eftersom det funnits många små hamnar i verkligheten, går det oftast att få plats med en trovärdig hamnmiljö på sin modelljärnväg, även på ett begränsat utrymme. Vill man bygga en större hamn, kan man använda samma idé som ibland används till [[industrier i modell]]: att bara bygga de delar där järnvägsvagnar lastas och lossas.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
https://www.trefoten.se/srjz4vxl.jpg
|-
| class="imageCaption" | Elmsta hamn på Mjk Trefotens anläggning, numera riven. Foto Bergfors
|}

Spårplanen kan i enklaste fall bestå av ett [[stickspår]]. När kapaciteten blev för liten tillkom extra [[stickspår]]. Vid större hamnanläggningar uppstod behov av att kunna passera vagnar som lastar och lossar, varför man började bygga dubbelspår med växelpar i zick-zack-mönster. Hamnspåren kunde vara utgå från en [[station]], en [[lastplats]] eller en [[blockpost]]. Ibland utgick de ifrån en regelrätt hamnstation. Vid större hamnar började man bygga regelrätta bangårdar för att underlätta [[växling]]en.

Utvecklingen av olika typer av hanteringsutrustning för olika typer av gods innebär en möjlighet att specialisera sin hamnmiljö, som en containerhamn eller en oljehamn till exempel, för skapa variation och intressanta miljöer. Vill man bygga sin hamn efter en specifik [[epok]] behöver också ge akt på hur hamnarna har utvecklats i takt med fartygsfrakten har utvecklats.

På större hamnar dominerar [[Landskap#Vägar och preparerade ytor|hårdgjorda ytor landskapet]]. En särskild utmaning i många hamnmiljöer är den rikliga förekomsten av gatuspår som utvecklats de senaste hundra åren för att järnvägsfordon och [[vägfordon]] ska kunna samsas. Det finns två huvudsakliga alternativ för att bygga detta, dels kan man använda [[spårväg]]sräls, dels kan man bygga eget gatuspår med olika tekniker. Räls avsedda för spårvägar kan dock ha för små [[Planera en modelljärnväg#Kurvradier|kurvradier]] även för hamnväxling. Bygger man eget gatuspår måste man istället försäkra sig om att inget material sticker upp över rälens överkant, och att flänsrännorna stämmer med den valda [[spårstandard]]en.

Normalt behöver man vattenytor till sin hamnanläggning, även om möjligheten att ha anläggningens kant precis vid kajkanten inte ska glömmas bort. Mer om vatten finns [[Landskap#Vatten|här]], och mer om publicerade artiklar om vatten finns [[Artiklar om landskapsbygge#Vatten|här]]. Det har också funnits minst två utställningsbanor som använt riktigt vatten, och i ett fall dessutom radiostyrda båtar.

I ett [[trafikspel]] kan en hamn fungera som en flexibel generator av både in- och utgående [[vagnslasttrafik]], eftersom de flesta typer av frakter kan tänkas angöra hamnen. Det gäller förstås särskilt de mindre specialiserade kajerna.

==Hamnar på modulbanor==
En liten hamn kan få plats en stationsmdul eller vid en [[lastplats]], men det finns också specifika [[Moduler|modulnormer]] för hamnar och industrispår, t.ex. den svenska [http://sih0.blogspot.se/p/sih0.html SIH0-normen] och [[FREMO]]'s [https://www.fremo-net.eu/de/modulsysteme/baugroesse-h0/h0-europa/hafenindustrie/ IH05]. Med tillräckligt många moduler av denna typ kan stora hamnområden byggas upp på [[modulträffar]], vilket ger utrymme för många timmars intressant [[växling]].

==Andra wiki-sidor om industrier m.m.==
[[Industrier i modell]] 
[[Industribanor]] 
[[Svensk industri för MJ: livsmedel]] 
[[Svensk industri för MJ: gruvor]] 
[[Svensk industri för MJ: järn och stål]]

Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''

==Andra wiki-sidor om anläggningsbygge==
[[Planera en modelljärnväg|Planering]] 
[[Ramverk]] 
[[Moduler]] 
[[Rangerspel]] 
[[Spår]] 
[[El på modelljärnvägen]] 
[[Signaler]] 
[[Kontaktledning]] 
[[Landskap]] 
[[Landskap#Vägar och preparerade ytor|Hårdgjorda ytor]] 
[[Landskap#Vatten|Vatten]] 
[[Byggnader till modelljärnvägen]] 
[[Byggnadsritningar]]

==Andra wiki-sidor om trafik==
[[Introduktion till MJ-trafik]] 
[[Säkerhetstjänst för MJ]] 
[[SJ godsvagnar]] innehåller data om svenska godsvagnar. 
[[Vagnslasttrafik]] 
[[Överföringstrafik]] 
[[Intermodal trafik]] 
[[Trafikkoncept epok IIIa]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVa]] 
[[Trafikkoncept epok IVb]]

==Webreferenser - förebild==
[https://www.ekeving.se/o/5ts/VxltagGbg_1963.pdf Ekeving.se: Växlingstågtrafik och växling i Göteborgsområdet]

[https://jarnvagar.nu/133-miljoner-investeras-i-jarnvag-i-lulea-hamn/ Järnvägar.nu: 133 miljoner investeras i järnväg i Luleå Hamn]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=253313 Järnvägshistoriskt forum: Kollossning i Hammarbyhamnen] (Kollossning i Värtahamnen på 1930-talet).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=280219 Järnvägshistoriskt forum: Norrköpings hamn 1953-54] (Bilder).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=253093 Järnvägshistoriskt forum: Växelomläggare i hamnspår?]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Frihamn Wikipedia: Frihamn]

[https://www.youtube.com/watch?v=8TUqVNIkjPw YouTube.com: Transport (1957) – ett bildsvep kring Svenska Transportarbetareförbundets verksamhetsområden]

==Webreferenser - modell==
[https://www.artitecshop.com/en/ Artitec Shop] (Båtar och hamnutrustning [[H0]], [[N]] och [[Z]]).

[https://www.langleymodels.co.uk/awd1/index.php?route=common/home Langley Models] (Båtar, slussportar och hamnmagasin i [[0]], [[00]] och [[N]]).

[https://www.modelrailforum.com/forums/index.php?showtopic=20514&st=0 Model Rail Forum: How to create paved track.] (Diskussionstråd med tips om gatuspår).

[https://www.walthers.com/operating-single-track-railroad-bascule-bridge-kit-33-1-2-x-3-x-11-quot-83-7-x-7-5-x-27-5-cm Walthers: Operating Single-Track Railroad Bascule Bridge] (Klaffbron i Vänersborg som H0-modell).

[https://www.walthers.com/catalogsearch/result/?q=waterfront Walthers: Waterfront] (Walthers sortiment för marina miljöer).

[https://www.youtube.com/watch?v=uPXZR9qm55A Youtube: HOW TO PAVE ROADS OVER TRACK to make Engine facility by Al Mayo] (Gatuspår med gipsblandning).

[https://www.youtube.com/watch?v=UGEvUllEP6s Youtube: Model Railroad of the old port of Antwerp - “Voorde Dok” by Samuel de Zutter and Wouter de Troyer] (Video från MJ-utställning).

[https://www.youtube.com/watch?v=a2vN7Q0b6dE Youtube: RailNScale. Paving Railroad Tracks.] (Gatuspår med DAS-lera och en speciell roller).

==Böcker om hamnar och sjöfart för MJ==
Dave Rowe: ''Industrial and Mechanized Modelling.'' Didcot: Wild Swan Publications 1990 (Bygge av industrimodeller, gärna animerade. Innehåller bl.a. en mindre hamn med riktigt vatten).

Dave Wright: ''Modeling Ports and Inland Waterways.'' Marlborough: The Crowood Press 2016 (Bygge av hamnar och kanaler, med förebild från Storbritannien).

==Tryckta referenser - förebild, hamnar==
"Ute på linjen." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 21, s. 10 (Hamnspår för trafik med tunga laster extra nära kajkanten).

Lennart Elg: "Väderbitarens julafton." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 12/1981 (Ritning på liten båtmotorverkstad från Nynäshamn).

Erik Walde: "Hamnkran." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 22/1983 (Ritning på hamnkranen från Hästholmen).

Björn Kallin: "Verkebäcks stationsområde - en lämplig förebild?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 45/1990 (Spårplan, bilder, [[891 mm]]). 
Björn Kallin: "Klart Verkebäck!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 51/1992 (Karta från Svensk Hamnkalender 1933, bilder). 
''[[Smalspårigt]]'' nr 64/1998, s. 17 (Bild).

Carl-Gunnar Olsson: "Inspiration för modellbyggare." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 92/2005 (Foton från insjöhamnarna i Askersund, Karlstad och Jönköping).

[[Hans Svensson]]: "En hamnkran från 1881." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2006 (Ritning på Galtströms bruk ångkran i Otterviken).

==Tryckta referenser - förebild, tågfärjor==
"Störst i världen? Bangård på köl." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1958 (M/S Trelleborg).

"SJ:s flaggskepp i modell." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1959 (M/S Trelleborg, ritningar).

"Nytt flaggskepp för SJ." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 3/1964, s. 32.

Nenne: "Bure." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 19/1983 (Tågfärja mellan Kalmar & Färjestaden, ritning).

"Hans byggde tågfärjan Hälsingborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1987 (Skalabåt, ritning).

==Tryckta referenser - förebild, fartyg saltsjön==
"Varvet som bygger på havet." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 17/1947 (1947 var svensk varvsindustri världens andra största).

"På provtur med M/S Stockholm." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1948.

"Lastfartyg i lyxklass." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 15/1950 (Fortsatt utveckling av svensk varvsindustri).

"Snabbare, större, starkare." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1953 (Om helsvetsade fartyg).

"Modernt malmtankfartyg." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 3/1954, s. 11 (M/S Vittangi till [[TGOJ]], från Kockums).

Bengt Svedberg: "Hamnpojken som byggde storvarv." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 22/1955 (Gustaf Thordén och Uddevallavarvet).

"Båt för bilar." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1956, s. 19 (Wallenius Rigoletto om 2700 ton för transatlantisk trafik; billossning i Värtan).

"Torrlastfartyg av ny typ." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1956, s. 18 (Torrlastfartyg på 12850 ton från Kockums för både öppen och sluten trafik).

"Hur säkert är ett fartyg." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 17/1956.

"Bulklastfartyg." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 24/1956, s. 16 (Tre nya bulklastare från Kockums).

"Europarekord till sjöss." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1959 (Supertankern W. Alton Jones sjösatt vid Uddevallavarvet).

"Res rätt på kontinenten med Europafärjan." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1963, s. 44 (Annons för bilfärja Varberg - Grenå).

"Motorväg över Nordsjön." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 15/1964, s. 22 (Bilfärjan M/S England trafikerar Esbjerg-Harwich).

"Lyxfärja i Östersjöfart." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 20/1964, s. 41 (För traden Helsingfors-Slite-Karlskrona-Rönne-Lübeck).

"Tekniskt nytt världen runt." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 24/1964, s. 32 (Tankfartyg "Sovereign Clipper" om 73650 ton för Rederi AB Slipper från Kockums).

CeGe Olsson: "Johnsson Line 100 år. Utställning på sjöhistoriska muséet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1990.

[[Rutger Friberg]]: "Tändkulemotorn firas i Lysekil." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2010 (Årligt evenemang).

==Tryckta referenser - förebild, fartyg saltsjön ritningar==
[[Jan Jangö]]: "Räddar vi för mycket? - varför inte rädda en bogserbåt i stället?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1966 (Ritning på Hugin och Munin från Stockholms hamnar).

"Saltsjöbadsfärjan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1966 (Ritning på Saltsjöbaden 2).

"Nytt om färjor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1967 (Göteborgsfärja, ritning).

"S/S Brevik i översiiktsritning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1969.

Raymond Nilsson: "Bogserbåten de Geer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975 (Ritning).

CeGe Olsson: "Bygg en ångfärja i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 (Stockholmsfärjorna "Ettan" och "Tvåan", ritning).

CeGe Olsson: "Tuppen - fartyg med gäll ångvissla." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1992 (Ritning).

CeGe Olsson: "Ölbåtar och ångslupar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1995 (Ritning).

CeGe Olsson: "Gotlandsångaren Hansa i vacker modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1995 (Inkl. ritning).

Yngve Malmquist: "Slupen Larus av Brantevik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997 (Seglande slup från 1840, ritning).

==Tryckta referenser - förebild, skärgårdsbåtar==
Ulf Gripne: "De gick i land med ett vrak..." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 21/1964 (Bärgning av Saxaren).

Ingvar Kronhamn: "Så räddades S/S Bohuslän." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1966 (Inkl. ritning).

"S/S Norrtälje - vackraste vaxholmsbåten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1967 (Ritning).

CeGe Olsson: "Byggtips ritning. Skärgårdsångaren 'Tor VII' - bortglömd ångare med brokigt ursprung." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991.

CeGe Olsson: "Skärgårdsbåten William Lindberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1992 (Ritning).

CeGe Olsson: "Skärgårdsångare med många namn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1993 (Ritning på ångare som började som SS Wärsta).

CeGe Olsson: "Historien om ångfartyget 'Hemsö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1993 (Ritning).

CeGe Olsson: "Åtta ångare som hetat Värmdö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1994 (Ritning).

CeGe Olsson: "En alleles vanlig skärgårdsbåt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1994 (SS Ljusterö, ritning).

CeGe Olsson: "Historien om ångfartyget Blidö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994 (Inkl. ritning).

CeGe Olsson: "Waxholmsbåtarnas uppgång och fall." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1995 (Ritning Waxholm I).

CeGe Olsson: "S/S Strömma Kanal. En sengångare i skärgårdstrafiken." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996 (Ritning).

CeGe Olsson: "Ångfartyget Lidingö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1996 (Ritning).

CeGe Olsson: "Dux - en vit drottning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1996, s. 33 (Ritning).

Claes-Göran Dahl: "S/S Norrtälje 100 år - historien om henne och hennes syster SS Express II." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2001.

CeGe Olsson: "100 år med Norrskär." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010.

CeGe Olsson: "100 år med Blidösund." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2011.

==Tryckta referenser - förebild, fartyg inlandssjöfart==
Bo Grandien: "Ångfartyget Mariefred - unik trotjänare bland de vita båtarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1966 (Reportage med ritning).

"Diana - Göta kanalbåt med ånga." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1967 (Ritning).

"Historien om Motala Express." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1971 (Ritning).

Carl-Gunnar Olsson: "'Indalen' en svensk hjulångare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1971 (Ritning).

Carl-Gunnar Olsson: "S/S Strömma Kanal." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1971 (Ritning).

Carl-Gunnar Olsson: "Hjulångaren Ådalen." ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1971 (Ritning).

"S/S Trafik av Hjo." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Ritning).

Roger Perlving: "S/S Thomée åter i reguljär trafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1975 (Ritning).

Gert Ekström: "Ångslupen Vega." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1975 (Liten ångslup, ritning).

CeGe Olsson: "Kanalisera dina båtdrömmar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1993 (Ångslupen Pius, ritning).

CeGe Olsson: "Skärgårdsbåt blev lastramp i Vänern." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1993 (SS Stafsnäs, ritning).

CeGe Olsson: "Ångslupar, ångslupar. ångslupar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1994 (inkl. ritningar).

CeGe Olsson: "Små 3 hästars ångslupar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1994 (Inkl. ritning).

CeGe Olsson: "En graciös Rospigg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995 (Sidovy).

C-G D.: "Gamla gudinnor lever än." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2001 (M/F Västan).

Göran Tholin: "Tågfärja över Vättern?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 84/2003 (Förslag på tågfärja inkluseive ritningar. Denna utfördes aldrig).

==Tryckta referenser - förebild, fritidsbåtar==
"Nu kommer båtvärdens Ferrari." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 3/1960 (Riva-båtar lanseras i Sverige).

"TfA:s snurresalong 1960." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1960 (Aktuella aktersnurror).

Sven Zettergren: "Vilken motor passar dig bäst?" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1960 (Jämförelse av aktersnurror).

Sven Zettergren: "Vilken motor passar dig bäst? Vi jämför trio i mellanklassen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1960 (Jämförelse av aktersnurror).

Per Jacobsson & Stig Sandelin: "TfA testar båtar: Mysigt på sjön i Mysingen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 15/1961 (Test av Mysingen 5).

Lars Westman: "Bygg en brygga ... och en badflotte!" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 17/1961 (Ritningar).

Per Jacobson & Stig Sandelin: "TfA testar båtar: Klassisk ruffbåt sjöbåt i särklass." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 19/1963 (Solö).

Stig Sandelin: "Följ med TfA på båtsemester på nytt sätt: på vattenväg genom Sverige." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 14/1964 (Kanaler). 
Stig Sandelin: "Följ med TfA på båtsemester på nytt sätt: på vattenväg genom Sverige." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 15/1964. 
Stig Sandelin: "Med båt genom Sverige (III): Dalsland ett paradis." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 16/1964.

CeGe Olsson: "Byggtips. En annorlunda Petterssonbåt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1992 (Campingbåt från 1940-talet, ritning).

CeGe Olsson: "Sveriges vanligaste motorbåt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1993 (Den klassiska Petterssonbåten, ritning).

"Båtritningar samlas i gigantiskt arkiv för framtiden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2008, s. 20.

==Tryckta referenser - modell, hamnar==
Åke Ahlm: "Vi bygger en hamn." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 23/1957.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Nr 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1972 (Spårplan för hamnväxling).

Gert Ekström: "En dag på GEJ. (Del III)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1982 (Hamnmiljöer).

[[Rutger Friberg]]: "Kör både båt och tåg samtidigt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1990 (System för kanaler och slussar med riktigt vatten från Fritz Schiffsmodellen).

Björn Dahlström: "Läsgodsexpedition. Industrial & Mechanized Modelling." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 45/1990 (Recension av Dave Rowe's bok om hur man bygger animerade detaljer i landskapet).

Lars Malkar: "Tankar om tankar." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Bygge av oljecisterner i [[H0]] av plåtburkar).

[[Rutger Friberg]]: "Nytt för H0-rallaren: Gatsten på rulle." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2000 (En roller för att göra gatuspår med gatstenar i DAS-pronto).

[[Rutger Friberg]]: "Walthers går till sjöss." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2000, s. 73 (Fyr 933-3603 och svängbro).

[[Rutger Friberg]]: "Skenor för spårvägstrafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2004 (Recension av [[spårväg]]sräls i [[H0]] från [[Tillig]]).

Robin Högberg: "Trelleborg och tågfärjor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009 (Bygge i [[N]]-skala).

Robin Högberg: "Kungsleden Trelleborg-Sassnitz 100 år - och ett bygge i skala N." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009.

Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012 (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår).

Peter Langhorst: "Det lilla varvet - ett diorama i 1:24." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2013 (Inrett båtvarv).

Gunnar Persson: "Att skapa hamnmiljöer på modelljärnvägen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Hamnmiljö i [[N]]-skala).

Anders Ericson: "En fyr som fönsterdekoration." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2014 ([[Skala H0]]).

Lars Ljungberg: "Ett arbetspass i hamnen - rolig [[FREMO]]-rangering." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Berättelse från [[modulträffar|modulträff]] i Hartmannsdorf 2013).

Lars Ljungberg: "Industrimoduler SIH0 - med verklig förebild." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015 (Moduler med fokus på industrier).

Lars Ransheim: "Slussar i blickfånget." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018.

Joakim Sannagård: "Kejsarens nya skepp." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020 (Stor hamnanläggning med riktigt vatten och radiostyrda fartyg i [[epok I]], [[H0]]).

"Artitec." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021, s. 7 (Notis om slussportar och båtar).

Tord Björk: "Snabbtitt: Hus i H0 från Holzmann." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Brasiliansk tillverkare av hus från 1950 och framåt, många industrilokaler m.m.).

Göran Tholin: "Rödesunds hamn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026 (Hamnen på Västra Vätterns Järnväg, [[H0]] och [[H0n3]]).

==Tryckta referenser - modell, hamnkranar==
Stefan Mankefors: "Modernisering av Märklinkranar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1995 (Fler rörliga funktioner med minnesmetall).

[[Hans Svensson]]: "Ångkran som H0-byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010 (Recension av ångkranen från Galtströms bruk från [[Tekno-Bygg]]).

[[Hans Svensson]]: "Enkel manövrering av ångkran." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2010 (Mekanisk manövrering av kranen från Galtrströms bruk).

Lars Björk: "Hamnkran 2 i Halmstad." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013 ([[Scratchbygge]] av medelstor hamnkran).

"Joswoods nyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2023, s. 30 (Hamnkranen från Galtström).

"Artitec." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023, s. 6 (Liten äldre hamnkran i H0).

==Tryckta referenser - modell, fartyg och båtar från [[scratch]]==
[[Hans Svensson]]: "African Queen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (Ångslup i [[1:45]], känd från film).

CeGe Olsson: "Gå till sjöss på MJ-banan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1994 (Mindre ångbåt i [[H0]]).

Ola Ahlström: "Blev jag först?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 63/1998 (Bygge av tågfärjan "Bure", [[H0]] & [[H0n3]]).

Jan-Mats Eneroth: "I väntan på Öresundsbron." i Krister Brandt (red.) ''Modeltåg -99. ... och i morgon är pappa stins.'' Stockholm: Allt om Hobby 1998 ([[Scratchbyggd]] Öresundsfärja).

Örjan Svane: "Pius II - under vatten till midjan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 65/1999 ([[Scratchbyggd]] vattenlinjemodell av kanalångare i [[00]]).

Carl-Gunnar Olsson: "Ett skepp kommer lastat - eller konsten att bygga ett litet kanalfartyg till modelljärnvägen." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 96/2006 (Pius i [[skala 0]]).

Mattias Stenbom: "S/S Upland på modul." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2011 (Insjöångare i [[H0]]).

Göran Tholin: "Båtar till din bana." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 132/2015 ([[Scratchbygge]] av vattenlinjemodeller med spantteknik).

Joakim Sannagård: "Leif Öhlander. Med känsla för detalljer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2020 (Båtmodeller i [[1:87]]).

Örjan Svane: "Vedlastad storeka i Nättabyhamn - nu ligger hon där." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 166/2024 (Vattenlinjemodell i [[00]]).

==Tryckta referenser - modell, fartyg och båtar från [[byggsatser]]==
[[Rutger Friberg]]: "Kombinera MJ-banan med: Sluss och kanaltrafik i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1992 (Slussar med riktigt vatten och radiostyrda båtar från Fritz Modellbau).

Sven Hägg: "Tågfärjan Fehmarn - rapport från ett bygge." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 82/2003 (Recension av [[resin-byggsats]] från Artitec i skala [[N]]).

Peter Estelius: "En försvenskad tysk." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 87/2004 ([[Försvenskning]] och "uppskalning" av bogserbåt från Noch).

Ola Ahlström: "Noterat... Tågfärjan m/f Svea." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 88/2004 (Notis om större tågfärja i [[H0]] som [[resinbyggsats]]).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Tyska off-road nyheter i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2005 (Mudderverk från Kibri).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Nyheter från 60-åriga Faller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2006 (Flodpråm i [[H0]], katalognummer 131006).

[[Rutger Friberg]]: "Kanoter för sjön." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2008, s. 20 ([[Noch]] 16808 i [[H0]]).

[[Rutger Friberg]]: "Fartyget Noordborg i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2009 ([[Byggsats i resin]] från [[Artitec]], [[H0]]). 
[[Rutger Friberg]]: "Fartyget Noordborg i skala H0. Del 2 av 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2009. 
[[Rutger Friberg]]: "Fartyget Noordborg i skala H0. Del 3 av 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010.

[[Rutger Friberg]]: "Elsa - en svensk ångslup." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011 ([[Byggsats i resin]] från [[Artitec]], [[H0]]). 
[[Rutger Friberg]]: "Elsa - en svensk ångslup." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2011. 
[[Rutger Friberg]]: "Elsa - en svensk ångslup." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2011.

Lars Ransheim: "En tågfärja, tack!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Provbygge av kartongmodell i 1:100).

"Båt på hjul." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014, s. 10 (Rörliga fartyg enligt [[Faller Car System]]).

Lars Ljungberg: "Tågfärjor - praktisk förlängning av anläggningen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015.

"Nytt från Frykmodell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2019, s. 22 (Slaghack och eka i [[H0]]).

"Artitec." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021, s. 7 (Notis om slussportar och båtar).

"Trålare i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2022, s. 24 (Ny nordsjötrålare i [[resin]]).

"Kustfraktaren Mercantic." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2023, s. 63 (Från Billing Boats i 1:50).

[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Industrier]]
[[Kategori: Byggnader]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: Landskap och gestaltning]]
[[Kategori: MJ-böcker]]
[[Kategori: Tidskrifter]]
[[Kategori: Nybörjare]]
[[Kategori: Artitec]]
[[Kategori: Frykmodell]]
[[Kategori: Walthers]]
[[Kategori: Konverteringar]]
[[Kategori: Scratchbyggen]]

Sjötransport

2026-06-28T20:57:38Z

Janfre: Omdirigerar till Hamnar och sjöfart

#REDIRECT [[Hamnar och sjöfart]]

Svensk industri för MJ: livsmedel

2026-06-28T20:57:14Z

Janfre: /* Bränneriernas transporter */

På denna sida behandlas svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri ur [[modellrallare]]ns perspektiv.
==Inledning==
Med livsmedelsproduktion avses här produktion från främst jordbruket, men även t.ex. fiskeribranschen. Till livsmedelsproduktion brukar även produktion av vissa njutningsmedel räknas, t.ex. sprit och tobak.

Här redovisas först den svenska livsmedelsproduktionens historia under den tid järnvägar funnits, därefter följer beskrivningar av ett antal anläggningstyper inom livsmedelsproduktionen som kan vara intressanta förebilder på en [[modelljärnväg]].

==Historik==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Höst på landet.jpeg|1000px|Höst på landet.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Höst på landet. Skolplansch från 1890-talet. Källa justus2.se
|}
Sedan 1700-talets slut hade den agrara revolutionen ökat produktiviteten på det svenska jordbruket i snabb takt, när järnvägar började byggas på 1850-talet. Den agrara revolutionen omfattade bland annat växelbruk, d.v.s. att en serie av olika grödor över flera år odlades på åkrarna, sammanslagning till större odlingslotter (i Sverige genom skiftesreformerna), och införandet av harven. När järnvägar började byggas i Sverige 1856 pågick forfarande den sista skiftesreformen, det laga skiftet, som ökade de enskilda hemmanens oberoende och innebar att byarna delades upp. Det laga skiftet medgav ytterligare ökad produktion.

Den här produktivitetsökningen var en nödvändig förutsättning för den gryende urbaniseringen, och för industrialismen. Jordbrukets ökande överskott innebär att mat kunde produceras till stadsbor och fabriksarbetare. En livsmedelsindustri som försåg människor utanför jordbruket med livsmedel hade funnits långt innan industrialiseringen. Den agrara revolutionen möjliggjorde dock en kraftig ökning av livsmedelsproduktionen för avsalu.

Jordbruksöverskottet innebar också ett ökat transportbehov. Jordbruk är till sin karaktär utspritt över landet, och spridningen ökade dessutom med skiftesreformerna. Huvuddelen av konsumenterna finns dock i städer och andra tätorter där industrier finns. Därmed skapades ganska komplexa försörjningskedjor där jordbrukets produkter både förflyttades och förädlades i flera steg. [[Sjöfart]] var tidigt ett alternativ, men för jordbruk långt från vattenvägarna var inte alltid sjöfart en möjlig lösning.

Den första generationen av industrier i Sverige låg i stor utsträckning vid mindre tätorter på landsbygden. Tillgång till vattenkraft och transporter på inre vattenvägar eller till häst var ofta styrande för valet av plats. Vid kusterna kunde matförsörjningen även lösas med sjötransporter och import, men många mindre industriorter försörjdes av de lokala jordbrukarna.

Vid de större städerna växte det upp större kvarnar, bryggerier, slakterier och mejerier som försåg befolkningen med mat och dryck.

Transporter med tåg blev tidigt aktuellt, även om många gårdar inte låg nära en järnväg. Spannmål började transporteras redan när järnvägarna var nya, snart följde transporter av boskap till slakterierna. Mjölk transporterades tidigt med tåg, men andra mejeriprodukter och kött krävde kylvagnar för att ge en tillräcklig hållbarhet, i alla fall sommartid.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Västerås 1950.jpg|1000px|Västerås 1950.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lossning av grönsaker från godsvagn till Konsum lastbil i Västerås 1950. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01479
|}

Under 1800-talets andra halva växte ett jordbruk fram som responderade på produktionsförutsättningarna genom ett utvecklat blandjordbruk, där både växthållning och djurhållning var viktiga delar på de flesta gårdar. Växthållningen ordnade dels djurfoder, och dels en del säd för avsalu. Djurhållningen av svin och kor producerade kött men främst mjölk, samt även gödsel.

Efter 1945 kännetecknades livsmedelsproduktionen av att en större del av arbetet flyttades över från hemmen till industrin. Konserv- och frysteknik medgav ett ökande inslag av halvfabrikat, som också passade väl med hushåll där de flesta vuxna arbetade utanför hemmet.

Under 1900-talet etablerades ett rätt omfattande tullskydd för svenskt jordbruk, vilket ledde till att både import och export av jordbruksprodukter och livsmedel blev begränsade. Regleringarna omfattade också prisregleringar. Detta ledde med tiden till en påtaglig överproduktion av livsmedel, t.ex. det s.k. "smörberget". Regleringarna togs bort 1990, för att strax ersättas av EU:s reglering vid EU-medlemskapet 1995.

Under 1800-talet var den stora exportartikeln från svenskt jordbruk havre (för hästfoder), som framför allt skeppades till [[Storbritannien]]. Havret odlades främst i Västergötland, och skeppades till hamnar på västkusten. Denna handel avbröts av allmänt sädöverskott på marknaden mot 1800-talets slut. Under 1900-talets första hälft blev istället smör den stora exportartikeln, som skeppades till främst [[Storbritannien]] och [[Tyskland]]. Efter andra världskriget tillkom också fläsk som exportprodukt.

===Webreferenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrara_revolutionen Wikipedia: Agrara revolutionen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Laga_skifte Wikipedia: Laga skiftet]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

''[https://www.agrifood.se/files/sli_skrift_20051.pdf Den svenska avregleringen 1990 - lärdomar för frikoppling av jordbruksstöd.]'' Lund: Livsmedelsekonomiska institutet 2005.

==Gården==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Gården är inte en miljö som normalt sett har en spåranslutning, utom de allra största storjordbruken. Gården kan förstås ändå var ett intressant miljöinslag på en modelljärnväg. Även en mindre gård kan vara svår att få plats med, men inget kräver att alla gårdens byggnader tas med i modell.

[[:kategori: Svenska lantbruksbyggnader|Byggnaderna]] fram till början av 1900-talet var i regel byggda i allmogeteknik, och många av dessa står fortfarande kvar. Överallt i Sverige där det fanns gott om barrträd innebar allmogeteknik normalt timrade byggnader, men i Skåne, Blekinge och södra Halland användes istället korsvirke, och på Gotland var kalksten det dominerande byggnadsmaterialet. Ett annat alternativ till timring har varit skiftesverk baserat på ek, som använts i södra och västra Götaland, på Gotland och på Öland. Fr.o.m. 1900-talet har dock nybyggnad i regel skett i mer moderna stilar.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Skattegården.jpg|Skattegården.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Skattegården i Varola, Västergötland 1938. Mangårdsbyggnaden är av s.k. [[sexrumsplan]]. Foto AB Flygtrafik, Digitalt museum 1M16-A145051:1627
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kärragården.jpg|Kärragården.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Kärragården längs linjen Axvall-Stenstorp ([[891 mm]]), Västergötland 1960. Man kan ana att det finns både en stenmur och järnvägens [[stängsel]] mot gården. Foto Staffan Mörling, Digitalt museum 1M16-B16326
|}
Jordbrukets verksamheter kan förstås också skildras i modell, exempelvis skörd, slåtter, bete, plöjning, harvning och så vidare. Vid 1800-talets mitt skedde de flesta arbetsmomenten för hand. Därefter vidtog en period av hästmekanisering, där allt mer avancerade maskiner drogs av hästar. Sedan följde traktorer och skördetröskor, med genombrottet mellan världskrigen på 1930-talet. Hästarna försvann dock inte helt från jordbruket förrän på 1970-talet.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Frostviken.jpg|1000px|Frostviken.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Höhässjor i Frostviken, Jämtland 1939. Foto Gunnar Lundh, Digitalt museum NMA.0046193
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ödsmål 1961.jpg|Ödsmål 1961.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Skörd i Ödsmål, Bohuslän 1961. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:012738
|}

Gårdens transporter löstes vanligen med häst och vagn eller senare traktor med vagn eller lastbil. Vittskövle slott utanför Kristianstad hade dock en elektrifierad [[industribana]] med [[600 mm]] spårvidd till Vittskövle station.

===Gården i modell===
Här hittas modeller av [[mangårdsbyggnader]].

Ladugårdar är ofta stora byggnader. De modeller som funnits har därför de allra minsta ladugårdarna som förebild.
* TfA:s Hobbytjänst släppte en ladugård som utstansad och färglagd [[byggsatser i trä och kartong|kartongbyggsats]] 1954, katalognummer 9.
* [[Heljan]] har producerat en liten svensk ladugård som [[plastbyggsats]] i [[H0]], katalognummer 137.
* [[Euromod]] släppte en svensk ladugård som [[byggsats i trä och kartong]] i [[H0]] 1983.
* [[KMJK]] har producerat en modell av Ingelsby ladugård som [[laserskuren byggsats]] i [[H0]] 2015.

Jordbrukets maskiner är populära i modell. Traktorer av olika årsmodeller finns från [[Frykmodell]], [[SMJ]], [[Wiking]], [[Preiser]], [[Artitec]] och [[Weinert]] till exempel. Hästekipage finns från [[Preiser]] och [[Artitec]], som eventuellt kan behöva en [[försvenskning]]. Jordbruksredskap finns från bland annat [[Frykmodell]], [[Preiser]] och [[Weinert]]. Se även [[:kategori: lantbruksmaskiner|lantbruksmaskiner]].

Det finns ett rätt rikt utbud av detaljer för lantbruk. [[Frykmodell]], [[WinterZone]] och möjligen [[TeknoBygg]] har svenska detaljer. [[Preiser]] och [[Weinert]] har också detaljer som kan fungera. Se vidare [[Artiklar om landskapsbygge#Detaljer, landsbyggd|här]].

Det behövs även [[stängsel]], tidigare t.o.m. enligt lag.

===Webreferenser - förebild===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Egnahemsrörelsen Wikipedia: Egnahemsrörelsen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Korsvirke Wikipedia: Korsvirke]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Skiftesverk Wikipedia: Skiftesverk]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Timring Wikipedia: Timring]

===Tryckta referenser - förebild===
Gustaf Carlsson & Adrian Molin: ''Svenska allmogehem.'' Stockholm: C.E. Fritzes bokförlag 1909 (Typbyggnader, inklusive ritningar, för olika egnahemsbyggen).

Gottfried Beijer & Alrik Örborn: ''Lantmannabyggnader.'' Stockholm: Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag 1943 (Principkonstruktioner för moderna ekonomibyggnader, inkl. ritningar).

"Jordbruksmaskinerna gör jag själv." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1952 (Epa-traktor av T-Ford och hembyggda maskiner).

"Lantbruksmaskiner för 1 milj. om dagen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1954 (Om mekaniseringen av det svenska jordbruket).

"Skördetröska med Volkswagenmotor." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1956, s. 18 (Myran 630).

Tomas Germundsson: "[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1533494/FULLTEXT01.pdf Egnahem som småbruk. Den statliga egnahemsverksamhetens omfattning och utfall, med exempel från Sydsverige.]" i ''Bebyggelsehistorisk tidskrift'' nr 35/1998.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

===Tryckta referenser - modell===
"TfA:s Hobbytjänst presenterar den nya serien svenska hus i skala H0." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1954, s. 26 (Diverse svenska byggnader, bl.a. [[stationshus]], [[godsmagasin]], [[ställverk]], bostäder, liten [[parstuga]], uthus, ladugård).

"Hobbynytt." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1964, s. 26 (Dansk bondgård i korsvirke från [[Heljan]]).

"MJ-nytt från årets Nürnberg-mässa!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1983, s. 22 (Ladugård från [[Euromod]], [[H0]]).

[[Claes Mattisson]]: "Gårdsdiorama i fem akter." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 ([[Scratchbygge]] av liten bondgård i [[styren]]).

Henrik Ranby: "En skånsk bondgård." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2000 (Liten gård i [[H0]] i med [[konvertering]] och [[scratchbygge]]).

"Nya byggsatser från Kalmar MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2015, s. 7 (Pressbyråkiosk från Kalmar Västra samt mangårdsbyggnad och ladugård från Ingelsby gård, [[H0]]).

[[Sture Bylén]]: ''Min väg till Morshyttan. Om modellbygge med förebild.'' Alunda: Bokförlaget Modellrallaren 2017 (Landsortsbebyggelse varav flera gårdar).

Göran Tholin: "Åkerholmen - ett litet landskapsbygge." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

==Magasin==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Spannmål är rätt lagringbeständigt, så magasin för spannmål har använts för lagring för både bättre tider och byte av transportslag. Spannmålsmagasin fanns vid många [[driftplats]]er vid järnvägen, dit traktens bönder kunde köra sin skörd för vidare distribution. Spannmålsmagasin förekom också i många hamnar. De äldsta spannmålsmagasinen var ofta flervåningsbyggnader i trä, tegel eller sten. Spannmålen förvarades i säckar. Under 1930-talet började betongsilos byggas, där spannmålet bulkförvaras i stora vertikala rör. Dessa är fortfarande rätt vanliga utropstecken i landskapet. Lantmännens magasin användes också som lager och försäljning av varor som behövdes i jordbruket.

Många av lantmännens siloanläggningar i Sverige lades ner 2006, varvid en del såldes till privata näringsidkare. Senare byggda siloanläggningar är i regel av stål. Numera byggs de flesta direkt på gården.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Frösthult.jpg|900px|Frösthult.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Äldre spannmålsmagasin i Frösthult på f.d. Enköping-Heby-Runhällens Järnväg, Uppland 1959. Källa Digitalt museum JvmKDAC00503
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Edsbruk.jpg|500px|Edsbruk.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Silon i hamnen i Edsbruk, Småland. Källa Digitalt museum KLMF.VästraEd00081
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Hästholmens hamn.jpg|900px|Hästholmens hamn.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Centralföreningens magasin i Hästholmens hamn 1944. Detta magasin byggdes 1939-40 och omfattade både silo och lagring av förpackade varor. Hitom magasinet ligger vedtravar. Foto AB Flygtrafik, Digitalt museum OM.FC.000336
|}

===Spannmålstransporter===
Spannmål i lösvikt transporterades inledningsvis i öppna vagnar [[SJ godsvagn litt I|litt '''I''']] och senare [[SJ godsvagn litt I3|litt '''I3''']], i bland med presenning som skydd för regn. Transport av spannmål i säck förekom också, då vanligtvis i [[öppna vagnar]].

På 1920-talet tillkom vagnar för spannmål i bulk med bottentömning [[SJ godsvagn litt G3|litt '''Gsö''']]. [[SJ godsvagn litt Kö|Litt '''Kö''']] från 1954 var också avsedd för spannmål. Kö/'''Ugkkpp''' gick i trafik till omkring 1990, därefter har spannmål i huvudsak transporterats på väg. Innofreight erbjuder dock [[växelflak]] för spannmål. Vagnar för bottentömning kräver i regel särskilda anläggningar för lossning och eventuellt också för lastning.

===Övriga transporter===
Utgående transporter från lantmännens magasin kunde bl.a. också omfatta:
*Potatis, i [[isolerade vagnar]].
*Hö och halm, i form av fyrkantsbalar eller från 1970-talet i form av rundbalar i [[öppna vagnar]], eventuellt med presenning.
*Ved, i regel i meterlängder i [[öppna vagnar]].

Inkommande transporter kunde bl.a. omfatta:
*Gödsel i säckar, i [[öppna vagnar]].
*Foder av olika slag, i säckar i [[öppna vagnar]].
*Utsäde i säckar, i [[öppna vagnar]].
*Motorbränsle och smörjmedel, i fat för vidare distribution. [[Öppna vagnar]].
*Skördegarn på pall, i [[täckta vagnar]].
*Kemikalier som betningsmedel och desinfektionsmedel, i fat eller säckar i [[öppna vagnar]].
*Jordbruksmaskiner för avsalu förekom till vissa magasin, typiskt i [[O-vagnar]].

===Spannmålsmagasin i modell===
Äldre spannmålsmagasin matchar sällan någon [[byggsats]] precis. [[Konvertering]] eller [[scratchbygge]] krävs om ska få till något [[svenskliknande]].

[[Walthers]] har flera varianter av betong- och stålsilon som är en bra utgångspunkt för svenska silon i många fall.

===Webreferenser===
[https://www.innofreight.com/sv/news-archive/spannmalstransport-pa-jaernvaeg/ Innofreight: Spannmålstransport på järnväg]

[https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/kulturmiljoprogram-skanes-historia-och-utveckling/kulturmiljoprogram-jordbrukets-landskap/lagerhus.html Länsstyrelsen Skåne: Lagerhus]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Rundbal Wikipedia: Rundbal]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Silo Wikipedia: Silo]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Lantmännens_Riksförbund Wikipedia: Svenska Lantmännens Riksförbund]

===Tryckta referenser - förebild===
Bengt Lindroos: ''Ur den svenska byggnadskonstens magasin.'' Stockholm: Arkitektur förlag 1989/2023 (Svenska magasin, främst spannmålsmagasin).

Jörgen Bergfors: "Ett magasin med klass." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 61/1996 (Ritning på ett magasin från Nävekvarn i klassicistisk stil).

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell). 

===Tryckta referenser - modell===
Håkan Grundstedt: "Att bygga Centralföreningens magasin i Gotlands Hesselby - nästan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 94/2006 (Bygge i [[styren]], [[H0]]).

"Silo i 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 20 (Laserskuren från Minifer, katalognummer MNF960).

Roger Isacsson: "Bakgrundsmodell: Siloanläggning i hamnkvarteret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 4: Spannmålssilon." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 ([[Konvertering]] av spannmålssilo från [[Walthers]], 933-3022). 
Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 5: Betongsilor och eldstadslöst lok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025. 

==Kvarnar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid en kvarn mals spannmål till mjöl. Utbytet beror på vilken produkt som önskas. För rågmjöl och grahamsmjöl är utbytet nära 100 % (d.v.s. nästan all spannmål blir mjöl). För siktat mjöl, som rågsikt och vetemjöl, blir utbytet ca. 50 %.

Vatten- och väderkvarnar har tidigt etablerats i jordbruksbyggderna eftersom det inte var effektivt att ha kvarnar på varje gård. Dessa fanns kvar i viss utsträckning under mellankrigstiden för lokala behov. Sedan minskade mängden i mindre kvarnar snabbt.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Rakered 1955.jpg|700px|Rakered 1955.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Rakereds kvarn 1955, utanför Vikingstad i Östergötland. En mindre vattenkvarn. Källa Digitalt museum OM.E.020474
|}
Med industrialismen etablerades ångkvarnar i städerna under de sista decennierna av 1800-talet. Eldrift kom snart efter sekelskiftet 1900. En gemensam beteckning på dessa större kvarnar är handelskvarnar. Samtidigt med detta började vete dominera bland brödsäden, i stället för råg. Många av de större kvarnarna låg så att de kunde nås med sjötransporter. De stora handelskvarnarna var redan under mellankrigstiden koncentrerade till ett fåtal platser.

Processen i en handelskvarn bestod av:
#Lossning av spannmål med pneumatisk elevator.
#Förrensning med såll och fläktar för att få bort främmande inblandningar.
#Lagring i silo.
#Innan malning passerar spannmålet renseriet, där rensning sker. Vete brukade också tvättas.
#Förmalning.
#Siktning, där grynet sorteras i grovlekar. Vad man gjorde med de olika grovlekarna berodde på vilken slutprodukt som producerades.
#Slutmalning.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mjölby 1930.jpg|900px|Mjölby 1930.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölby Kvarn AB 1930. Kvarnen stängde 2010. Källa Digitalt museum OM.E.003990
|}

===Mjöltransporter===
Mjöl har traditionellt lastats i säckar. Eftersom mjöl är fuktkänsligt har huvudalternativet varit [[täckta vagnar]], [[G-vagnar|litt '''G''']] eller [[UIC H|UIC litt '''H''']].

De senaste decennierna har även bulkvagnar för mjöl i lös vikt använts, UIC litt '''Uacs''' eller '''Uacns'''.

Se även [[#Spannmålstransporter|spannmålstransporter]].

===Kvarnar i modell===
Vad gäller väderkvarnar har [[KMJK]] en öländsk stubbkvarn i sitt sortiment. Det finns också s.k. holländarkvarnar från bland andra [[Faller]] och [[Kibri]] som kan utgöra bas för en [[försvenskning]]. Röd färg kan eventuellt räcka.

Svenska vattenkvarnar ser inte alls ut som de som erbjuds från plastbyggsatsbranschen. En vattenkvarn är dessutom ofta synnerligen "platsbyggd" och anpassad till terrängen där den står.

De stora ång- och elkvarnarna kan [[frilansa]]s med hjälp av [[konvertering]] av [[plastbyggsats]]er eller [[Auhagen]]s baukastensystem. Det finns dessutom betydligt modernare kvarnar än Mjölby Kvarn AB på bilden ovan.

===Webreferenser===
[https://kvarnvikensmuseum.se/kvarnens-maskiner/ Kvarnens museum: Kvarnens maskiner] (Bland annat utbytet).

[https://www.lokman.se/Tagbilder/Svenska_tag/Svenska_godstag/Godsvagnar/ERMEWA.htm Lokman.se: Ermewa/EVS] (Bulkvagnar för mjöl litt '''Uacs'''/'''Uacns''').

[https://kmjkwebbutik.se/products/vaderkvarn KMJK: Väderkvarn] (KMJK:s öländska stubbkvarn).

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell).

Bengt Spade: "Bergabrons kvarn, såg och kraftverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Bilder och beskrivning).

''[https://www.mjolby.se/download/18.54c5d1318acbd1f5c927d87/1699860410614/Utredning%20Marie%20Hagsten%20Byggnadsvård%20(2021).%20Kvarnområdet%20i%20Mjölby,%20antikvarisk%20utredning.%20Siktfältsanalys%20Kvarnområdet%20i%20Mjölby..pdf Kvarnområdet i Mjölby. Antikvarisk utredning.]'' Marie Hagsten byggnadsvård 2021.

Göran Tholin: "Ritning: Skogastorps kvarn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Mindre skvaltkvarn).

Christer Andersson: "Netrail Uacns från Heris." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Recension).

==Bryggerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Öl har bryggts i Sverige sedan bronsåldern. Motivet för ölbryggning är dels smak och ibland berusningseffekt, men också att färskvatten är färskvara med begränsad lagringbeständighet när det väl lämnat brunnen. Öl är ett sätt att konservera vatten (också).

När järnvägar började byggas i landet var alltjämt det mesta ölet överjäst, men underjäst öl hade just införts och hade fördelen att det var mera lagringsbeständigt. Det traditionella överjästa ölet fanns som starkt svensköl och svagare svagdricka. Det såldes också porter. Underjäst pilsner infördes i slutet av 1870-talet och blev snabbt den dominerande ölsorten. De traditionella svenska överjästa ölsorterna hade försvunnit i början av 1900-talet. På 1920-talet kunde man hitta porter, julöl, lageröl, pilsneröl, pilsnerdricka och svagdricka. Pripps uppger 1967 att man kan hitta öl av pilsnertyp, ett något mörkare lageröl och porter. Någon gång på 1990-talet blev det modernt med mikrobryggerier, samtidigt som ölimporten liberaliserades. Utbudet är nu betydligt mer varierat.

Samtidigt med utvecklingen av utbudet industrialiserades bryggerierna, och antalet bryggerier växte snabbt till 1930-talet, då det fanns 743 bryggerier. De var dock av mycket olika storlekar. Den tidens bryggerier var i stor utsträckning lokala, och levererade mest i närområdet. Därefter inleddes långsam konsolidering, som accelererade runt 1980. Botten nåddes 2002 då det fanns 18 bryggerier. År 2022 fanns det 438 bryggerier.

Svenskt öl bryggs huvudsakligen av malt, humle, jäst och vatten under den här tiden. Malt kom från svenskt tvåradigt korn, medan humle i huvudsak importerades från Böhmen och Bayern. Bryggerierna mältade i regel kornet själva. Ölet jäste sedan ut i stora kar, och buteljerades därefter. Pilsnerdrickan efterjäste därefter i butelj i två till tre månader, övriga svenska ölsorter kunde däremot levereras direkt. Ölburken infördes 1955.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Uddevalla Utsiktens bryggeri 2.jpg|Uddevalla Utsiktens bryggeri 2.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Utsiktens bryggeri i Uddevalla 1947. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:002135
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Uddevalla Utsiktens bryggeri.jpg|Uddevalla Utsiktens bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Utsiktens bryggeri i Uddevalla 1949. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:003065
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm St Eriks bryggeri.jpg|Stockholm St Eriks bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | St Eriks bryggeri i Stockholm 1910. Källa Stockholms stadsmuseum C_1732_0_0
|}

===Bryggeriernas transporter===
De flesta bryggerier låg på centrala adresser i tätorter och saknade järnvägsanslutning. Transporter sköttes med häst och vagn, eller senare lastbil. Bryggerierna blev bland de sista företagen som nyttjade häst och vagn på 1960-talet.

För järnvägen betyder det kanske att några vagnslaster i veckan av [[#Spannmålstransporter|korn]] och öl i back kan hanteras vid ett frilastspår. Ölet behöver sannolikt lastas i en [[täckta vagnar|täckt vagn]], eftersom dessa kunde förseglas.

När Pripps bryggeri i Ulvsunda byggdes 1970 genererade det dock 5000 [[vagnslaster]] om året på Ulvsundabanan. Trafiken upphörde vid bryggeriets nedläggning 2004.

===Bryggerier i modell===
Bryggerier i tegel eller mera moderna material kan åstadkommas med [[konvertering]] eller nyttjande av något av modulsystemen för industrier.

===Webreferenser===
[https://larsbandersson.wordpress.com/2013/11/30/svenska-bryggeriindustriarbetareforbundets-historia-1899-1964/ Lars B Andersson: Svenska bryggeriindustriarbetareförbundets historia 1899-1964]

[https://www.svt.se/nyheter/inrikes/olburken-fyller-60 SVT: Ölburken fyller 60]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sundbybergs_Norra–Ulvsundasjöns_järnväg Wikipedia: Sundbybergs Norra–Ulvsundasjöns järnväg]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenskt_öl Wikipedia: Svenskt öl]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Öl Wikipedia: Öl]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

''Kom in på en öl och en smörgås.'' Pripp-bryggerierna AB u.å. (Reklambok, sannolikt från 1967).

Anders Ericson: "Bryggeri från Faller i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010 (Bygge). 
Anders Ericson: "Bryggeriet på plats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010.

==Bagerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

I städerna hade bagerier etablerats redan på medeltiden, och små bagerier av butikskaraktär dominerade länge branschen. Tillverkningen av knäckebröd och tunnbröd industrialiserades dock i större skala under mellankrigstiden, följt av kexproduktion.

Produktion av mjukt bröd började industrialiseras under 1960- och 70-talen. Pågen är idag Sveriges största företag inom mjukt bröd.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Leksands knäckebröd.jpeg|900px|Leksands knäckebröd.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Leksands knäckebröd 2012. Bageriet har egen kvarn, så råvaran är främst spannmål av råg. Foto Calle Eklund, Wikimedia Commons
|}

===Bageriernas transporter===
De stora bagerierna hade ganska långväga transportbehov. Insatsvarorna var [[#Mjöltransporter|mjöl]] eller [[#Spannmålstransporter|spannmål]] (flera stora bagerier hade egna kvarnar), och produktionen består av knäckebröd eller senare även mjukt bröd. Brödtranspoerter på järnväg utnyttjar [[täckta vagnar]].

De mindre bagerierna använde mest vägtransporter.

===Bagerier i modell===
De större bagerierna var också utförda i en aktuell industriell stil, och [[frilansa]]de bagerier går därmed att skapa med utgångspunkt i [[plastbyggsats]]tillverkarans sortiment.

Den som vill ha ett mindre bageri hittar t.ex. blomsteraffären i Ålem hos [[KMJK]], som även kan figurera som bageri.

===Webreferenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Leksands_Knäckebröd Wikipedia: Leksands knäckebröd]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Pågen Wikipedia: Pågen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Wasabröd Wikipedia: Wasabröd]

[https://kmjkwebbutik.se/products/blomsteraffaren-alem?_pos=1&_sid=db4d6dd50&_ss=r KMJK: Blomsteraffären Ålem] (Har även skyltar för bageri).

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

==Mejerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Beredning av mjölkprodukter går utmärkt att göra under hantverksmässiga former på gården. Råmjölken kan användas som den är, men redan att separera den till skummjölk och grädde ger möjlighet till flera produkter. Grädde i sin tur kan ge både smör och ost.

Under 1800-talets mitt bildades kommersiella uppköpsmejerier framför för att sälja mjölkprodukter i städerna. Samtidigt såldes mjölk direkt i torghandeln. Mjölkprodukter, särskilt skummjölk, fick med tiden rykte om sig att ha låg kvalitet. Vid 1800-talets slut växte det i stället fram jordbrukarägda andelsmejerier, där ägarna åtog sig att leverera en viss mängd mjölk till mejeriet. Dessa var från början ganska små, men 1915 bildades Mjölkcentralen i Stockholm som kooperativt mejeri, som var det största i Sverige. Mjölkcentralen hade 190 mejerier 1935 och dominerade branschen i hela Mälardalen och Östergötland. Liknande kooperativa mejerier växte fram i andra regioner. Under denna tid ökade också konsumtionen av mjölkprodukter som andel andel av den samlade kosten. Mjölkcentralen bytte namn till Arla 1975.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Vinninga 1923.jpg|Vinninga 1923.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkskjutsar framför mejeriet i Vinninga 1923, Västergötland. Foto Gustav Skallström, Digitalt museum 1M16-B145284:88
|}

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Enskedemejeriet 1947.jpeg|900px|Enskedemejeriet 1947.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Enskedemejeriet 1947, söder om Stockholm. Mjölktankvagnar lossas. Mejeriet byggdes av Mjölkcentralen 1943. Foto Oscar Bladh, Wikimedia commons
|}

Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten på mjölken bildades också särskilda mjölkbutiker i städerna. Där såldes mjölken oftast i lösvikt och bars hem i glasflaskor. Städerna reglerade att mjölk endast fick säljas på detta sätt, och vilka andra produkter som fick säljas i mjölkbutiker.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Timrå 1951.jpg|900px|Timrå 1951.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkbutik i Timrå 1951. Foto Norrlandsbild, Digitalt museum SuM-foto029532
|}

När snabbköp lanserades på 1950-talet började mjölkhandeln flyttas över dit, samtidigt som mjölk började levereras paketerad i Tetra-Pak.

Mot slutet av 1800-talet växte smör fram som en stor exportprodukt från det svenska jordbruket. Skummjölk, grädde och ost konsumerades främst på hemmamarknaden.

===Mejeriernas transporter===
Traditionellt började mjölkens resa från gården i mjölkflaskor på en mjölkpall, där den hämtades med hästskjuts eller senare lastbil. Denna tur samlade ihop mjölk från gårdarna och lämnade av den vid ett mejeri eller en järnvägsstation för vidare befordran till städerna (som [[ilgods]] med [[mjölktåg]]et). På 1800-talet såldes mjölken vidare direkt ur mjölkflaskan på marknader i städerna.

På 1970-talet övergick mejerierna till att hämta mjölk från gårdarna i tankbilar.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mjölkbil 1939.jpg|1000px|Mjölkbil 1939.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkbilen från Töreboda elektriska kvarn 1939, Västergötland. Foto Anders Karlsson, Digitalt museum 1M16-A30902
|}

Större mejerier hade i regel järnvägsanknytning. Förutom att ta emot mjölkskjutsar från närområdet fick de också mjölkflaskor som [[vagnslaster]] i [[täckta vagnar]], först vanliga [[G-vagnar]] och senare [[kylvagnar]]. Den lokala produktionen levererades med vägtransporter. Leveranser från mejerierna på längre avstånd nyttjade vagnslaster, så småningom [[kylvagnar]]. Exporten (främst smör) gick både sjövägen och på järnväg.

Mjölkcentralen började nyttja [[SJ godsvagn litt Q12 MC|tankvagnar]] för intransport av råmjölk i rätt stor omfattning efter 1945.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Järna 1963.jpg|1000px|Järna 1|963.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Ett persontåg i Järna 1963 med mjölktankvagnar bak i tåget. Tågsammansättning: [[SJ ellok litt D|Du]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8f|Bo8f]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8cs|Bo8cs]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|ABo7b]]+[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|Fo5]]+Q12+[[SJ godsvagn litt Q12 MC|Q12]]+[[SJ godsvagn litt Grf|Grf]]. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB12738:01
|}

===Mjölkproduktion i modell===
De mindre mejerierna var ofta utförda som samtida svensk villabebyggelse. De som var byggda i tegel kan nog ordnas med en [[konvertering]].

Större mejerier följde den allmänna utvecklingen för industribyggnation och därmed går det att hitta [[konvertering]]sobjekt från [[plastbyggsats]]tilverkarna.

[[KMJK]] producerar Jehréns livs, som också innehåller en mjölkbod. Man har dessutom en mjölkpall i sortimentet. [[Winterzone]] har mjölkflaskor.

===Webreferenser===
[https://handelnshistoria.se/olika-sorters-handel/mjolkbutikerna/ Handelns historia: Mjölkbutikerna]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php/index.php?mode=thread&id=55056 Järnvägshistoriskt forum: Mjölktransporter (bild)] (Mjölktransporter på järnväg).

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?p=6977#p6977 Järnvägshistoriskt forum: Var (och hur) lastades Mjölkcentralens tankvagnar?]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Enskedemejeriet Wikipedia: Enskedemejeriet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mejeri Wikipedia: Mejeri]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölkbord Wikipedia: Mjölkbord]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölkcentralen_i_Stockholm Wikipedia: Mjölkcentralen i Stockholm]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Tetra_Pak Wikipedia: Tetra Pak]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.

==Slakteri och charkuteri==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid järnvägsbyggandets premiär på mitten av 1800-talet genomfördes slakt på gården, i första hand för husbehov. Köttkonsumtionen var inte så omfattande och bestod främst av nöt och får. Med en ökad svinhållning uppstod möjligheterna till fläskkött för avsalu, först för den inhemska marknaden och efter andra världskriget även för export. För ändamålet byggdes nu större slakterier kring storstäderna och större och mindre andelsslakterier i jordbruksbygderna. Storstadsslakterierna servade främst den lokala marknaden, medan andelsslakterierna blev centrum slakt för export.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Gävle slakteri.jpg|900px|Gävle slakteri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mindre slakteri i Gävle under mellankrigstiden. Källa Digitalt museum XLM.D95
|}

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kalmar 1988 Scan.jpg|900px|Kalmar 1988 Scan.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Scans anläggningar i Kalmar 1988. Foto Ola Lejonborn, Digitalt museum KLMF.OL01034
|}

===Slakteriernas transporter===
Större slakterier valde tidigt lägen vid järnvägen för att kunna ordna transporter, även en del mindre slakterier hade järnvägsanslutning. För djurtransporter skaffade sig vissa järnvägar särskilda kreatursvagnar, men svenska [[G-vagnar|'''G'''-vagnar]] blev tidigt huvudalternativ för transporter av nötboskap (djurtransporter är motivet till att G-vagnar försetts med ventilatorer). För småkreatur såsom svin och får byggdes särskilda vagnar littera '''O''' och '''[[SJ godsvagn litt G5|G5]]'''. Småkreatur kunde även transporteras i vanliga [[G-vagnar]]. Transport av levande djur gjordes alltid som [[ilgods]].
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm slakthuset 1955.jpg|900px|Stockholm slakthuset 1955.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lossning av boskap på Stockholms Slakthus 1955. Foto Lennart Nilsson, Digitalt museum JvmKBDB15505
|}

Huvudalternativet för transport av kött och fläsk blev [[kylvagnar]] fr.o.m. 1890-talet, även om SJ också tillhandahöll okylda '''[[SJ godsvagn litt G3|Gsk]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Grh|Gk]]'''-vagnar. Kött transporterades normalt som hela kroppar och styckades i butik eller hos charkuteristen.

Med tiden har allt större andel av transporterna gått över till väg. Dagens tågoperatörer har i regel inga resurser för transport av levande djur, och kylvagnarna är ersatta av [[växelflak]].

===Slakterier i modell===
De flesta svenska slakterier har byggts i en allmän industriell arkitektur, som medger att de kan konverteras med hjälp av [[plastbyggsatser]] eller modulsystem. En del mindre och äldre slakterier liknar mer villor eller allmogebyggnader.

===Referenser===
[https://www.prismavg.se/exhibits/show/scan-andelsslakteriet-i-skara/slaktdjursmarknaden-innan-skar Prisma Västra Götaland: Slaktdjursmarknaden innan Skaraslakteriet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Charkvaror Wikipedia: Charkvaror]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Scan Wikipedia: Scan]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Slakthusområdet Wikipedia: Slakthusområdet] (I Stockholm).

==Sockerbruk==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid mitten av 1800-talet började man anlägga sockerbruk i Sverige, och odling av sockerbetor inleddes. Tidigare hade socker varit en ren importvara och förhållandevis dyrt. Betodling fick sitt genombrott under 1880-talet, då många jordbrukare sökte efter alternativa grödor. Sockerbruken anlades främst i Skåne, men även på Öland och Gotland samt i Östergötland och Västergötland. Betskörden genomföres under intensiva '''betkampanjer''' som varade från oktober till januari. Själva skörden var synnerligen manuell och krävde mycket arbetskraft, medan de övriga stegen i sockerproduktionen alla var mekaniserade och industrialiserade. Sockerbetan är en ren avsalugröda som inte hade någon roll i den agrara självhushållningen.

Sockerproduktionen inleds med att betorna finfördelas, urlakas med hett vatten, samt renas, koncentreras och slutligen centrifugeras varvid man får råsocker. Råsockret blandas ut med sirap och tvättas, samt löses upp i vatten därefter. Sockret kristalleras ånyo, och kristallmassan raffineras till olika produkter som strösocker, bitsocker, farinsocker och pärlsocker. Man kan skilja på två anläggningstyper, råsockerbruk som framställer råsocker och sockerraffinaderier som framställer konsumtionssocker av råsocker. Dessa låg ibland men inte alltid på samma plats.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Linköping sockerbruket 1950.jpg|650px|Linköping sockerbruket 1950.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Sockerbruket i Linköping på 1950-talet. Lägg märke till betlastade [[O-vagnar]] och [[treskensspår]]. Foto tidningen Östgötens fotografer, Digitalt museum BL.OG.000156
|}

För att få avsättning för produktionen inleddes också en intensiv marknadsföringskampanj där socker och sirap marknadsfördes hårt. Sockerkonsumtionen per svensk mångdubblades. Kaffe, te och gröt sötades, och mycket svenskt matbröd bakades med sirap. Redan vid 1900-talets mitt började problemen för tandhälsan iakttas, så småningom uppmärksammades även andra hälsoproblem.

===Sockertransporter===
Järnvägarna var en nödvändig förutsättning för sockerindustrin. Jordbrukare i närheten av bruken kunde transportera in sockerbetor på egna kärror, men normalt sätt användes järnvägstransporter. Flera sockerbruk hade dessutom egna [[industribanor]].

Inledningsvis användes [[EJ godsvagn litt I J|betvagnar littera '''I''']] för bettransporter, senare även [[O-vagnar|'''O'''-vagnar]]. Karaktären på betkampanjerna innebar att järnvägar i betområden hade många vagnar som bara användes en kort tid varje år. Betvagnarna lastades först för hand från jordbrukens kärror, men senare tillkom maskinell lastning såsom betelevatorer på [[driftplats]]erna.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Höganäs 1938.jpg|650px|Höganäs 1938.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lastning av sockerbetor i [[O-vagnar]] på ett [[frilastspår]] i Höganäs 1938. Foto Gunnar Lundh, Digitalt museum NMA.0077305
|}

Eftersom råsockerbruk och sockerraffinaderier ofta fanns på olika platser, skapades också behov av råsockertransporter till raffinaderierna, antingen i särskilda bulkvagnar eller i [[storbehållare]].

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Köpingebro 1961.jpg|650px|Köpingebro 1961.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lastning av råsocker i [[storbehållare]] i Köpingebro 1961. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12432:03
|}

Konsumtionssocker transporterades i regel emballerat, i [[G-vagnar|'''G'''-vagnar]].

Numera går de flesta transporter på väg.

===Sockerbruk i modell===
Även sockerbruk var byggda enligt tidens industriella arkitektur och bör gå att åstadkomma med [[konvertering]]ar. Sockerbruken var ganska stora anläggningar, så man kan behöva reducera dem till endast sockerbrukets spåranslutningar.

===Webreferenser===
[https://digitaltmuseum.se/021105482925/socker Digitalt museum: Socker] (Utställning på Nordiska muséet).

[https://www.sverigesradio.se/avsnitt/historien-om-socker-lyx-och-lakemedel-som-blev-vart-billigaste-fodoamne#:~:text=Ulrika%20Torell%20är%20forskare%20och,boken%20Socker%20och%20det%20söta. Sveriges Radio: Historien om socker – lyx och läkemedel som blev "vårt billigaste födoämne"] (Om Ulrika Torells sockerforskning).

[https://utstallningskritik.se/2014-6/om-sockrets-omvaxlande-historia/ Utsällniningskritik.se: Om sockrets omväxlande historia] (Sockerutställningen på Nordiska muséet).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Betkampanj Wikipedia: Betkampanj]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerbeta Wikipedia: Sockerbeta]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerbruk Wikipedia: Sockerbruk]

[https://www.youtube.com/watch?v=bEFMO5R3a8Y YouTube: Bakom kulisserna: Socker] (Sockerutställningen på Nordiska muséet).

===Tryckta referenser - förebild===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

Christoffer Ahlberg: "Råsockertankvagnar vid Roma sockerbruk." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 167/2024 (Inkl. skisser, [[891 mm]]).

===Tryckta referenser - modell===
Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2015 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]] och [[cellpannå]], [[H0]]).

Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]] och [[cellpannå]], [[H0]]).

Anders Stéen: "Bygg en betelevator." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Flera varianter av betelevatorer).

==Brännerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hembränning förbjöds 1855 i Sverige, d.v.s. året innan den första järnvägen invigdes. Brännvin går annars bra att producera för husbehov. Brännvinsproduktion industrialiserades tidigt i Sverige, det fanns många mindre brännerier på landsbygden.

Vin & Sprit bildades 1917 som ett statligt monopolföretag som tog över all sprittillverkning i Sverige. Existerade brännerier togs över av Vin & Sprit eller lades ner. Vin & Sprit drev efterhand en koncentration till fåtal anläggningar, såsom Reymersholme, Åhus, Nöbbelöv, Sundsvall och Falkenberg. Många mindre brännerier försvann efter 1945. Vin & Sprits monopol upphörde 1994 innan EU-medlemskapet, men företaget stod kvar i statlig ägo till 2008 då det såldes till franska Pernod Ricard. De senaste decennierna har en del mindre destillerier öppnat, mest kända är nog Mackmyra.

Huvudingrediensen vid svenska brännerier har varit potatis, även om andra grödor också fungerar. Vid destillering kokas mäsk på potatis och malt. Därefter tillsätts jäst och jäsningen inleds. När jäsningen är klar destilleras den jästa mäsken till råsprit med avsedd styrka. Som biprodukt av råspritproduktionen får man drank som används som kreatursfoder. Råspriten renas därefter till konsumtionssprit och kryddas och buteljeras.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ravlunda bränneri.jpeg|1000px|Ravlunda bränneri.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Ravlunda brännerier som låg invid stationen i Ravlunda. Foto Jorchr, Wikimedia Commons
|}

===Bränneriernas transporter===
Många äldre brännerier var byggda före järnvägarna och löste sina transporter på vägarna. De större anläggningar Vin & Sprit byggde hade å andra sidan i regel både järnvägsanslutning och egna kajer för [[sjötransport]]er.

Potatis levererades i säckar eller lådor, och transporterades så småningom i [[isolerade vagnar]]. Eftersom destillerierna inte alltid låg intill filtreringsansläggningarna transporterades råsprit ibland i tankvagnar. Buteljerat brännvin förpackades i lådor och transporterades i förseglade [[täckta vagnar]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kiruna 1959.jpg|750px|Kiruna 1959.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Transport av potatis och rotfrukter i Kiruna 1959. Vagnarna är [[SJ godsvagn litt Grf|'''Grf''']]-vagnar. Foto John Hylterskog, Digital museum JvmKBDB09311
|}

===Referenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Brännvin Wikipedia: Brännvin]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Kronobränneri Wikipedia: Kronobränneri] (Staten hade även monopol på brännvinsproduktion ett årtionde på 1700-talet).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Spritfabriken_i_Åhus Wikipedia: Spritfabriken i Åhus]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Vin_%26_Sprit Wikipedia: Vin & Sprit]

"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

==Övriga wiki-sidor om industrier m.m.==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Industrier i modell]] 
[[Industribanor]] 
[[Svensk industri för MJ: järn och stål]] 
[[Svensk industri för MJ: gruvor]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Webreferenser==
[https://densvenskamaten.com/2025/01/29/30-ar-i-eu-vad-har-det-betytt-for-svenskt-jordbruk/ Den svenska maten: 30 år i EU – vad har det betytt för svenskt jordbruk?]

[https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra12_42.pdf Jordbruksverket: Marknadsöversikt – livsmedelsindustrin] (2012)

[https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/2018-livsmedelsproduktionen-i-sverige-2035.pdf Livsmedelsverket: Livsmedelsproduktionen i Sverige 2035 - en framtidsanalys]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrara_revolutionen Wikipedia: Agrara revolutionen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Laga_skifte Wikipedia: Laga skiftet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svensk_livsmedelsindustri Wikipedia: Svensk livsmedelsindustri]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Lantmännens_Riksförbund Wikipedia: Svenska Lantmännens Riksförbund]

[https://www.youtube.com/watch?v=vCI4fc245U4 YouTube.com: Grönt så klart (kring 1960)] (ICA:s grönsakslogistik).

==Tryckta referenser==
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

[[Kategori: Lantbruk och livsmedelsproduktion]]
[[Kategori: Industrier]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Landskap och gestaltning]]
[[Kategori: Byggnader]]
[[Kategori: Kylvagnar]]
[[Kategori: Isolerade vagnar]]
[[Kategori: Matvaruvagnar]]
[[Kategori: Öppna vagnar]]
[[Kategori: Täckta vagnar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Auhagen]]
[[Kategori: KMJK]]
[[Kategori: Walthers]]

Svensk industri för MJ: livsmedel

2026-06-28T20:56:19Z

Janfre: /* Brännerier */

På denna sida behandlas svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri ur [[modellrallare]]ns perspektiv.
==Inledning==
Med livsmedelsproduktion avses här produktion från främst jordbruket, men även t.ex. fiskeribranschen. Till livsmedelsproduktion brukar även produktion av vissa njutningsmedel räknas, t.ex. sprit och tobak.

Här redovisas först den svenska livsmedelsproduktionens historia under den tid järnvägar funnits, därefter följer beskrivningar av ett antal anläggningstyper inom livsmedelsproduktionen som kan vara intressanta förebilder på en [[modelljärnväg]].

==Historik==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Höst på landet.jpeg|1000px|Höst på landet.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Höst på landet. Skolplansch från 1890-talet. Källa justus2.se
|}
Sedan 1700-talets slut hade den agrara revolutionen ökat produktiviteten på det svenska jordbruket i snabb takt, när järnvägar började byggas på 1850-talet. Den agrara revolutionen omfattade bland annat växelbruk, d.v.s. att en serie av olika grödor över flera år odlades på åkrarna, sammanslagning till större odlingslotter (i Sverige genom skiftesreformerna), och införandet av harven. När järnvägar började byggas i Sverige 1856 pågick forfarande den sista skiftesreformen, det laga skiftet, som ökade de enskilda hemmanens oberoende och innebar att byarna delades upp. Det laga skiftet medgav ytterligare ökad produktion.

Den här produktivitetsökningen var en nödvändig förutsättning för den gryende urbaniseringen, och för industrialismen. Jordbrukets ökande överskott innebär att mat kunde produceras till stadsbor och fabriksarbetare. En livsmedelsindustri som försåg människor utanför jordbruket med livsmedel hade funnits långt innan industrialiseringen. Den agrara revolutionen möjliggjorde dock en kraftig ökning av livsmedelsproduktionen för avsalu.

Jordbruksöverskottet innebar också ett ökat transportbehov. Jordbruk är till sin karaktär utspritt över landet, och spridningen ökade dessutom med skiftesreformerna. Huvuddelen av konsumenterna finns dock i städer och andra tätorter där industrier finns. Därmed skapades ganska komplexa försörjningskedjor där jordbrukets produkter både förflyttades och förädlades i flera steg. [[Sjöfart]] var tidigt ett alternativ, men för jordbruk långt från vattenvägarna var inte alltid sjöfart en möjlig lösning.

Den första generationen av industrier i Sverige låg i stor utsträckning vid mindre tätorter på landsbygden. Tillgång till vattenkraft och transporter på inre vattenvägar eller till häst var ofta styrande för valet av plats. Vid kusterna kunde matförsörjningen även lösas med sjötransporter och import, men många mindre industriorter försörjdes av de lokala jordbrukarna.

Vid de större städerna växte det upp större kvarnar, bryggerier, slakterier och mejerier som försåg befolkningen med mat och dryck.

Transporter med tåg blev tidigt aktuellt, även om många gårdar inte låg nära en järnväg. Spannmål började transporteras redan när järnvägarna var nya, snart följde transporter av boskap till slakterierna. Mjölk transporterades tidigt med tåg, men andra mejeriprodukter och kött krävde kylvagnar för att ge en tillräcklig hållbarhet, i alla fall sommartid.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Västerås 1950.jpg|1000px|Västerås 1950.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lossning av grönsaker från godsvagn till Konsum lastbil i Västerås 1950. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01479
|}

Under 1800-talets andra halva växte ett jordbruk fram som responderade på produktionsförutsättningarna genom ett utvecklat blandjordbruk, där både växthållning och djurhållning var viktiga delar på de flesta gårdar. Växthållningen ordnade dels djurfoder, och dels en del säd för avsalu. Djurhållningen av svin och kor producerade kött men främst mjölk, samt även gödsel.

Efter 1945 kännetecknades livsmedelsproduktionen av att en större del av arbetet flyttades över från hemmen till industrin. Konserv- och frysteknik medgav ett ökande inslag av halvfabrikat, som också passade väl med hushåll där de flesta vuxna arbetade utanför hemmet.

Under 1900-talet etablerades ett rätt omfattande tullskydd för svenskt jordbruk, vilket ledde till att både import och export av jordbruksprodukter och livsmedel blev begränsade. Regleringarna omfattade också prisregleringar. Detta ledde med tiden till en påtaglig överproduktion av livsmedel, t.ex. det s.k. "smörberget". Regleringarna togs bort 1990, för att strax ersättas av EU:s reglering vid EU-medlemskapet 1995.

Under 1800-talet var den stora exportartikeln från svenskt jordbruk havre (för hästfoder), som framför allt skeppades till [[Storbritannien]]. Havret odlades främst i Västergötland, och skeppades till hamnar på västkusten. Denna handel avbröts av allmänt sädöverskott på marknaden mot 1800-talets slut. Under 1900-talets första hälft blev istället smör den stora exportartikeln, som skeppades till främst [[Storbritannien]] och [[Tyskland]]. Efter andra världskriget tillkom också fläsk som exportprodukt.

===Webreferenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrara_revolutionen Wikipedia: Agrara revolutionen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Laga_skifte Wikipedia: Laga skiftet]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

''[https://www.agrifood.se/files/sli_skrift_20051.pdf Den svenska avregleringen 1990 - lärdomar för frikoppling av jordbruksstöd.]'' Lund: Livsmedelsekonomiska institutet 2005.

==Gården==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Gården är inte en miljö som normalt sett har en spåranslutning, utom de allra största storjordbruken. Gården kan förstås ändå var ett intressant miljöinslag på en modelljärnväg. Även en mindre gård kan vara svår att få plats med, men inget kräver att alla gårdens byggnader tas med i modell.

[[:kategori: Svenska lantbruksbyggnader|Byggnaderna]] fram till början av 1900-talet var i regel byggda i allmogeteknik, och många av dessa står fortfarande kvar. Överallt i Sverige där det fanns gott om barrträd innebar allmogeteknik normalt timrade byggnader, men i Skåne, Blekinge och södra Halland användes istället korsvirke, och på Gotland var kalksten det dominerande byggnadsmaterialet. Ett annat alternativ till timring har varit skiftesverk baserat på ek, som använts i södra och västra Götaland, på Gotland och på Öland. Fr.o.m. 1900-talet har dock nybyggnad i regel skett i mer moderna stilar.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Skattegården.jpg|Skattegården.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Skattegården i Varola, Västergötland 1938. Mangårdsbyggnaden är av s.k. [[sexrumsplan]]. Foto AB Flygtrafik, Digitalt museum 1M16-A145051:1627
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kärragården.jpg|Kärragården.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Kärragården längs linjen Axvall-Stenstorp ([[891 mm]]), Västergötland 1960. Man kan ana att det finns både en stenmur och järnvägens [[stängsel]] mot gården. Foto Staffan Mörling, Digitalt museum 1M16-B16326
|}
Jordbrukets verksamheter kan förstås också skildras i modell, exempelvis skörd, slåtter, bete, plöjning, harvning och så vidare. Vid 1800-talets mitt skedde de flesta arbetsmomenten för hand. Därefter vidtog en period av hästmekanisering, där allt mer avancerade maskiner drogs av hästar. Sedan följde traktorer och skördetröskor, med genombrottet mellan världskrigen på 1930-talet. Hästarna försvann dock inte helt från jordbruket förrän på 1970-talet.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Frostviken.jpg|1000px|Frostviken.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Höhässjor i Frostviken, Jämtland 1939. Foto Gunnar Lundh, Digitalt museum NMA.0046193
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ödsmål 1961.jpg|Ödsmål 1961.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Skörd i Ödsmål, Bohuslän 1961. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:012738
|}

Gårdens transporter löstes vanligen med häst och vagn eller senare traktor med vagn eller lastbil. Vittskövle slott utanför Kristianstad hade dock en elektrifierad [[industribana]] med [[600 mm]] spårvidd till Vittskövle station.

===Gården i modell===
Här hittas modeller av [[mangårdsbyggnader]].

Ladugårdar är ofta stora byggnader. De modeller som funnits har därför de allra minsta ladugårdarna som förebild.
* TfA:s Hobbytjänst släppte en ladugård som utstansad och färglagd [[byggsatser i trä och kartong|kartongbyggsats]] 1954, katalognummer 9.
* [[Heljan]] har producerat en liten svensk ladugård som [[plastbyggsats]] i [[H0]], katalognummer 137.
* [[Euromod]] släppte en svensk ladugård som [[byggsats i trä och kartong]] i [[H0]] 1983.
* [[KMJK]] har producerat en modell av Ingelsby ladugård som [[laserskuren byggsats]] i [[H0]] 2015.

Jordbrukets maskiner är populära i modell. Traktorer av olika årsmodeller finns från [[Frykmodell]], [[SMJ]], [[Wiking]], [[Preiser]], [[Artitec]] och [[Weinert]] till exempel. Hästekipage finns från [[Preiser]] och [[Artitec]], som eventuellt kan behöva en [[försvenskning]]. Jordbruksredskap finns från bland annat [[Frykmodell]], [[Preiser]] och [[Weinert]]. Se även [[:kategori: lantbruksmaskiner|lantbruksmaskiner]].

Det finns ett rätt rikt utbud av detaljer för lantbruk. [[Frykmodell]], [[WinterZone]] och möjligen [[TeknoBygg]] har svenska detaljer. [[Preiser]] och [[Weinert]] har också detaljer som kan fungera. Se vidare [[Artiklar om landskapsbygge#Detaljer, landsbyggd|här]].

Det behövs även [[stängsel]], tidigare t.o.m. enligt lag.

===Webreferenser - förebild===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Egnahemsrörelsen Wikipedia: Egnahemsrörelsen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Korsvirke Wikipedia: Korsvirke]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Skiftesverk Wikipedia: Skiftesverk]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Timring Wikipedia: Timring]

===Tryckta referenser - förebild===
Gustaf Carlsson & Adrian Molin: ''Svenska allmogehem.'' Stockholm: C.E. Fritzes bokförlag 1909 (Typbyggnader, inklusive ritningar, för olika egnahemsbyggen).

Gottfried Beijer & Alrik Örborn: ''Lantmannabyggnader.'' Stockholm: Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag 1943 (Principkonstruktioner för moderna ekonomibyggnader, inkl. ritningar).

"Jordbruksmaskinerna gör jag själv." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1952 (Epa-traktor av T-Ford och hembyggda maskiner).

"Lantbruksmaskiner för 1 milj. om dagen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1954 (Om mekaniseringen av det svenska jordbruket).

"Skördetröska med Volkswagenmotor." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1956, s. 18 (Myran 630).

Tomas Germundsson: "[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1533494/FULLTEXT01.pdf Egnahem som småbruk. Den statliga egnahemsverksamhetens omfattning och utfall, med exempel från Sydsverige.]" i ''Bebyggelsehistorisk tidskrift'' nr 35/1998.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

===Tryckta referenser - modell===
"TfA:s Hobbytjänst presenterar den nya serien svenska hus i skala H0." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1954, s. 26 (Diverse svenska byggnader, bl.a. [[stationshus]], [[godsmagasin]], [[ställverk]], bostäder, liten [[parstuga]], uthus, ladugård).

"Hobbynytt." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1964, s. 26 (Dansk bondgård i korsvirke från [[Heljan]]).

"MJ-nytt från årets Nürnberg-mässa!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1983, s. 22 (Ladugård från [[Euromod]], [[H0]]).

[[Claes Mattisson]]: "Gårdsdiorama i fem akter." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 ([[Scratchbygge]] av liten bondgård i [[styren]]).

Henrik Ranby: "En skånsk bondgård." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2000 (Liten gård i [[H0]] i med [[konvertering]] och [[scratchbygge]]).

"Nya byggsatser från Kalmar MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2015, s. 7 (Pressbyråkiosk från Kalmar Västra samt mangårdsbyggnad och ladugård från Ingelsby gård, [[H0]]).

[[Sture Bylén]]: ''Min väg till Morshyttan. Om modellbygge med förebild.'' Alunda: Bokförlaget Modellrallaren 2017 (Landsortsbebyggelse varav flera gårdar).

Göran Tholin: "Åkerholmen - ett litet landskapsbygge." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

==Magasin==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Spannmål är rätt lagringbeständigt, så magasin för spannmål har använts för lagring för både bättre tider och byte av transportslag. Spannmålsmagasin fanns vid många [[driftplats]]er vid järnvägen, dit traktens bönder kunde köra sin skörd för vidare distribution. Spannmålsmagasin förekom också i många hamnar. De äldsta spannmålsmagasinen var ofta flervåningsbyggnader i trä, tegel eller sten. Spannmålen förvarades i säckar. Under 1930-talet började betongsilos byggas, där spannmålet bulkförvaras i stora vertikala rör. Dessa är fortfarande rätt vanliga utropstecken i landskapet. Lantmännens magasin användes också som lager och försäljning av varor som behövdes i jordbruket.

Många av lantmännens siloanläggningar i Sverige lades ner 2006, varvid en del såldes till privata näringsidkare. Senare byggda siloanläggningar är i regel av stål. Numera byggs de flesta direkt på gården.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Frösthult.jpg|900px|Frösthult.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Äldre spannmålsmagasin i Frösthult på f.d. Enköping-Heby-Runhällens Järnväg, Uppland 1959. Källa Digitalt museum JvmKDAC00503
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Edsbruk.jpg|500px|Edsbruk.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Silon i hamnen i Edsbruk, Småland. Källa Digitalt museum KLMF.VästraEd00081
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Hästholmens hamn.jpg|900px|Hästholmens hamn.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Centralföreningens magasin i Hästholmens hamn 1944. Detta magasin byggdes 1939-40 och omfattade både silo och lagring av förpackade varor. Hitom magasinet ligger vedtravar. Foto AB Flygtrafik, Digitalt museum OM.FC.000336
|}

===Spannmålstransporter===
Spannmål i lösvikt transporterades inledningsvis i öppna vagnar [[SJ godsvagn litt I|litt '''I''']] och senare [[SJ godsvagn litt I3|litt '''I3''']], i bland med presenning som skydd för regn. Transport av spannmål i säck förekom också, då vanligtvis i [[öppna vagnar]].

På 1920-talet tillkom vagnar för spannmål i bulk med bottentömning [[SJ godsvagn litt G3|litt '''Gsö''']]. [[SJ godsvagn litt Kö|Litt '''Kö''']] från 1954 var också avsedd för spannmål. Kö/'''Ugkkpp''' gick i trafik till omkring 1990, därefter har spannmål i huvudsak transporterats på väg. Innofreight erbjuder dock [[växelflak]] för spannmål. Vagnar för bottentömning kräver i regel särskilda anläggningar för lossning och eventuellt också för lastning.

===Övriga transporter===
Utgående transporter från lantmännens magasin kunde bl.a. också omfatta:
*Potatis, i [[isolerade vagnar]].
*Hö och halm, i form av fyrkantsbalar eller från 1970-talet i form av rundbalar i [[öppna vagnar]], eventuellt med presenning.
*Ved, i regel i meterlängder i [[öppna vagnar]].

Inkommande transporter kunde bl.a. omfatta:
*Gödsel i säckar, i [[öppna vagnar]].
*Foder av olika slag, i säckar i [[öppna vagnar]].
*Utsäde i säckar, i [[öppna vagnar]].
*Motorbränsle och smörjmedel, i fat för vidare distribution. [[Öppna vagnar]].
*Skördegarn på pall, i [[täckta vagnar]].
*Kemikalier som betningsmedel och desinfektionsmedel, i fat eller säckar i [[öppna vagnar]].
*Jordbruksmaskiner för avsalu förekom till vissa magasin, typiskt i [[O-vagnar]].

===Spannmålsmagasin i modell===
Äldre spannmålsmagasin matchar sällan någon [[byggsats]] precis. [[Konvertering]] eller [[scratchbygge]] krävs om ska få till något [[svenskliknande]].

[[Walthers]] har flera varianter av betong- och stålsilon som är en bra utgångspunkt för svenska silon i många fall.

===Webreferenser===
[https://www.innofreight.com/sv/news-archive/spannmalstransport-pa-jaernvaeg/ Innofreight: Spannmålstransport på järnväg]

[https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/kulturmiljoprogram-skanes-historia-och-utveckling/kulturmiljoprogram-jordbrukets-landskap/lagerhus.html Länsstyrelsen Skåne: Lagerhus]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Rundbal Wikipedia: Rundbal]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Silo Wikipedia: Silo]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Lantmännens_Riksförbund Wikipedia: Svenska Lantmännens Riksförbund]

===Tryckta referenser - förebild===
Bengt Lindroos: ''Ur den svenska byggnadskonstens magasin.'' Stockholm: Arkitektur förlag 1989/2023 (Svenska magasin, främst spannmålsmagasin).

Jörgen Bergfors: "Ett magasin med klass." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 61/1996 (Ritning på ett magasin från Nävekvarn i klassicistisk stil).

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell). 

===Tryckta referenser - modell===
Håkan Grundstedt: "Att bygga Centralföreningens magasin i Gotlands Hesselby - nästan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 94/2006 (Bygge i [[styren]], [[H0]]).

"Silo i 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 20 (Laserskuren från Minifer, katalognummer MNF960).

Roger Isacsson: "Bakgrundsmodell: Siloanläggning i hamnkvarteret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 4: Spannmålssilon." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 ([[Konvertering]] av spannmålssilo från [[Walthers]], 933-3022). 
Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 5: Betongsilor och eldstadslöst lok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025. 

==Kvarnar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid en kvarn mals spannmål till mjöl. Utbytet beror på vilken produkt som önskas. För rågmjöl och grahamsmjöl är utbytet nära 100 % (d.v.s. nästan all spannmål blir mjöl). För siktat mjöl, som rågsikt och vetemjöl, blir utbytet ca. 50 %.

Vatten- och väderkvarnar har tidigt etablerats i jordbruksbyggderna eftersom det inte var effektivt att ha kvarnar på varje gård. Dessa fanns kvar i viss utsträckning under mellankrigstiden för lokala behov. Sedan minskade mängden i mindre kvarnar snabbt.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Rakered 1955.jpg|700px|Rakered 1955.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Rakereds kvarn 1955, utanför Vikingstad i Östergötland. En mindre vattenkvarn. Källa Digitalt museum OM.E.020474
|}
Med industrialismen etablerades ångkvarnar i städerna under de sista decennierna av 1800-talet. Eldrift kom snart efter sekelskiftet 1900. En gemensam beteckning på dessa större kvarnar är handelskvarnar. Samtidigt med detta började vete dominera bland brödsäden, i stället för råg. Många av de större kvarnarna låg så att de kunde nås med sjötransporter. De stora handelskvarnarna var redan under mellankrigstiden koncentrerade till ett fåtal platser.

Processen i en handelskvarn bestod av:
#Lossning av spannmål med pneumatisk elevator.
#Förrensning med såll och fläktar för att få bort främmande inblandningar.
#Lagring i silo.
#Innan malning passerar spannmålet renseriet, där rensning sker. Vete brukade också tvättas.
#Förmalning.
#Siktning, där grynet sorteras i grovlekar. Vad man gjorde med de olika grovlekarna berodde på vilken slutprodukt som producerades.
#Slutmalning.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mjölby 1930.jpg|900px|Mjölby 1930.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölby Kvarn AB 1930. Kvarnen stängde 2010. Källa Digitalt museum OM.E.003990
|}

===Mjöltransporter===
Mjöl har traditionellt lastats i säckar. Eftersom mjöl är fuktkänsligt har huvudalternativet varit [[täckta vagnar]], [[G-vagnar|litt '''G''']] eller [[UIC H|UIC litt '''H''']].

De senaste decennierna har även bulkvagnar för mjöl i lös vikt använts, UIC litt '''Uacs''' eller '''Uacns'''.

Se även [[#Spannmålstransporter|spannmålstransporter]].

===Kvarnar i modell===
Vad gäller väderkvarnar har [[KMJK]] en öländsk stubbkvarn i sitt sortiment. Det finns också s.k. holländarkvarnar från bland andra [[Faller]] och [[Kibri]] som kan utgöra bas för en [[försvenskning]]. Röd färg kan eventuellt räcka.

Svenska vattenkvarnar ser inte alls ut som de som erbjuds från plastbyggsatsbranschen. En vattenkvarn är dessutom ofta synnerligen "platsbyggd" och anpassad till terrängen där den står.

De stora ång- och elkvarnarna kan [[frilansa]]s med hjälp av [[konvertering]] av [[plastbyggsats]]er eller [[Auhagen]]s baukastensystem. Det finns dessutom betydligt modernare kvarnar än Mjölby Kvarn AB på bilden ovan.

===Webreferenser===
[https://kvarnvikensmuseum.se/kvarnens-maskiner/ Kvarnens museum: Kvarnens maskiner] (Bland annat utbytet).

[https://www.lokman.se/Tagbilder/Svenska_tag/Svenska_godstag/Godsvagnar/ERMEWA.htm Lokman.se: Ermewa/EVS] (Bulkvagnar för mjöl litt '''Uacs'''/'''Uacns''').

[https://kmjkwebbutik.se/products/vaderkvarn KMJK: Väderkvarn] (KMJK:s öländska stubbkvarn).

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell).

Bengt Spade: "Bergabrons kvarn, såg och kraftverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Bilder och beskrivning).

''[https://www.mjolby.se/download/18.54c5d1318acbd1f5c927d87/1699860410614/Utredning%20Marie%20Hagsten%20Byggnadsvård%20(2021).%20Kvarnområdet%20i%20Mjölby,%20antikvarisk%20utredning.%20Siktfältsanalys%20Kvarnområdet%20i%20Mjölby..pdf Kvarnområdet i Mjölby. Antikvarisk utredning.]'' Marie Hagsten byggnadsvård 2021.

Göran Tholin: "Ritning: Skogastorps kvarn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Mindre skvaltkvarn).

Christer Andersson: "Netrail Uacns från Heris." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Recension).

==Bryggerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Öl har bryggts i Sverige sedan bronsåldern. Motivet för ölbryggning är dels smak och ibland berusningseffekt, men också att färskvatten är färskvara med begränsad lagringbeständighet när det väl lämnat brunnen. Öl är ett sätt att konservera vatten (också).

När järnvägar började byggas i landet var alltjämt det mesta ölet överjäst, men underjäst öl hade just införts och hade fördelen att det var mera lagringsbeständigt. Det traditionella överjästa ölet fanns som starkt svensköl och svagare svagdricka. Det såldes också porter. Underjäst pilsner infördes i slutet av 1870-talet och blev snabbt den dominerande ölsorten. De traditionella svenska överjästa ölsorterna hade försvunnit i början av 1900-talet. På 1920-talet kunde man hitta porter, julöl, lageröl, pilsneröl, pilsnerdricka och svagdricka. Pripps uppger 1967 att man kan hitta öl av pilsnertyp, ett något mörkare lageröl och porter. Någon gång på 1990-talet blev det modernt med mikrobryggerier, samtidigt som ölimporten liberaliserades. Utbudet är nu betydligt mer varierat.

Samtidigt med utvecklingen av utbudet industrialiserades bryggerierna, och antalet bryggerier växte snabbt till 1930-talet, då det fanns 743 bryggerier. De var dock av mycket olika storlekar. Den tidens bryggerier var i stor utsträckning lokala, och levererade mest i närområdet. Därefter inleddes långsam konsolidering, som accelererade runt 1980. Botten nåddes 2002 då det fanns 18 bryggerier. År 2022 fanns det 438 bryggerier.

Svenskt öl bryggs huvudsakligen av malt, humle, jäst och vatten under den här tiden. Malt kom från svenskt tvåradigt korn, medan humle i huvudsak importerades från Böhmen och Bayern. Bryggerierna mältade i regel kornet själva. Ölet jäste sedan ut i stora kar, och buteljerades därefter. Pilsnerdrickan efterjäste därefter i butelj i två till tre månader, övriga svenska ölsorter kunde däremot levereras direkt. Ölburken infördes 1955.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Uddevalla Utsiktens bryggeri 2.jpg|Uddevalla Utsiktens bryggeri 2.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Utsiktens bryggeri i Uddevalla 1947. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:002135
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Uddevalla Utsiktens bryggeri.jpg|Uddevalla Utsiktens bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Utsiktens bryggeri i Uddevalla 1949. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:003065
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm St Eriks bryggeri.jpg|Stockholm St Eriks bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | St Eriks bryggeri i Stockholm 1910. Källa Stockholms stadsmuseum C_1732_0_0
|}

===Bryggeriernas transporter===
De flesta bryggerier låg på centrala adresser i tätorter och saknade järnvägsanslutning. Transporter sköttes med häst och vagn, eller senare lastbil. Bryggerierna blev bland de sista företagen som nyttjade häst och vagn på 1960-talet.

För järnvägen betyder det kanske att några vagnslaster i veckan av [[#Spannmålstransporter|korn]] och öl i back kan hanteras vid ett frilastspår. Ölet behöver sannolikt lastas i en [[täckta vagnar|täckt vagn]], eftersom dessa kunde förseglas.

När Pripps bryggeri i Ulvsunda byggdes 1970 genererade det dock 5000 [[vagnslaster]] om året på Ulvsundabanan. Trafiken upphörde vid bryggeriets nedläggning 2004.

===Bryggerier i modell===
Bryggerier i tegel eller mera moderna material kan åstadkommas med [[konvertering]] eller nyttjande av något av modulsystemen för industrier.

===Webreferenser===
[https://larsbandersson.wordpress.com/2013/11/30/svenska-bryggeriindustriarbetareforbundets-historia-1899-1964/ Lars B Andersson: Svenska bryggeriindustriarbetareförbundets historia 1899-1964]

[https://www.svt.se/nyheter/inrikes/olburken-fyller-60 SVT: Ölburken fyller 60]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sundbybergs_Norra–Ulvsundasjöns_järnväg Wikipedia: Sundbybergs Norra–Ulvsundasjöns järnväg]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenskt_öl Wikipedia: Svenskt öl]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Öl Wikipedia: Öl]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

''Kom in på en öl och en smörgås.'' Pripp-bryggerierna AB u.å. (Reklambok, sannolikt från 1967).

Anders Ericson: "Bryggeri från Faller i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010 (Bygge). 
Anders Ericson: "Bryggeriet på plats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010.

==Bagerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

I städerna hade bagerier etablerats redan på medeltiden, och små bagerier av butikskaraktär dominerade länge branschen. Tillverkningen av knäckebröd och tunnbröd industrialiserades dock i större skala under mellankrigstiden, följt av kexproduktion.

Produktion av mjukt bröd började industrialiseras under 1960- och 70-talen. Pågen är idag Sveriges största företag inom mjukt bröd.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Leksands knäckebröd.jpeg|900px|Leksands knäckebröd.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Leksands knäckebröd 2012. Bageriet har egen kvarn, så råvaran är främst spannmål av råg. Foto Calle Eklund, Wikimedia Commons
|}

===Bageriernas transporter===
De stora bagerierna hade ganska långväga transportbehov. Insatsvarorna var [[#Mjöltransporter|mjöl]] eller [[#Spannmålstransporter|spannmål]] (flera stora bagerier hade egna kvarnar), och produktionen består av knäckebröd eller senare även mjukt bröd. Brödtranspoerter på järnväg utnyttjar [[täckta vagnar]].

De mindre bagerierna använde mest vägtransporter.

===Bagerier i modell===
De större bagerierna var också utförda i en aktuell industriell stil, och [[frilansa]]de bagerier går därmed att skapa med utgångspunkt i [[plastbyggsats]]tillverkarans sortiment.

Den som vill ha ett mindre bageri hittar t.ex. blomsteraffären i Ålem hos [[KMJK]], som även kan figurera som bageri.

===Webreferenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Leksands_Knäckebröd Wikipedia: Leksands knäckebröd]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Pågen Wikipedia: Pågen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Wasabröd Wikipedia: Wasabröd]

[https://kmjkwebbutik.se/products/blomsteraffaren-alem?_pos=1&_sid=db4d6dd50&_ss=r KMJK: Blomsteraffären Ålem] (Har även skyltar för bageri).

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

==Mejerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Beredning av mjölkprodukter går utmärkt att göra under hantverksmässiga former på gården. Råmjölken kan användas som den är, men redan att separera den till skummjölk och grädde ger möjlighet till flera produkter. Grädde i sin tur kan ge både smör och ost.

Under 1800-talets mitt bildades kommersiella uppköpsmejerier framför för att sälja mjölkprodukter i städerna. Samtidigt såldes mjölk direkt i torghandeln. Mjölkprodukter, särskilt skummjölk, fick med tiden rykte om sig att ha låg kvalitet. Vid 1800-talets slut växte det i stället fram jordbrukarägda andelsmejerier, där ägarna åtog sig att leverera en viss mängd mjölk till mejeriet. Dessa var från början ganska små, men 1915 bildades Mjölkcentralen i Stockholm som kooperativt mejeri, som var det största i Sverige. Mjölkcentralen hade 190 mejerier 1935 och dominerade branschen i hela Mälardalen och Östergötland. Liknande kooperativa mejerier växte fram i andra regioner. Under denna tid ökade också konsumtionen av mjölkprodukter som andel andel av den samlade kosten. Mjölkcentralen bytte namn till Arla 1975.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Vinninga 1923.jpg|Vinninga 1923.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkskjutsar framför mejeriet i Vinninga 1923, Västergötland. Foto Gustav Skallström, Digitalt museum 1M16-B145284:88
|}

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Enskedemejeriet 1947.jpeg|900px|Enskedemejeriet 1947.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Enskedemejeriet 1947, söder om Stockholm. Mjölktankvagnar lossas. Mejeriet byggdes av Mjölkcentralen 1943. Foto Oscar Bladh, Wikimedia commons
|}

Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten på mjölken bildades också särskilda mjölkbutiker i städerna. Där såldes mjölken oftast i lösvikt och bars hem i glasflaskor. Städerna reglerade att mjölk endast fick säljas på detta sätt, och vilka andra produkter som fick säljas i mjölkbutiker.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Timrå 1951.jpg|900px|Timrå 1951.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkbutik i Timrå 1951. Foto Norrlandsbild, Digitalt museum SuM-foto029532
|}

När snabbköp lanserades på 1950-talet började mjölkhandeln flyttas över dit, samtidigt som mjölk började levereras paketerad i Tetra-Pak.

Mot slutet av 1800-talet växte smör fram som en stor exportprodukt från det svenska jordbruket. Skummjölk, grädde och ost konsumerades främst på hemmamarknaden.

===Mejeriernas transporter===
Traditionellt började mjölkens resa från gården i mjölkflaskor på en mjölkpall, där den hämtades med hästskjuts eller senare lastbil. Denna tur samlade ihop mjölk från gårdarna och lämnade av den vid ett mejeri eller en järnvägsstation för vidare befordran till städerna (som [[ilgods]] med [[mjölktåg]]et). På 1800-talet såldes mjölken vidare direkt ur mjölkflaskan på marknader i städerna.

På 1970-talet övergick mejerierna till att hämta mjölk från gårdarna i tankbilar.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mjölkbil 1939.jpg|1000px|Mjölkbil 1939.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkbilen från Töreboda elektriska kvarn 1939, Västergötland. Foto Anders Karlsson, Digitalt museum 1M16-A30902
|}

Större mejerier hade i regel järnvägsanknytning. Förutom att ta emot mjölkskjutsar från närområdet fick de också mjölkflaskor som [[vagnslaster]] i [[täckta vagnar]], först vanliga [[G-vagnar]] och senare [[kylvagnar]]. Den lokala produktionen levererades med vägtransporter. Leveranser från mejerierna på längre avstånd nyttjade vagnslaster, så småningom [[kylvagnar]]. Exporten (främst smör) gick både sjövägen och på järnväg.

Mjölkcentralen började nyttja [[SJ godsvagn litt Q12 MC|tankvagnar]] för intransport av råmjölk i rätt stor omfattning efter 1945.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Järna 1963.jpg|1000px|Järna 1|963.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Ett persontåg i Järna 1963 med mjölktankvagnar bak i tåget. Tågsammansättning: [[SJ ellok litt D|Du]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8f|Bo8f]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8cs|Bo8cs]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|ABo7b]]+[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|Fo5]]+Q12+[[SJ godsvagn litt Q12 MC|Q12]]+[[SJ godsvagn litt Grf|Grf]]. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB12738:01
|}

===Mjölkproduktion i modell===
De mindre mejerierna var ofta utförda som samtida svensk villabebyggelse. De som var byggda i tegel kan nog ordnas med en [[konvertering]].

Större mejerier följde den allmänna utvecklingen för industribyggnation och därmed går det att hitta [[konvertering]]sobjekt från [[plastbyggsats]]tilverkarna.

[[KMJK]] producerar Jehréns livs, som också innehåller en mjölkbod. Man har dessutom en mjölkpall i sortimentet. [[Winterzone]] har mjölkflaskor.

===Webreferenser===
[https://handelnshistoria.se/olika-sorters-handel/mjolkbutikerna/ Handelns historia: Mjölkbutikerna]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php/index.php?mode=thread&id=55056 Järnvägshistoriskt forum: Mjölktransporter (bild)] (Mjölktransporter på järnväg).

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?p=6977#p6977 Järnvägshistoriskt forum: Var (och hur) lastades Mjölkcentralens tankvagnar?]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Enskedemejeriet Wikipedia: Enskedemejeriet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mejeri Wikipedia: Mejeri]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölkbord Wikipedia: Mjölkbord]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölkcentralen_i_Stockholm Wikipedia: Mjölkcentralen i Stockholm]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Tetra_Pak Wikipedia: Tetra Pak]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.

==Slakteri och charkuteri==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid järnvägsbyggandets premiär på mitten av 1800-talet genomfördes slakt på gården, i första hand för husbehov. Köttkonsumtionen var inte så omfattande och bestod främst av nöt och får. Med en ökad svinhållning uppstod möjligheterna till fläskkött för avsalu, först för den inhemska marknaden och efter andra världskriget även för export. För ändamålet byggdes nu större slakterier kring storstäderna och större och mindre andelsslakterier i jordbruksbygderna. Storstadsslakterierna servade främst den lokala marknaden, medan andelsslakterierna blev centrum slakt för export.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Gävle slakteri.jpg|900px|Gävle slakteri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mindre slakteri i Gävle under mellankrigstiden. Källa Digitalt museum XLM.D95
|}

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kalmar 1988 Scan.jpg|900px|Kalmar 1988 Scan.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Scans anläggningar i Kalmar 1988. Foto Ola Lejonborn, Digitalt museum KLMF.OL01034
|}

===Slakteriernas transporter===
Större slakterier valde tidigt lägen vid järnvägen för att kunna ordna transporter, även en del mindre slakterier hade järnvägsanslutning. För djurtransporter skaffade sig vissa järnvägar särskilda kreatursvagnar, men svenska [[G-vagnar|'''G'''-vagnar]] blev tidigt huvudalternativ för transporter av nötboskap (djurtransporter är motivet till att G-vagnar försetts med ventilatorer). För småkreatur såsom svin och får byggdes särskilda vagnar littera '''O''' och '''[[SJ godsvagn litt G5|G5]]'''. Småkreatur kunde även transporteras i vanliga [[G-vagnar]]. Transport av levande djur gjordes alltid som [[ilgods]].
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm slakthuset 1955.jpg|900px|Stockholm slakthuset 1955.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lossning av boskap på Stockholms Slakthus 1955. Foto Lennart Nilsson, Digitalt museum JvmKBDB15505
|}

Huvudalternativet för transport av kött och fläsk blev [[kylvagnar]] fr.o.m. 1890-talet, även om SJ också tillhandahöll okylda '''[[SJ godsvagn litt G3|Gsk]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Grh|Gk]]'''-vagnar. Kött transporterades normalt som hela kroppar och styckades i butik eller hos charkuteristen.

Med tiden har allt större andel av transporterna gått över till väg. Dagens tågoperatörer har i regel inga resurser för transport av levande djur, och kylvagnarna är ersatta av [[växelflak]].

===Slakterier i modell===
De flesta svenska slakterier har byggts i en allmän industriell arkitektur, som medger att de kan konverteras med hjälp av [[plastbyggsatser]] eller modulsystem. En del mindre och äldre slakterier liknar mer villor eller allmogebyggnader.

===Referenser===
[https://www.prismavg.se/exhibits/show/scan-andelsslakteriet-i-skara/slaktdjursmarknaden-innan-skar Prisma Västra Götaland: Slaktdjursmarknaden innan Skaraslakteriet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Charkvaror Wikipedia: Charkvaror]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Scan Wikipedia: Scan]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Slakthusområdet Wikipedia: Slakthusområdet] (I Stockholm).

==Sockerbruk==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid mitten av 1800-talet började man anlägga sockerbruk i Sverige, och odling av sockerbetor inleddes. Tidigare hade socker varit en ren importvara och förhållandevis dyrt. Betodling fick sitt genombrott under 1880-talet, då många jordbrukare sökte efter alternativa grödor. Sockerbruken anlades främst i Skåne, men även på Öland och Gotland samt i Östergötland och Västergötland. Betskörden genomföres under intensiva '''betkampanjer''' som varade från oktober till januari. Själva skörden var synnerligen manuell och krävde mycket arbetskraft, medan de övriga stegen i sockerproduktionen alla var mekaniserade och industrialiserade. Sockerbetan är en ren avsalugröda som inte hade någon roll i den agrara självhushållningen.

Sockerproduktionen inleds med att betorna finfördelas, urlakas med hett vatten, samt renas, koncentreras och slutligen centrifugeras varvid man får råsocker. Råsockret blandas ut med sirap och tvättas, samt löses upp i vatten därefter. Sockret kristalleras ånyo, och kristallmassan raffineras till olika produkter som strösocker, bitsocker, farinsocker och pärlsocker. Man kan skilja på två anläggningstyper, råsockerbruk som framställer råsocker och sockerraffinaderier som framställer konsumtionssocker av råsocker. Dessa låg ibland men inte alltid på samma plats.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Linköping sockerbruket 1950.jpg|650px|Linköping sockerbruket 1950.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Sockerbruket i Linköping på 1950-talet. Lägg märke till betlastade [[O-vagnar]] och [[treskensspår]]. Foto tidningen Östgötens fotografer, Digitalt museum BL.OG.000156
|}

För att få avsättning för produktionen inleddes också en intensiv marknadsföringskampanj där socker och sirap marknadsfördes hårt. Sockerkonsumtionen per svensk mångdubblades. Kaffe, te och gröt sötades, och mycket svenskt matbröd bakades med sirap. Redan vid 1900-talets mitt började problemen för tandhälsan iakttas, så småningom uppmärksammades även andra hälsoproblem.

===Sockertransporter===
Järnvägarna var en nödvändig förutsättning för sockerindustrin. Jordbrukare i närheten av bruken kunde transportera in sockerbetor på egna kärror, men normalt sätt användes järnvägstransporter. Flera sockerbruk hade dessutom egna [[industribanor]].

Inledningsvis användes [[EJ godsvagn litt I J|betvagnar littera '''I''']] för bettransporter, senare även [[O-vagnar|'''O'''-vagnar]]. Karaktären på betkampanjerna innebar att järnvägar i betområden hade många vagnar som bara användes en kort tid varje år. Betvagnarna lastades först för hand från jordbrukens kärror, men senare tillkom maskinell lastning såsom betelevatorer på [[driftplats]]erna.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Höganäs 1938.jpg|650px|Höganäs 1938.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lastning av sockerbetor i [[O-vagnar]] på ett [[frilastspår]] i Höganäs 1938. Foto Gunnar Lundh, Digitalt museum NMA.0077305
|}

Eftersom råsockerbruk och sockerraffinaderier ofta fanns på olika platser, skapades också behov av råsockertransporter till raffinaderierna, antingen i särskilda bulkvagnar eller i [[storbehållare]].

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Köpingebro 1961.jpg|650px|Köpingebro 1961.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lastning av råsocker i [[storbehållare]] i Köpingebro 1961. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12432:03
|}

Konsumtionssocker transporterades i regel emballerat, i [[G-vagnar|'''G'''-vagnar]].

Numera går de flesta transporter på väg.

===Sockerbruk i modell===
Även sockerbruk var byggda enligt tidens industriella arkitektur och bör gå att åstadkomma med [[konvertering]]ar. Sockerbruken var ganska stora anläggningar, så man kan behöva reducera dem till endast sockerbrukets spåranslutningar.

===Webreferenser===
[https://digitaltmuseum.se/021105482925/socker Digitalt museum: Socker] (Utställning på Nordiska muséet).

[https://www.sverigesradio.se/avsnitt/historien-om-socker-lyx-och-lakemedel-som-blev-vart-billigaste-fodoamne#:~:text=Ulrika%20Torell%20är%20forskare%20och,boken%20Socker%20och%20det%20söta. Sveriges Radio: Historien om socker – lyx och läkemedel som blev "vårt billigaste födoämne"] (Om Ulrika Torells sockerforskning).

[https://utstallningskritik.se/2014-6/om-sockrets-omvaxlande-historia/ Utsällniningskritik.se: Om sockrets omväxlande historia] (Sockerutställningen på Nordiska muséet).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Betkampanj Wikipedia: Betkampanj]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerbeta Wikipedia: Sockerbeta]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerbruk Wikipedia: Sockerbruk]

[https://www.youtube.com/watch?v=bEFMO5R3a8Y YouTube: Bakom kulisserna: Socker] (Sockerutställningen på Nordiska muséet).

===Tryckta referenser - förebild===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

Christoffer Ahlberg: "Råsockertankvagnar vid Roma sockerbruk." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 167/2024 (Inkl. skisser, [[891 mm]]).

===Tryckta referenser - modell===
Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2015 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]] och [[cellpannå]], [[H0]]).

Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]] och [[cellpannå]], [[H0]]).

Anders Stéen: "Bygg en betelevator." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Flera varianter av betelevatorer).

==Brännerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hembränning förbjöds 1855 i Sverige, d.v.s. året innan den första järnvägen invigdes. Brännvin går annars bra att producera för husbehov. Brännvinsproduktion industrialiserades tidigt i Sverige, det fanns många mindre brännerier på landsbygden.

Vin & Sprit bildades 1917 som ett statligt monopolföretag som tog över all sprittillverkning i Sverige. Existerade brännerier togs över av Vin & Sprit eller lades ner. Vin & Sprit drev efterhand en koncentration till fåtal anläggningar, såsom Reymersholme, Åhus, Nöbbelöv, Sundsvall och Falkenberg. Många mindre brännerier försvann efter 1945. Vin & Sprits monopol upphörde 1994 innan EU-medlemskapet, men företaget stod kvar i statlig ägo till 2008 då det såldes till franska Pernod Ricard. De senaste decennierna har en del mindre destillerier öppnat, mest kända är nog Mackmyra.

Huvudingrediensen vid svenska brännerier har varit potatis, även om andra grödor också fungerar. Vid destillering kokas mäsk på potatis och malt. Därefter tillsätts jäst och jäsningen inleds. När jäsningen är klar destilleras den jästa mäsken till råsprit med avsedd styrka. Som biprodukt av råspritproduktionen får man drank som används som kreatursfoder. Råspriten renas därefter till konsumtionssprit och kryddas och buteljeras.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ravlunda bränneri.jpeg|1000px|Ravlunda bränneri.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Ravlunda brännerier som låg invid stationen i Ravlunda. Foto Jorchr, Wikimedia Commons
|}

===Bränneriernas transporter===
Många äldre brännerier var byggda före järnvägarna och löste sina transporter på vägarna. De större anläggningar Vin & Sprit byggde hade å andra sidan i regel både järnvägsanslutning och egna kajer för sjötransporter.

Potatis levererades i säckar eller lådor, och transporterades så småningom i [[isolerade vagnar]]. Eftersom destillerierna inte alltid låg intill filtreringsansläggningarna transporterades råsprit ibland i tankvagnar. Buteljerat brännvin förpackades i lådor och transporterades i förseglade [[täckta vagnar]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kiruna 1959.jpg|750px|Kiruna 1959.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Transport av potatis och rotfrukter i Kiruna 1959. Vagnarna är [[SJ godsvagn litt Grf|'''Grf''']]-vagnar. Foto John Hylterskog, Digital museum JvmKBDB09311
|}

===Referenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Brännvin Wikipedia: Brännvin]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Kronobränneri Wikipedia: Kronobränneri] (Staten hade även monopol på brännvinsproduktion ett årtionde på 1700-talet).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Spritfabriken_i_Åhus Wikipedia: Spritfabriken i Åhus]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Vin_%26_Sprit Wikipedia: Vin & Sprit]

"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

==Övriga wiki-sidor om industrier m.m.==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Industrier i modell]] 
[[Industribanor]] 
[[Svensk industri för MJ: järn och stål]] 
[[Svensk industri för MJ: gruvor]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Webreferenser==
[https://densvenskamaten.com/2025/01/29/30-ar-i-eu-vad-har-det-betytt-for-svenskt-jordbruk/ Den svenska maten: 30 år i EU – vad har det betytt för svenskt jordbruk?]

[https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra12_42.pdf Jordbruksverket: Marknadsöversikt – livsmedelsindustrin] (2012)

[https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/2018-livsmedelsproduktionen-i-sverige-2035.pdf Livsmedelsverket: Livsmedelsproduktionen i Sverige 2035 - en framtidsanalys]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrara_revolutionen Wikipedia: Agrara revolutionen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Laga_skifte Wikipedia: Laga skiftet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svensk_livsmedelsindustri Wikipedia: Svensk livsmedelsindustri]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Lantmännens_Riksförbund Wikipedia: Svenska Lantmännens Riksförbund]

[https://www.youtube.com/watch?v=vCI4fc245U4 YouTube.com: Grönt så klart (kring 1960)] (ICA:s grönsakslogistik).

==Tryckta referenser==
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

[[Kategori: Lantbruk och livsmedelsproduktion]]
[[Kategori: Industrier]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Landskap och gestaltning]]
[[Kategori: Byggnader]]
[[Kategori: Kylvagnar]]
[[Kategori: Isolerade vagnar]]
[[Kategori: Matvaruvagnar]]
[[Kategori: Öppna vagnar]]
[[Kategori: Täckta vagnar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Auhagen]]
[[Kategori: KMJK]]
[[Kategori: Walthers]]

Svensk industri för MJ: livsmedel

2026-06-28T20:49:53Z

Janfre: /* Bagerier */

På denna sida behandlas svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri ur [[modellrallare]]ns perspektiv.
==Inledning==
Med livsmedelsproduktion avses här produktion från främst jordbruket, men även t.ex. fiskeribranschen. Till livsmedelsproduktion brukar även produktion av vissa njutningsmedel räknas, t.ex. sprit och tobak.

Här redovisas först den svenska livsmedelsproduktionens historia under den tid järnvägar funnits, därefter följer beskrivningar av ett antal anläggningstyper inom livsmedelsproduktionen som kan vara intressanta förebilder på en [[modelljärnväg]].

==Historik==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Höst på landet.jpeg|1000px|Höst på landet.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Höst på landet. Skolplansch från 1890-talet. Källa justus2.se
|}
Sedan 1700-talets slut hade den agrara revolutionen ökat produktiviteten på det svenska jordbruket i snabb takt, när järnvägar började byggas på 1850-talet. Den agrara revolutionen omfattade bland annat växelbruk, d.v.s. att en serie av olika grödor över flera år odlades på åkrarna, sammanslagning till större odlingslotter (i Sverige genom skiftesreformerna), och införandet av harven. När järnvägar började byggas i Sverige 1856 pågick forfarande den sista skiftesreformen, det laga skiftet, som ökade de enskilda hemmanens oberoende och innebar att byarna delades upp. Det laga skiftet medgav ytterligare ökad produktion.

Den här produktivitetsökningen var en nödvändig förutsättning för den gryende urbaniseringen, och för industrialismen. Jordbrukets ökande överskott innebär att mat kunde produceras till stadsbor och fabriksarbetare. En livsmedelsindustri som försåg människor utanför jordbruket med livsmedel hade funnits långt innan industrialiseringen. Den agrara revolutionen möjliggjorde dock en kraftig ökning av livsmedelsproduktionen för avsalu.

Jordbruksöverskottet innebar också ett ökat transportbehov. Jordbruk är till sin karaktär utspritt över landet, och spridningen ökade dessutom med skiftesreformerna. Huvuddelen av konsumenterna finns dock i städer och andra tätorter där industrier finns. Därmed skapades ganska komplexa försörjningskedjor där jordbrukets produkter både förflyttades och förädlades i flera steg. [[Sjöfart]] var tidigt ett alternativ, men för jordbruk långt från vattenvägarna var inte alltid sjöfart en möjlig lösning.

Den första generationen av industrier i Sverige låg i stor utsträckning vid mindre tätorter på landsbygden. Tillgång till vattenkraft och transporter på inre vattenvägar eller till häst var ofta styrande för valet av plats. Vid kusterna kunde matförsörjningen även lösas med sjötransporter och import, men många mindre industriorter försörjdes av de lokala jordbrukarna.

Vid de större städerna växte det upp större kvarnar, bryggerier, slakterier och mejerier som försåg befolkningen med mat och dryck.

Transporter med tåg blev tidigt aktuellt, även om många gårdar inte låg nära en järnväg. Spannmål började transporteras redan när järnvägarna var nya, snart följde transporter av boskap till slakterierna. Mjölk transporterades tidigt med tåg, men andra mejeriprodukter och kött krävde kylvagnar för att ge en tillräcklig hållbarhet, i alla fall sommartid.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Västerås 1950.jpg|1000px|Västerås 1950.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lossning av grönsaker från godsvagn till Konsum lastbil i Västerås 1950. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01479
|}

Under 1800-talets andra halva växte ett jordbruk fram som responderade på produktionsförutsättningarna genom ett utvecklat blandjordbruk, där både växthållning och djurhållning var viktiga delar på de flesta gårdar. Växthållningen ordnade dels djurfoder, och dels en del säd för avsalu. Djurhållningen av svin och kor producerade kött men främst mjölk, samt även gödsel.

Efter 1945 kännetecknades livsmedelsproduktionen av att en större del av arbetet flyttades över från hemmen till industrin. Konserv- och frysteknik medgav ett ökande inslag av halvfabrikat, som också passade väl med hushåll där de flesta vuxna arbetade utanför hemmet.

Under 1900-talet etablerades ett rätt omfattande tullskydd för svenskt jordbruk, vilket ledde till att både import och export av jordbruksprodukter och livsmedel blev begränsade. Regleringarna omfattade också prisregleringar. Detta ledde med tiden till en påtaglig överproduktion av livsmedel, t.ex. det s.k. "smörberget". Regleringarna togs bort 1990, för att strax ersättas av EU:s reglering vid EU-medlemskapet 1995.

Under 1800-talet var den stora exportartikeln från svenskt jordbruk havre (för hästfoder), som framför allt skeppades till [[Storbritannien]]. Havret odlades främst i Västergötland, och skeppades till hamnar på västkusten. Denna handel avbröts av allmänt sädöverskott på marknaden mot 1800-talets slut. Under 1900-talets första hälft blev istället smör den stora exportartikeln, som skeppades till främst [[Storbritannien]] och [[Tyskland]]. Efter andra världskriget tillkom också fläsk som exportprodukt.

===Webreferenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrara_revolutionen Wikipedia: Agrara revolutionen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Laga_skifte Wikipedia: Laga skiftet]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

''[https://www.agrifood.se/files/sli_skrift_20051.pdf Den svenska avregleringen 1990 - lärdomar för frikoppling av jordbruksstöd.]'' Lund: Livsmedelsekonomiska institutet 2005.

==Gården==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Gården är inte en miljö som normalt sett har en spåranslutning, utom de allra största storjordbruken. Gården kan förstås ändå var ett intressant miljöinslag på en modelljärnväg. Även en mindre gård kan vara svår att få plats med, men inget kräver att alla gårdens byggnader tas med i modell.

[[:kategori: Svenska lantbruksbyggnader|Byggnaderna]] fram till början av 1900-talet var i regel byggda i allmogeteknik, och många av dessa står fortfarande kvar. Överallt i Sverige där det fanns gott om barrträd innebar allmogeteknik normalt timrade byggnader, men i Skåne, Blekinge och södra Halland användes istället korsvirke, och på Gotland var kalksten det dominerande byggnadsmaterialet. Ett annat alternativ till timring har varit skiftesverk baserat på ek, som använts i södra och västra Götaland, på Gotland och på Öland. Fr.o.m. 1900-talet har dock nybyggnad i regel skett i mer moderna stilar.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Skattegården.jpg|Skattegården.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Skattegården i Varola, Västergötland 1938. Mangårdsbyggnaden är av s.k. [[sexrumsplan]]. Foto AB Flygtrafik, Digitalt museum 1M16-A145051:1627
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kärragården.jpg|Kärragården.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Kärragården längs linjen Axvall-Stenstorp ([[891 mm]]), Västergötland 1960. Man kan ana att det finns både en stenmur och järnvägens [[stängsel]] mot gården. Foto Staffan Mörling, Digitalt museum 1M16-B16326
|}
Jordbrukets verksamheter kan förstås också skildras i modell, exempelvis skörd, slåtter, bete, plöjning, harvning och så vidare. Vid 1800-talets mitt skedde de flesta arbetsmomenten för hand. Därefter vidtog en period av hästmekanisering, där allt mer avancerade maskiner drogs av hästar. Sedan följde traktorer och skördetröskor, med genombrottet mellan världskrigen på 1930-talet. Hästarna försvann dock inte helt från jordbruket förrän på 1970-talet.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Frostviken.jpg|1000px|Frostviken.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Höhässjor i Frostviken, Jämtland 1939. Foto Gunnar Lundh, Digitalt museum NMA.0046193
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ödsmål 1961.jpg|Ödsmål 1961.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Skörd i Ödsmål, Bohuslän 1961. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:012738
|}

Gårdens transporter löstes vanligen med häst och vagn eller senare traktor med vagn eller lastbil. Vittskövle slott utanför Kristianstad hade dock en elektrifierad [[industribana]] med [[600 mm]] spårvidd till Vittskövle station.

===Gården i modell===
Här hittas modeller av [[mangårdsbyggnader]].

Ladugårdar är ofta stora byggnader. De modeller som funnits har därför de allra minsta ladugårdarna som förebild.
* TfA:s Hobbytjänst släppte en ladugård som utstansad och färglagd [[byggsatser i trä och kartong|kartongbyggsats]] 1954, katalognummer 9.
* [[Heljan]] har producerat en liten svensk ladugård som [[plastbyggsats]] i [[H0]], katalognummer 137.
* [[Euromod]] släppte en svensk ladugård som [[byggsats i trä och kartong]] i [[H0]] 1983.
* [[KMJK]] har producerat en modell av Ingelsby ladugård som [[laserskuren byggsats]] i [[H0]] 2015.

Jordbrukets maskiner är populära i modell. Traktorer av olika årsmodeller finns från [[Frykmodell]], [[SMJ]], [[Wiking]], [[Preiser]], [[Artitec]] och [[Weinert]] till exempel. Hästekipage finns från [[Preiser]] och [[Artitec]], som eventuellt kan behöva en [[försvenskning]]. Jordbruksredskap finns från bland annat [[Frykmodell]], [[Preiser]] och [[Weinert]]. Se även [[:kategori: lantbruksmaskiner|lantbruksmaskiner]].

Det finns ett rätt rikt utbud av detaljer för lantbruk. [[Frykmodell]], [[WinterZone]] och möjligen [[TeknoBygg]] har svenska detaljer. [[Preiser]] och [[Weinert]] har också detaljer som kan fungera. Se vidare [[Artiklar om landskapsbygge#Detaljer, landsbyggd|här]].

Det behövs även [[stängsel]], tidigare t.o.m. enligt lag.

===Webreferenser - förebild===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Egnahemsrörelsen Wikipedia: Egnahemsrörelsen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Korsvirke Wikipedia: Korsvirke]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Skiftesverk Wikipedia: Skiftesverk]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Timring Wikipedia: Timring]

===Tryckta referenser - förebild===
Gustaf Carlsson & Adrian Molin: ''Svenska allmogehem.'' Stockholm: C.E. Fritzes bokförlag 1909 (Typbyggnader, inklusive ritningar, för olika egnahemsbyggen).

Gottfried Beijer & Alrik Örborn: ''Lantmannabyggnader.'' Stockholm: Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag 1943 (Principkonstruktioner för moderna ekonomibyggnader, inkl. ritningar).

"Jordbruksmaskinerna gör jag själv." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1952 (Epa-traktor av T-Ford och hembyggda maskiner).

"Lantbruksmaskiner för 1 milj. om dagen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1954 (Om mekaniseringen av det svenska jordbruket).

"Skördetröska med Volkswagenmotor." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1956, s. 18 (Myran 630).

Tomas Germundsson: "[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1533494/FULLTEXT01.pdf Egnahem som småbruk. Den statliga egnahemsverksamhetens omfattning och utfall, med exempel från Sydsverige.]" i ''Bebyggelsehistorisk tidskrift'' nr 35/1998.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

===Tryckta referenser - modell===
"TfA:s Hobbytjänst presenterar den nya serien svenska hus i skala H0." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1954, s. 26 (Diverse svenska byggnader, bl.a. [[stationshus]], [[godsmagasin]], [[ställverk]], bostäder, liten [[parstuga]], uthus, ladugård).

"Hobbynytt." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1964, s. 26 (Dansk bondgård i korsvirke från [[Heljan]]).

"MJ-nytt från årets Nürnberg-mässa!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1983, s. 22 (Ladugård från [[Euromod]], [[H0]]).

[[Claes Mattisson]]: "Gårdsdiorama i fem akter." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 ([[Scratchbygge]] av liten bondgård i [[styren]]).

Henrik Ranby: "En skånsk bondgård." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2000 (Liten gård i [[H0]] i med [[konvertering]] och [[scratchbygge]]).

"Nya byggsatser från Kalmar MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2015, s. 7 (Pressbyråkiosk från Kalmar Västra samt mangårdsbyggnad och ladugård från Ingelsby gård, [[H0]]).

[[Sture Bylén]]: ''Min väg till Morshyttan. Om modellbygge med förebild.'' Alunda: Bokförlaget Modellrallaren 2017 (Landsortsbebyggelse varav flera gårdar).

Göran Tholin: "Åkerholmen - ett litet landskapsbygge." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

==Magasin==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Spannmål är rätt lagringbeständigt, så magasin för spannmål har använts för lagring för både bättre tider och byte av transportslag. Spannmålsmagasin fanns vid många [[driftplats]]er vid järnvägen, dit traktens bönder kunde köra sin skörd för vidare distribution. Spannmålsmagasin förekom också i många hamnar. De äldsta spannmålsmagasinen var ofta flervåningsbyggnader i trä, tegel eller sten. Spannmålen förvarades i säckar. Under 1930-talet började betongsilos byggas, där spannmålet bulkförvaras i stora vertikala rör. Dessa är fortfarande rätt vanliga utropstecken i landskapet. Lantmännens magasin användes också som lager och försäljning av varor som behövdes i jordbruket.

Många av lantmännens siloanläggningar i Sverige lades ner 2006, varvid en del såldes till privata näringsidkare. Senare byggda siloanläggningar är i regel av stål. Numera byggs de flesta direkt på gården.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Frösthult.jpg|900px|Frösthult.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Äldre spannmålsmagasin i Frösthult på f.d. Enköping-Heby-Runhällens Järnväg, Uppland 1959. Källa Digitalt museum JvmKDAC00503
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Edsbruk.jpg|500px|Edsbruk.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Silon i hamnen i Edsbruk, Småland. Källa Digitalt museum KLMF.VästraEd00081
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Hästholmens hamn.jpg|900px|Hästholmens hamn.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Centralföreningens magasin i Hästholmens hamn 1944. Detta magasin byggdes 1939-40 och omfattade både silo och lagring av förpackade varor. Hitom magasinet ligger vedtravar. Foto AB Flygtrafik, Digitalt museum OM.FC.000336
|}

===Spannmålstransporter===
Spannmål i lösvikt transporterades inledningsvis i öppna vagnar [[SJ godsvagn litt I|litt '''I''']] och senare [[SJ godsvagn litt I3|litt '''I3''']], i bland med presenning som skydd för regn. Transport av spannmål i säck förekom också, då vanligtvis i [[öppna vagnar]].

På 1920-talet tillkom vagnar för spannmål i bulk med bottentömning [[SJ godsvagn litt G3|litt '''Gsö''']]. [[SJ godsvagn litt Kö|Litt '''Kö''']] från 1954 var också avsedd för spannmål. Kö/'''Ugkkpp''' gick i trafik till omkring 1990, därefter har spannmål i huvudsak transporterats på väg. Innofreight erbjuder dock [[växelflak]] för spannmål. Vagnar för bottentömning kräver i regel särskilda anläggningar för lossning och eventuellt också för lastning.

===Övriga transporter===
Utgående transporter från lantmännens magasin kunde bl.a. också omfatta:
*Potatis, i [[isolerade vagnar]].
*Hö och halm, i form av fyrkantsbalar eller från 1970-talet i form av rundbalar i [[öppna vagnar]], eventuellt med presenning.
*Ved, i regel i meterlängder i [[öppna vagnar]].

Inkommande transporter kunde bl.a. omfatta:
*Gödsel i säckar, i [[öppna vagnar]].
*Foder av olika slag, i säckar i [[öppna vagnar]].
*Utsäde i säckar, i [[öppna vagnar]].
*Motorbränsle och smörjmedel, i fat för vidare distribution. [[Öppna vagnar]].
*Skördegarn på pall, i [[täckta vagnar]].
*Kemikalier som betningsmedel och desinfektionsmedel, i fat eller säckar i [[öppna vagnar]].
*Jordbruksmaskiner för avsalu förekom till vissa magasin, typiskt i [[O-vagnar]].

===Spannmålsmagasin i modell===
Äldre spannmålsmagasin matchar sällan någon [[byggsats]] precis. [[Konvertering]] eller [[scratchbygge]] krävs om ska få till något [[svenskliknande]].

[[Walthers]] har flera varianter av betong- och stålsilon som är en bra utgångspunkt för svenska silon i många fall.

===Webreferenser===
[https://www.innofreight.com/sv/news-archive/spannmalstransport-pa-jaernvaeg/ Innofreight: Spannmålstransport på järnväg]

[https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/kulturmiljoprogram-skanes-historia-och-utveckling/kulturmiljoprogram-jordbrukets-landskap/lagerhus.html Länsstyrelsen Skåne: Lagerhus]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Rundbal Wikipedia: Rundbal]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Silo Wikipedia: Silo]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Lantmännens_Riksförbund Wikipedia: Svenska Lantmännens Riksförbund]

===Tryckta referenser - förebild===
Bengt Lindroos: ''Ur den svenska byggnadskonstens magasin.'' Stockholm: Arkitektur förlag 1989/2023 (Svenska magasin, främst spannmålsmagasin).

Jörgen Bergfors: "Ett magasin med klass." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 61/1996 (Ritning på ett magasin från Nävekvarn i klassicistisk stil).

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell). 

===Tryckta referenser - modell===
Håkan Grundstedt: "Att bygga Centralföreningens magasin i Gotlands Hesselby - nästan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 94/2006 (Bygge i [[styren]], [[H0]]).

"Silo i 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 20 (Laserskuren från Minifer, katalognummer MNF960).

Roger Isacsson: "Bakgrundsmodell: Siloanläggning i hamnkvarteret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 4: Spannmålssilon." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 ([[Konvertering]] av spannmålssilo från [[Walthers]], 933-3022). 
Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 5: Betongsilor och eldstadslöst lok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025. 

==Kvarnar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid en kvarn mals spannmål till mjöl. Utbytet beror på vilken produkt som önskas. För rågmjöl och grahamsmjöl är utbytet nära 100 % (d.v.s. nästan all spannmål blir mjöl). För siktat mjöl, som rågsikt och vetemjöl, blir utbytet ca. 50 %.

Vatten- och väderkvarnar har tidigt etablerats i jordbruksbyggderna eftersom det inte var effektivt att ha kvarnar på varje gård. Dessa fanns kvar i viss utsträckning under mellankrigstiden för lokala behov. Sedan minskade mängden i mindre kvarnar snabbt.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Rakered 1955.jpg|700px|Rakered 1955.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Rakereds kvarn 1955, utanför Vikingstad i Östergötland. En mindre vattenkvarn. Källa Digitalt museum OM.E.020474
|}
Med industrialismen etablerades ångkvarnar i städerna under de sista decennierna av 1800-talet. Eldrift kom snart efter sekelskiftet 1900. En gemensam beteckning på dessa större kvarnar är handelskvarnar. Samtidigt med detta började vete dominera bland brödsäden, i stället för råg. Många av de större kvarnarna låg så att de kunde nås med sjötransporter. De stora handelskvarnarna var redan under mellankrigstiden koncentrerade till ett fåtal platser.

Processen i en handelskvarn bestod av:
#Lossning av spannmål med pneumatisk elevator.
#Förrensning med såll och fläktar för att få bort främmande inblandningar.
#Lagring i silo.
#Innan malning passerar spannmålet renseriet, där rensning sker. Vete brukade också tvättas.
#Förmalning.
#Siktning, där grynet sorteras i grovlekar. Vad man gjorde med de olika grovlekarna berodde på vilken slutprodukt som producerades.
#Slutmalning.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mjölby 1930.jpg|900px|Mjölby 1930.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölby Kvarn AB 1930. Kvarnen stängde 2010. Källa Digitalt museum OM.E.003990
|}

===Mjöltransporter===
Mjöl har traditionellt lastats i säckar. Eftersom mjöl är fuktkänsligt har huvudalternativet varit [[täckta vagnar]], [[G-vagnar|litt '''G''']] eller [[UIC H|UIC litt '''H''']].

De senaste decennierna har även bulkvagnar för mjöl i lös vikt använts, UIC litt '''Uacs''' eller '''Uacns'''.

Se även [[#Spannmålstransporter|spannmålstransporter]].

===Kvarnar i modell===
Vad gäller väderkvarnar har [[KMJK]] en öländsk stubbkvarn i sitt sortiment. Det finns också s.k. holländarkvarnar från bland andra [[Faller]] och [[Kibri]] som kan utgöra bas för en [[försvenskning]]. Röd färg kan eventuellt räcka.

Svenska vattenkvarnar ser inte alls ut som de som erbjuds från plastbyggsatsbranschen. En vattenkvarn är dessutom ofta synnerligen "platsbyggd" och anpassad till terrängen där den står.

De stora ång- och elkvarnarna kan [[frilansa]]s med hjälp av [[konvertering]] av [[plastbyggsats]]er eller [[Auhagen]]s baukastensystem. Det finns dessutom betydligt modernare kvarnar än Mjölby Kvarn AB på bilden ovan.

===Webreferenser===
[https://kvarnvikensmuseum.se/kvarnens-maskiner/ Kvarnens museum: Kvarnens maskiner] (Bland annat utbytet).

[https://www.lokman.se/Tagbilder/Svenska_tag/Svenska_godstag/Godsvagnar/ERMEWA.htm Lokman.se: Ermewa/EVS] (Bulkvagnar för mjöl litt '''Uacs'''/'''Uacns''').

[https://kmjkwebbutik.se/products/vaderkvarn KMJK: Väderkvarn] (KMJK:s öländska stubbkvarn).

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell).

Bengt Spade: "Bergabrons kvarn, såg och kraftverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Bilder och beskrivning).

''[https://www.mjolby.se/download/18.54c5d1318acbd1f5c927d87/1699860410614/Utredning%20Marie%20Hagsten%20Byggnadsvård%20(2021).%20Kvarnområdet%20i%20Mjölby,%20antikvarisk%20utredning.%20Siktfältsanalys%20Kvarnområdet%20i%20Mjölby..pdf Kvarnområdet i Mjölby. Antikvarisk utredning.]'' Marie Hagsten byggnadsvård 2021.

Göran Tholin: "Ritning: Skogastorps kvarn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Mindre skvaltkvarn).

Christer Andersson: "Netrail Uacns från Heris." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Recension).

==Bryggerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Öl har bryggts i Sverige sedan bronsåldern. Motivet för ölbryggning är dels smak och ibland berusningseffekt, men också att färskvatten är färskvara med begränsad lagringbeständighet när det väl lämnat brunnen. Öl är ett sätt att konservera vatten (också).

När järnvägar började byggas i landet var alltjämt det mesta ölet överjäst, men underjäst öl hade just införts och hade fördelen att det var mera lagringsbeständigt. Det traditionella överjästa ölet fanns som starkt svensköl och svagare svagdricka. Det såldes också porter. Underjäst pilsner infördes i slutet av 1870-talet och blev snabbt den dominerande ölsorten. De traditionella svenska överjästa ölsorterna hade försvunnit i början av 1900-talet. På 1920-talet kunde man hitta porter, julöl, lageröl, pilsneröl, pilsnerdricka och svagdricka. Pripps uppger 1967 att man kan hitta öl av pilsnertyp, ett något mörkare lageröl och porter. Någon gång på 1990-talet blev det modernt med mikrobryggerier, samtidigt som ölimporten liberaliserades. Utbudet är nu betydligt mer varierat.

Samtidigt med utvecklingen av utbudet industrialiserades bryggerierna, och antalet bryggerier växte snabbt till 1930-talet, då det fanns 743 bryggerier. De var dock av mycket olika storlekar. Den tidens bryggerier var i stor utsträckning lokala, och levererade mest i närområdet. Därefter inleddes långsam konsolidering, som accelererade runt 1980. Botten nåddes 2002 då det fanns 18 bryggerier. År 2022 fanns det 438 bryggerier.

Svenskt öl bryggs huvudsakligen av malt, humle, jäst och vatten under den här tiden. Malt kom från svenskt tvåradigt korn, medan humle i huvudsak importerades från Böhmen och Bayern. Bryggerierna mältade i regel kornet själva. Ölet jäste sedan ut i stora kar, och buteljerades därefter. Pilsnerdrickan efterjäste därefter i butelj i två till tre månader, övriga svenska ölsorter kunde däremot levereras direkt. Ölburken infördes 1955.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Uddevalla Utsiktens bryggeri 2.jpg|Uddevalla Utsiktens bryggeri 2.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Utsiktens bryggeri i Uddevalla 1947. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:002135
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Uddevalla Utsiktens bryggeri.jpg|Uddevalla Utsiktens bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Utsiktens bryggeri i Uddevalla 1949. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:003065
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm St Eriks bryggeri.jpg|Stockholm St Eriks bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | St Eriks bryggeri i Stockholm 1910. Källa Stockholms stadsmuseum C_1732_0_0
|}

===Bryggeriernas transporter===
De flesta bryggerier låg på centrala adresser i tätorter och saknade järnvägsanslutning. Transporter sköttes med häst och vagn, eller senare lastbil. Bryggerierna blev bland de sista företagen som nyttjade häst och vagn på 1960-talet.

För järnvägen betyder det kanske att några vagnslaster i veckan av [[#Spannmålstransporter|korn]] och öl i back kan hanteras vid ett frilastspår. Ölet behöver sannolikt lastas i en [[täckta vagnar|täckt vagn]], eftersom dessa kunde förseglas.

När Pripps bryggeri i Ulvsunda byggdes 1970 genererade det dock 5000 [[vagnslaster]] om året på Ulvsundabanan. Trafiken upphörde vid bryggeriets nedläggning 2004.

===Bryggerier i modell===
Bryggerier i tegel eller mera moderna material kan åstadkommas med [[konvertering]] eller nyttjande av något av modulsystemen för industrier.

===Webreferenser===
[https://larsbandersson.wordpress.com/2013/11/30/svenska-bryggeriindustriarbetareforbundets-historia-1899-1964/ Lars B Andersson: Svenska bryggeriindustriarbetareförbundets historia 1899-1964]

[https://www.svt.se/nyheter/inrikes/olburken-fyller-60 SVT: Ölburken fyller 60]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sundbybergs_Norra–Ulvsundasjöns_järnväg Wikipedia: Sundbybergs Norra–Ulvsundasjöns järnväg]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenskt_öl Wikipedia: Svenskt öl]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Öl Wikipedia: Öl]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

''Kom in på en öl och en smörgås.'' Pripp-bryggerierna AB u.å. (Reklambok, sannolikt från 1967).

Anders Ericson: "Bryggeri från Faller i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010 (Bygge). 
Anders Ericson: "Bryggeriet på plats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010.

==Bagerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

I städerna hade bagerier etablerats redan på medeltiden, och små bagerier av butikskaraktär dominerade länge branschen. Tillverkningen av knäckebröd och tunnbröd industrialiserades dock i större skala under mellankrigstiden, följt av kexproduktion.

Produktion av mjukt bröd började industrialiseras under 1960- och 70-talen. Pågen är idag Sveriges största företag inom mjukt bröd.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Leksands knäckebröd.jpeg|900px|Leksands knäckebröd.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Leksands knäckebröd 2012. Bageriet har egen kvarn, så råvaran är främst spannmål av råg. Foto Calle Eklund, Wikimedia Commons
|}

===Bageriernas transporter===
De stora bagerierna hade ganska långväga transportbehov. Insatsvarorna var [[#Mjöltransporter|mjöl]] eller [[#Spannmålstransporter|spannmål]] (flera stora bagerier hade egna kvarnar), och produktionen består av knäckebröd eller senare även mjukt bröd. Brödtranspoerter på järnväg utnyttjar [[täckta vagnar]].

De mindre bagerierna använde mest vägtransporter.

===Bagerier i modell===
De större bagerierna var också utförda i en aktuell industriell stil, och [[frilansa]]de bagerier går därmed att skapa med utgångspunkt i [[plastbyggsats]]tillverkarans sortiment.

Den som vill ha ett mindre bageri hittar t.ex. blomsteraffären i Ålem hos [[KMJK]], som även kan figurera som bageri.

===Webreferenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Leksands_Knäckebröd Wikipedia: Leksands knäckebröd]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Pågen Wikipedia: Pågen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Wasabröd Wikipedia: Wasabröd]

[https://kmjkwebbutik.se/products/blomsteraffaren-alem?_pos=1&_sid=db4d6dd50&_ss=r KMJK: Blomsteraffären Ålem] (Har även skyltar för bageri).

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

==Mejerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Beredning av mjölkprodukter går utmärkt att göra under hantverksmässiga former på gården. Råmjölken kan användas som den är, men redan att separera den till skummjölk och grädde ger möjlighet till flera produkter. Grädde i sin tur kan ge både smör och ost.

Under 1800-talets mitt bildades kommersiella uppköpsmejerier framför för att sälja mjölkprodukter i städerna. Samtidigt såldes mjölk direkt i torghandeln. Mjölkprodukter, särskilt skummjölk, fick med tiden rykte om sig att ha låg kvalitet. Vid 1800-talets slut växte det i stället fram jordbrukarägda andelsmejerier, där ägarna åtog sig att leverera en viss mängd mjölk till mejeriet. Dessa var från början ganska små, men 1915 bildades Mjölkcentralen i Stockholm som kooperativt mejeri, som var det största i Sverige. Mjölkcentralen hade 190 mejerier 1935 och dominerade branschen i hela Mälardalen och Östergötland. Liknande kooperativa mejerier växte fram i andra regioner. Under denna tid ökade också konsumtionen av mjölkprodukter som andel andel av den samlade kosten. Mjölkcentralen bytte namn till Arla 1975.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Vinninga 1923.jpg|Vinninga 1923.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkskjutsar framför mejeriet i Vinninga 1923, Västergötland. Foto Gustav Skallström, Digitalt museum 1M16-B145284:88
|}

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Enskedemejeriet 1947.jpeg|900px|Enskedemejeriet 1947.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Enskedemejeriet 1947, söder om Stockholm. Mjölktankvagnar lossas. Mejeriet byggdes av Mjölkcentralen 1943. Foto Oscar Bladh, Wikimedia commons
|}

Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten på mjölken bildades också särskilda mjölkbutiker i städerna. Där såldes mjölken oftast i lösvikt och bars hem i glasflaskor. Städerna reglerade att mjölk endast fick säljas på detta sätt, och vilka andra produkter som fick säljas i mjölkbutiker.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Timrå 1951.jpg|900px|Timrå 1951.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkbutik i Timrå 1951. Foto Norrlandsbild, Digitalt museum SuM-foto029532
|}

När snabbköp lanserades på 1950-talet började mjölkhandeln flyttas över dit, samtidigt som mjölk började levereras paketerad i Tetra-Pak.

Mot slutet av 1800-talet växte smör fram som en stor exportprodukt från det svenska jordbruket. Skummjölk, grädde och ost konsumerades främst på hemmamarknaden.

===Mejeriernas transporter===
Traditionellt började mjölkens resa från gården i mjölkflaskor på en mjölkpall, där den hämtades med hästskjuts eller senare lastbil. Denna tur samlade ihop mjölk från gårdarna och lämnade av den vid ett mejeri eller en järnvägsstation för vidare befordran till städerna (som [[ilgods]] med [[mjölktåg]]et). På 1800-talet såldes mjölken vidare direkt ur mjölkflaskan på marknader i städerna.

På 1970-talet övergick mejerierna till att hämta mjölk från gårdarna i tankbilar.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mjölkbil 1939.jpg|1000px|Mjölkbil 1939.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkbilen från Töreboda elektriska kvarn 1939, Västergötland. Foto Anders Karlsson, Digitalt museum 1M16-A30902
|}

Större mejerier hade i regel järnvägsanknytning. Förutom att ta emot mjölkskjutsar från närområdet fick de också mjölkflaskor som [[vagnslaster]] i [[täckta vagnar]], först vanliga [[G-vagnar]] och senare [[kylvagnar]]. Den lokala produktionen levererades med vägtransporter. Leveranser från mejerierna på längre avstånd nyttjade vagnslaster, så småningom [[kylvagnar]]. Exporten (främst smör) gick både sjövägen och på järnväg.

Mjölkcentralen började nyttja [[SJ godsvagn litt Q12 MC|tankvagnar]] för intransport av råmjölk i rätt stor omfattning efter 1945.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Järna 1963.jpg|1000px|Järna 1|963.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Ett persontåg i Järna 1963 med mjölktankvagnar bak i tåget. Tågsammansättning: [[SJ ellok litt D|Du]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8f|Bo8f]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8cs|Bo8cs]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|ABo7b]]+[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|Fo5]]+Q12+[[SJ godsvagn litt Q12 MC|Q12]]+[[SJ godsvagn litt Grf|Grf]]. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB12738:01
|}

===Mjölkproduktion i modell===
De mindre mejerierna var ofta utförda som samtida svensk villabebyggelse. De som var byggda i tegel kan nog ordnas med en [[konvertering]].

Större mejerier följde den allmänna utvecklingen för industribyggnation och därmed går det att hitta [[konvertering]]sobjekt från [[plastbyggsats]]tilverkarna.

[[KMJK]] producerar Jehréns livs, som också innehåller en mjölkbod. Man har dessutom en mjölkpall i sortimentet. [[Winterzone]] har mjölkflaskor.

===Webreferenser===
[https://handelnshistoria.se/olika-sorters-handel/mjolkbutikerna/ Handelns historia: Mjölkbutikerna]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php/index.php?mode=thread&id=55056 Järnvägshistoriskt forum: Mjölktransporter (bild)] (Mjölktransporter på järnväg).

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?p=6977#p6977 Järnvägshistoriskt forum: Var (och hur) lastades Mjölkcentralens tankvagnar?]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Enskedemejeriet Wikipedia: Enskedemejeriet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mejeri Wikipedia: Mejeri]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölkbord Wikipedia: Mjölkbord]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölkcentralen_i_Stockholm Wikipedia: Mjölkcentralen i Stockholm]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Tetra_Pak Wikipedia: Tetra Pak]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.

==Slakteri och charkuteri==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid järnvägsbyggandets premiär på mitten av 1800-talet genomfördes slakt på gården, i första hand för husbehov. Köttkonsumtionen var inte så omfattande och bestod främst av nöt och får. Med en ökad svinhållning uppstod möjligheterna till fläskkött för avsalu, först för den inhemska marknaden och efter andra världskriget även för export. För ändamålet byggdes nu större slakterier kring storstäderna och större och mindre andelsslakterier i jordbruksbygderna. Storstadsslakterierna servade främst den lokala marknaden, medan andelsslakterierna blev centrum slakt för export.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Gävle slakteri.jpg|900px|Gävle slakteri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mindre slakteri i Gävle under mellankrigstiden. Källa Digitalt museum XLM.D95
|}

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kalmar 1988 Scan.jpg|900px|Kalmar 1988 Scan.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Scans anläggningar i Kalmar 1988. Foto Ola Lejonborn, Digitalt museum KLMF.OL01034
|}

===Slakteriernas transporter===
Större slakterier valde tidigt lägen vid järnvägen för att kunna ordna transporter, även en del mindre slakterier hade järnvägsanslutning. För djurtransporter skaffade sig vissa järnvägar särskilda kreatursvagnar, men svenska [[G-vagnar|'''G'''-vagnar]] blev tidigt huvudalternativ för transporter av nötboskap (djurtransporter är motivet till att G-vagnar försetts med ventilatorer). För småkreatur såsom svin och får byggdes särskilda vagnar littera '''O''' och '''[[SJ godsvagn litt G5|G5]]'''. Småkreatur kunde även transporteras i vanliga [[G-vagnar]]. Transport av levande djur gjordes alltid som [[ilgods]].
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm slakthuset 1955.jpg|900px|Stockholm slakthuset 1955.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lossning av boskap på Stockholms Slakthus 1955. Foto Lennart Nilsson, Digitalt museum JvmKBDB15505
|}

Huvudalternativet för transport av kött och fläsk blev [[kylvagnar]] fr.o.m. 1890-talet, även om SJ också tillhandahöll okylda '''[[SJ godsvagn litt G3|Gsk]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Grh|Gk]]'''-vagnar. Kött transporterades normalt som hela kroppar och styckades i butik eller hos charkuteristen.

Med tiden har allt större andel av transporterna gått över till väg. Dagens tågoperatörer har i regel inga resurser för transport av levande djur, och kylvagnarna är ersatta av [[växelflak]].

===Slakterier i modell===
De flesta svenska slakterier har byggts i en allmän industriell arkitektur, som medger att de kan konverteras med hjälp av [[plastbyggsatser]] eller modulsystem. En del mindre och äldre slakterier liknar mer villor eller allmogebyggnader.

===Referenser===
[https://www.prismavg.se/exhibits/show/scan-andelsslakteriet-i-skara/slaktdjursmarknaden-innan-skar Prisma Västra Götaland: Slaktdjursmarknaden innan Skaraslakteriet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Charkvaror Wikipedia: Charkvaror]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Scan Wikipedia: Scan]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Slakthusområdet Wikipedia: Slakthusområdet] (I Stockholm).

==Sockerbruk==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid mitten av 1800-talet började man anlägga sockerbruk i Sverige, och odling av sockerbetor inleddes. Tidigare hade socker varit en ren importvara och förhållandevis dyrt. Betodling fick sitt genombrott under 1880-talet, då många jordbrukare sökte efter alternativa grödor. Sockerbruken anlades främst i Skåne, men även på Öland och Gotland samt i Östergötland och Västergötland. Betskörden genomföres under intensiva '''betkampanjer''' som varade från oktober till januari. Själva skörden var synnerligen manuell och krävde mycket arbetskraft, medan de övriga stegen i sockerproduktionen alla var mekaniserade och industrialiserade. Sockerbetan är en ren avsalugröda som inte hade någon roll i den agrara självhushållningen.

Sockerproduktionen inleds med att betorna finfördelas, urlakas med hett vatten, samt renas, koncentreras och slutligen centrifugeras varvid man får råsocker. Råsockret blandas ut med sirap och tvättas, samt löses upp i vatten därefter. Sockret kristalleras ånyo, och kristallmassan raffineras till olika produkter som strösocker, bitsocker, farinsocker och pärlsocker. Man kan skilja på två anläggningstyper, råsockerbruk som framställer råsocker och sockerraffinaderier som framställer konsumtionssocker av råsocker. Dessa låg ibland men inte alltid på samma plats.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Linköping sockerbruket 1950.jpg|650px|Linköping sockerbruket 1950.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Sockerbruket i Linköping på 1950-talet. Lägg märke till betlastade [[O-vagnar]] och [[treskensspår]]. Foto tidningen Östgötens fotografer, Digitalt museum BL.OG.000156
|}

För att få avsättning för produktionen inleddes också en intensiv marknadsföringskampanj där socker och sirap marknadsfördes hårt. Sockerkonsumtionen per svensk mångdubblades. Kaffe, te och gröt sötades, och mycket svenskt matbröd bakades med sirap. Redan vid 1900-talets mitt började problemen för tandhälsan iakttas, så småningom uppmärksammades även andra hälsoproblem.

===Sockertransporter===
Järnvägarna var en nödvändig förutsättning för sockerindustrin. Jordbrukare i närheten av bruken kunde transportera in sockerbetor på egna kärror, men normalt sätt användes järnvägstransporter. Flera sockerbruk hade dessutom egna [[industribanor]].

Inledningsvis användes [[EJ godsvagn litt I J|betvagnar littera '''I''']] för bettransporter, senare även [[O-vagnar|'''O'''-vagnar]]. Karaktären på betkampanjerna innebar att järnvägar i betområden hade många vagnar som bara användes en kort tid varje år. Betvagnarna lastades först för hand från jordbrukens kärror, men senare tillkom maskinell lastning såsom betelevatorer på [[driftplats]]erna.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Höganäs 1938.jpg|650px|Höganäs 1938.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lastning av sockerbetor i [[O-vagnar]] på ett [[frilastspår]] i Höganäs 1938. Foto Gunnar Lundh, Digitalt museum NMA.0077305
|}

Eftersom råsockerbruk och sockerraffinaderier ofta fanns på olika platser, skapades också behov av råsockertransporter till raffinaderierna, antingen i särskilda bulkvagnar eller i [[storbehållare]].

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Köpingebro 1961.jpg|650px|Köpingebro 1961.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lastning av råsocker i [[storbehållare]] i Köpingebro 1961. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12432:03
|}

Konsumtionssocker transporterades i regel emballerat, i [[G-vagnar|'''G'''-vagnar]].

Numera går de flesta transporter på väg.

===Sockerbruk i modell===
Även sockerbruk var byggda enligt tidens industriella arkitektur och bör gå att åstadkomma med [[konvertering]]ar. Sockerbruken var ganska stora anläggningar, så man kan behöva reducera dem till endast sockerbrukets spåranslutningar.

===Webreferenser===
[https://digitaltmuseum.se/021105482925/socker Digitalt museum: Socker] (Utställning på Nordiska muséet).

[https://www.sverigesradio.se/avsnitt/historien-om-socker-lyx-och-lakemedel-som-blev-vart-billigaste-fodoamne#:~:text=Ulrika%20Torell%20är%20forskare%20och,boken%20Socker%20och%20det%20söta. Sveriges Radio: Historien om socker – lyx och läkemedel som blev "vårt billigaste födoämne"] (Om Ulrika Torells sockerforskning).

[https://utstallningskritik.se/2014-6/om-sockrets-omvaxlande-historia/ Utsällniningskritik.se: Om sockrets omväxlande historia] (Sockerutställningen på Nordiska muséet).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Betkampanj Wikipedia: Betkampanj]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerbeta Wikipedia: Sockerbeta]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerbruk Wikipedia: Sockerbruk]

[https://www.youtube.com/watch?v=bEFMO5R3a8Y YouTube: Bakom kulisserna: Socker] (Sockerutställningen på Nordiska muséet).

===Tryckta referenser - förebild===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

Christoffer Ahlberg: "Råsockertankvagnar vid Roma sockerbruk." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 167/2024 (Inkl. skisser, [[891 mm]]).

===Tryckta referenser - modell===
Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2015 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]] och [[cellpannå]], [[H0]]).

Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]] och [[cellpannå]], [[H0]]).

Anders Stéen: "Bygg en betelevator." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Flera varianter av betelevatorer).

==Brännerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hembränning förbjöds 1855 i Sverige, d.v.s. året innan den första järnvägen inviges. Brännvin går annars bra att producera för husbehov. Brännvinsproduktion industrialiserades tidigt i Sverige, det fanns många mindre brännerier på landsbygden.

Vin & Sprit bildades 1917 som ett statligt monopolföretag som tog över all sprittillverkning i Sverige. Existerade brännerier togs över av Vin & Sprit eller lades ner. Vin & Sprit drev efterhand en koncentration till fåtal anläggningar, såsom Reymersholme, Åhus, Nöbbelöv, Sundsvall och Falkenberg. Många mindre brännerier försvann efter 1945. Vin & Sprits monopol upphörde 1994 innan EU-medlemskapet, men företaget stod kvar i statlig ägo till 2008 då det såldes till franska Pernod Ricard. De senaste decennierna har en del mindre destillerier öppnat, mest kända är nog Mackmyra.

Huvudingrediensen vid svenska brännerier har varit potatis, även om andra grödor också fungerar. Vid destillering kokas mäsk på potatis och malt. Därefter tillsätts jäst och jäsningen inleds. När jäsningen är klar destilleras den jästa mäsken till råsprit med avsedd styrka. Som biprodukt av råspritproduktionen får man drank som används som kreatursfoder. Råspriten renas därefter till konsumtionssprit och kryddas och buteljeras.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ravlunda bränneri.jpeg|1000px|Ravlunda bränneri.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Ravlunda brännerier som låg invid stationen i Ravlunda. Foto Jorchr, Wikimedia Commons
|}

===Bränneriernas transporter===
Många äldre brännerier var byggda före järnvägarna och löste sina transporter på vägarna. De större anläggningar Vin & Sprit byggde hade å andra sidan i regel både järnvägsanslutning och egna kajer för sjötransporter.

Potatis levererades i säckar eller lådor, och transporterades så småningom i [[isolerade vagnar]]. Eftersom destillerierna inte alltid låg intill filtreringsansläggningarna transporterades råsprit ibland i tankvagnar. Buteljerat brännvin förpackades i lådor och transporterades i förseglade [[täckta vagnar]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kiruna 1959.jpg|750px|Kiruna 1959.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Transport av potatis och rotfrukter i Kiruna 1959. Vagnarna är [[SJ godsvagn litt Grf|'''Grf''']]-vagnar. Foto John Hylterskog, Digital museum JvmKBDB09311
|}

===Referenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Brännvin Wikipedia: Brännvin]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Kronobränneri Wikipedia: Kronobränneri] (Staten hade även monopol på brännvinsproduktion ett årtionde på 1700-talet).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Spritfabriken_i_Åhus Wikipedia: Spritfabriken i Åhus]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Vin_%26_Sprit Wikipedia: Vin & Sprit]

"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

==Övriga wiki-sidor om industrier m.m.==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Industrier i modell]] 
[[Industribanor]] 
[[Svensk industri för MJ: järn och stål]] 
[[Svensk industri för MJ: gruvor]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Webreferenser==
[https://densvenskamaten.com/2025/01/29/30-ar-i-eu-vad-har-det-betytt-for-svenskt-jordbruk/ Den svenska maten: 30 år i EU – vad har det betytt för svenskt jordbruk?]

[https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra12_42.pdf Jordbruksverket: Marknadsöversikt – livsmedelsindustrin] (2012)

[https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/2018-livsmedelsproduktionen-i-sverige-2035.pdf Livsmedelsverket: Livsmedelsproduktionen i Sverige 2035 - en framtidsanalys]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrara_revolutionen Wikipedia: Agrara revolutionen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Laga_skifte Wikipedia: Laga skiftet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svensk_livsmedelsindustri Wikipedia: Svensk livsmedelsindustri]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Lantmännens_Riksförbund Wikipedia: Svenska Lantmännens Riksförbund]

[https://www.youtube.com/watch?v=vCI4fc245U4 YouTube.com: Grönt så klart (kring 1960)] (ICA:s grönsakslogistik).

==Tryckta referenser==
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

[[Kategori: Lantbruk och livsmedelsproduktion]]
[[Kategori: Industrier]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Landskap och gestaltning]]
[[Kategori: Byggnader]]
[[Kategori: Kylvagnar]]
[[Kategori: Isolerade vagnar]]
[[Kategori: Matvaruvagnar]]
[[Kategori: Öppna vagnar]]
[[Kategori: Täckta vagnar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Auhagen]]
[[Kategori: KMJK]]
[[Kategori: Walthers]]

Sjöfart

2026-06-28T20:38:10Z

Janfre: Omdirigerar till Hamnar och sjöfart

#REDIRECT [[Hamnar och sjöfart]]

Svensk industri för MJ: livsmedel

2026-06-28T20:37:43Z

Janfre: /* Historik */

På denna sida behandlas svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri ur [[modellrallare]]ns perspektiv.
==Inledning==
Med livsmedelsproduktion avses här produktion från främst jordbruket, men även t.ex. fiskeribranschen. Till livsmedelsproduktion brukar även produktion av vissa njutningsmedel räknas, t.ex. sprit och tobak.

Här redovisas först den svenska livsmedelsproduktionens historia under den tid järnvägar funnits, därefter följer beskrivningar av ett antal anläggningstyper inom livsmedelsproduktionen som kan vara intressanta förebilder på en [[modelljärnväg]].

==Historik==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Höst på landet.jpeg|1000px|Höst på landet.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Höst på landet. Skolplansch från 1890-talet. Källa justus2.se
|}
Sedan 1700-talets slut hade den agrara revolutionen ökat produktiviteten på det svenska jordbruket i snabb takt, när järnvägar började byggas på 1850-talet. Den agrara revolutionen omfattade bland annat växelbruk, d.v.s. att en serie av olika grödor över flera år odlades på åkrarna, sammanslagning till större odlingslotter (i Sverige genom skiftesreformerna), och införandet av harven. När järnvägar började byggas i Sverige 1856 pågick forfarande den sista skiftesreformen, det laga skiftet, som ökade de enskilda hemmanens oberoende och innebar att byarna delades upp. Det laga skiftet medgav ytterligare ökad produktion.

Den här produktivitetsökningen var en nödvändig förutsättning för den gryende urbaniseringen, och för industrialismen. Jordbrukets ökande överskott innebär att mat kunde produceras till stadsbor och fabriksarbetare. En livsmedelsindustri som försåg människor utanför jordbruket med livsmedel hade funnits långt innan industrialiseringen. Den agrara revolutionen möjliggjorde dock en kraftig ökning av livsmedelsproduktionen för avsalu.

Jordbruksöverskottet innebar också ett ökat transportbehov. Jordbruk är till sin karaktär utspritt över landet, och spridningen ökade dessutom med skiftesreformerna. Huvuddelen av konsumenterna finns dock i städer och andra tätorter där industrier finns. Därmed skapades ganska komplexa försörjningskedjor där jordbrukets produkter både förflyttades och förädlades i flera steg. [[Sjöfart]] var tidigt ett alternativ, men för jordbruk långt från vattenvägarna var inte alltid sjöfart en möjlig lösning.

Den första generationen av industrier i Sverige låg i stor utsträckning vid mindre tätorter på landsbygden. Tillgång till vattenkraft och transporter på inre vattenvägar eller till häst var ofta styrande för valet av plats. Vid kusterna kunde matförsörjningen även lösas med sjötransporter och import, men många mindre industriorter försörjdes av de lokala jordbrukarna.

Vid de större städerna växte det upp större kvarnar, bryggerier, slakterier och mejerier som försåg befolkningen med mat och dryck.

Transporter med tåg blev tidigt aktuellt, även om många gårdar inte låg nära en järnväg. Spannmål började transporteras redan när järnvägarna var nya, snart följde transporter av boskap till slakterierna. Mjölk transporterades tidigt med tåg, men andra mejeriprodukter och kött krävde kylvagnar för att ge en tillräcklig hållbarhet, i alla fall sommartid.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Västerås 1950.jpg|1000px|Västerås 1950.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lossning av grönsaker från godsvagn till Konsum lastbil i Västerås 1950. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01479
|}

Under 1800-talets andra halva växte ett jordbruk fram som responderade på produktionsförutsättningarna genom ett utvecklat blandjordbruk, där både växthållning och djurhållning var viktiga delar på de flesta gårdar. Växthållningen ordnade dels djurfoder, och dels en del säd för avsalu. Djurhållningen av svin och kor producerade kött men främst mjölk, samt även gödsel.

Efter 1945 kännetecknades livsmedelsproduktionen av att en större del av arbetet flyttades över från hemmen till industrin. Konserv- och frysteknik medgav ett ökande inslag av halvfabrikat, som också passade väl med hushåll där de flesta vuxna arbetade utanför hemmet.

Under 1900-talet etablerades ett rätt omfattande tullskydd för svenskt jordbruk, vilket ledde till att både import och export av jordbruksprodukter och livsmedel blev begränsade. Regleringarna omfattade också prisregleringar. Detta ledde med tiden till en påtaglig överproduktion av livsmedel, t.ex. det s.k. "smörberget". Regleringarna togs bort 1990, för att strax ersättas av EU:s reglering vid EU-medlemskapet 1995.

Under 1800-talet var den stora exportartikeln från svenskt jordbruk havre (för hästfoder), som framför allt skeppades till [[Storbritannien]]. Havret odlades främst i Västergötland, och skeppades till hamnar på västkusten. Denna handel avbröts av allmänt sädöverskott på marknaden mot 1800-talets slut. Under 1900-talets första hälft blev istället smör den stora exportartikeln, som skeppades till främst [[Storbritannien]] och [[Tyskland]]. Efter andra världskriget tillkom också fläsk som exportprodukt.

===Webreferenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrara_revolutionen Wikipedia: Agrara revolutionen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Laga_skifte Wikipedia: Laga skiftet]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

''[https://www.agrifood.se/files/sli_skrift_20051.pdf Den svenska avregleringen 1990 - lärdomar för frikoppling av jordbruksstöd.]'' Lund: Livsmedelsekonomiska institutet 2005.

==Gården==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Gården är inte en miljö som normalt sett har en spåranslutning, utom de allra största storjordbruken. Gården kan förstås ändå var ett intressant miljöinslag på en modelljärnväg. Även en mindre gård kan vara svår att få plats med, men inget kräver att alla gårdens byggnader tas med i modell.

[[:kategori: Svenska lantbruksbyggnader|Byggnaderna]] fram till början av 1900-talet var i regel byggda i allmogeteknik, och många av dessa står fortfarande kvar. Överallt i Sverige där det fanns gott om barrträd innebar allmogeteknik normalt timrade byggnader, men i Skåne, Blekinge och södra Halland användes istället korsvirke, och på Gotland var kalksten det dominerande byggnadsmaterialet. Ett annat alternativ till timring har varit skiftesverk baserat på ek, som använts i södra och västra Götaland, på Gotland och på Öland. Fr.o.m. 1900-talet har dock nybyggnad i regel skett i mer moderna stilar.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Skattegården.jpg|Skattegården.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Skattegården i Varola, Västergötland 1938. Mangårdsbyggnaden är av s.k. [[sexrumsplan]]. Foto AB Flygtrafik, Digitalt museum 1M16-A145051:1627
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kärragården.jpg|Kärragården.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Kärragården längs linjen Axvall-Stenstorp ([[891 mm]]), Västergötland 1960. Man kan ana att det finns både en stenmur och järnvägens [[stängsel]] mot gården. Foto Staffan Mörling, Digitalt museum 1M16-B16326
|}
Jordbrukets verksamheter kan förstås också skildras i modell, exempelvis skörd, slåtter, bete, plöjning, harvning och så vidare. Vid 1800-talets mitt skedde de flesta arbetsmomenten för hand. Därefter vidtog en period av hästmekanisering, där allt mer avancerade maskiner drogs av hästar. Sedan följde traktorer och skördetröskor, med genombrottet mellan världskrigen på 1930-talet. Hästarna försvann dock inte helt från jordbruket förrän på 1970-talet.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Frostviken.jpg|1000px|Frostviken.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Höhässjor i Frostviken, Jämtland 1939. Foto Gunnar Lundh, Digitalt museum NMA.0046193
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ödsmål 1961.jpg|Ödsmål 1961.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Skörd i Ödsmål, Bohuslän 1961. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:012738
|}

Gårdens transporter löstes vanligen med häst och vagn eller senare traktor med vagn eller lastbil. Vittskövle slott utanför Kristianstad hade dock en elektrifierad [[industribana]] med [[600 mm]] spårvidd till Vittskövle station.

===Gården i modell===
Här hittas modeller av [[mangårdsbyggnader]].

Ladugårdar är ofta stora byggnader. De modeller som funnits har därför de allra minsta ladugårdarna som förebild.
* TfA:s Hobbytjänst släppte en ladugård som utstansad och färglagd [[byggsatser i trä och kartong|kartongbyggsats]] 1954, katalognummer 9.
* [[Heljan]] har producerat en liten svensk ladugård som [[plastbyggsats]] i [[H0]], katalognummer 137.
* [[Euromod]] släppte en svensk ladugård som [[byggsats i trä och kartong]] i [[H0]] 1983.
* [[KMJK]] har producerat en modell av Ingelsby ladugård som [[laserskuren byggsats]] i [[H0]] 2015.

Jordbrukets maskiner är populära i modell. Traktorer av olika årsmodeller finns från [[Frykmodell]], [[SMJ]], [[Wiking]], [[Preiser]], [[Artitec]] och [[Weinert]] till exempel. Hästekipage finns från [[Preiser]] och [[Artitec]], som eventuellt kan behöva en [[försvenskning]]. Jordbruksredskap finns från bland annat [[Frykmodell]], [[Preiser]] och [[Weinert]]. Se även [[:kategori: lantbruksmaskiner|lantbruksmaskiner]].

Det finns ett rätt rikt utbud av detaljer för lantbruk. [[Frykmodell]], [[WinterZone]] och möjligen [[TeknoBygg]] har svenska detaljer. [[Preiser]] och [[Weinert]] har också detaljer som kan fungera. Se vidare [[Artiklar om landskapsbygge#Detaljer, landsbyggd|här]].

Det behövs även [[stängsel]], tidigare t.o.m. enligt lag.

===Webreferenser - förebild===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Egnahemsrörelsen Wikipedia: Egnahemsrörelsen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Korsvirke Wikipedia: Korsvirke]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Skiftesverk Wikipedia: Skiftesverk]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Timring Wikipedia: Timring]

===Tryckta referenser - förebild===
Gustaf Carlsson & Adrian Molin: ''Svenska allmogehem.'' Stockholm: C.E. Fritzes bokförlag 1909 (Typbyggnader, inklusive ritningar, för olika egnahemsbyggen).

Gottfried Beijer & Alrik Örborn: ''Lantmannabyggnader.'' Stockholm: Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag 1943 (Principkonstruktioner för moderna ekonomibyggnader, inkl. ritningar).

"Jordbruksmaskinerna gör jag själv." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1952 (Epa-traktor av T-Ford och hembyggda maskiner).

"Lantbruksmaskiner för 1 milj. om dagen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1954 (Om mekaniseringen av det svenska jordbruket).

"Skördetröska med Volkswagenmotor." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1956, s. 18 (Myran 630).

Tomas Germundsson: "[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1533494/FULLTEXT01.pdf Egnahem som småbruk. Den statliga egnahemsverksamhetens omfattning och utfall, med exempel från Sydsverige.]" i ''Bebyggelsehistorisk tidskrift'' nr 35/1998.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

===Tryckta referenser - modell===
"TfA:s Hobbytjänst presenterar den nya serien svenska hus i skala H0." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1954, s. 26 (Diverse svenska byggnader, bl.a. [[stationshus]], [[godsmagasin]], [[ställverk]], bostäder, liten [[parstuga]], uthus, ladugård).

"Hobbynytt." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1964, s. 26 (Dansk bondgård i korsvirke från [[Heljan]]).

"MJ-nytt från årets Nürnberg-mässa!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1983, s. 22 (Ladugård från [[Euromod]], [[H0]]).

[[Claes Mattisson]]: "Gårdsdiorama i fem akter." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 ([[Scratchbygge]] av liten bondgård i [[styren]]).

Henrik Ranby: "En skånsk bondgård." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2000 (Liten gård i [[H0]] i med [[konvertering]] och [[scratchbygge]]).

"Nya byggsatser från Kalmar MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2015, s. 7 (Pressbyråkiosk från Kalmar Västra samt mangårdsbyggnad och ladugård från Ingelsby gård, [[H0]]).

[[Sture Bylén]]: ''Min väg till Morshyttan. Om modellbygge med förebild.'' Alunda: Bokförlaget Modellrallaren 2017 (Landsortsbebyggelse varav flera gårdar).

Göran Tholin: "Åkerholmen - ett litet landskapsbygge." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

==Magasin==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Spannmål är rätt lagringbeständigt, så magasin för spannmål har använts för lagring för både bättre tider och byte av transportslag. Spannmålsmagasin fanns vid många [[driftplats]]er vid järnvägen, dit traktens bönder kunde köra sin skörd för vidare distribution. Spannmålsmagasin förekom också i många hamnar. De äldsta spannmålsmagasinen var ofta flervåningsbyggnader i trä, tegel eller sten. Spannmålen förvarades i säckar. Under 1930-talet började betongsilos byggas, där spannmålet bulkförvaras i stora vertikala rör. Dessa är fortfarande rätt vanliga utropstecken i landskapet. Lantmännens magasin användes också som lager och försäljning av varor som behövdes i jordbruket.

Många av lantmännens siloanläggningar i Sverige lades ner 2006, varvid en del såldes till privata näringsidkare. Senare byggda siloanläggningar är i regel av stål. Numera byggs de flesta direkt på gården.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Frösthult.jpg|900px|Frösthult.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Äldre spannmålsmagasin i Frösthult på f.d. Enköping-Heby-Runhällens Järnväg, Uppland 1959. Källa Digitalt museum JvmKDAC00503
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Edsbruk.jpg|500px|Edsbruk.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Silon i hamnen i Edsbruk, Småland. Källa Digitalt museum KLMF.VästraEd00081
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Hästholmens hamn.jpg|900px|Hästholmens hamn.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Centralföreningens magasin i Hästholmens hamn 1944. Detta magasin byggdes 1939-40 och omfattade både silo och lagring av förpackade varor. Hitom magasinet ligger vedtravar. Foto AB Flygtrafik, Digitalt museum OM.FC.000336
|}

===Spannmålstransporter===
Spannmål i lösvikt transporterades inledningsvis i öppna vagnar [[SJ godsvagn litt I|litt '''I''']] och senare [[SJ godsvagn litt I3|litt '''I3''']], i bland med presenning som skydd för regn. Transport av spannmål i säck förekom också, då vanligtvis i [[öppna vagnar]].

På 1920-talet tillkom vagnar för spannmål i bulk med bottentömning [[SJ godsvagn litt G3|litt '''Gsö''']]. [[SJ godsvagn litt Kö|Litt '''Kö''']] från 1954 var också avsedd för spannmål. Kö/'''Ugkkpp''' gick i trafik till omkring 1990, därefter har spannmål i huvudsak transporterats på väg. Innofreight erbjuder dock [[växelflak]] för spannmål. Vagnar för bottentömning kräver i regel särskilda anläggningar för lossning och eventuellt också för lastning.

===Övriga transporter===
Utgående transporter från lantmännens magasin kunde bl.a. också omfatta:
*Potatis, i [[isolerade vagnar]].
*Hö och halm, i form av fyrkantsbalar eller från 1970-talet i form av rundbalar i [[öppna vagnar]], eventuellt med presenning.
*Ved, i regel i meterlängder i [[öppna vagnar]].

Inkommande transporter kunde bl.a. omfatta:
*Gödsel i säckar, i [[öppna vagnar]].
*Foder av olika slag, i säckar i [[öppna vagnar]].
*Utsäde i säckar, i [[öppna vagnar]].
*Motorbränsle och smörjmedel, i fat för vidare distribution. [[Öppna vagnar]].
*Skördegarn på pall, i [[täckta vagnar]].
*Kemikalier som betningsmedel och desinfektionsmedel, i fat eller säckar i [[öppna vagnar]].
*Jordbruksmaskiner för avsalu förekom till vissa magasin, typiskt i [[O-vagnar]].

===Spannmålsmagasin i modell===
Äldre spannmålsmagasin matchar sällan någon [[byggsats]] precis. [[Konvertering]] eller [[scratchbygge]] krävs om ska få till något [[svenskliknande]].

[[Walthers]] har flera varianter av betong- och stålsilon som är en bra utgångspunkt för svenska silon i många fall.

===Webreferenser===
[https://www.innofreight.com/sv/news-archive/spannmalstransport-pa-jaernvaeg/ Innofreight: Spannmålstransport på järnväg]

[https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/kulturmiljoprogram-skanes-historia-och-utveckling/kulturmiljoprogram-jordbrukets-landskap/lagerhus.html Länsstyrelsen Skåne: Lagerhus]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Rundbal Wikipedia: Rundbal]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Silo Wikipedia: Silo]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Lantmännens_Riksförbund Wikipedia: Svenska Lantmännens Riksförbund]

===Tryckta referenser - förebild===
Bengt Lindroos: ''Ur den svenska byggnadskonstens magasin.'' Stockholm: Arkitektur förlag 1989/2023 (Svenska magasin, främst spannmålsmagasin).

Jörgen Bergfors: "Ett magasin med klass." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 61/1996 (Ritning på ett magasin från Nävekvarn i klassicistisk stil).

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell). 

===Tryckta referenser - modell===
Håkan Grundstedt: "Att bygga Centralföreningens magasin i Gotlands Hesselby - nästan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 94/2006 (Bygge i [[styren]], [[H0]]).

"Silo i 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 20 (Laserskuren från Minifer, katalognummer MNF960).

Roger Isacsson: "Bakgrundsmodell: Siloanläggning i hamnkvarteret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 4: Spannmålssilon." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 ([[Konvertering]] av spannmålssilo från [[Walthers]], 933-3022). 
Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 5: Betongsilor och eldstadslöst lok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025. 

==Kvarnar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid en kvarn mals spannmål till mjöl. Utbytet beror på vilken produkt som önskas. För rågmjöl och grahamsmjöl är utbytet nära 100 % (d.v.s. nästan all spannmål blir mjöl). För siktat mjöl, som rågsikt och vetemjöl, blir utbytet ca. 50 %.

Vatten- och väderkvarnar har tidigt etablerats i jordbruksbyggderna eftersom det inte var effektivt att ha kvarnar på varje gård. Dessa fanns kvar i viss utsträckning under mellankrigstiden för lokala behov. Sedan minskade mängden i mindre kvarnar snabbt.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Rakered 1955.jpg|700px|Rakered 1955.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Rakereds kvarn 1955, utanför Vikingstad i Östergötland. En mindre vattenkvarn. Källa Digitalt museum OM.E.020474
|}
Med industrialismen etablerades ångkvarnar i städerna under de sista decennierna av 1800-talet. Eldrift kom snart efter sekelskiftet 1900. En gemensam beteckning på dessa större kvarnar är handelskvarnar. Samtidigt med detta började vete dominera bland brödsäden, i stället för råg. Många av de större kvarnarna låg så att de kunde nås med sjötransporter. De stora handelskvarnarna var redan under mellankrigstiden koncentrerade till ett fåtal platser.

Processen i en handelskvarn bestod av:
#Lossning av spannmål med pneumatisk elevator.
#Förrensning med såll och fläktar för att få bort främmande inblandningar.
#Lagring i silo.
#Innan malning passerar spannmålet renseriet, där rensning sker. Vete brukade också tvättas.
#Förmalning.
#Siktning, där grynet sorteras i grovlekar. Vad man gjorde med de olika grovlekarna berodde på vilken slutprodukt som producerades.
#Slutmalning.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mjölby 1930.jpg|900px|Mjölby 1930.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölby Kvarn AB 1930. Kvarnen stängde 2010. Källa Digitalt museum OM.E.003990
|}

===Mjöltransporter===
Mjöl har traditionellt lastats i säckar. Eftersom mjöl är fuktkänsligt har huvudalternativet varit [[täckta vagnar]], [[G-vagnar|litt '''G''']] eller [[UIC H|UIC litt '''H''']].

De senaste decennierna har även bulkvagnar för mjöl i lös vikt använts, UIC litt '''Uacs''' eller '''Uacns'''.

Se även [[#Spannmålstransporter|spannmålstransporter]].

===Kvarnar i modell===
Vad gäller väderkvarnar har [[KMJK]] en öländsk stubbkvarn i sitt sortiment. Det finns också s.k. holländarkvarnar från bland andra [[Faller]] och [[Kibri]] som kan utgöra bas för en [[försvenskning]]. Röd färg kan eventuellt räcka.

Svenska vattenkvarnar ser inte alls ut som de som erbjuds från plastbyggsatsbranschen. En vattenkvarn är dessutom ofta synnerligen "platsbyggd" och anpassad till terrängen där den står.

De stora ång- och elkvarnarna kan [[frilansa]]s med hjälp av [[konvertering]] av [[plastbyggsats]]er eller [[Auhagen]]s baukastensystem. Det finns dessutom betydligt modernare kvarnar än Mjölby Kvarn AB på bilden ovan.

===Webreferenser===
[https://kvarnvikensmuseum.se/kvarnens-maskiner/ Kvarnens museum: Kvarnens maskiner] (Bland annat utbytet).

[https://www.lokman.se/Tagbilder/Svenska_tag/Svenska_godstag/Godsvagnar/ERMEWA.htm Lokman.se: Ermewa/EVS] (Bulkvagnar för mjöl litt '''Uacs'''/'''Uacns''').

[https://kmjkwebbutik.se/products/vaderkvarn KMJK: Väderkvarn] (KMJK:s öländska stubbkvarn).

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell).

Bengt Spade: "Bergabrons kvarn, såg och kraftverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Bilder och beskrivning).

''[https://www.mjolby.se/download/18.54c5d1318acbd1f5c927d87/1699860410614/Utredning%20Marie%20Hagsten%20Byggnadsvård%20(2021).%20Kvarnområdet%20i%20Mjölby,%20antikvarisk%20utredning.%20Siktfältsanalys%20Kvarnområdet%20i%20Mjölby..pdf Kvarnområdet i Mjölby. Antikvarisk utredning.]'' Marie Hagsten byggnadsvård 2021.

Göran Tholin: "Ritning: Skogastorps kvarn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Mindre skvaltkvarn).

Christer Andersson: "Netrail Uacns från Heris." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Recension).

==Bryggerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Öl har bryggts i Sverige sedan bronsåldern. Motivet för ölbryggning är dels smak och ibland berusningseffekt, men också att färskvatten är färskvara med begränsad lagringbeständighet när det väl lämnat brunnen. Öl är ett sätt att konservera vatten (också).

När järnvägar började byggas i landet var alltjämt det mesta ölet överjäst, men underjäst öl hade just införts och hade fördelen att det var mera lagringsbeständigt. Det traditionella överjästa ölet fanns som starkt svensköl och svagare svagdricka. Det såldes också porter. Underjäst pilsner infördes i slutet av 1870-talet och blev snabbt den dominerande ölsorten. De traditionella svenska överjästa ölsorterna hade försvunnit i början av 1900-talet. På 1920-talet kunde man hitta porter, julöl, lageröl, pilsneröl, pilsnerdricka och svagdricka. Pripps uppger 1967 att man kan hitta öl av pilsnertyp, ett något mörkare lageröl och porter. Någon gång på 1990-talet blev det modernt med mikrobryggerier, samtidigt som ölimporten liberaliserades. Utbudet är nu betydligt mer varierat.

Samtidigt med utvecklingen av utbudet industrialiserades bryggerierna, och antalet bryggerier växte snabbt till 1930-talet, då det fanns 743 bryggerier. De var dock av mycket olika storlekar. Den tidens bryggerier var i stor utsträckning lokala, och levererade mest i närområdet. Därefter inleddes långsam konsolidering, som accelererade runt 1980. Botten nåddes 2002 då det fanns 18 bryggerier. År 2022 fanns det 438 bryggerier.

Svenskt öl bryggs huvudsakligen av malt, humle, jäst och vatten under den här tiden. Malt kom från svenskt tvåradigt korn, medan humle i huvudsak importerades från Böhmen och Bayern. Bryggerierna mältade i regel kornet själva. Ölet jäste sedan ut i stora kar, och buteljerades därefter. Pilsnerdrickan efterjäste därefter i butelj i två till tre månader, övriga svenska ölsorter kunde däremot levereras direkt. Ölburken infördes 1955.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Uddevalla Utsiktens bryggeri 2.jpg|Uddevalla Utsiktens bryggeri 2.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Utsiktens bryggeri i Uddevalla 1947. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:002135
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Uddevalla Utsiktens bryggeri.jpg|Uddevalla Utsiktens bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Utsiktens bryggeri i Uddevalla 1949. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:003065
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm St Eriks bryggeri.jpg|Stockholm St Eriks bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | St Eriks bryggeri i Stockholm 1910. Källa Stockholms stadsmuseum C_1732_0_0
|}

===Bryggeriernas transporter===
De flesta bryggerier låg på centrala adresser i tätorter och saknade järnvägsanslutning. Transporter sköttes med häst och vagn, eller senare lastbil. Bryggerierna blev bland de sista företagen som nyttjade häst och vagn på 1960-talet.

För järnvägen betyder det kanske att några vagnslaster i veckan av [[#Spannmålstransporter|korn]] och öl i back kan hanteras vid ett frilastspår. Ölet behöver sannolikt lastas i en [[täckta vagnar|täckt vagn]], eftersom dessa kunde förseglas.

När Pripps bryggeri i Ulvsunda byggdes 1970 genererade det dock 5000 [[vagnslaster]] om året på Ulvsundabanan. Trafiken upphörde vid bryggeriets nedläggning 2004.

===Bryggerier i modell===
Bryggerier i tegel eller mera moderna material kan åstadkommas med [[konvertering]] eller nyttjande av något av modulsystemen för industrier.

===Webreferenser===
[https://larsbandersson.wordpress.com/2013/11/30/svenska-bryggeriindustriarbetareforbundets-historia-1899-1964/ Lars B Andersson: Svenska bryggeriindustriarbetareförbundets historia 1899-1964]

[https://www.svt.se/nyheter/inrikes/olburken-fyller-60 SVT: Ölburken fyller 60]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sundbybergs_Norra–Ulvsundasjöns_järnväg Wikipedia: Sundbybergs Norra–Ulvsundasjöns järnväg]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenskt_öl Wikipedia: Svenskt öl]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Öl Wikipedia: Öl]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

''Kom in på en öl och en smörgås.'' Pripp-bryggerierna AB u.å. (Reklambok, sannolikt från 1967).

Anders Ericson: "Bryggeri från Faller i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010 (Bygge). 
Anders Ericson: "Bryggeriet på plats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010.

==Bagerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

I städerna hade bagerier etablerats redan på medeltiden, och små bagerier av butikskaraktär dominerade länge branschen. Tillverkningen av knäckebröd och tunnbröd industrialiserades dock i större skala under mellankrigstiden, följt av kexproduktion.

Produktion av mjukt bröd började industrialiseras under 1960- och 70-talen. Pågen är Sveriges största företag inom mjukt bröd.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Leksands knäckebröd.jpeg|900px|Leksands knäckebröd.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Leksands knäckebröd 2012. Bageriet har egen kvarn, så råvaran är främst spannmål av råg. Foto Calle Eklund, Wikimedia Commons
|}

===Bageriernas transporter===
De stora bagerierna hade ganska långväga transportbehov. Insatsvarorna var [[#Mjöltransporter|mjöl]] eller [[#Spannmålstransporter|spannmål]] (flera stora bagerier hade egna kvarnar), och produktionen består av knäckebröd eller senare även mjukt bröd. Brödtranspoerter på järnväg utnyttjar [[täckta vagnar]].

De mindre bagerierna använde mest vägtransporter.

===Bagerier i modell===
De större bagerierna var också utförda i en aktuell industriell stil, och [[frilansa]]de bagerier går därmed att skapa med utgångspunkt i [[plastbyggsats]]tillverkarans sortiment.

Den som vill ha ett mindre bageri hittar t.ex. blomsteraffären i Ålem hos [[KMJK]], som även kan figurera som bageri.

===Webreferenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Leksands_Knäckebröd Wikipedia: Leksands knäckebröd]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Pågen Wikipedia: Pågen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Wasabröd Wikipedia: Wasabröd]

[https://kmjkwebbutik.se/products/blomsteraffaren-alem?_pos=1&_sid=db4d6dd50&_ss=r KMJK: Blomsteraffären Ålem] (Har även skyltar för bageri).

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

==Mejerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Beredning av mjölkprodukter går utmärkt att göra under hantverksmässiga former på gården. Råmjölken kan användas som den är, men redan att separera den till skummjölk och grädde ger möjlighet till flera produkter. Grädde i sin tur kan ge både smör och ost.

Under 1800-talets mitt bildades kommersiella uppköpsmejerier framför för att sälja mjölkprodukter i städerna. Samtidigt såldes mjölk direkt i torghandeln. Mjölkprodukter, särskilt skummjölk, fick med tiden rykte om sig att ha låg kvalitet. Vid 1800-talets slut växte det i stället fram jordbrukarägda andelsmejerier, där ägarna åtog sig att leverera en viss mängd mjölk till mejeriet. Dessa var från början ganska små, men 1915 bildades Mjölkcentralen i Stockholm som kooperativt mejeri, som var det största i Sverige. Mjölkcentralen hade 190 mejerier 1935 och dominerade branschen i hela Mälardalen och Östergötland. Liknande kooperativa mejerier växte fram i andra regioner. Under denna tid ökade också konsumtionen av mjölkprodukter som andel andel av den samlade kosten. Mjölkcentralen bytte namn till Arla 1975.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Vinninga 1923.jpg|Vinninga 1923.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkskjutsar framför mejeriet i Vinninga 1923, Västergötland. Foto Gustav Skallström, Digitalt museum 1M16-B145284:88
|}

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Enskedemejeriet 1947.jpeg|900px|Enskedemejeriet 1947.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Enskedemejeriet 1947, söder om Stockholm. Mjölktankvagnar lossas. Mejeriet byggdes av Mjölkcentralen 1943. Foto Oscar Bladh, Wikimedia commons
|}

Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten på mjölken bildades också särskilda mjölkbutiker i städerna. Där såldes mjölken oftast i lösvikt och bars hem i glasflaskor. Städerna reglerade att mjölk endast fick säljas på detta sätt, och vilka andra produkter som fick säljas i mjölkbutiker.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Timrå 1951.jpg|900px|Timrå 1951.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkbutik i Timrå 1951. Foto Norrlandsbild, Digitalt museum SuM-foto029532
|}

När snabbköp lanserades på 1950-talet började mjölkhandeln flyttas över dit, samtidigt som mjölk började levereras paketerad i Tetra-Pak.

Mot slutet av 1800-talet växte smör fram som en stor exportprodukt från det svenska jordbruket. Skummjölk, grädde och ost konsumerades främst på hemmamarknaden.

===Mejeriernas transporter===
Traditionellt började mjölkens resa från gården i mjölkflaskor på en mjölkpall, där den hämtades med hästskjuts eller senare lastbil. Denna tur samlade ihop mjölk från gårdarna och lämnade av den vid ett mejeri eller en järnvägsstation för vidare befordran till städerna (som [[ilgods]] med [[mjölktåg]]et). På 1800-talet såldes mjölken vidare direkt ur mjölkflaskan på marknader i städerna.

På 1970-talet övergick mejerierna till att hämta mjölk från gårdarna i tankbilar.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mjölkbil 1939.jpg|1000px|Mjölkbil 1939.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkbilen från Töreboda elektriska kvarn 1939, Västergötland. Foto Anders Karlsson, Digitalt museum 1M16-A30902
|}

Större mejerier hade i regel järnvägsanknytning. Förutom att ta emot mjölkskjutsar från närområdet fick de också mjölkflaskor som [[vagnslaster]] i [[täckta vagnar]], först vanliga [[G-vagnar]] och senare [[kylvagnar]]. Den lokala produktionen levererades med vägtransporter. Leveranser från mejerierna på längre avstånd nyttjade vagnslaster, så småningom [[kylvagnar]]. Exporten (främst smör) gick både sjövägen och på järnväg.

Mjölkcentralen började nyttja [[SJ godsvagn litt Q12 MC|tankvagnar]] för intransport av råmjölk i rätt stor omfattning efter 1945.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Järna 1963.jpg|1000px|Järna 1|963.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Ett persontåg i Järna 1963 med mjölktankvagnar bak i tåget. Tågsammansättning: [[SJ ellok litt D|Du]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8f|Bo8f]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8cs|Bo8cs]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|ABo7b]]+[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|Fo5]]+Q12+[[SJ godsvagn litt Q12 MC|Q12]]+[[SJ godsvagn litt Grf|Grf]]. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB12738:01
|}

===Mjölkproduktion i modell===
De mindre mejerierna var ofta utförda som samtida svensk villabebyggelse. De som var byggda i tegel kan nog ordnas med en [[konvertering]].

Större mejerier följde den allmänna utvecklingen för industribyggnation och därmed går det att hitta [[konvertering]]sobjekt från [[plastbyggsats]]tilverkarna.

[[KMJK]] producerar Jehréns livs, som också innehåller en mjölkbod. Man har dessutom en mjölkpall i sortimentet. [[Winterzone]] har mjölkflaskor.

===Webreferenser===
[https://handelnshistoria.se/olika-sorters-handel/mjolkbutikerna/ Handelns historia: Mjölkbutikerna]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php/index.php?mode=thread&id=55056 Järnvägshistoriskt forum: Mjölktransporter (bild)] (Mjölktransporter på järnväg).

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?p=6977#p6977 Järnvägshistoriskt forum: Var (och hur) lastades Mjölkcentralens tankvagnar?]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Enskedemejeriet Wikipedia: Enskedemejeriet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mejeri Wikipedia: Mejeri]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölkbord Wikipedia: Mjölkbord]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölkcentralen_i_Stockholm Wikipedia: Mjölkcentralen i Stockholm]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Tetra_Pak Wikipedia: Tetra Pak]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.

==Slakteri och charkuteri==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid järnvägsbyggandets premiär på mitten av 1800-talet genomfördes slakt på gården, i första hand för husbehov. Köttkonsumtionen var inte så omfattande och bestod främst av nöt och får. Med en ökad svinhållning uppstod möjligheterna till fläskkött för avsalu, först för den inhemska marknaden och efter andra världskriget även för export. För ändamålet byggdes nu större slakterier kring storstäderna och större och mindre andelsslakterier i jordbruksbygderna. Storstadsslakterierna servade främst den lokala marknaden, medan andelsslakterierna blev centrum slakt för export.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Gävle slakteri.jpg|900px|Gävle slakteri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mindre slakteri i Gävle under mellankrigstiden. Källa Digitalt museum XLM.D95
|}

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kalmar 1988 Scan.jpg|900px|Kalmar 1988 Scan.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Scans anläggningar i Kalmar 1988. Foto Ola Lejonborn, Digitalt museum KLMF.OL01034
|}

===Slakteriernas transporter===
Större slakterier valde tidigt lägen vid järnvägen för att kunna ordna transporter, även en del mindre slakterier hade järnvägsanslutning. För djurtransporter skaffade sig vissa järnvägar särskilda kreatursvagnar, men svenska [[G-vagnar|'''G'''-vagnar]] blev tidigt huvudalternativ för transporter av nötboskap (djurtransporter är motivet till att G-vagnar försetts med ventilatorer). För småkreatur såsom svin och får byggdes särskilda vagnar littera '''O''' och '''[[SJ godsvagn litt G5|G5]]'''. Småkreatur kunde även transporteras i vanliga [[G-vagnar]]. Transport av levande djur gjordes alltid som [[ilgods]].
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm slakthuset 1955.jpg|900px|Stockholm slakthuset 1955.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lossning av boskap på Stockholms Slakthus 1955. Foto Lennart Nilsson, Digitalt museum JvmKBDB15505
|}

Huvudalternativet för transport av kött och fläsk blev [[kylvagnar]] fr.o.m. 1890-talet, även om SJ också tillhandahöll okylda '''[[SJ godsvagn litt G3|Gsk]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Grh|Gk]]'''-vagnar. Kött transporterades normalt som hela kroppar och styckades i butik eller hos charkuteristen.

Med tiden har allt större andel av transporterna gått över till väg. Dagens tågoperatörer har i regel inga resurser för transport av levande djur, och kylvagnarna är ersatta av [[växelflak]].

===Slakterier i modell===
De flesta svenska slakterier har byggts i en allmän industriell arkitektur, som medger att de kan konverteras med hjälp av [[plastbyggsatser]] eller modulsystem. En del mindre och äldre slakterier liknar mer villor eller allmogebyggnader.

===Referenser===
[https://www.prismavg.se/exhibits/show/scan-andelsslakteriet-i-skara/slaktdjursmarknaden-innan-skar Prisma Västra Götaland: Slaktdjursmarknaden innan Skaraslakteriet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Charkvaror Wikipedia: Charkvaror]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Scan Wikipedia: Scan]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Slakthusområdet Wikipedia: Slakthusområdet] (I Stockholm).

==Sockerbruk==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid mitten av 1800-talet började man anlägga sockerbruk i Sverige, och odling av sockerbetor inleddes. Tidigare hade socker varit en ren importvara och förhållandevis dyrt. Betodling fick sitt genombrott under 1880-talet, då många jordbrukare sökte efter alternativa grödor. Sockerbruken anlades främst i Skåne, men även på Öland och Gotland samt i Östergötland och Västergötland. Betskörden genomföres under intensiva '''betkampanjer''' som varade från oktober till januari. Själva skörden var synnerligen manuell och krävde mycket arbetskraft, medan de övriga stegen i sockerproduktionen alla var mekaniserade och industrialiserade. Sockerbetan är en ren avsalugröda som inte hade någon roll i den agrara självhushållningen.

Sockerproduktionen inleds med att betorna finfördelas, urlakas med hett vatten, samt renas, koncentreras och slutligen centrifugeras varvid man får råsocker. Råsockret blandas ut med sirap och tvättas, samt löses upp i vatten därefter. Sockret kristalleras ånyo, och kristallmassan raffineras till olika produkter som strösocker, bitsocker, farinsocker och pärlsocker. Man kan skilja på två anläggningstyper, råsockerbruk som framställer råsocker och sockerraffinaderier som framställer konsumtionssocker av råsocker. Dessa låg ibland men inte alltid på samma plats.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Linköping sockerbruket 1950.jpg|650px|Linköping sockerbruket 1950.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Sockerbruket i Linköping på 1950-talet. Lägg märke till betlastade [[O-vagnar]] och [[treskensspår]]. Foto tidningen Östgötens fotografer, Digitalt museum BL.OG.000156
|}

För att få avsättning för produktionen inleddes också en intensiv marknadsföringskampanj där socker och sirap marknadsfördes hårt. Sockerkonsumtionen per svensk mångdubblades. Kaffe, te och gröt sötades, och mycket svenskt matbröd bakades med sirap. Redan vid 1900-talets mitt började problemen för tandhälsan iakttas, så småningom uppmärksammades även andra hälsoproblem.

===Sockertransporter===
Järnvägarna var en nödvändig förutsättning för sockerindustrin. Jordbrukare i närheten av bruken kunde transportera in sockerbetor på egna kärror, men normalt sätt användes järnvägstransporter. Flera sockerbruk hade dessutom egna [[industribanor]].

Inledningsvis användes [[EJ godsvagn litt I J|betvagnar littera '''I''']] för bettransporter, senare även [[O-vagnar|'''O'''-vagnar]]. Karaktären på betkampanjerna innebar att järnvägar i betområden hade många vagnar som bara användes en kort tid varje år. Betvagnarna lastades först för hand från jordbrukens kärror, men senare tillkom maskinell lastning såsom betelevatorer på [[driftplats]]erna.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Höganäs 1938.jpg|650px|Höganäs 1938.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lastning av sockerbetor i [[O-vagnar]] på ett [[frilastspår]] i Höganäs 1938. Foto Gunnar Lundh, Digitalt museum NMA.0077305
|}

Eftersom råsockerbruk och sockerraffinaderier ofta fanns på olika platser, skapades också behov av råsockertransporter till raffinaderierna, antingen i särskilda bulkvagnar eller i [[storbehållare]].

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Köpingebro 1961.jpg|650px|Köpingebro 1961.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lastning av råsocker i [[storbehållare]] i Köpingebro 1961. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12432:03
|}

Konsumtionssocker transporterades i regel emballerat, i [[G-vagnar|'''G'''-vagnar]].

Numera går de flesta transporter på väg.

===Sockerbruk i modell===
Även sockerbruk var byggda enligt tidens industriella arkitektur och bör gå att åstadkomma med [[konvertering]]ar. Sockerbruken var ganska stora anläggningar, så man kan behöva reducera dem till endast sockerbrukets spåranslutningar.

===Webreferenser===
[https://digitaltmuseum.se/021105482925/socker Digitalt museum: Socker] (Utställning på Nordiska muséet).

[https://www.sverigesradio.se/avsnitt/historien-om-socker-lyx-och-lakemedel-som-blev-vart-billigaste-fodoamne#:~:text=Ulrika%20Torell%20är%20forskare%20och,boken%20Socker%20och%20det%20söta. Sveriges Radio: Historien om socker – lyx och läkemedel som blev "vårt billigaste födoämne"] (Om Ulrika Torells sockerforskning).

[https://utstallningskritik.se/2014-6/om-sockrets-omvaxlande-historia/ Utsällniningskritik.se: Om sockrets omväxlande historia] (Sockerutställningen på Nordiska muséet).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Betkampanj Wikipedia: Betkampanj]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerbeta Wikipedia: Sockerbeta]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerbruk Wikipedia: Sockerbruk]

[https://www.youtube.com/watch?v=bEFMO5R3a8Y YouTube: Bakom kulisserna: Socker] (Sockerutställningen på Nordiska muséet).

===Tryckta referenser - förebild===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

Christoffer Ahlberg: "Råsockertankvagnar vid Roma sockerbruk." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 167/2024 (Inkl. skisser, [[891 mm]]).

===Tryckta referenser - modell===
Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2015 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]] och [[cellpannå]], [[H0]]).

Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]] och [[cellpannå]], [[H0]]).

Anders Stéen: "Bygg en betelevator." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Flera varianter av betelevatorer).

==Brännerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hembränning förbjöds 1855 i Sverige, d.v.s. året innan den första järnvägen inviges. Brännvin går annars bra att producera för husbehov. Brännvinsproduktion industrialiserades tidigt i Sverige, det fanns många mindre brännerier på landsbygden.

Vin & Sprit bildades 1917 som ett statligt monopolföretag som tog över all sprittillverkning i Sverige. Existerade brännerier togs över av Vin & Sprit eller lades ner. Vin & Sprit drev efterhand en koncentration till fåtal anläggningar, såsom Reymersholme, Åhus, Nöbbelöv, Sundsvall och Falkenberg. Många mindre brännerier försvann efter 1945. Vin & Sprits monopol upphörde 1994 innan EU-medlemskapet, men företaget stod kvar i statlig ägo till 2008 då det såldes till franska Pernod Ricard. De senaste decennierna har en del mindre destillerier öppnat, mest kända är nog Mackmyra.

Huvudingrediensen vid svenska brännerier har varit potatis, även om andra grödor också fungerar. Vid destillering kokas mäsk på potatis och malt. Därefter tillsätts jäst och jäsningen inleds. När jäsningen är klar destilleras den jästa mäsken till råsprit med avsedd styrka. Som biprodukt av råspritproduktionen får man drank som används som kreatursfoder. Råspriten renas därefter till konsumtionssprit och kryddas och buteljeras.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ravlunda bränneri.jpeg|1000px|Ravlunda bränneri.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Ravlunda brännerier som låg invid stationen i Ravlunda. Foto Jorchr, Wikimedia Commons
|}

===Bränneriernas transporter===
Många äldre brännerier var byggda före järnvägarna och löste sina transporter på vägarna. De större anläggningar Vin & Sprit byggde hade å andra sidan i regel både järnvägsanslutning och egna kajer för sjötransporter.

Potatis levererades i säckar eller lådor, och transporterades så småningom i [[isolerade vagnar]]. Eftersom destillerierna inte alltid låg intill filtreringsansläggningarna transporterades råsprit ibland i tankvagnar. Buteljerat brännvin förpackades i lådor och transporterades i förseglade [[täckta vagnar]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kiruna 1959.jpg|750px|Kiruna 1959.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Transport av potatis och rotfrukter i Kiruna 1959. Vagnarna är [[SJ godsvagn litt Grf|'''Grf''']]-vagnar. Foto John Hylterskog, Digital museum JvmKBDB09311
|}

===Referenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Brännvin Wikipedia: Brännvin]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Kronobränneri Wikipedia: Kronobränneri] (Staten hade även monopol på brännvinsproduktion ett årtionde på 1700-talet).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Spritfabriken_i_Åhus Wikipedia: Spritfabriken i Åhus]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Vin_%26_Sprit Wikipedia: Vin & Sprit]

"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

==Övriga wiki-sidor om industrier m.m.==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Industrier i modell]] 
[[Industribanor]] 
[[Svensk industri för MJ: järn och stål]] 
[[Svensk industri för MJ: gruvor]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Webreferenser==
[https://densvenskamaten.com/2025/01/29/30-ar-i-eu-vad-har-det-betytt-for-svenskt-jordbruk/ Den svenska maten: 30 år i EU – vad har det betytt för svenskt jordbruk?]

[https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra12_42.pdf Jordbruksverket: Marknadsöversikt – livsmedelsindustrin] (2012)

[https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/2018-livsmedelsproduktionen-i-sverige-2035.pdf Livsmedelsverket: Livsmedelsproduktionen i Sverige 2035 - en framtidsanalys]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrara_revolutionen Wikipedia: Agrara revolutionen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Laga_skifte Wikipedia: Laga skiftet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svensk_livsmedelsindustri Wikipedia: Svensk livsmedelsindustri]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Lantmännens_Riksförbund Wikipedia: Svenska Lantmännens Riksförbund]

[https://www.youtube.com/watch?v=vCI4fc245U4 YouTube.com: Grönt så klart (kring 1960)] (ICA:s grönsakslogistik).

==Tryckta referenser==
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

[[Kategori: Lantbruk och livsmedelsproduktion]]
[[Kategori: Industrier]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Landskap och gestaltning]]
[[Kategori: Byggnader]]
[[Kategori: Kylvagnar]]
[[Kategori: Isolerade vagnar]]
[[Kategori: Matvaruvagnar]]
[[Kategori: Öppna vagnar]]
[[Kategori: Täckta vagnar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Auhagen]]
[[Kategori: KMJK]]
[[Kategori: Walthers]]

Svensk industri för MJ: livsmedel

2026-06-28T20:36:15Z

Janfre: /* Historik */

På denna sida behandlas svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri ur [[modellrallare]]ns perspektiv.
==Inledning==
Med livsmedelsproduktion avses här produktion från främst jordbruket, men även t.ex. fiskeribranschen. Till livsmedelsproduktion brukar även produktion av vissa njutningsmedel räknas, t.ex. sprit och tobak.

Här redovisas först den svenska livsmedelsproduktionens historia under den tid järnvägar funnits, därefter följer beskrivningar av ett antal anläggningstyper inom livsmedelsproduktionen som kan vara intressanta förebilder på en [[modelljärnväg]].

==Historik==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Höst på landet.jpeg|1000px|Höst på landet.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Höst på landet. Skolplansch från 1890-talet. Källa justus2.se
|}
Sedan 1700-talets slut hade den agrara revolutionen ökat produktiviteten på det svenska jordbruket i snabb takt, när järnvägar började byggas på 1850-talet. Den agrara revolutionen omfattade bland annat växelbruk, d.v.s. att en serie av olika grödor över flera år odlades på åkrarna, sammanslagning till större odlingslotter (i Sverige genom skiftesreformerna), och införandet av harven. När järnvägar började byggas i Sverige 1856 pågick forfarande den sista skiftesreformen, det laga skiftet, som ökade de enskilda hemmanens oberoende och innebar att byarna delades upp. Det laga skiftet medgav ytterligare ökad produktion.

Den här produktivitetsökningen var en nödvändig förutsättning för den gryende urbaniseringen, och för industrialismen. Jordbrukets ökande överskott innebär att mat kunde produceras till stadsbor och fabriksarbetare. En livsmedelsindustri som försåg människor utanför jordbruket med livsmedel hade funnits långt innan industrialiseringen. Den agrara revolutionen möjliggjorde dock en kraftig ökning av livsmedelsproduktionen för avsalu.

Jordbruksöverskottet innebar också ett ökat transportbehov. Jordbruk är till sin karaktär utspritt över landet, och spridningen ökade dessutom med skiftesreformerna. Huvuddelen av konsumenterna finns dock i städer och andra tätorter där industrier finns. Därmed skapades ganska komplexa försörjningskedjor där jordbrukets produkter både förflyttades och förädlades i flera steg. Sjöfart var tidigt ett alternativ, men för jordbruk långt från vattenvägarna var inte alltid sjöfart en möjlig lösning.

Den första generationen av industrier i Sverige låg i stor utsträckning vid mindre tätorter på landsbygden. Tillgång till vattenkraft och transporter på inre vattenvägar eller till häst var ofta styrande för valet av plats. Vid kusterna kunde matförsörjningen även lösas med sjötransporter och import, men många mindre industriorter försörjdes av de lokala jordbrukarna.

Vid de större städerna växte det upp större kvarnar, bryggerier, slakterier och mejerier som försåg befolkningen med mat och dryck.

Transporter med tåg blev tidigt aktuellt, även om många gårdar inte låg nära en järnväg. Spannmål började transporteras redan när järnvägarna var nya, snart följde transporter av boskap till slakterierna. Mjölk transporterades tidigt med tåg, men andra mejeriprodukter och kött krävde kylvagnar för att ge en tillräcklig hållbarhet, i alla fall sommartid.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Västerås 1950.jpg|1000px|Västerås 1950.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lossning av grönsaker från godsvagn till Konsum lastbil i Västerås 1950. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01479
|}

Under 1800-talets andra halva växte ett jordbruk fram som responderade på produktionsförutsättningarna genom ett utvecklat blandjordbruk, där både växthållning och djurhållning var viktiga delar på de flesta gårdar. Växthållningen ordnade dels djurfoder, och dels en del säd för avsalu. Djurhållningen av svin och kor producerade kött men främst mjölk, samt även gödsel.

Efter 1945 kännetecknades livsmedelsproduktionen av att en större del av arbetet flyttades över från hemmen till industrin. Konserv- och frysteknik medgav ett ökande inslag av halvfabrikat, som också passade väl med hushåll där de flesta vuxna arbetade utanför hemmet.

Under 1900-talet etablerades ett rätt omfattande tullskydd för svenskt jordbruk, vilket ledde till att både import och export av jordbruksprodukter och livsmedel blev begränsade. Regleringarna omfattade också prisregleringar. Detta ledde med tiden till en påtaglig överproduktion av livsmedel, t.ex. det s.k. "smörberget". Regleringarna togs bort 1990, för att strax ersättas av EU:s reglering vid EU-medlemskapet 1995.

Under 1800-talet var den stora exportartikeln från svenskt jordbruk havre (för hästfoder), som framför allt skeppades till [[Storbritannien]]. Havret odlades främst i Västergötland, och skeppades till hamnar på västkusten. Denna handel avbröts av allmänt sädöverskott på marknaden mot 1800-talets slut. Under 1900-talets första hälft blev istället smör den stora exportartikeln, som skeppades till främst [[Storbritannien]] och [[Tyskland]]. Efter andra världskriget tillkom också fläsk som exportprodukt.

===Webreferenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrara_revolutionen Wikipedia: Agrara revolutionen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Laga_skifte Wikipedia: Laga skiftet]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

''[https://www.agrifood.se/files/sli_skrift_20051.pdf Den svenska avregleringen 1990 - lärdomar för frikoppling av jordbruksstöd.]'' Lund: Livsmedelsekonomiska institutet 2005.

==Gården==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Gården är inte en miljö som normalt sett har en spåranslutning, utom de allra största storjordbruken. Gården kan förstås ändå var ett intressant miljöinslag på en modelljärnväg. Även en mindre gård kan vara svår att få plats med, men inget kräver att alla gårdens byggnader tas med i modell.

[[:kategori: Svenska lantbruksbyggnader|Byggnaderna]] fram till början av 1900-talet var i regel byggda i allmogeteknik, och många av dessa står fortfarande kvar. Överallt i Sverige där det fanns gott om barrträd innebar allmogeteknik normalt timrade byggnader, men i Skåne, Blekinge och södra Halland användes istället korsvirke, och på Gotland var kalksten det dominerande byggnadsmaterialet. Ett annat alternativ till timring har varit skiftesverk baserat på ek, som använts i södra och västra Götaland, på Gotland och på Öland. Fr.o.m. 1900-talet har dock nybyggnad i regel skett i mer moderna stilar.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Skattegården.jpg|Skattegården.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Skattegården i Varola, Västergötland 1938. Mangårdsbyggnaden är av s.k. [[sexrumsplan]]. Foto AB Flygtrafik, Digitalt museum 1M16-A145051:1627
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kärragården.jpg|Kärragården.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Kärragården längs linjen Axvall-Stenstorp ([[891 mm]]), Västergötland 1960. Man kan ana att det finns både en stenmur och järnvägens [[stängsel]] mot gården. Foto Staffan Mörling, Digitalt museum 1M16-B16326
|}
Jordbrukets verksamheter kan förstås också skildras i modell, exempelvis skörd, slåtter, bete, plöjning, harvning och så vidare. Vid 1800-talets mitt skedde de flesta arbetsmomenten för hand. Därefter vidtog en period av hästmekanisering, där allt mer avancerade maskiner drogs av hästar. Sedan följde traktorer och skördetröskor, med genombrottet mellan världskrigen på 1930-talet. Hästarna försvann dock inte helt från jordbruket förrän på 1970-talet.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Frostviken.jpg|1000px|Frostviken.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Höhässjor i Frostviken, Jämtland 1939. Foto Gunnar Lundh, Digitalt museum NMA.0046193
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ödsmål 1961.jpg|Ödsmål 1961.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Skörd i Ödsmål, Bohuslän 1961. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:012738
|}

Gårdens transporter löstes vanligen med häst och vagn eller senare traktor med vagn eller lastbil. Vittskövle slott utanför Kristianstad hade dock en elektrifierad [[industribana]] med [[600 mm]] spårvidd till Vittskövle station.

===Gården i modell===
Här hittas modeller av [[mangårdsbyggnader]].

Ladugårdar är ofta stora byggnader. De modeller som funnits har därför de allra minsta ladugårdarna som förebild.
* TfA:s Hobbytjänst släppte en ladugård som utstansad och färglagd [[byggsatser i trä och kartong|kartongbyggsats]] 1954, katalognummer 9.
* [[Heljan]] har producerat en liten svensk ladugård som [[plastbyggsats]] i [[H0]], katalognummer 137.
* [[Euromod]] släppte en svensk ladugård som [[byggsats i trä och kartong]] i [[H0]] 1983.
* [[KMJK]] har producerat en modell av Ingelsby ladugård som [[laserskuren byggsats]] i [[H0]] 2015.

Jordbrukets maskiner är populära i modell. Traktorer av olika årsmodeller finns från [[Frykmodell]], [[SMJ]], [[Wiking]], [[Preiser]], [[Artitec]] och [[Weinert]] till exempel. Hästekipage finns från [[Preiser]] och [[Artitec]], som eventuellt kan behöva en [[försvenskning]]. Jordbruksredskap finns från bland annat [[Frykmodell]], [[Preiser]] och [[Weinert]]. Se även [[:kategori: lantbruksmaskiner|lantbruksmaskiner]].

Det finns ett rätt rikt utbud av detaljer för lantbruk. [[Frykmodell]], [[WinterZone]] och möjligen [[TeknoBygg]] har svenska detaljer. [[Preiser]] och [[Weinert]] har också detaljer som kan fungera. Se vidare [[Artiklar om landskapsbygge#Detaljer, landsbyggd|här]].

Det behövs även [[stängsel]], tidigare t.o.m. enligt lag.

===Webreferenser - förebild===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Egnahemsrörelsen Wikipedia: Egnahemsrörelsen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Korsvirke Wikipedia: Korsvirke]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Skiftesverk Wikipedia: Skiftesverk]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Timring Wikipedia: Timring]

===Tryckta referenser - förebild===
Gustaf Carlsson & Adrian Molin: ''Svenska allmogehem.'' Stockholm: C.E. Fritzes bokförlag 1909 (Typbyggnader, inklusive ritningar, för olika egnahemsbyggen).

Gottfried Beijer & Alrik Örborn: ''Lantmannabyggnader.'' Stockholm: Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag 1943 (Principkonstruktioner för moderna ekonomibyggnader, inkl. ritningar).

"Jordbruksmaskinerna gör jag själv." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1952 (Epa-traktor av T-Ford och hembyggda maskiner).

"Lantbruksmaskiner för 1 milj. om dagen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1954 (Om mekaniseringen av det svenska jordbruket).

"Skördetröska med Volkswagenmotor." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1956, s. 18 (Myran 630).

Tomas Germundsson: "[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1533494/FULLTEXT01.pdf Egnahem som småbruk. Den statliga egnahemsverksamhetens omfattning och utfall, med exempel från Sydsverige.]" i ''Bebyggelsehistorisk tidskrift'' nr 35/1998.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

===Tryckta referenser - modell===
"TfA:s Hobbytjänst presenterar den nya serien svenska hus i skala H0." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1954, s. 26 (Diverse svenska byggnader, bl.a. [[stationshus]], [[godsmagasin]], [[ställverk]], bostäder, liten [[parstuga]], uthus, ladugård).

"Hobbynytt." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1964, s. 26 (Dansk bondgård i korsvirke från [[Heljan]]).

"MJ-nytt från årets Nürnberg-mässa!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1983, s. 22 (Ladugård från [[Euromod]], [[H0]]).

[[Claes Mattisson]]: "Gårdsdiorama i fem akter." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 ([[Scratchbygge]] av liten bondgård i [[styren]]).

Henrik Ranby: "En skånsk bondgård." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2000 (Liten gård i [[H0]] i med [[konvertering]] och [[scratchbygge]]).

"Nya byggsatser från Kalmar MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2015, s. 7 (Pressbyråkiosk från Kalmar Västra samt mangårdsbyggnad och ladugård från Ingelsby gård, [[H0]]).

[[Sture Bylén]]: ''Min väg till Morshyttan. Om modellbygge med förebild.'' Alunda: Bokförlaget Modellrallaren 2017 (Landsortsbebyggelse varav flera gårdar).

Göran Tholin: "Åkerholmen - ett litet landskapsbygge." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

==Magasin==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Spannmål är rätt lagringbeständigt, så magasin för spannmål har använts för lagring för både bättre tider och byte av transportslag. Spannmålsmagasin fanns vid många [[driftplats]]er vid järnvägen, dit traktens bönder kunde köra sin skörd för vidare distribution. Spannmålsmagasin förekom också i många hamnar. De äldsta spannmålsmagasinen var ofta flervåningsbyggnader i trä, tegel eller sten. Spannmålen förvarades i säckar. Under 1930-talet började betongsilos byggas, där spannmålet bulkförvaras i stora vertikala rör. Dessa är fortfarande rätt vanliga utropstecken i landskapet. Lantmännens magasin användes också som lager och försäljning av varor som behövdes i jordbruket.

Många av lantmännens siloanläggningar i Sverige lades ner 2006, varvid en del såldes till privata näringsidkare. Senare byggda siloanläggningar är i regel av stål. Numera byggs de flesta direkt på gården.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Frösthult.jpg|900px|Frösthult.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Äldre spannmålsmagasin i Frösthult på f.d. Enköping-Heby-Runhällens Järnväg, Uppland 1959. Källa Digitalt museum JvmKDAC00503
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Edsbruk.jpg|500px|Edsbruk.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Silon i hamnen i Edsbruk, Småland. Källa Digitalt museum KLMF.VästraEd00081
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Hästholmens hamn.jpg|900px|Hästholmens hamn.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Centralföreningens magasin i Hästholmens hamn 1944. Detta magasin byggdes 1939-40 och omfattade både silo och lagring av förpackade varor. Hitom magasinet ligger vedtravar. Foto AB Flygtrafik, Digitalt museum OM.FC.000336
|}

===Spannmålstransporter===
Spannmål i lösvikt transporterades inledningsvis i öppna vagnar [[SJ godsvagn litt I|litt '''I''']] och senare [[SJ godsvagn litt I3|litt '''I3''']], i bland med presenning som skydd för regn. Transport av spannmål i säck förekom också, då vanligtvis i [[öppna vagnar]].

På 1920-talet tillkom vagnar för spannmål i bulk med bottentömning [[SJ godsvagn litt G3|litt '''Gsö''']]. [[SJ godsvagn litt Kö|Litt '''Kö''']] från 1954 var också avsedd för spannmål. Kö/'''Ugkkpp''' gick i trafik till omkring 1990, därefter har spannmål i huvudsak transporterats på väg. Innofreight erbjuder dock [[växelflak]] för spannmål. Vagnar för bottentömning kräver i regel särskilda anläggningar för lossning och eventuellt också för lastning.

===Övriga transporter===
Utgående transporter från lantmännens magasin kunde bl.a. också omfatta:
*Potatis, i [[isolerade vagnar]].
*Hö och halm, i form av fyrkantsbalar eller från 1970-talet i form av rundbalar i [[öppna vagnar]], eventuellt med presenning.
*Ved, i regel i meterlängder i [[öppna vagnar]].

Inkommande transporter kunde bl.a. omfatta:
*Gödsel i säckar, i [[öppna vagnar]].
*Foder av olika slag, i säckar i [[öppna vagnar]].
*Utsäde i säckar, i [[öppna vagnar]].
*Motorbränsle och smörjmedel, i fat för vidare distribution. [[Öppna vagnar]].
*Skördegarn på pall, i [[täckta vagnar]].
*Kemikalier som betningsmedel och desinfektionsmedel, i fat eller säckar i [[öppna vagnar]].
*Jordbruksmaskiner för avsalu förekom till vissa magasin, typiskt i [[O-vagnar]].

===Spannmålsmagasin i modell===
Äldre spannmålsmagasin matchar sällan någon [[byggsats]] precis. [[Konvertering]] eller [[scratchbygge]] krävs om ska få till något [[svenskliknande]].

[[Walthers]] har flera varianter av betong- och stålsilon som är en bra utgångspunkt för svenska silon i många fall.

===Webreferenser===
[https://www.innofreight.com/sv/news-archive/spannmalstransport-pa-jaernvaeg/ Innofreight: Spannmålstransport på järnväg]

[https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/kulturmiljoprogram-skanes-historia-och-utveckling/kulturmiljoprogram-jordbrukets-landskap/lagerhus.html Länsstyrelsen Skåne: Lagerhus]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Rundbal Wikipedia: Rundbal]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Silo Wikipedia: Silo]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Lantmännens_Riksförbund Wikipedia: Svenska Lantmännens Riksförbund]

===Tryckta referenser - förebild===
Bengt Lindroos: ''Ur den svenska byggnadskonstens magasin.'' Stockholm: Arkitektur förlag 1989/2023 (Svenska magasin, främst spannmålsmagasin).

Jörgen Bergfors: "Ett magasin med klass." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 61/1996 (Ritning på ett magasin från Nävekvarn i klassicistisk stil).

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell). 

===Tryckta referenser - modell===
Håkan Grundstedt: "Att bygga Centralföreningens magasin i Gotlands Hesselby - nästan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 94/2006 (Bygge i [[styren]], [[H0]]).

"Silo i 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 20 (Laserskuren från Minifer, katalognummer MNF960).

Roger Isacsson: "Bakgrundsmodell: Siloanläggning i hamnkvarteret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 4: Spannmålssilon." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 ([[Konvertering]] av spannmålssilo från [[Walthers]], 933-3022). 
Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 5: Betongsilor och eldstadslöst lok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025. 

==Kvarnar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid en kvarn mals spannmål till mjöl. Utbytet beror på vilken produkt som önskas. För rågmjöl och grahamsmjöl är utbytet nära 100 % (d.v.s. nästan all spannmål blir mjöl). För siktat mjöl, som rågsikt och vetemjöl, blir utbytet ca. 50 %.

Vatten- och väderkvarnar har tidigt etablerats i jordbruksbyggderna eftersom det inte var effektivt att ha kvarnar på varje gård. Dessa fanns kvar i viss utsträckning under mellankrigstiden för lokala behov. Sedan minskade mängden i mindre kvarnar snabbt.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Rakered 1955.jpg|700px|Rakered 1955.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Rakereds kvarn 1955, utanför Vikingstad i Östergötland. En mindre vattenkvarn. Källa Digitalt museum OM.E.020474
|}
Med industrialismen etablerades ångkvarnar i städerna under de sista decennierna av 1800-talet. Eldrift kom snart efter sekelskiftet 1900. En gemensam beteckning på dessa större kvarnar är handelskvarnar. Samtidigt med detta började vete dominera bland brödsäden, i stället för råg. Många av de större kvarnarna låg så att de kunde nås med sjötransporter. De stora handelskvarnarna var redan under mellankrigstiden koncentrerade till ett fåtal platser.

Processen i en handelskvarn bestod av:
#Lossning av spannmål med pneumatisk elevator.
#Förrensning med såll och fläktar för att få bort främmande inblandningar.
#Lagring i silo.
#Innan malning passerar spannmålet renseriet, där rensning sker. Vete brukade också tvättas.
#Förmalning.
#Siktning, där grynet sorteras i grovlekar. Vad man gjorde med de olika grovlekarna berodde på vilken slutprodukt som producerades.
#Slutmalning.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mjölby 1930.jpg|900px|Mjölby 1930.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölby Kvarn AB 1930. Kvarnen stängde 2010. Källa Digitalt museum OM.E.003990
|}

===Mjöltransporter===
Mjöl har traditionellt lastats i säckar. Eftersom mjöl är fuktkänsligt har huvudalternativet varit [[täckta vagnar]], [[G-vagnar|litt '''G''']] eller [[UIC H|UIC litt '''H''']].

De senaste decennierna har även bulkvagnar för mjöl i lös vikt använts, UIC litt '''Uacs''' eller '''Uacns'''.

Se även [[#Spannmålstransporter|spannmålstransporter]].

===Kvarnar i modell===
Vad gäller väderkvarnar har [[KMJK]] en öländsk stubbkvarn i sitt sortiment. Det finns också s.k. holländarkvarnar från bland andra [[Faller]] och [[Kibri]] som kan utgöra bas för en [[försvenskning]]. Röd färg kan eventuellt räcka.

Svenska vattenkvarnar ser inte alls ut som de som erbjuds från plastbyggsatsbranschen. En vattenkvarn är dessutom ofta synnerligen "platsbyggd" och anpassad till terrängen där den står.

De stora ång- och elkvarnarna kan [[frilansa]]s med hjälp av [[konvertering]] av [[plastbyggsats]]er eller [[Auhagen]]s baukastensystem. Det finns dessutom betydligt modernare kvarnar än Mjölby Kvarn AB på bilden ovan.

===Webreferenser===
[https://kvarnvikensmuseum.se/kvarnens-maskiner/ Kvarnens museum: Kvarnens maskiner] (Bland annat utbytet).

[https://www.lokman.se/Tagbilder/Svenska_tag/Svenska_godstag/Godsvagnar/ERMEWA.htm Lokman.se: Ermewa/EVS] (Bulkvagnar för mjöl litt '''Uacs'''/'''Uacns''').

[https://kmjkwebbutik.se/products/vaderkvarn KMJK: Väderkvarn] (KMJK:s öländska stubbkvarn).

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell).

Bengt Spade: "Bergabrons kvarn, såg och kraftverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Bilder och beskrivning).

''[https://www.mjolby.se/download/18.54c5d1318acbd1f5c927d87/1699860410614/Utredning%20Marie%20Hagsten%20Byggnadsvård%20(2021).%20Kvarnområdet%20i%20Mjölby,%20antikvarisk%20utredning.%20Siktfältsanalys%20Kvarnområdet%20i%20Mjölby..pdf Kvarnområdet i Mjölby. Antikvarisk utredning.]'' Marie Hagsten byggnadsvård 2021.

Göran Tholin: "Ritning: Skogastorps kvarn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Mindre skvaltkvarn).

Christer Andersson: "Netrail Uacns från Heris." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Recension).

==Bryggerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Öl har bryggts i Sverige sedan bronsåldern. Motivet för ölbryggning är dels smak och ibland berusningseffekt, men också att färskvatten är färskvara med begränsad lagringbeständighet när det väl lämnat brunnen. Öl är ett sätt att konservera vatten (också).

När järnvägar började byggas i landet var alltjämt det mesta ölet överjäst, men underjäst öl hade just införts och hade fördelen att det var mera lagringsbeständigt. Det traditionella överjästa ölet fanns som starkt svensköl och svagare svagdricka. Det såldes också porter. Underjäst pilsner infördes i slutet av 1870-talet och blev snabbt den dominerande ölsorten. De traditionella svenska överjästa ölsorterna hade försvunnit i början av 1900-talet. På 1920-talet kunde man hitta porter, julöl, lageröl, pilsneröl, pilsnerdricka och svagdricka. Pripps uppger 1967 att man kan hitta öl av pilsnertyp, ett något mörkare lageröl och porter. Någon gång på 1990-talet blev det modernt med mikrobryggerier, samtidigt som ölimporten liberaliserades. Utbudet är nu betydligt mer varierat.

Samtidigt med utvecklingen av utbudet industrialiserades bryggerierna, och antalet bryggerier växte snabbt till 1930-talet, då det fanns 743 bryggerier. De var dock av mycket olika storlekar. Den tidens bryggerier var i stor utsträckning lokala, och levererade mest i närområdet. Därefter inleddes långsam konsolidering, som accelererade runt 1980. Botten nåddes 2002 då det fanns 18 bryggerier. År 2022 fanns det 438 bryggerier.

Svenskt öl bryggs huvudsakligen av malt, humle, jäst och vatten under den här tiden. Malt kom från svenskt tvåradigt korn, medan humle i huvudsak importerades från Böhmen och Bayern. Bryggerierna mältade i regel kornet själva. Ölet jäste sedan ut i stora kar, och buteljerades därefter. Pilsnerdrickan efterjäste därefter i butelj i två till tre månader, övriga svenska ölsorter kunde däremot levereras direkt. Ölburken infördes 1955.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Uddevalla Utsiktens bryggeri 2.jpg|Uddevalla Utsiktens bryggeri 2.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Utsiktens bryggeri i Uddevalla 1947. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:002135
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Uddevalla Utsiktens bryggeri.jpg|Uddevalla Utsiktens bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Utsiktens bryggeri i Uddevalla 1949. Foto Arne Andersson, Digitalt museum UMFA53240:003065
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm St Eriks bryggeri.jpg|Stockholm St Eriks bryggeri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | St Eriks bryggeri i Stockholm 1910. Källa Stockholms stadsmuseum C_1732_0_0
|}

===Bryggeriernas transporter===
De flesta bryggerier låg på centrala adresser i tätorter och saknade järnvägsanslutning. Transporter sköttes med häst och vagn, eller senare lastbil. Bryggerierna blev bland de sista företagen som nyttjade häst och vagn på 1960-talet.

För järnvägen betyder det kanske att några vagnslaster i veckan av [[#Spannmålstransporter|korn]] och öl i back kan hanteras vid ett frilastspår. Ölet behöver sannolikt lastas i en [[täckta vagnar|täckt vagn]], eftersom dessa kunde förseglas.

När Pripps bryggeri i Ulvsunda byggdes 1970 genererade det dock 5000 [[vagnslaster]] om året på Ulvsundabanan. Trafiken upphörde vid bryggeriets nedläggning 2004.

===Bryggerier i modell===
Bryggerier i tegel eller mera moderna material kan åstadkommas med [[konvertering]] eller nyttjande av något av modulsystemen för industrier.

===Webreferenser===
[https://larsbandersson.wordpress.com/2013/11/30/svenska-bryggeriindustriarbetareforbundets-historia-1899-1964/ Lars B Andersson: Svenska bryggeriindustriarbetareförbundets historia 1899-1964]

[https://www.svt.se/nyheter/inrikes/olburken-fyller-60 SVT: Ölburken fyller 60]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sundbybergs_Norra–Ulvsundasjöns_järnväg Wikipedia: Sundbybergs Norra–Ulvsundasjöns järnväg]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenskt_öl Wikipedia: Svenskt öl]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Öl Wikipedia: Öl]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

''Kom in på en öl och en smörgås.'' Pripp-bryggerierna AB u.å. (Reklambok, sannolikt från 1967).

Anders Ericson: "Bryggeri från Faller i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010 (Bygge). 
Anders Ericson: "Bryggeriet på plats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010.

==Bagerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

I städerna hade bagerier etablerats redan på medeltiden, och små bagerier av butikskaraktär dominerade länge branschen. Tillverkningen av knäckebröd och tunnbröd industrialiserades dock i större skala under mellankrigstiden, följt av kexproduktion.

Produktion av mjukt bröd började industrialiseras under 1960- och 70-talen. Pågen är Sveriges största företag inom mjukt bröd.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Leksands knäckebröd.jpeg|900px|Leksands knäckebröd.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Leksands knäckebröd 2012. Bageriet har egen kvarn, så råvaran är främst spannmål av råg. Foto Calle Eklund, Wikimedia Commons
|}

===Bageriernas transporter===
De stora bagerierna hade ganska långväga transportbehov. Insatsvarorna var [[#Mjöltransporter|mjöl]] eller [[#Spannmålstransporter|spannmål]] (flera stora bagerier hade egna kvarnar), och produktionen består av knäckebröd eller senare även mjukt bröd. Brödtranspoerter på järnväg utnyttjar [[täckta vagnar]].

De mindre bagerierna använde mest vägtransporter.

===Bagerier i modell===
De större bagerierna var också utförda i en aktuell industriell stil, och [[frilansa]]de bagerier går därmed att skapa med utgångspunkt i [[plastbyggsats]]tillverkarans sortiment.

Den som vill ha ett mindre bageri hittar t.ex. blomsteraffären i Ålem hos [[KMJK]], som även kan figurera som bageri.

===Webreferenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Leksands_Knäckebröd Wikipedia: Leksands knäckebröd]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Pågen Wikipedia: Pågen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Wasabröd Wikipedia: Wasabröd]

[https://kmjkwebbutik.se/products/blomsteraffaren-alem?_pos=1&_sid=db4d6dd50&_ss=r KMJK: Blomsteraffären Ålem] (Har även skyltar för bageri).

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

==Mejerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Beredning av mjölkprodukter går utmärkt att göra under hantverksmässiga former på gården. Råmjölken kan användas som den är, men redan att separera den till skummjölk och grädde ger möjlighet till flera produkter. Grädde i sin tur kan ge både smör och ost.

Under 1800-talets mitt bildades kommersiella uppköpsmejerier framför för att sälja mjölkprodukter i städerna. Samtidigt såldes mjölk direkt i torghandeln. Mjölkprodukter, särskilt skummjölk, fick med tiden rykte om sig att ha låg kvalitet. Vid 1800-talets slut växte det i stället fram jordbrukarägda andelsmejerier, där ägarna åtog sig att leverera en viss mängd mjölk till mejeriet. Dessa var från början ganska små, men 1915 bildades Mjölkcentralen i Stockholm som kooperativt mejeri, som var det största i Sverige. Mjölkcentralen hade 190 mejerier 1935 och dominerade branschen i hela Mälardalen och Östergötland. Liknande kooperativa mejerier växte fram i andra regioner. Under denna tid ökade också konsumtionen av mjölkprodukter som andel andel av den samlade kosten. Mjölkcentralen bytte namn till Arla 1975.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Vinninga 1923.jpg|Vinninga 1923.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkskjutsar framför mejeriet i Vinninga 1923, Västergötland. Foto Gustav Skallström, Digitalt museum 1M16-B145284:88
|}

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Enskedemejeriet 1947.jpeg|900px|Enskedemejeriet 1947.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Enskedemejeriet 1947, söder om Stockholm. Mjölktankvagnar lossas. Mejeriet byggdes av Mjölkcentralen 1943. Foto Oscar Bladh, Wikimedia commons
|}

Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten på mjölken bildades också särskilda mjölkbutiker i städerna. Där såldes mjölken oftast i lösvikt och bars hem i glasflaskor. Städerna reglerade att mjölk endast fick säljas på detta sätt, och vilka andra produkter som fick säljas i mjölkbutiker.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Timrå 1951.jpg|900px|Timrå 1951.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkbutik i Timrå 1951. Foto Norrlandsbild, Digitalt museum SuM-foto029532
|}

När snabbköp lanserades på 1950-talet började mjölkhandeln flyttas över dit, samtidigt som mjölk började levereras paketerad i Tetra-Pak.

Mot slutet av 1800-talet växte smör fram som en stor exportprodukt från det svenska jordbruket. Skummjölk, grädde och ost konsumerades främst på hemmamarknaden.

===Mejeriernas transporter===
Traditionellt började mjölkens resa från gården i mjölkflaskor på en mjölkpall, där den hämtades med hästskjuts eller senare lastbil. Denna tur samlade ihop mjölk från gårdarna och lämnade av den vid ett mejeri eller en järnvägsstation för vidare befordran till städerna (som [[ilgods]] med [[mjölktåg]]et). På 1800-talet såldes mjölken vidare direkt ur mjölkflaskan på marknader i städerna.

På 1970-talet övergick mejerierna till att hämta mjölk från gårdarna i tankbilar.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mjölkbil 1939.jpg|1000px|Mjölkbil 1939.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mjölkbilen från Töreboda elektriska kvarn 1939, Västergötland. Foto Anders Karlsson, Digitalt museum 1M16-A30902
|}

Större mejerier hade i regel järnvägsanknytning. Förutom att ta emot mjölkskjutsar från närområdet fick de också mjölkflaskor som [[vagnslaster]] i [[täckta vagnar]], först vanliga [[G-vagnar]] och senare [[kylvagnar]]. Den lokala produktionen levererades med vägtransporter. Leveranser från mejerierna på längre avstånd nyttjade vagnslaster, så småningom [[kylvagnar]]. Exporten (främst smör) gick både sjövägen och på järnväg.

Mjölkcentralen började nyttja [[SJ godsvagn litt Q12 MC|tankvagnar]] för intransport av råmjölk i rätt stor omfattning efter 1945.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Järna 1963.jpg|1000px|Järna 1|963.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Ett persontåg i Järna 1963 med mjölktankvagnar bak i tåget. Tågsammansättning: [[SJ ellok litt D|Du]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8f|Bo8f]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8cs|Bo8cs]]+[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|ABo7b]]+[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|Fo5]]+Q12+[[SJ godsvagn litt Q12 MC|Q12]]+[[SJ godsvagn litt Grf|Grf]]. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB12738:01
|}

===Mjölkproduktion i modell===
De mindre mejerierna var ofta utförda som samtida svensk villabebyggelse. De som var byggda i tegel kan nog ordnas med en [[konvertering]].

Större mejerier följde den allmänna utvecklingen för industribyggnation och därmed går det att hitta [[konvertering]]sobjekt från [[plastbyggsats]]tilverkarna.

[[KMJK]] producerar Jehréns livs, som också innehåller en mjölkbod. Man har dessutom en mjölkpall i sortimentet. [[Winterzone]] har mjölkflaskor.

===Webreferenser===
[https://handelnshistoria.se/olika-sorters-handel/mjolkbutikerna/ Handelns historia: Mjölkbutikerna]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php/index.php?mode=thread&id=55056 Järnvägshistoriskt forum: Mjölktransporter (bild)] (Mjölktransporter på järnväg).

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?p=6977#p6977 Järnvägshistoriskt forum: Var (och hur) lastades Mjölkcentralens tankvagnar?]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Enskedemejeriet Wikipedia: Enskedemejeriet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mejeri Wikipedia: Mejeri]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölkbord Wikipedia: Mjölkbord]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölkcentralen_i_Stockholm Wikipedia: Mjölkcentralen i Stockholm]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Tetra_Pak Wikipedia: Tetra Pak]

===Tryckta referenser===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.

==Slakteri och charkuteri==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid järnvägsbyggandets premiär på mitten av 1800-talet genomfördes slakt på gården, i första hand för husbehov. Köttkonsumtionen var inte så omfattande och bestod främst av nöt och får. Med en ökad svinhållning uppstod möjligheterna till fläskkött för avsalu, först för den inhemska marknaden och efter andra världskriget även för export. För ändamålet byggdes nu större slakterier kring storstäderna och större och mindre andelsslakterier i jordbruksbygderna. Storstadsslakterierna servade främst den lokala marknaden, medan andelsslakterierna blev centrum slakt för export.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Gävle slakteri.jpg|900px|Gävle slakteri.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Mindre slakteri i Gävle under mellankrigstiden. Källa Digitalt museum XLM.D95
|}

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kalmar 1988 Scan.jpg|900px|Kalmar 1988 Scan.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Scans anläggningar i Kalmar 1988. Foto Ola Lejonborn, Digitalt museum KLMF.OL01034
|}

===Slakteriernas transporter===
Större slakterier valde tidigt lägen vid järnvägen för att kunna ordna transporter, även en del mindre slakterier hade järnvägsanslutning. För djurtransporter skaffade sig vissa järnvägar särskilda kreatursvagnar, men svenska [[G-vagnar|'''G'''-vagnar]] blev tidigt huvudalternativ för transporter av nötboskap (djurtransporter är motivet till att G-vagnar försetts med ventilatorer). För småkreatur såsom svin och får byggdes särskilda vagnar littera '''O''' och '''[[SJ godsvagn litt G5|G5]]'''. Småkreatur kunde även transporteras i vanliga [[G-vagnar]]. Transport av levande djur gjordes alltid som [[ilgods]].
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm slakthuset 1955.jpg|900px|Stockholm slakthuset 1955.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lossning av boskap på Stockholms Slakthus 1955. Foto Lennart Nilsson, Digitalt museum JvmKBDB15505
|}

Huvudalternativet för transport av kött och fläsk blev [[kylvagnar]] fr.o.m. 1890-talet, även om SJ också tillhandahöll okylda '''[[SJ godsvagn litt G3|Gsk]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Grh|Gk]]'''-vagnar. Kött transporterades normalt som hela kroppar och styckades i butik eller hos charkuteristen.

Med tiden har allt större andel av transporterna gått över till väg. Dagens tågoperatörer har i regel inga resurser för transport av levande djur, och kylvagnarna är ersatta av [[växelflak]].

===Slakterier i modell===
De flesta svenska slakterier har byggts i en allmän industriell arkitektur, som medger att de kan konverteras med hjälp av [[plastbyggsatser]] eller modulsystem. En del mindre och äldre slakterier liknar mer villor eller allmogebyggnader.

===Referenser===
[https://www.prismavg.se/exhibits/show/scan-andelsslakteriet-i-skara/slaktdjursmarknaden-innan-skar Prisma Västra Götaland: Slaktdjursmarknaden innan Skaraslakteriet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Charkvaror Wikipedia: Charkvaror]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Scan Wikipedia: Scan]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Slakthusområdet Wikipedia: Slakthusområdet] (I Stockholm).

==Sockerbruk==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Vid mitten av 1800-talet började man anlägga sockerbruk i Sverige, och odling av sockerbetor inleddes. Tidigare hade socker varit en ren importvara och förhållandevis dyrt. Betodling fick sitt genombrott under 1880-talet, då många jordbrukare sökte efter alternativa grödor. Sockerbruken anlades främst i Skåne, men även på Öland och Gotland samt i Östergötland och Västergötland. Betskörden genomföres under intensiva '''betkampanjer''' som varade från oktober till januari. Själva skörden var synnerligen manuell och krävde mycket arbetskraft, medan de övriga stegen i sockerproduktionen alla var mekaniserade och industrialiserade. Sockerbetan är en ren avsalugröda som inte hade någon roll i den agrara självhushållningen.

Sockerproduktionen inleds med att betorna finfördelas, urlakas med hett vatten, samt renas, koncentreras och slutligen centrifugeras varvid man får råsocker. Råsockret blandas ut med sirap och tvättas, samt löses upp i vatten därefter. Sockret kristalleras ånyo, och kristallmassan raffineras till olika produkter som strösocker, bitsocker, farinsocker och pärlsocker. Man kan skilja på två anläggningstyper, råsockerbruk som framställer råsocker och sockerraffinaderier som framställer konsumtionssocker av råsocker. Dessa låg ibland men inte alltid på samma plats.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Linköping sockerbruket 1950.jpg|650px|Linköping sockerbruket 1950.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Sockerbruket i Linköping på 1950-talet. Lägg märke till betlastade [[O-vagnar]] och [[treskensspår]]. Foto tidningen Östgötens fotografer, Digitalt museum BL.OG.000156
|}

För att få avsättning för produktionen inleddes också en intensiv marknadsföringskampanj där socker och sirap marknadsfördes hårt. Sockerkonsumtionen per svensk mångdubblades. Kaffe, te och gröt sötades, och mycket svenskt matbröd bakades med sirap. Redan vid 1900-talets mitt började problemen för tandhälsan iakttas, så småningom uppmärksammades även andra hälsoproblem.

===Sockertransporter===
Järnvägarna var en nödvändig förutsättning för sockerindustrin. Jordbrukare i närheten av bruken kunde transportera in sockerbetor på egna kärror, men normalt sätt användes järnvägstransporter. Flera sockerbruk hade dessutom egna [[industribanor]].

Inledningsvis användes [[EJ godsvagn litt I J|betvagnar littera '''I''']] för bettransporter, senare även [[O-vagnar|'''O'''-vagnar]]. Karaktären på betkampanjerna innebar att järnvägar i betområden hade många vagnar som bara användes en kort tid varje år. Betvagnarna lastades först för hand från jordbrukens kärror, men senare tillkom maskinell lastning såsom betelevatorer på [[driftplats]]erna.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Höganäs 1938.jpg|650px|Höganäs 1938.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lastning av sockerbetor i [[O-vagnar]] på ett [[frilastspår]] i Höganäs 1938. Foto Gunnar Lundh, Digitalt museum NMA.0077305
|}

Eftersom råsockerbruk och sockerraffinaderier ofta fanns på olika platser, skapades också behov av råsockertransporter till raffinaderierna, antingen i särskilda bulkvagnar eller i [[storbehållare]].

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Köpingebro 1961.jpg|650px|Köpingebro 1961.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lastning av råsocker i [[storbehållare]] i Köpingebro 1961. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12432:03
|}

Konsumtionssocker transporterades i regel emballerat, i [[G-vagnar|'''G'''-vagnar]].

Numera går de flesta transporter på väg.

===Sockerbruk i modell===
Även sockerbruk var byggda enligt tidens industriella arkitektur och bör gå att åstadkomma med [[konvertering]]ar. Sockerbruken var ganska stora anläggningar, så man kan behöva reducera dem till endast sockerbrukets spåranslutningar.

===Webreferenser===
[https://digitaltmuseum.se/021105482925/socker Digitalt museum: Socker] (Utställning på Nordiska muséet).

[https://www.sverigesradio.se/avsnitt/historien-om-socker-lyx-och-lakemedel-som-blev-vart-billigaste-fodoamne#:~:text=Ulrika%20Torell%20är%20forskare%20och,boken%20Socker%20och%20det%20söta. Sveriges Radio: Historien om socker – lyx och läkemedel som blev "vårt billigaste födoämne"] (Om Ulrika Torells sockerforskning).

[https://utstallningskritik.se/2014-6/om-sockrets-omvaxlande-historia/ Utsällniningskritik.se: Om sockrets omväxlande historia] (Sockerutställningen på Nordiska muséet).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Betkampanj Wikipedia: Betkampanj]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerbeta Wikipedia: Sockerbeta]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerbruk Wikipedia: Sockerbruk]

[https://www.youtube.com/watch?v=bEFMO5R3a8Y YouTube: Bakom kulisserna: Socker] (Sockerutställningen på Nordiska muséet).

===Tryckta referenser - förebild===
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

Christoffer Ahlberg: "Råsockertankvagnar vid Roma sockerbruk." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 167/2024 (Inkl. skisser, [[891 mm]]).

===Tryckta referenser - modell===
Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2015 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]] och [[cellpannå]], [[H0]]).

Anders Stéen: "Sockerbruket i Gärdslöv." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]] och [[cellpannå]], [[H0]]).

Anders Stéen: "Bygg en betelevator." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Flera varianter av betelevatorer).

==Brännerier==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hembränning förbjöds 1855 i Sverige, d.v.s. året innan den första järnvägen inviges. Brännvin går annars bra att producera för husbehov. Brännvinsproduktion industrialiserades tidigt i Sverige, det fanns många mindre brännerier på landsbygden.

Vin & Sprit bildades 1917 som ett statligt monopolföretag som tog över all sprittillverkning i Sverige. Existerade brännerier togs över av Vin & Sprit eller lades ner. Vin & Sprit drev efterhand en koncentration till fåtal anläggningar, såsom Reymersholme, Åhus, Nöbbelöv, Sundsvall och Falkenberg. Många mindre brännerier försvann efter 1945. Vin & Sprits monopol upphörde 1994 innan EU-medlemskapet, men företaget stod kvar i statlig ägo till 2008 då det såldes till franska Pernod Ricard. De senaste decennierna har en del mindre destillerier öppnat, mest kända är nog Mackmyra.

Huvudingrediensen vid svenska brännerier har varit potatis, även om andra grödor också fungerar. Vid destillering kokas mäsk på potatis och malt. Därefter tillsätts jäst och jäsningen inleds. När jäsningen är klar destilleras den jästa mäsken till råsprit med avsedd styrka. Som biprodukt av råspritproduktionen får man drank som används som kreatursfoder. Råspriten renas därefter till konsumtionssprit och kryddas och buteljeras.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ravlunda bränneri.jpeg|1000px|Ravlunda bränneri.jpeg]]
|-
| class="imageCaption" | Ravlunda brännerier som låg invid stationen i Ravlunda. Foto Jorchr, Wikimedia Commons
|}

===Bränneriernas transporter===
Många äldre brännerier var byggda före järnvägarna och löste sina transporter på vägarna. De större anläggningar Vin & Sprit byggde hade å andra sidan i regel både järnvägsanslutning och egna kajer för sjötransporter.

Potatis levererades i säckar eller lådor, och transporterades så småningom i [[isolerade vagnar]]. Eftersom destillerierna inte alltid låg intill filtreringsansläggningarna transporterades råsprit ibland i tankvagnar. Buteljerat brännvin förpackades i lådor och transporterades i förseglade [[täckta vagnar]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kiruna 1959.jpg|750px|Kiruna 1959.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Transport av potatis och rotfrukter i Kiruna 1959. Vagnarna är [[SJ godsvagn litt Grf|'''Grf''']]-vagnar. Foto John Hylterskog, Digital museum JvmKBDB09311
|}

===Referenser===
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Brännvin Wikipedia: Brännvin]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Kronobränneri Wikipedia: Kronobränneri] (Staten hade även monopol på brännvinsproduktion ett årtionde på 1700-talet).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Spritfabriken_i_Åhus Wikipedia: Spritfabriken i Åhus]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Vin_%26_Sprit Wikipedia: Vin & Sprit]

"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

==Övriga wiki-sidor om industrier m.m.==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Industrier i modell]] 
[[Industribanor]] 
[[Svensk industri för MJ: järn och stål]] 
[[Svensk industri för MJ: gruvor]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Webreferenser==
[https://densvenskamaten.com/2025/01/29/30-ar-i-eu-vad-har-det-betytt-for-svenskt-jordbruk/ Den svenska maten: 30 år i EU – vad har det betytt för svenskt jordbruk?]

[https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra12_42.pdf Jordbruksverket: Marknadsöversikt – livsmedelsindustrin] (2012)

[https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/2018-livsmedelsproduktionen-i-sverige-2035.pdf Livsmedelsverket: Livsmedelsproduktionen i Sverige 2035 - en framtidsanalys]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrara_revolutionen Wikipedia: Agrara revolutionen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Laga_skifte Wikipedia: Laga skiftet]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svensk_livsmedelsindustri Wikipedia: Svensk livsmedelsindustri]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Lantmännens_Riksförbund Wikipedia: Svenska Lantmännens Riksförbund]

[https://www.youtube.com/watch?v=vCI4fc245U4 YouTube.com: Grönt så klart (kring 1960)] (ICA:s grönsakslogistik).

==Tryckta referenser==
"[https://runeberg.org/svind36/0409.html Livsmedelsindustri.]" i Sveriges industriförbund: ''Sveriges industri.'' Stockholm: författaren 1936.

Bengt Kristensson: "Livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): ''Sveriges industri.'' Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

[[Kategori: Lantbruk och livsmedelsproduktion]]
[[Kategori: Industrier]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Landskap och gestaltning]]
[[Kategori: Byggnader]]
[[Kategori: Kylvagnar]]
[[Kategori: Isolerade vagnar]]
[[Kategori: Matvaruvagnar]]
[[Kategori: Öppna vagnar]]
[[Kategori: Täckta vagnar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Auhagen]]
[[Kategori: KMJK]]
[[Kategori: Walthers]]

Svenska järnvägsepoker

2026-06-28T20:19:35Z

Janfre: /* Epok VI 2010- */

På denna sida redovisas ett förslag till svenska järnvägsepoker.
==Inledning==
För att underlätta för den som vill försöka att bygga upp sin modelljärnväg med utgångspunkt i olika historiska sammanhang - man vill kanske försöka att spegla hur trafik och [[rullande material]] kan ha sett ut under en viss given tidsperiod - kan man dela upp järnvägshistorien i [[epoker]]. På så sätt kan man lättare skapa en mera översiktlig bild av exempelvis vilka olika fordon och lok- och vagnsmärkningar m.m. som passar tillsammans. På kontinenten har det länge funnits ett sådant system, där man utgår ifrån olika [[epoker|järnvägsepoker]] fastställda av [[Morop]].

Nedan följer ett förslag till hur en svensk indelning i järnvägsepoker skulle kunna se ut. Utgångspunkten har varit viktiga förändringar vid de statsägda järnvägarna, medan utvecklingen vid privatbanorna redovisas i en separat kolumn. Fram till 40-talet var visserligen två tredjedelar av det svenska järnvägsnätet privatägt, men staten har alltid varit den överlägset största järnvägsoperatören i Sverige, och har på det sättet dominerat utvecklingen. Epokgränserna är också valda så att de stämmer någorlunda med MOROP:s generella standard, [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem800_d.pdf NEM 800]. [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem806D_d.pdf NEM 806D], epokindelningen för [[Tyskland]], har tjänat som inspiration. Epokerna är i sin tur indelade i underavsnitt, "perioder".

Det kan vara värt att tänka på att järnvägsfordon ofta blir mycket gamla, femtio år är ingen ovanlig ålder. Det gör att fordon som byggdes två epoker tillbaka ibland kan synas i trafiken, dock ofta ombyggda och med nya färgscheman.

==Epok I 1856-1922==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|
'''Epok I''' 1856-1922 
|
Järnvägsbyggnadsepoken, huvuddelen av det svenska järnvägsnätet byggs under denna tid. Det normalspåriga stambanenätet byggs och trafikeras av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sj_main.html SJ]. [[Ånglok|Ångdrift]] helt dominerande.
|
Efter misslyckat försök att bygga ett [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html#1 järnvägsnät med privat kapital], bestämmer riksdagen 1856 att stambanorna skall byggas av staten, medan sidobanor byggs av privata intressen. Till dessa kan dock staten bevilja lån. De [[enskild järnväg|privatbanor]] som växer fram är (precis som SJ) integrerade järnvägsföretag med egen [[banan|bana]] och egen [[rullande materiel]]. Privatbanorna har (också precis som SJ) s.k. [[befordringsskyldighet]]. Majoriteten byggs som [[normalspår]]iga, men en del byggs som [[Svenskt smalspår|smalspåriga]] med flera olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. Dessutom byggs rena [[industribanor]] med stor variation av [[spårvidd]]er. 
|-
| [[:kategori: Epok Ia|''Period a'' 1856-1874]] 
|
Järnvägens grundartid. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html Västra stambanan] klar 1862, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html södra stambanan] 1864, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/nv_stambanan/nv_stambanan.html nordvästra stambanan] 1872, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html östra stambanan] 1874, medan [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] var klara t.o.m. Krylbo 1873. Ånglok konstruerade i Storbritannien ([[SJ ånglok litt A (1863)|'''A''']], [[SJ ånglok litt B (1856)|'''B''']], '''F''', '''G''' och '''H'''). Vagnar byggs helt i trä med detaljer i järn. Korta tvåaxliga personvagnar med direktingång till kupérna från sidan, personvagnarna är i allmänhet plåtklädda. Uppvärmning med varm sand införs i första klass 1866. Personvagnar målas från början blå med svart överdel. Från 1861 skiljs tredje klass vagnar ut genom att målas grå, och från 1867 målas första och andra klass vagnar blå medan tredje klass vagnar målas bruna. Fotogenbelysning. Godsvagnar har bärighet på åtta till tolv ton, och är tvåaxliga. Godsvagnar målas först grå, men 1861 ändras detta till att de målas bruna, gråa eller gula beroende på distriktstillhörighet. Tågen är långsamma och handbromsade. Snälltåg tog endast resenärer i första och andra klass. Passagerare i tredje klass fick nöja sig med blandade tåg eller personförande godståg. 
|
De första [[enskild järnväg|privatbanorna]] öppnades för trafik 1856, bland andra [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html KHJ] (sträckan Örebro Dylta), [http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nej_historik.html NEJ] och Norbergs Järnväg. Dessa var alla små banor med lokala trafikuppgifter. Den första större privatbanan var [http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_snabbfakta.html GDJ], klar 1859. De flesta enskilda järnvägar från denna period var annars mindre bibanor. Utvecklingen av rullande material ungefär som på SJ, men inledningsvis mycket liten standardiseirng. De flesta privatbanor nöjer sig med två komfortklasser i persontrafiken, men den bättre klassen kallas omväxlande första eller andra klass. Inte heller spårvidderna standardiseras, många [[Svenskt smalspår|smalspårsbanor]] byggs med olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. 
|-
| [[:kategori: Epok Ib|''Period b'' 1873-1891]] 
|
1873 har SJ 1382 km järnväg. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_torpshammar_storlien.html Norrländska tvärbanan] klar 1882, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] klara till Vännäs 1891. [https://www.historiskt.nu/normalsp/hmmj/index.html HMMJ] blir första [[enskilda järnväg]] att förstatligas 1879. Ånglok börjar nu beställas från Borsig i Berlin ('''C''', [[SJ ånglok litt D|'''D''']] och '''K'''). Nu införs nattåg, och från 1878 medförs även tredjeklassvagnar i snälltågen. Särskilda persontåg införs också för kortare förbindelser. Extra snabba tåg, s.k. kurirtåg, införs från 1885. För personvagnar införs 1874 års underrede med långbalkar och buffertbalkar av järn. För Norrlandstrafiken anskaffas vidare en ny vagnstyp med öppna plattformar och ingång via gaveln. Andraklassvagnar målas gröna från 1885. Ångvärme och vakuumbroms införs för persontåg. Alla godsvagnar målas rödbruna från 1874. Standardiserade godsvagnar med [[1886 års underrede]] helt av stål införs, som har bärighet på 8-12 ton. 
|
1873 finns 979 km enskilda järnvägar i Sverige, såväl normalspåriga som smalspåriga. Åren 1874-1879 byggs enskilda järnvägar i rask takt och ett antal större banor tillkommer: [https://www.historiskt.nu/normalsp/hmmj/index.html HMMJ] (1873), [http://www.historiskt.nu/normalsp/swb/swb.html SWB] (1875), [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_historik.html OFWJ] (1876) och [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] (1879). [http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_fakta.html HNJ] klar 1882. HMMJ blir första enskilda järnväg att förstatligas 1879, i kraft av sin roll som förbindelse mellan Västa och Östra stambanan. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] byggs som privatbana, men förstatligas redan 1891. [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] byggs som flera privatbanor på 1880-talet. Västkustbanan är pionjärer med boggievagnar, annars följer utvecklingen av rullande material samma linjer som SJ. Dock är ånglok med invändiga cylindrar vanligare på privatbanorna. Standardiseringen av rullande materiel ökar, många banor börja köpa godsvagnar av [[SJ 1886 års modell]]. Ångvagnar provas för att förbilliga persontågsdriften. En del privatbanor inför vakuumbroms i persontågen ([[GDG|BJ]], [[SWB - Enskild järnväg|SWB]], [[HNJ]] m.fl.). 
|-
| [[:kategori: Epok Ic|''Period c'' 1891-1901]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html Norra stambanorna] klara till Boden 1894. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] (1891) och [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] (1894) tillförs SJ genom förstatliganden. Ångloken konstrueras nu av SJ och beställs av flera svenska loktillverkare (t.ex. litt. [[SJ ånglok litt Cc|'''Cc''']] och [[SJ ånglok litt Kd|'''Kd''']]). SJ övergår till att endast bygga boggivagnar för persontrafiken. Dessa förses med lanternin för bättre ljusinsläpp. Helsingborg-Helsingör, Sveriges första internationella järnvägsfärja, öppnar 1891. De äldsta ångloken börjar utrangeras. 
|
[https://www.historiskt.nu/normalsp/gbj/index.html GBJ] klar 1894, [http://www.historiskt.nu/smalsp/vgj/vgj/vgj_fakta.html VGJ] klar 1900. [[SRJ|Roslagsbanan]] blir först med eldrift i Sverige. [[EJ godsvagn m/1893|Treaxliga malmvagnar av 1893 års modell]] införs i stor mängd. [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] förstatligas 1894. 
|-
| [[:kategori: Epok Id|''Period d'' 1901-1909]] 
|
Nya ånglokskonstruktioner med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettning], kolvslider, Walschaerts [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] och högt pannläge införs fr.o.m. 1906 ([[SJ ånglok litt A|'''A''']] och [[SJ ånglok litt E|'''E''']] först ut). Boggievagnarna kompletteras nu med nya längre tvåaxliga personvagnar med länkaxlar, främst för lokaltrafik. Gasbelysning i personvagnar införs. Nya godsvagnar baserade på [[1898 års underrede]] med en bärighet på 14-18 ton införs. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte.
|
En del mindre privatbanor byggs. [[GDG|BJ]] beställer Sveriges första ånglok med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettare] 1905, i övrigt följer utvecklingen av rullande material SJ. Flera privatbanor börjar köpa godsvagnar av SJ-modell, men några av dem nöjer sig med att fortsätta med [[1886 års modell]]. [[SRJ|Roslagsbanan]] inför tryckluftbroms för persontåg. [[Överföringstrafik]] införs på vissa [[smalspår]]sbanor.
|-
| [[:kategori: Epok Ie|''Period e'' 1909-1922]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_jarna_aby/sb_jarna_aby_snabbf.html Nyköpingsbanan] klar 1915. De södra delarna av det som skulle bli [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] förstatligades, och banan började byggas. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] elektrifieras. Litt [[SJ ånglok litt B|'''B''']], [[SJ ånglok litt F|'''F''']], [[SJ ånglok litt J|'''J''']], [[SJ ånglok litt R|'''R''']], [[SJ ånglok litt S|'''S''']] och [[SJ ånglok litt Sb|'''Sb''']] blir sista nykonstruerade ångloken på SJ fram till 1940-talet. Nybyggda personvagnar får inte alltid lanternintak. Teakpanel på personvagnar införs. Vestibuler och bälgar för täckt övergång införs, först för trafiken Stockholm-Berlin och senare även för inhemska snälltåg. Motorvagnar infördes. Tryckluftsbroms Kunze-Knorr började införas. [[Svenska signaler i modell|Ljussignaler]] började införas. Försök med förenklad drift på trafiksvaga linjer inleddes. Under första världskriget användes både torv och ved som ångloksbränsle eftersom kolimporten var störd. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte. 
|
En del mindre privatbanor byggs också. [[GDG|BJ]] lanserar litt [[GSG ånglok litt H3|'''H3''']] 1910, som också köps av andra privatbanor i tillsammans 32 exemplar. [[TGOJ|OFWJ]] beställer de första svenska tre-cylindriga loken ([[OFWJ ånglok nr 46-50 & 61-63|'''M3''']]) 1917 för malmtågen. Motala Verkstad börjar bygga en serie [[Motala Verkstad ånglok typ 115|åtta-kopplade tanklok för smalspår]], totalt tjugo stycken. Många privatbanor provar förbränningsmotorvagnar med varierande framgång, i övrigt följs utvecklingen av rullande materiel vid SJ. 
|}

==Epok II 1922-1948==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|
'''Epok II''' 1922-1948 
|
1922 har SJ 5625 km järnväg. Nytt [http://www.historiskt.nu/rullande/sj_godsvagnar_42/vagnar_42_14.html litterasystem] för godsvagnar införs 1922. Konkurrensen från [[Svensk vägbyggnad och vägtrafik|vägtrafiken]] börjar påverka järnvägarna. Alternativ till ångdrift introduceras, dels [http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_bakgrund/el_bakgrund.html elektrifiering] som införs i större skala, och dels dieseldrift för lättare fordon. Tryckluftsbromsen blir allmän. Godstågen blir avsevärt tyngre och går också snabbare. [[Trafikkoncept epok IIIa#Igt|Ilgodståg]] går med 90 km/h. [[RIV-avtalet]] reglerar internationell godstrafik i Europa från 1922. [[Säkerhetstjänst för MJ#Automatisk linjeblockering|Automatisk linjeblockering]] införs på en del tätt trafikerade linjer. 
| 1922 finns 9775 km [[enskild järnväg|enskilda järnvägar]] i Sverige. Vissa privatbanor går över till tryckluftbroms för alla slags tåg, vilket innebär att både vakuumbroms, tryckluftbroms och skruvbroms används parallellt. Även några privatbanor elektrifieras. De flesta privatbanor använder nu andra klass som den högre komfortklassen i persontrafiken. Mot slutet av epoken förstatligas nästan alla privatbanor. 
|-
| [[:kategori: Epok IIa|''Period a'' 1922-1930]] 
|
Elektrifiering av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html VSB], [[ellok]] litt [[SJ ellok litt D|'''D''']] och [[SJ ellok litt U|'''U''']]. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] byggs ut i maklig takt. Klassfärgerna på personvagnar ersätts av rödbrunt för alla klasser. Stolpvagnar (litt '''[[SJ godsvagn litt N3|N]]''' och '''[[SJ godsvagn litt NN4 NN5|NN]]'''), lådvagnar (litt '''[[SJ godsvagn litt I3|I]]''') och kalkvagnar (litt '''[[SJ godsvagn litt R3|R]]''') byggs om med plåtlämmar (litt [[SJ godsvagn litt Os|'''Os''']], [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|'''Or''']]). [[Bjurströms lokomotor typ 8|Lokomotorer]] börjar införas. Tryckluftbroms Kunze-Knorr är allmänt införd, förutom på Malmbanan (där tryckluftbroms av system Westinghouse fanns sedan tidigare). 1924 införs skyltar vid [[järnvägsövergång]]ar, orangemålade kryssmärken med texten "[http://www.ekeving.se/vs/index.html VARNING FÖR TÅG]". 1927 började SJ måla tjänstevagnar grå. 
|
[[OKB]] färdigbyggd 1927. Ångloksutvecklingen på privatbanorna fortsätter, flera banor beställer [[trecylindriga lok]] för gods- och persontrafik, störst blir [[GDG|BJ]] litt [http://www.mrw1.se/anglok/litth3s.htm '''H3s''']. [[TGOJ|OFWJ]] får sitt första turbinlok litt [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_rullande_lok_m3t.html '''M3t'''] 1930. De första [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_ett_begrepp.html rälsbussarna], ibland benämnda bilvagnar, införs för att förbilliga driften. Flera banor skaffade [[EJ egna stålvagnar|personvagnar i stål]]. [[Tyska privatbanevagnar|Tyska godsvagnar]] köps in av flera privatbanor. [[HNJ]] går över till tryckuftbroms i alla slags tåg. [http://www.ekeving.se/b/rb/lb/aut_linjeblock.html Roslagsbanan] blir först med [[Säkerhetstjänst för MJ#automatisk linjeblockering|automatisk linjeblockering]] 1925. 
|-
| [[:kategori: Epok IIb|''Period b'' 1930-1939]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] blir till sist färdigbyggd 1937. [[Paragraf 100]] för förenklad drift på trafiksvaga linjer införs. Elektrifiering av flera linjer, t.ex. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html SSB], [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html ÖSB], [https://www.historiskt.nu/normalsp/nrsj/index.html f.d. NrSlJ] och [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html Stockholm-Långsele]. SJ får sina första [[Svenskt smalspår|smalspårsbanor]] i samband med privatiseringar. Personvagnar i [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|nitad stålkonstruktion]] införs. Större [[standardgodsvagnar]] [[SJ godsvagn litt G|'''G''']] och [[SJ godsvagn litt O|'''O''']]. SJ inför sina första rälsbussar av [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_tvaaxliga.html Hilding Carlssons] modell. Ellok litt [[SJ ellok litt H|'''Ha''', '''Hb''']] och [[SJ ellok litt U#Ub|'''Ub''']]. 1933 ändras färgen på kryssmärken vid järnvägsövergångar till gul. I samband med den snabba elektrifieringen av stambanenäten börjar även modernare ånglok ställas av eller säljas. 
|
Konjunktursvackan efter Krüger-kraschen 1932 drabbar privatbanorna hårt. Vissa privatbanor tas över av staten, av ekonomiska eller drifttekniska skäl ([[OKB]], [http://www.historiskt.nu/normalsp/ugj/ugj_inneh.html UGJ], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Landskrona-K%C3%A4vlinge-Sj%C3%B6bo_j%C3%A4rnv%C3%A4g LKSJ], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Markarydsbanan MaVJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/nrsj/index.html NrSlJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/mlslj/index.html MlSlJ] m.fl.), [[TGOJ]] bildas 1931 genom en sammanslagning av ett antal privatbanor. SJ nya [[standardgodsvagnar]] köps av en del banor. [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell|Enstaka stålpersonvagnar köps in av privatbanor]]. [[SWB - Enskild järnväg|SWB]] och [[GDG|BJ]] går över till tryckluftbroms i alla slags tåg. Rälsbussar, med mer eller mindre "strömlinjeform", börjar införas. Vanligast är [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_tvaaxliga.html Hilding Carlssons] tvåaxliga variant, men flera andra förekommer. Enstaka ånglok fick oljeeldning. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Saltsj%C3%B6banan Saltsjöbanan] blir först i Sverige med [[fjärrblockering]] 1938. 
|-
| [[:kategori: Epok IIc|''Period c'' 1939-1948]] 
|
Genom förstatligandet tillförs SJ många bankilometer, bland annat större delen av [[svenskt smalspår|Sveriges omfattande smalspårsnät]], samt en stor mängd [[rullande material]] av mångskiftande ålder och konstruktion. Småbäriga övertagna godsvagnar som SJ inte kan undvara överförs till [[reservvagnsparken]]. Fortsatt elektrifiering, bl.a. linjen [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/lsl_boden.html Långsele-Boden], samt även sidobanor. Ellok litt. [[SJ ellok litt F|'''F''']] och [[SJ ellok litt M|'''M''']]. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Gengas Gengas] på motorfordon används under [http://sv.wikipedia.org/wiki/Andra_v%C3%A4rldskriget VK II], liksom vedeldning av ånglok. Avställda ånglok tas åter i tjänst. [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|Personvagnar i svetsad stålkonstruktion]] införs. SJ-kringlan på ånglok, motorfordon och personvagnar ersätts med SJ i typsnittet futura. Till smalspårsnätet inleds leveranser av ett standardånglok, litt [[Motala Verkstad ånglok typ 14|'''Gp''']]. [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_boggie.html Hilding Carlssons boggierälsbuss] införs på stor bredd på både smal- och normalspår. [http://www.ekeving.se/vs/index.html Bommar] vid järnvägsövergångar börjar målas röda och gula. En del äldre [[rullande material]] från [[enskild järnväg|enskilda järnvägar]] avvecklas inom några år efter övertagandet. '''[[Trafikkoncept epok IIc|Trafiken under epok IIc]]''' 
|
Den stora förstatligandeperioden, efter ett riksdagsbeslut från 1939. Beslutet går ut på att staten köper in de [[enskild järnväg|enskilda järnvägarna]] efter hand, utan tvångsinlösen, och är i princip genomfört 1950. Vissa järnvägar tar tacksamt emot beslutet, andra är mycket motvilliga. [[GDG]] elektrifierar alla huvudlinjer, och skaffar nya loktyper litt [[GDG ellok litt O|'''O''']] och [[SJ ellok litt D#Ds|'''Ds''']]. [[SRJ|Roslagsbanan]] fortsätter elektrifiering på huvudlinjen mot Rimbo mm., och inför tryckluftbroms för alla slags tåg. Hilding Carlssons rälsbussar beställs också av många privatbanor. 
|}

==Epok III 1948-1967==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|'''Epok III''' 1948-1967 
|
1948 har SJ 14574 km järnväg. "Hela folkets SJ", eller folkhemmets järnväg. Vägtrafiken ökar snabbt och konkurrerar med järnvägen även på längre avstånd. Ångdriften fasas ut, och diesellok för linjetrafik införs. [[Fjärrblockering]] införs i begränsad omfattning. [[Trafikkoncept epok IIIa#Gxt|Godsexpresståg]] införs, framför allt för transport av färskvaror. Nedläggningar av olönsamma bandelar. 
|
1948 finns fortfarande 2077 km [[enskilda järnvägar]]. Den klassiska privatbanan är borta, med några undantag ([[NBJ]], [[TGOJ]], [[NKlJ]], m.fl.). 
|-
| [[:kategori: Epok IIIa|''Period a'' 1948-1956]] 
|
Eldriften utsträcks nu även till vissa f.d. [[enskilda järnvägar]] och bibanor. De sista nytillverkade ångloken ([[SJ ånglok litt S1|'''S1''']], [[HNJ ånglok litt Mb#E10|'''E10''']]) levereras. Enstaka ånglok fick oljeeldning. Ellok [[SJ ellok litt Da|'''Da''']], [[SJ ellok litt Ma|'''Ma''']], [[SJ ellok litt H#Hg|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#Ud|'''Ud''']] och [[SJ ellok litt Ra|'''Ra''']]. 50 dieselväxellok av typ [[SJ diesellok litt V3|'''V3''']] införs. Nya stålrälsbussar börjar levereras till både smalspår ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/yp '''YCo5p'''/'''t''']) och normalspår ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Y6-generationen '''YCo6''']). Till [[Svenskt smalspår|smalspårsnätet]] levereras även nya diesellok ([[SJ diesellok litt Tp|'''Tp''']], [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t|'''Z4p''']]). Äldre personvagnar får efterhand SJ-märkningen borttagen. Godsvagn typ [[SJ godsvagn litt Ge|'''Ge''']], [[SJ godsvagn litt Grf|'''Grf''']] och [[SJ godsvagn litt Ou|'''Ou''']] införs. SJ inför [[vagnbjörnar]] för att öka räckvidden på [[vagnslasttrafik]]en. 1951 börjar en ny modell av [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/Nyheter_si_1951.html bommar i fackverkskonstruktion] införas, samtidigt med nya kryssmärken målade i rött och gult utan text. Äldre och udda ånglok avvecklas. [[Paragraf%20100|Paragraf 100]], bestämmelser för förenklad drift, togs bort efter en allvarlig olycka 1956. '''[[Trafikkoncept epok IIIa|Trafiken under epok IIIa]]'''
|
[http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/sign_51_11-12/srj_forstatligas.html Roslagsbanan] elektrifierad till Norrtälje 1949, och drivs som statligt bolag fr.o.m. 1951. Man byter också färg på ellok, motorvagnar och personvagnar från brunrött till en mörkgrön nyans. [[TGOJ]] [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_historik_2_eldrift.html elektrifieras] och skaffar nya loktyper [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#TGOJ Ub|'''Ub''']], [[TGOJ ellok litt Bt|'''Bt''']] och [[SJ ellok litt Ma#TGOJ Ma|'''Ma''']]. Dessa målas inledningsvis i olika gröna färgscheman. Vidare ingås ett djupgående samarbetsavtal med SJ. 
|-
| [[:kategori: Epok IIIb|''Period b'' 1956-1967]] 
|
[[SJ personvagnar#1956 till 1970|Tredje klass tas bort 1956]]. Diesellok för linjetrafik introduceras ([[SJ diesellok litt T2 T3|'''T2''']], [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']] m.fl.) och ersätter efterhand många ånglok i linjetrafik. Nybyggda personvagnar märks med den s.k. köttstämpeln, medan SJ-märkningen på äldre personvagnar efterhand tas bort. Nya personvagnstyper, [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|60-talsmodellen]], införs 1960. Nya standardgodsvagnar, [[SJ godsvagn litt Gre|'''Gre''']], [[SJ godsvagn litt Oe|'''Oe''']], [[SJ godsvagn litt Ore|'''Ore''']] och [[SJ godsvagn litt Teu|'''Teu''']]. Försök med [[Intermodal trafik|container- och piggybacktrafik]] inleds. 1956 börjar [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/SiMotBanan_Dbr_1957.pdf bansignaler] vid järnvägsövergångar införas. De sista träpersonvagnarna på normalspår tas ur trafik 1968. De sista ''[[banvakter]]na'' tas ur tjänst vid SJ 1962. Nedläggningar av sidobanor inleds i stor skala, och utbyggnadstakten i elektrifieringen minskar. De flesta ånglok ställs av och skrotas. '''[[Trafikkoncept epok IIIb|Trafiken under epok IIIb]]'''
|
[[TGOJ]] inför [[Fjärrblockering|CTC]] 1958, och börjar måla även personvagnar i grönt. [[Nynäsbanan]] förstatligas 1957 som ett dotterbolag till SJ, och elektrifieras 1962. [[SRJ|Roslagsbanan]] går helt upp i SJ 1959. [[NBJ]] slutar med persontrafik 1966. 1967 uppgick [[SNJ]] helt i SJ. 
|}

==Epok IV 1967-1988==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|
'''Epok IV''' 1967-1988 
|
1967 har SJ 12202 km järnvägar. Konkurrens från både väg- och flygtrafik. [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] och [[SJ diesellok litt T44|'''T44''']] införs. Nytt litterasystem för godsvagnar och personvagnar. [[Intermodal trafik]] börjar införas. Ångdriften försvinner helt. Nedläggningar av olönsamma järnvägslinjer fortsätter, men möts av allt större motstånd. 
| 1967 finns alltjämt 870 km [[enskilda järnvägar]] i Sverige. 
|-
| [[:kategori: Epok IVa|''Period a'' 1967-1979]] 
|
[[Svensk vägbyggnad och vägtrafik#Epok IV|Högertrafik på vägarna 1967]]. Första [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] ('''Rc''', '''Rc2''', '''Rc3''' & '''Rc4''') och [[SJ diesellok litt T44|'''T44''']]. Alla godsvagnar fick ett gemensamt europeiskt littera-system 1967, det s.k. [http://www.jarnvag.net/index.php/vagnguide/littera-internationellt UIC-systemet]. 1970 infördes även ett [http://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar nytt litterasystem] för personvagnar, dock inte lika standardiserat som UIC. Nybyggda personvagnar märktes med det s.k. frimärket. Vulstbälgar ersatte efter hand dragspelsbälgar. Öppna boggievagnar för gods började levereras i större skala ([[SJ godsvagn litt Rs|'''Rs''']]). [[Containertrafik]]en blev omfattande, [[piggybacktrafik]] infördes också. Täckta godsvagnar med helt öppningsbara sidor blev vanliga (UIC litt. '''H'''). Nya standardgodsvagnar, [[SJ godsvagn litt Hbis|'''Hbis''']], [[SJ godsvagn litt Kbps|'''Kbps''']] och [[SJ godsvagn litt Lgjs|'''Lgjs''']]. SJ blir aktiva i [[Interfrigo]]. 1975 började ljussignaler förses med vit reflekterande kantrand. Det [http://www.ekeving.se/vs/index.html nya systemet med bommar och kryssmärken] vid järnvägsövergångar infördes fult ut i samband högertrafikomläggningen 1967. Runt 1970 togs godsvagnar med 1898 års underrede ur trafik, d.v.s. [[SJ godsvagn litt G3|'''Gs''']] och [[SJ godsvagn litt Os|'''Os''']]. Sista driftsångloken vid SJ togs ur tjänst 1 april 1972. Järnvägsnedläggningarna fortsatte, men i mindre omfattning. Många mindre stationer stängdes. '''[[Trafikkoncept epok IVa|Trafiken under epok IVa]]'''
|
[[TGOJ]] gick över till UIC-systemet 1966-1970, samt bytte färgschema på lok och motorvagnar till orange med vita dekorlinjer under andra halvan av 1960-talet. [[Intercontainer]] börjar köra systemtåg i Sverige 1975, med '''[[godsvagn litt Sas|Sas]]''' och '''[[godsvagn litt Ss|Ss]]'''-vagnar. 1971 ingicks den s.k. Hörjelöverenskommelsen, då [[SRJ|Roslagsbanan]], Saltsjöbanan och pendeltågstrafiken i Stockholm övergick till lokaltrafiken där. 
|-
| [[:kategori: Epok IVb|''Period b'' 1979-1988]] 
|
Personvagnar av [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|1980-talsmodell]] tas i trafik. En ny rälsbusstyp, [[Litt Y1|'''Y1''']], levereras. [[SJ ellok litt Rc|'''Rc5''' & '''Rc6''']] levereras. Alla personvagnar märks efterhand med det s.k. frimärket. Nya godsvagnar [[SJ godsvagn litt Hbikks|'''Hbikks''']], [[SJ godsvagn litt Lnps|'''Lnps''']] och [[Godsvagn litt Sdms|'''Sdms''']]. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Automatic_Train_Control ATC-1] tas i drift 1980. [[Intermodal trafik#Csam|Csam]]-systemet med minicontainers införs, men säljs till [[ASG]] 1986. SJ:s sista smalspåriga linje, [https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4gslinjen_V%C3%A4xj%C3%B6-Hultsfred-V%C3%A4stervik Växjö-Västervik], läggs ned. [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|Nitade 30-talsvagnar]] tas ur trafik. [[SJ ellok litt D|'''D''']]-lokens sista aktiva tid. Styckegods på järnväg upphör. '''[[Trafikkoncept epok IVb|Trafiken under epok IVb]]'''
| [[Intercontainer]] började med Volvopendeln Belgien-Sverige med '''[[SNCF godsvagn litt Lgs|Lgs]]'''-vagnar. [[Nordwaggon]] grundades 1984 för att bistå Electrolux med vitvaruvagnar. [[TGOJ]] ägdes till hälften av SJ fr.o.m. 1982. 1979 togs [[NBJ]] upp som dotterbolag till SJ och upphörde helt 1985. 
|}

==Epok V 1988-2010==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|
'''Epok V''' 1988-2010 
|
1988 hade SJ 11076 km järnvägar. Järnvägstrafikens renässans, nya järnvägar byggs för första gången på 60 år. Trafiken på svenska järnvägar börjar återigen öka, särskilt mot slutet av perioden. Uppbrytning av SJ, då nya former för järnvägsdrift införs där banhållning och trafik separeras organisatoriskt. X2000. Ny färgsättning på tågen, länstrafikbanor. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo GC] och andra, privata godsdragare. 
|
1988 finns dessutom kvar 479 km [[enskilda järnvägar]]. En ny typ av privata tågoperatörer börjar köra tåg på Banverkets spår i samband med avregleringar. 
|-
| [[:kategori: Epok Va|''Period a'' 1988-2001]] 
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Banverket Banverket] bildas 1988 och tar över banhållningen från SJ. Nya järnvägar byggs. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Svealandsbanan Svealandsbanan] färdig 1997 och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Öresundsförbindelsen Öresundsförbindelsen] 2000. [http://sv.wikipedia.org/wiki/X_2000 '''X2'''], [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x31k '''X31'''], och [http://www.jarnvag.net/vagnguide/y2 Kustpilen]. Lok och personvagnar börjar målas i olika blå färgscheman. [[LKAB]] tar över malmtrafiken från SJ med en egen [[tågoperatör]], Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB). Lok typ [[SJ ellok litt Da|'''Da''']], [[SJ ellok litt H|'''Hg''']], [[SJ diesellok litt T2 T3|'''T21''']], [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']], [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|svetsade 40-talsvagnar]] och rälsbuss '''Y6''' tas ur trafik. Postsortering ombord avvecklas 1996. All resgodshantering och hantering av expressgods upphör 2000. Kylvagnar fasas ut och ersätts med kylcontainrar. 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/arlandabanan/arlandabanan_sammanfattning.html Arlandabanan] klar 2000. Mindre, privata godsoperatörer börjar köra tåg på Banverkets spår i samband med avregleringar 1988 och 1994, t.ex. Österlentåg, [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=365&g=m Shortline Väst], [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=363&g=m Woxna Express] och [http://www.tagakeriet.se/ Tågab]. Flera av dessa gör konkurs inom några år. Persontrafiken på många sidobanor tas över av länstrafiken och av privata tågoperatörer som [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=359&g=m BK-Tåg], [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=361&g=m BSM] och Sydvästen. De nya operatörerna kör mest med begagnad SJ-material, dessutom importeras äldre [[Nohab diesellok AA16|Nohab-dieslar]] från Danmark. Länstrafikbolagen målar fordon i egna färger. [http://www.inlandsbanan.se/ Inlandsbanan] ombildas till kommunägd privatbana 1993. SJ tar över [[TGOJ]] återstående persontrafik 1995, [[TGOJ]] fortsätter som godsoperatör, och övergår till ett blå/grönt färgschema under slutet av 1990-talet. Sista delen av [http://www.historiskt.nu/smalsp/nklj/nklj_snabbfakta.html NKlJ] lades ner 1990. 
|-
| [[:kategori: Epok Vb|''Period b'' 2001-2010]] 
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo Green Cargo] bildas 2001 genom att godstrafiken bryts loss från SJ, loken målas efter hand i ett grönt färgschema. [http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4larbanan Mälarbanan] färdig med dubbelspår 2001. Nya fordon ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/X40 '''X40''']). SJ:s '''Rc'''-lok och personvagnar börjar målas svarta. MTAB köper nya malmtågslok, [[MTAB ellok litt Iore|'''Iore''']]. [[RIV-avtalet]] upphörde 2006. Vagnar ur [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|sextiotalsgenerationen]] börjar tas ur trafik hos SJ. 
|
En ny generation godsoperatörer tar över, t.ex. [http://www.hectorrail.com/ Hector Rail], [http://www.cargonet.no CargoNet] och [http://www.rail.dbschenker.de/site/railion/de/start.html DB Schenker Rail]. Dessa investerar i nya lok (t.ex. [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''185''']], [[ÖBB ellok litt 1042|'''142''']], [[DSB ellok litt EG|'''EG''']] och '''[[T66]]''') och vagnar av ett flertal typer. Begagnade [[DSB diesellok litt MZ|'''TMZ''']] köps också in. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Veolia_Transport Veolia] börjar köra persontåg Stockholm-Malmö 2009. Dessutom etableras lok- och vagnuthyrningsbolag. Nya motorvagnar ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Itino Itino]) 
|}

==Epok VI 2010-==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|
'''Epok VI''' 2010- 
|
2010 tar Trafikverket över ca. 11000 km järnvägar. Järnvägsbyggandet avtar, medan persontrafiken på svenska järnvägar fortsätter att öka. Motorvagnar dominerar persontrafiken. Godstrafiken håller en jämn nivå.
|
Privata tågoperatörer fortsätter att verka, men har svårt att få lönsamhet i trafiken.
|-
| [[:kategori: Epok VIa|''Period a'' 2010-2020]] 
|
[http://www.trafikverket.se Trafikverket] grundas 2010, och tar över banförvaltningen från Banverket. [http://www.jarnvag.net/banguide/vasteraspby-umea Botniabanan] klar 2010. Trafikökningen på svenska järnvägar fortsätter. [http://sv.wikipedia.org/wiki/European_Rail_Traffic_Management_System ERTMS] börjar införas. [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x55 '''X55'''], [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''Re''']], [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''Br''']] och [[GC ellok litt Mb|'''Mb''']] anskaffas. Järnvägens allmänna [[befordringsskyldighet]] upphörde 2018. 
|
Veolia börjar köra tåg Malmö-Berlin, och byter namn till Snälltåget 2013. MTR trafikerar Stockholm-Göteborg med [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x74 '''X74'''] fr.o.m. 2015. [[Siemens ellok typ Vectron|Vectron]]-lok införs. [[TGOJ]] gick upp i Green Cargo 2011 och försvinner därmed till sist helt. 
|-
| [[:kategori: Epok VIb|''Period b'' 2020-]] 
|
Covid-pandemin 2020-2022 påverkar järnvägarna kraftigt, framför allt minskar persontrafiken starkt. För godstrafiken innebär pandemin istället en mindre ökning. Åren närmast efter pandemin innebar dock en snabb återhämtning för persontrafiken. Green Cargo hyr in [[Vectron]]-lok.
|
Hector rail bestrider Green Cargos monopol på [[växling]]en på de större bangårdarna, vilket leder till att Trafikverket utreder att ta över verksamheten. MTRX sålde sin verksamhet till finska VR 2024. Nya motorvagnar [https://www.jarnvag.net/vagnguide/er1 '''ER1'''], [https://www.jarnvag.net/vagnguide/er3 '''ER3/BIR1'''] och [https://www.jarnvag.net/vagnguide/x80 '''X80'''].
|}

==Wiki-sidor==
[[Epoker]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Internetkällor - allmänt==
[http://www.historiskt.nu/ Historiskt.nu] (Svensk järnvägshistoria).

[http://www.historiskt.nu/diverse/statistik/sv_jarnvagar_main.html Historiskt.nu: Järnvägsstatistik]

[http://www.jarnvag.net/ Järnväg.net] (Aktuellt om svenska järnvägar).

[https://jarnvagar.nu/green-cargo-saljer-55-lok/ Järnvägar.nu: Green Cargo säljer 55 lok]

[https://jarnvagar.nu/mer-gods-fler-resenarer-och-fler-tag/ Järnvägar.nu: Mer gods, fler resenärer och fler tåg]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=207246 Järnvägshistoriskt forum: Färg på SJ litt Ibö]

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=477&hilit=bangårdsvagn Järnvägshistoriskt forum: Kulör på tjänste/bangårdsvagnar 50-talet axeltransportvagn]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=158643 Järnvägshistoriskt forum: Leveransdatum för Rc]

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20240411/16090/nu-kor-ater-tagen-farjan-till-polen Järnvägsnyheter.se: Nu kör åter tågen via färjan till Polen] (Över Ystad).

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20240604/16287/tagakeriet-i-bergslagen-koper-inlandstaget Järnvägsnyheter.se: Tågåkeriet i Bergslagen köper Inlandståget] (Juni 2024).

[https://railcolornews.com/2024/11/25/locomotive-railcare-upgrades-former-obb-1144-locomotives-for-a-new-future-in-scandinavia/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR09sjPwSvit5NA6zEeRzyTbHrtOC6QvG8dTqYoQDisMpXAGJjO-wtxGXuo_aem_A9ifxsdSUNLtdXamiPK3CQ Railcolornews: ÖBB 1144]

[https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1985200-om-jarnvags_sfs-1985-200 riksdagen.se: Förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.]

[https://svenskforfattningssamling.se/doc/2018189.html Svensk författningssamling: Förordning om upphävande av förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.]

==Internetkällor - bana==
[http://www.ekeving.se/ Ekeving.se] (Om signalteknik och säkerhetstjänst).

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/Str_171_1958/index.html Ekeving.se: Signaturförteckning - Förkortningar] (1958)

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/102_1960_145.pdf Ekeving.se: Statens järnvägars distrikt, sektioner, järnvägsansatalter m.m.] (Järnvägskartor 1960).

[https://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html Historiskt.nu: När fick de olika bandelarna elektrisk drift] (Tabell över när olika bandelar i Sverige fick elektrisk drift).

[https://jarnvagar.nu/forsta-spadtaget-for-unik-vaxelfabrik/ Järnvägar.nu: Första spadtaget för unik växelfabrik]

[https://jarnvagar.nu/ater-tagtrafik-pa-hela-bohusbanan/ Järnvägar.nu: Åter tågtrafik på hela Bohusbanan]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=159332 Järnvägshistoriskt forum: Reflexrand på järnvägssignaler]

==Internetkällor - persontrafik==
[https://www.aftonbladet.se/ledare/a/vegnOw/sj-s-bastutag-far-en-att-strunta-i-klimatet?fbclid=IwAR1iHNvt4LRx6hKN5KsfvwMr7rWDQiZ7fnDA0HwCPe3-zFs4DgXadQvjBFo Aftonbladet: SJ:s bastutåg får en att strunta i klimatet] (En ögonblicksbild av tågresande 2022).

[https://jarnvagar.nu/flixtrain-lamnar-sverige/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR7d0jzhnkXio3khl5ihmNGQcugufqZurW9tQFP5lcSnZDArIDr8NA3Vg70p2g_aem_dixMAQQo47xnXChziXGVwA Järnvägar.nu: Flixtrain lämnar Sverige] (April 2024).

[https://jarnvagar.nu/okat-tagresande-stigande-priser/ Järnvägar.nu: Ökat tågresande, stigande priser] (Efter pandemin).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=253904 Järnvägshistoriskt forum: Frågor om gamla 1-klass och vem som hade det?] (Första klass sittplatser före 1956).

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=716 Järnvägshistoriskt forum: När kom UIC-kabeln?]

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=574 Järnvägshistoriskt forum: Tyska vagnar i svenska snälltåg.] (På 1930-talet).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=255593 Järnvägshistoriskt forum: Vem åkte 1:a och 2:a klass på smalspår när det begav sig?] (Om utvecklingen av högre komfortklasser på enskilda järnvägar t.o.m. 1940-talet).

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20250508/17445/nattagen-krisar-flottan-utdomd-och-stodet-ovisst?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR5rHoRRQfr0O3v4mYyPwoOZu2Gu9Ha8blY97Q7UouIPYxzM80dirrroykNhDg_aem_-HE_fOlkvCfyGeDENUbfdw Järnvägsnyheter.se: Nattågen krisar – flottan utdömd och stödet ovisst]

[https://www.jarnvagsnyheter.se/en/node/14959 Järnvägsnyheter.se: Tågresorna har ökat efter pandemin].

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Snälltåget Wikipedia: Snälltåget]

==Internetkällor - godstrafik==
[https://jarnvagar.nu/teman/framtidens-godstrafik/ Järnvägar.nu: Framtidens godstrafik] (Om utmaningarna för Europas spårbundna godstrafik).

[https://jarnvagar.nu/fa-nya-lok-till-green-cargo/?fbclid=IwAR0RfH5kT2ksOQGgHRyJ5s-UHM8jVDuY1C0TO-fAUXqFPTMXgDSHnHI0GyM Järnvägar.nu: Få nya lok till Green Cargo] (Green Cargos anskaffningsstrategi).

[https://jarnvagar.nu/cfl-cargo-blir-shn-cargo/ Järnvägar.nu: CFL cargo blir SHN cargo]

[https://jarnvagar.nu/green-cargo-hardbantar/ Järnvägar.nu: Green Cargo hårdbantar] (Kraftigt minskad [[vagnslasttrafik]]).

[https://jarnvagar.nu/hector-rail-trappar-upp-striden-mot-green-cargo/ Järnvägar.nu: Hector Rail trappar upp striden mot Green Cargo]

[https://jarnvagar.nu/hopp-om-godstag-till-vetlanda/ Järnvägar.nu: Hopp om godståg till Vetlanda]

[https://jarnvagar.nu/ny-nygammal-och-utokad-godstagstrafik/ Järnvägar.nu: Ny, nygammal och utökad godstågstrafik]

[https://jarnvagar.nu/trafikverket-tar-over-rangeringen/ Järnvägar.nu: Trafikverket tar över rangeringen]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=57457 Järnvägshistoriskt forum: Piggyback i Sverige]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=240049 Järnvägshistoriskt forum: TGOJ Gre, 17/4 1966, bild] (Omnumrering av TGOJ-vagnar till UIC).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=237899 Järnvägshistoriskt forum: VGJ och godstågsplanen] (Godstrafik på VGJ på 1940-taler).

[http://www.livetsresa.se/uiclitt.html Livets resa: Internationella godsvagnalittera] (Kjell Friberg om UIC-littera).

[http://www.lokman.se/NW/NW.htm Lokman.se: Nordwaggon]

[https://www.trafa.se/etiketter/transportovergripande/sma-forandringar-av-godsvolymer-och-transportmonster-under-pandemin-12720/ Trafikanalys: Små förändringar av godsvolymer och transportmönster under pandemin]

[https://bransch.trafikverket.se/om-oss/aktuellt-for-dig-i-branschen3/aktuellt-for-dig-i-branschen/2024-10/trafikverksinitiativ-med-godstrafiken-pa-jarnvag-i-fokus/ Trafikverket: Trafikverksinitiativ med godstrafiken på järnväg i fokus]

[https://www.tagforetagen.se/viktiga-fragor/godstrafik/ Tågföretagen: Mer godstransporter på järnvägen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Systemtåg Wikipedia: Systemtåg]

[https://www.wnj.se/underleverantor/vva/byggsatser/Malmvagnsdata.pdf WNJ.se: Bergslagsbanornas malmvagnar under 1930-talet, utrustning, utseende och märkning]

== Tryckta källor - allmänt ==
[[LOK]]: "Tidsperioder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 23 (Om val av epok för svensk MJ).

Nils Ahlberg: "Vilken är Sveriges äldsta järnväg?" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1949.

Clas Horn: ''[https://www.ekeving.se/p/gbg/T62_katalog.pdf Tåg 62. En SJ-utställning i Göteborg.]'' Göteborg: SJ 1962.

Gunnar Alexandersson, Staffan Hulthén, Lena Nordenlöw & Guy Ehrling: [https://web.archive.org/web/20020418132437/http://www.kfb.se/pdfer/R-00-25.pdf ''Spåren efter avregleringen'' (KFB-rapport 2000:25)]. Stockholm: Kommunikationsforskningsberedningen 2000.

[[Rutger Friberg]]: "Milstolpe för malmtransporterna: Evighetsmaskin på nya Malmbanan." i ''[[allt om Hobby]]'' nr 3/2001 (Uppgradering till 30 tons axellast; vagnar litt Uanoo).

Johan Vinberg: "Cirkustransporter på järnvägar." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003.

Järnvägstrafikutredningen: [https://www.regeringen.se/contentassets/1eb832418ad34f079eea620e9995bdfd/en-modern-reglering-av-jarnvagstransporter-sou-20159 ''En modern reglering av järnvägstransporter'' (SOU 2015:9).] Stockholm: Statens offentliga utredningar 2015.

Jan Ericson: "Fjällvråken. Borg Mesch - klättrande fotograf med gott öga för järnvägsmotiv." i ''[[Tåg]]'' nr 9/2022.

Fredrik Bergström & Tore Englén: ''[https://omtagsvenskjarnvag.se/wp-content/uploads/2023/11/jarnvagslyftet_final_lowres.pdf Järnvägslyftet. Konstnadseffektiva åtgärder med effekt inom tio år.]'' Omtag svensk järnväg 2023.

== Tryckta källor - bana ==
Jan Bergsten: "Inlandsbanan, banan som byggdes på 80 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
Jan Bergsten: "Norra stambanan. Våra järnvägar II." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969. 
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 3. Östra och södra stambanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1970. 
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 4. Västra stambanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1970.

Kenneth Landgren: "Forsmo-Hotingbanan." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1983.

Mats Nyblom: "Växjö-Västervik nedlagd." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1984 (SJ:s sista smalspårsträcka med persontrafik nedlagd).

[[Rutger Friberg]]: "När Banverket byter spår:" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1995.

[[Rutger Friberg]]: "Nytt och bättre begagnat på Malmbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1999.

Rasmus Axelsson: "En bild av Sveriges banvaktsstugor." i ''Spår'' 2008.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Botniabanans första bit öppnad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2010.

Roine Viklund: ''[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:990414/FULLTEXT01.pdf Riksgränsbanans elektrifiering. Stat och företag i samverkan: 1910-1917]'' (Doktorsavhandling). Luleå: Luleå tekniska universitet 2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Södra stambanan 150 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014.

Roland Lawrenz: "Längs malmbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Stefan Nilsson: "Sista tåget på Lysekilsbanan?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

Ulf Bäckström m.fl. ''HNJ-banorna. En bildrapsodi 1956-1989'' (TNF bok 269). Stockholm: Trafik-Nostalgiska Förlaget 2023.

Trafikverket: ''[https://bransch.trafikverket.se/contentassets/7a966f0c8192422b9dfb6f1e651be78b/jnb_2024_alla_kapitel_1-8_ef_avg_korr_1.pdf Järnvägsnätsbeskrivning 2024]'' Författaren 2024.

Stefan Nilsson: "Modern järnväg 1: Stationen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025.

==Tryckta källor - fordon, allmänt==
Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och Kungl. Järnägstyrelsens: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/EJ-rullmtrl_VoV_KJS_1921.pdf ''Cirkulär den 30 december 1921 angående enskilda järnvägars rullande materiel.''] Stockholm: författarna 1922 (Standardisering av rullande materiel för [[EJ]]).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Lars Håell: "Tryckluftbromsen kommer till SJ." i ''Tåg'' nr 11/1981.

Lars Ryderberg: "På SJ spår år 1909." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1984 (Förutsättningar för att bygga ett kontinentaltåg i [[H0]]).

Göran Tholin: "En lastbil på räls - Motortralla 101." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996.

==Tryckta källor - dragfordon==
Jan Bergsten: "Riksgränsbanans giganter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Loken på Malmbanan).

"Adjö alla driftsånglok vid SJ." i ''Tåg'' nr 5/1972.

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Arne Hällqvist: "X10 och X11 motorvagnar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981.

"Kalmar verkstads hydrostatiska lok." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 (Beskrivning och ritning).

"Regerings-ja till snabbtåg för SJ!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 (Beslut om att bygga prototyper för X2).

mod: "ASEA - företaget som var med från början." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1982.

"Asea Traction fick ordern: SJ har beställt tjugo snabbtågssätt." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1986 (Första beställningen av X2).

[[Jon Fast]]: "Något om tidiga 'svenska' lok - John Erickssons Novelty m.fl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1991.

[[LOK]]: "Nya diesellok till BV." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 70 (BV köper G1205 från MaK).

Kasper Dudzik: "Nya lok hos Banverket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996 (Beskrivning G1205, data).

Mårten Mårtensson: "DEVA - förebild och modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 20/2015.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Historik. Motorvagnen Y1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2017.

==Tryckta källor - vagnar==
Erik Nothin: ''Vagnlära.'' Stockholm 1912.

Gustaf Welin (red.): [https://runeberg.org/sj50/3/0235.html "III. Godsvagnar."] i ''[https://runeberg.org/sj50/ Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning.] [https://runeberg.org/sj50/3/ Del 3. Transportmateriel och verkstäder.]'' Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906.

Anders Åkesson: "Allt om hobby synar. OSShD." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Östblockets standardvagn typ B i olika varianter från [[Sachsenmodelle]] samt tågsammansättningar på Malmö-Trelleborg under [[svenska järnvägsepoker#Epok IVa|epok IVa]] och [[svenska järnvägsepoker#Epok Va|epok Va]]).

[[Rutger Friberg]]: "Kranvagnar i Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1995.

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ godsvagnar." i ''Lok & vagnar 1.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 38-47 (De sista kylvagnarna).

"Orientexpressen på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1999 (Tågkompaniet köper panoramavagnar och sovvagnar för chartertrafik).

Johan Hellström: [http://www.lokman.se/NW/NW-artikel_Tag.pdf "Vagnförändringar vid Nordwaggon."] i ''[[Tåg]]'' nr 9/2000

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Fo5 Resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 56-64 (Beskrivning).

Christer Andersson: "Littera Hbis från hobby trade." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 4/2010, s. 18-22.

Anders Jansson, Göran Collin, Torbjörn Mårtensson & Bo Japlin: ''De första personvagnarna. Statsbanornas vagnar 1855-1890.'' Järnvägsmusei vänner 2024.

Anders Linde: "En vagn med kejserlig proveniens. Kejsar Wilhelm II på besök i Bökeborg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 67/2026 (MYJ 304).

==Tryckta källor - godstrafik==
Statens järnvägars författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/234_1927-1936.pdf ''Tågföringsföreskrifter''] (Tff, särtryck nr 234). Stockholm: författaren 1927-1936.

Statens järnvägars författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/237_1939-1944.pdf ''Svensk personvagnssamtrafik''] (SPS, särtryck nr 237). Stockholm: författaren 1939-1944.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Bettåg igen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1999, s. 10 (Nya bettåg mellan Kalmar och Trelleborg).

Ulf Beskow: "Med posttåg 9847 till Malmö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2003 (Resa i lokhytt).

Peter Bark: [https://www.kth.se/polopoly_fs/1.87132.1550157700!/Menu/general/column-content/attachment/0510_inlaga.pdf ''Effektiva tågsystem för vagnslast- och systemtåg. Utvecklingsmöjligheter och alternativa koncept.''] Stockholm: Transportforsk april 2005.

Lennart Leffler: ''[http://www.bergslagsbanan.se/Userfiles/Archive/51/Dokument/Godstrafik_del1_20050623.pdf Järnvägens roll i transportförsörjningen. Analys av nuläge och utveckling för godstrafik sedan 1988, med tyngdpunkt 1997–2004.]'' Borlänge: Banverket 2006.

Stefan Persson: "Godstågsidéer för modelljärnvägen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 (Sandtåget och Väröpendeln, moderna systemtåg).

Stefan Nilsson: "Litet abc för malmtåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 16/2014. (Svenska malmtåg genom åren).

Krister Sandberg (red.): ''[https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2016/rapport-2016_7_godstransporter-i-sverige---en-nulagesanalys.pdf Godstransporter i Sverige - en nulägesanalys]'' (Rapport 2016:7). Stockholm: Trafikanalys 2016.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska godsvagnar i svenska tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016.

Henrik Edwards, Martin Joborn & Hans Sjöberg: [https://bransch.trafikverket.se/contentassets/773857bcf506430a880a79f76195a080/forskningsresultat/rapport_samgods_tomtag_leverans_20170630.pdf ''Samgods och tomtågsflöden''] (TRV 2016/80454). Borlänge: Trafikverket 2017.

Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: ''[https://prod.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2024/framtida-godstransporter-pa-jarnvag.pdf Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa]'' Stockholm: författarna 2024.

Jonas Eliasson, Svante Berglund & Marcus Sundberg: [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1827888/FULLTEXT01.pdf ''Transporterna i Sverige – nuläge och prognoser. Underlagsrapport till inriktningsunderlag 2026-2037''] (TRV 2023/70321). Borlänge: Trafikverket 2024.

==Tryckta källor - persontrafik==
Staffan Sävenfjord: "Smålandsåkare börjar köra på länsjärnvägar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1988 (Premiär för BK Tåg).

Kasper Dudzik: "Rullande landsväg till Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996, s. 74 (Försöksdrift).

Max Goldschmidt: "Dollartåget." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (SJ:s specialtåg för turister med hårdvaluta som gick mellan 1950 och 1969).

Johan Stenson: "Korta persontåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 4/2010. s 68-70.

Lars T. Stenson: "Snabba SJ-tåg före X2000. CityExpress och InterCity." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 6/2011.

Peder Alsterlind: "Resan till Mormor!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018 (Resa Stockholm-Mossberg via [[NKlJ]] på 1940-talet).

Redaktionen: "100 år sedan olyckan i Getå." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Post på tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2020.

Trafikanalys: [https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2022/rapport-2022_5-resmonster-under-coronapandemin-2020-2021.pdf ''Resmönster under coronapandemin 2020-2021.''] (Rapport 2022:5). Stockholm: Författaren 2022.

Transportstyrelsen: [https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer-och-rapporter/jarnvag/utveckling-utbud-priser-jarnvagslinjer-sverige-1990-2023.pdf ''Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2023'' (TSJ 2024-495)] Författaren 2024 (Avser persontrafiken).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Första eltåget Stockholm-Göteborg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026 (Tågets sammansättning).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 7 Stockholm - Malmö 1902." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 67/2026 (Tågets sammansättning).

==Tryckta källor - internationell trafik==
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Utländska personvagnar på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Utvecklingen från 1909 till 1980).

Stellan Eriksson: "Mera godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1992 (Utländska godsvagnar i Sverige).

Christer Andersson: "Tema: Utländska timmervagnar i Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 15/2013 (Foton).

Per Ljungberg: "Fler utländska timmervagnar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska godsvagnar i svenska tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska lok på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016.

Joakim Sannagård: "Lok & vagnar i Eurocity." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2023 (Recension av "Oprangering av EuroCity-tåg" av Jean-Pierre Malaspin).

Leif Elgh: ”Gränsfall.” i ''[[Tåg]]'' nr 6/2024 (De fyra gränsstationerna mellan Sverige och Norge).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 7 1910." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Stockholm-Berlin).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 41 våren 1933." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Sammansättning av tåg på Västkustbanan).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Tåg 2 den 8e maj 1912." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025 (Bilder från urspårning vid Älmhult; sammansättning av tåg).

== Tryckta källor - SJ, allmänt ==
Gustaf Welin (red.): ''[https://runeberg.org/sj50/ Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning.]'' Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906.

Kgl. Järnvägsstyrelsen: [http://runeberg.org/sj1931/ ''Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro.''] Stockholm: författaren 1931.

Robert Kutschbach: "Tankar kring en tågbild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1974 (Betraktelse över Almedals station 1927-1941).

Lars Olov Karlsson & Carl-Axel Alrenius: ''Statens Järnvägar 125 år.'' Örebro: Gullers International AB 1981.

Staffan Sävenfjord: "Idéprogram för en järnväg i tiden." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1985 (Tidiga idéer om Mälarbanan).

Lars Berggrund: "Statens Järnvägar - ett affärsverk i hundra år." i ''Spår 2013''. Sveriges Järnvägsmuseum 2013. s 21-83.

Leif Elgh: "Stora lokstationer. Och några mindre." i ''[[Tåg]]'' 9/2022.

Kaj Lundin: ”Järnvägs-Laban. En mytomspunnen skelskifteslegend.” i ''[[Tåg]]'' nr 6/2024.

Stefan Nilsson m.fl.: "Tt = Tvättåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 (Uppställda tåg för persedeltvätt för svenska armékårer under beredskapen).

== Tryckta källor - enskilda järnvägar allmänt==
Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och Kungl. Järnägstyrelsens: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/EJ-rullmtrl_VoV_KJS_1921.pdf ''Cirkulär den 30 december 1921 angående enskilda järnvägars rullande materiel.''] Stockholm: författarna 1922 (Ritningar på standardiserade komponenter på rullande materiel för [[EJ]], gällde även [[1093 mm]], [[1067 mm]], [[891 mm]] och [[600 mm]]).

Vincent Ahlberg: ''Bergslagernas Jänvägsaktiebolag 1872-1922.'' Göteborg 1923.

Kurt Möller: "Järnvägar som aldrig kom till - nedlagda från början." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975 (Järnvägar som ansökt om koncession men aldrig fullbordats).

[[LOK]]: "Godsvagnar från enskilda järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1977 (Bilder på äldre godsvagnar).

Erik Sundström: "Vagnar vid BJ under 60 år." i Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

Karl Gösta Alvfors: "Bakgrunden till 1939 års beslut om allmänt järnvägsförstatligande." i ''Tåg'' nr 7/1982.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Marma-Sandarne Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2012.

== Tryckta källor - enskilda järnvägar Götaland==
Torsten Sundkrans: "Bockarna på Bockabanan och historiein om när 'Gubben' Hultenheim försvann genom taket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Om NOJ).

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

Bertil Thulin: ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994.

Niklas Adell & Per-Olov Brännlund: ''Östra Centralbanan Linköping-Hultsfred.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1999.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Malmö-Limhamns Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2011.

[[Lars-Olov Karlsson]]: "Göteborg-Särö Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2012.

Roland Lawrenz: "UWHJ 150 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018.

== Tryckta källor - enskilda järnvägar Svealand==
Lennart Liljedahl: ''Dannemora-Hargs Järnväg'' (SJK 6). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1969.

René Sjöstrand: "Elektrifieringen av Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarne-Gävles huvudlinjer. Del 1 Banelektrifieringen." i ''Tåg'' nr 3/1969.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

Bengt Hammar: "Sala-Gysinge-Gävle Järnväg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1982 (Kort historik).

Kurt Möller: ''Roslagsbanan 100 år.'' Stockholm: SLJ & Frank Stenvalls förlag 1985.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Saltsjöbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011.

Stefan Nilsson: "Tema. SSnJ - Saltsjöbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Stockholm-Södra Lidingö Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Arlanda Express - en modern privatbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Laxå-Röfors Järnväg - och ett par andra småbanor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012 (Samt Gruvgården-Fors och Kumla-Yxhult).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Silverpilens bana: Spånga-Lövsta Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2013.

</div>
[[Kategori: Epoker]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Epok Ia]]
[[Kategori: Epok Ib]]
[[Kategori: Epok Ic]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Epok IVa]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Epok Va]]
[[Kategori: Epok Vb]]
[[Kategori: Epok VIa]]
[[Kategori: Epok VIb]]

Svenska järnvägsepoker

2026-06-28T20:19:07Z

Janfre: /* Epok V 1988-2010 */

På denna sida redovisas ett förslag till svenska järnvägsepoker.
==Inledning==
För att underlätta för den som vill försöka att bygga upp sin modelljärnväg med utgångspunkt i olika historiska sammanhang - man vill kanske försöka att spegla hur trafik och [[rullande material]] kan ha sett ut under en viss given tidsperiod - kan man dela upp järnvägshistorien i [[epoker]]. På så sätt kan man lättare skapa en mera översiktlig bild av exempelvis vilka olika fordon och lok- och vagnsmärkningar m.m. som passar tillsammans. På kontinenten har det länge funnits ett sådant system, där man utgår ifrån olika [[epoker|järnvägsepoker]] fastställda av [[Morop]].

Nedan följer ett förslag till hur en svensk indelning i järnvägsepoker skulle kunna se ut. Utgångspunkten har varit viktiga förändringar vid de statsägda järnvägarna, medan utvecklingen vid privatbanorna redovisas i en separat kolumn. Fram till 40-talet var visserligen två tredjedelar av det svenska järnvägsnätet privatägt, men staten har alltid varit den överlägset största järnvägsoperatören i Sverige, och har på det sättet dominerat utvecklingen. Epokgränserna är också valda så att de stämmer någorlunda med MOROP:s generella standard, [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem800_d.pdf NEM 800]. [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem806D_d.pdf NEM 806D], epokindelningen för [[Tyskland]], har tjänat som inspiration. Epokerna är i sin tur indelade i underavsnitt, "perioder".

Det kan vara värt att tänka på att järnvägsfordon ofta blir mycket gamla, femtio år är ingen ovanlig ålder. Det gör att fordon som byggdes två epoker tillbaka ibland kan synas i trafiken, dock ofta ombyggda och med nya färgscheman.

==Epok I 1856-1922==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|
'''Epok I''' 1856-1922 
|
Järnvägsbyggnadsepoken, huvuddelen av det svenska järnvägsnätet byggs under denna tid. Det normalspåriga stambanenätet byggs och trafikeras av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sj_main.html SJ]. [[Ånglok|Ångdrift]] helt dominerande.
|
Efter misslyckat försök att bygga ett [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html#1 järnvägsnät med privat kapital], bestämmer riksdagen 1856 att stambanorna skall byggas av staten, medan sidobanor byggs av privata intressen. Till dessa kan dock staten bevilja lån. De [[enskild järnväg|privatbanor]] som växer fram är (precis som SJ) integrerade järnvägsföretag med egen [[banan|bana]] och egen [[rullande materiel]]. Privatbanorna har (också precis som SJ) s.k. [[befordringsskyldighet]]. Majoriteten byggs som [[normalspår]]iga, men en del byggs som [[Svenskt smalspår|smalspåriga]] med flera olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. Dessutom byggs rena [[industribanor]] med stor variation av [[spårvidd]]er. 
|-
| [[:kategori: Epok Ia|''Period a'' 1856-1874]] 
|
Järnvägens grundartid. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html Västra stambanan] klar 1862, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html södra stambanan] 1864, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/nv_stambanan/nv_stambanan.html nordvästra stambanan] 1872, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html östra stambanan] 1874, medan [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] var klara t.o.m. Krylbo 1873. Ånglok konstruerade i Storbritannien ([[SJ ånglok litt A (1863)|'''A''']], [[SJ ånglok litt B (1856)|'''B''']], '''F''', '''G''' och '''H'''). Vagnar byggs helt i trä med detaljer i järn. Korta tvåaxliga personvagnar med direktingång till kupérna från sidan, personvagnarna är i allmänhet plåtklädda. Uppvärmning med varm sand införs i första klass 1866. Personvagnar målas från början blå med svart överdel. Från 1861 skiljs tredje klass vagnar ut genom att målas grå, och från 1867 målas första och andra klass vagnar blå medan tredje klass vagnar målas bruna. Fotogenbelysning. Godsvagnar har bärighet på åtta till tolv ton, och är tvåaxliga. Godsvagnar målas först grå, men 1861 ändras detta till att de målas bruna, gråa eller gula beroende på distriktstillhörighet. Tågen är långsamma och handbromsade. Snälltåg tog endast resenärer i första och andra klass. Passagerare i tredje klass fick nöja sig med blandade tåg eller personförande godståg. 
|
De första [[enskild järnväg|privatbanorna]] öppnades för trafik 1856, bland andra [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html KHJ] (sträckan Örebro Dylta), [http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nej_historik.html NEJ] och Norbergs Järnväg. Dessa var alla små banor med lokala trafikuppgifter. Den första större privatbanan var [http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_snabbfakta.html GDJ], klar 1859. De flesta enskilda järnvägar från denna period var annars mindre bibanor. Utvecklingen av rullande material ungefär som på SJ, men inledningsvis mycket liten standardiseirng. De flesta privatbanor nöjer sig med två komfortklasser i persontrafiken, men den bättre klassen kallas omväxlande första eller andra klass. Inte heller spårvidderna standardiseras, många [[Svenskt smalspår|smalspårsbanor]] byggs med olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. 
|-
| [[:kategori: Epok Ib|''Period b'' 1873-1891]] 
|
1873 har SJ 1382 km järnväg. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_torpshammar_storlien.html Norrländska tvärbanan] klar 1882, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] klara till Vännäs 1891. [https://www.historiskt.nu/normalsp/hmmj/index.html HMMJ] blir första [[enskilda järnväg]] att förstatligas 1879. Ånglok börjar nu beställas från Borsig i Berlin ('''C''', [[SJ ånglok litt D|'''D''']] och '''K'''). Nu införs nattåg, och från 1878 medförs även tredjeklassvagnar i snälltågen. Särskilda persontåg införs också för kortare förbindelser. Extra snabba tåg, s.k. kurirtåg, införs från 1885. För personvagnar införs 1874 års underrede med långbalkar och buffertbalkar av järn. För Norrlandstrafiken anskaffas vidare en ny vagnstyp med öppna plattformar och ingång via gaveln. Andraklassvagnar målas gröna från 1885. Ångvärme och vakuumbroms införs för persontåg. Alla godsvagnar målas rödbruna från 1874. Standardiserade godsvagnar med [[1886 års underrede]] helt av stål införs, som har bärighet på 8-12 ton. 
|
1873 finns 979 km enskilda järnvägar i Sverige, såväl normalspåriga som smalspåriga. Åren 1874-1879 byggs enskilda järnvägar i rask takt och ett antal större banor tillkommer: [https://www.historiskt.nu/normalsp/hmmj/index.html HMMJ] (1873), [http://www.historiskt.nu/normalsp/swb/swb.html SWB] (1875), [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_historik.html OFWJ] (1876) och [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] (1879). [http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_fakta.html HNJ] klar 1882. HMMJ blir första enskilda järnväg att förstatligas 1879, i kraft av sin roll som förbindelse mellan Västa och Östra stambanan. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] byggs som privatbana, men förstatligas redan 1891. [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] byggs som flera privatbanor på 1880-talet. Västkustbanan är pionjärer med boggievagnar, annars följer utvecklingen av rullande material samma linjer som SJ. Dock är ånglok med invändiga cylindrar vanligare på privatbanorna. Standardiseringen av rullande materiel ökar, många banor börja köpa godsvagnar av [[SJ 1886 års modell]]. Ångvagnar provas för att förbilliga persontågsdriften. En del privatbanor inför vakuumbroms i persontågen ([[GDG|BJ]], [[SWB - Enskild järnväg|SWB]], [[HNJ]] m.fl.). 
|-
| [[:kategori: Epok Ic|''Period c'' 1891-1901]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html Norra stambanorna] klara till Boden 1894. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] (1891) och [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] (1894) tillförs SJ genom förstatliganden. Ångloken konstrueras nu av SJ och beställs av flera svenska loktillverkare (t.ex. litt. [[SJ ånglok litt Cc|'''Cc''']] och [[SJ ånglok litt Kd|'''Kd''']]). SJ övergår till att endast bygga boggivagnar för persontrafiken. Dessa förses med lanternin för bättre ljusinsläpp. Helsingborg-Helsingör, Sveriges första internationella järnvägsfärja, öppnar 1891. De äldsta ångloken börjar utrangeras. 
|
[https://www.historiskt.nu/normalsp/gbj/index.html GBJ] klar 1894, [http://www.historiskt.nu/smalsp/vgj/vgj/vgj_fakta.html VGJ] klar 1900. [[SRJ|Roslagsbanan]] blir först med eldrift i Sverige. [[EJ godsvagn m/1893|Treaxliga malmvagnar av 1893 års modell]] införs i stor mängd. [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] förstatligas 1894. 
|-
| [[:kategori: Epok Id|''Period d'' 1901-1909]] 
|
Nya ånglokskonstruktioner med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettning], kolvslider, Walschaerts [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] och högt pannläge införs fr.o.m. 1906 ([[SJ ånglok litt A|'''A''']] och [[SJ ånglok litt E|'''E''']] först ut). Boggievagnarna kompletteras nu med nya längre tvåaxliga personvagnar med länkaxlar, främst för lokaltrafik. Gasbelysning i personvagnar införs. Nya godsvagnar baserade på [[1898 års underrede]] med en bärighet på 14-18 ton införs. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte.
|
En del mindre privatbanor byggs. [[GDG|BJ]] beställer Sveriges första ånglok med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettare] 1905, i övrigt följer utvecklingen av rullande material SJ. Flera privatbanor börjar köpa godsvagnar av SJ-modell, men några av dem nöjer sig med att fortsätta med [[1886 års modell]]. [[SRJ|Roslagsbanan]] inför tryckluftbroms för persontåg. [[Överföringstrafik]] införs på vissa [[smalspår]]sbanor.
|-
| [[:kategori: Epok Ie|''Period e'' 1909-1922]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_jarna_aby/sb_jarna_aby_snabbf.html Nyköpingsbanan] klar 1915. De södra delarna av det som skulle bli [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] förstatligades, och banan började byggas. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] elektrifieras. Litt [[SJ ånglok litt B|'''B''']], [[SJ ånglok litt F|'''F''']], [[SJ ånglok litt J|'''J''']], [[SJ ånglok litt R|'''R''']], [[SJ ånglok litt S|'''S''']] och [[SJ ånglok litt Sb|'''Sb''']] blir sista nykonstruerade ångloken på SJ fram till 1940-talet. Nybyggda personvagnar får inte alltid lanternintak. Teakpanel på personvagnar införs. Vestibuler och bälgar för täckt övergång införs, först för trafiken Stockholm-Berlin och senare även för inhemska snälltåg. Motorvagnar infördes. Tryckluftsbroms Kunze-Knorr började införas. [[Svenska signaler i modell|Ljussignaler]] började införas. Försök med förenklad drift på trafiksvaga linjer inleddes. Under första världskriget användes både torv och ved som ångloksbränsle eftersom kolimporten var störd. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte. 
|
En del mindre privatbanor byggs också. [[GDG|BJ]] lanserar litt [[GSG ånglok litt H3|'''H3''']] 1910, som också köps av andra privatbanor i tillsammans 32 exemplar. [[TGOJ|OFWJ]] beställer de första svenska tre-cylindriga loken ([[OFWJ ånglok nr 46-50 & 61-63|'''M3''']]) 1917 för malmtågen. Motala Verkstad börjar bygga en serie [[Motala Verkstad ånglok typ 115|åtta-kopplade tanklok för smalspår]], totalt tjugo stycken. Många privatbanor provar förbränningsmotorvagnar med varierande framgång, i övrigt följs utvecklingen av rullande materiel vid SJ. 
|}

==Epok II 1922-1948==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|
'''Epok II''' 1922-1948 
|
1922 har SJ 5625 km järnväg. Nytt [http://www.historiskt.nu/rullande/sj_godsvagnar_42/vagnar_42_14.html litterasystem] för godsvagnar införs 1922. Konkurrensen från [[Svensk vägbyggnad och vägtrafik|vägtrafiken]] börjar påverka järnvägarna. Alternativ till ångdrift introduceras, dels [http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_bakgrund/el_bakgrund.html elektrifiering] som införs i större skala, och dels dieseldrift för lättare fordon. Tryckluftsbromsen blir allmän. Godstågen blir avsevärt tyngre och går också snabbare. [[Trafikkoncept epok IIIa#Igt|Ilgodståg]] går med 90 km/h. [[RIV-avtalet]] reglerar internationell godstrafik i Europa från 1922. [[Säkerhetstjänst för MJ#Automatisk linjeblockering|Automatisk linjeblockering]] införs på en del tätt trafikerade linjer. 
| 1922 finns 9775 km [[enskild järnväg|enskilda järnvägar]] i Sverige. Vissa privatbanor går över till tryckluftbroms för alla slags tåg, vilket innebär att både vakuumbroms, tryckluftbroms och skruvbroms används parallellt. Även några privatbanor elektrifieras. De flesta privatbanor använder nu andra klass som den högre komfortklassen i persontrafiken. Mot slutet av epoken förstatligas nästan alla privatbanor. 
|-
| [[:kategori: Epok IIa|''Period a'' 1922-1930]] 
|
Elektrifiering av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html VSB], [[ellok]] litt [[SJ ellok litt D|'''D''']] och [[SJ ellok litt U|'''U''']]. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] byggs ut i maklig takt. Klassfärgerna på personvagnar ersätts av rödbrunt för alla klasser. Stolpvagnar (litt '''[[SJ godsvagn litt N3|N]]''' och '''[[SJ godsvagn litt NN4 NN5|NN]]'''), lådvagnar (litt '''[[SJ godsvagn litt I3|I]]''') och kalkvagnar (litt '''[[SJ godsvagn litt R3|R]]''') byggs om med plåtlämmar (litt [[SJ godsvagn litt Os|'''Os''']], [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|'''Or''']]). [[Bjurströms lokomotor typ 8|Lokomotorer]] börjar införas. Tryckluftbroms Kunze-Knorr är allmänt införd, förutom på Malmbanan (där tryckluftbroms av system Westinghouse fanns sedan tidigare). 1924 införs skyltar vid [[järnvägsövergång]]ar, orangemålade kryssmärken med texten "[http://www.ekeving.se/vs/index.html VARNING FÖR TÅG]". 1927 började SJ måla tjänstevagnar grå. 
|
[[OKB]] färdigbyggd 1927. Ångloksutvecklingen på privatbanorna fortsätter, flera banor beställer [[trecylindriga lok]] för gods- och persontrafik, störst blir [[GDG|BJ]] litt [http://www.mrw1.se/anglok/litth3s.htm '''H3s''']. [[TGOJ|OFWJ]] får sitt första turbinlok litt [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_rullande_lok_m3t.html '''M3t'''] 1930. De första [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_ett_begrepp.html rälsbussarna], ibland benämnda bilvagnar, införs för att förbilliga driften. Flera banor skaffade [[EJ egna stålvagnar|personvagnar i stål]]. [[Tyska privatbanevagnar|Tyska godsvagnar]] köps in av flera privatbanor. [[HNJ]] går över till tryckuftbroms i alla slags tåg. [http://www.ekeving.se/b/rb/lb/aut_linjeblock.html Roslagsbanan] blir först med [[Säkerhetstjänst för MJ#automatisk linjeblockering|automatisk linjeblockering]] 1925. 
|-
| [[:kategori: Epok IIb|''Period b'' 1930-1939]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] blir till sist färdigbyggd 1937. [[Paragraf 100]] för förenklad drift på trafiksvaga linjer införs. Elektrifiering av flera linjer, t.ex. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html SSB], [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html ÖSB], [https://www.historiskt.nu/normalsp/nrsj/index.html f.d. NrSlJ] och [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html Stockholm-Långsele]. SJ får sina första [[Svenskt smalspår|smalspårsbanor]] i samband med privatiseringar. Personvagnar i [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|nitad stålkonstruktion]] införs. Större [[standardgodsvagnar]] [[SJ godsvagn litt G|'''G''']] och [[SJ godsvagn litt O|'''O''']]. SJ inför sina första rälsbussar av [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_tvaaxliga.html Hilding Carlssons] modell. Ellok litt [[SJ ellok litt H|'''Ha''', '''Hb''']] och [[SJ ellok litt U#Ub|'''Ub''']]. 1933 ändras färgen på kryssmärken vid järnvägsövergångar till gul. I samband med den snabba elektrifieringen av stambanenäten börjar även modernare ånglok ställas av eller säljas. 
|
Konjunktursvackan efter Krüger-kraschen 1932 drabbar privatbanorna hårt. Vissa privatbanor tas över av staten, av ekonomiska eller drifttekniska skäl ([[OKB]], [http://www.historiskt.nu/normalsp/ugj/ugj_inneh.html UGJ], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Landskrona-K%C3%A4vlinge-Sj%C3%B6bo_j%C3%A4rnv%C3%A4g LKSJ], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Markarydsbanan MaVJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/nrsj/index.html NrSlJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/mlslj/index.html MlSlJ] m.fl.), [[TGOJ]] bildas 1931 genom en sammanslagning av ett antal privatbanor. SJ nya [[standardgodsvagnar]] köps av en del banor. [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell|Enstaka stålpersonvagnar köps in av privatbanor]]. [[SWB - Enskild järnväg|SWB]] och [[GDG|BJ]] går över till tryckluftbroms i alla slags tåg. Rälsbussar, med mer eller mindre "strömlinjeform", börjar införas. Vanligast är [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_tvaaxliga.html Hilding Carlssons] tvåaxliga variant, men flera andra förekommer. Enstaka ånglok fick oljeeldning. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Saltsj%C3%B6banan Saltsjöbanan] blir först i Sverige med [[fjärrblockering]] 1938. 
|-
| [[:kategori: Epok IIc|''Period c'' 1939-1948]] 
|
Genom förstatligandet tillförs SJ många bankilometer, bland annat större delen av [[svenskt smalspår|Sveriges omfattande smalspårsnät]], samt en stor mängd [[rullande material]] av mångskiftande ålder och konstruktion. Småbäriga övertagna godsvagnar som SJ inte kan undvara överförs till [[reservvagnsparken]]. Fortsatt elektrifiering, bl.a. linjen [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/lsl_boden.html Långsele-Boden], samt även sidobanor. Ellok litt. [[SJ ellok litt F|'''F''']] och [[SJ ellok litt M|'''M''']]. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Gengas Gengas] på motorfordon används under [http://sv.wikipedia.org/wiki/Andra_v%C3%A4rldskriget VK II], liksom vedeldning av ånglok. Avställda ånglok tas åter i tjänst. [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|Personvagnar i svetsad stålkonstruktion]] införs. SJ-kringlan på ånglok, motorfordon och personvagnar ersätts med SJ i typsnittet futura. Till smalspårsnätet inleds leveranser av ett standardånglok, litt [[Motala Verkstad ånglok typ 14|'''Gp''']]. [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_boggie.html Hilding Carlssons boggierälsbuss] införs på stor bredd på både smal- och normalspår. [http://www.ekeving.se/vs/index.html Bommar] vid järnvägsövergångar börjar målas röda och gula. En del äldre [[rullande material]] från [[enskild järnväg|enskilda järnvägar]] avvecklas inom några år efter övertagandet. '''[[Trafikkoncept epok IIc|Trafiken under epok IIc]]''' 
|
Den stora förstatligandeperioden, efter ett riksdagsbeslut från 1939. Beslutet går ut på att staten köper in de [[enskild järnväg|enskilda järnvägarna]] efter hand, utan tvångsinlösen, och är i princip genomfört 1950. Vissa järnvägar tar tacksamt emot beslutet, andra är mycket motvilliga. [[GDG]] elektrifierar alla huvudlinjer, och skaffar nya loktyper litt [[GDG ellok litt O|'''O''']] och [[SJ ellok litt D#Ds|'''Ds''']]. [[SRJ|Roslagsbanan]] fortsätter elektrifiering på huvudlinjen mot Rimbo mm., och inför tryckluftbroms för alla slags tåg. Hilding Carlssons rälsbussar beställs också av många privatbanor. 
|}

==Epok III 1948-1967==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|'''Epok III''' 1948-1967 
|
1948 har SJ 14574 km järnväg. "Hela folkets SJ", eller folkhemmets järnväg. Vägtrafiken ökar snabbt och konkurrerar med järnvägen även på längre avstånd. Ångdriften fasas ut, och diesellok för linjetrafik införs. [[Fjärrblockering]] införs i begränsad omfattning. [[Trafikkoncept epok IIIa#Gxt|Godsexpresståg]] införs, framför allt för transport av färskvaror. Nedläggningar av olönsamma bandelar. 
|
1948 finns fortfarande 2077 km [[enskilda järnvägar]]. Den klassiska privatbanan är borta, med några undantag ([[NBJ]], [[TGOJ]], [[NKlJ]], m.fl.). 
|-
| [[:kategori: Epok IIIa|''Period a'' 1948-1956]] 
|
Eldriften utsträcks nu även till vissa f.d. [[enskilda järnvägar]] och bibanor. De sista nytillverkade ångloken ([[SJ ånglok litt S1|'''S1''']], [[HNJ ånglok litt Mb#E10|'''E10''']]) levereras. Enstaka ånglok fick oljeeldning. Ellok [[SJ ellok litt Da|'''Da''']], [[SJ ellok litt Ma|'''Ma''']], [[SJ ellok litt H#Hg|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#Ud|'''Ud''']] och [[SJ ellok litt Ra|'''Ra''']]. 50 dieselväxellok av typ [[SJ diesellok litt V3|'''V3''']] införs. Nya stålrälsbussar börjar levereras till både smalspår ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/yp '''YCo5p'''/'''t''']) och normalspår ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Y6-generationen '''YCo6''']). Till [[Svenskt smalspår|smalspårsnätet]] levereras även nya diesellok ([[SJ diesellok litt Tp|'''Tp''']], [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t|'''Z4p''']]). Äldre personvagnar får efterhand SJ-märkningen borttagen. Godsvagn typ [[SJ godsvagn litt Ge|'''Ge''']], [[SJ godsvagn litt Grf|'''Grf''']] och [[SJ godsvagn litt Ou|'''Ou''']] införs. SJ inför [[vagnbjörnar]] för att öka räckvidden på [[vagnslasttrafik]]en. 1951 börjar en ny modell av [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/Nyheter_si_1951.html bommar i fackverkskonstruktion] införas, samtidigt med nya kryssmärken målade i rött och gult utan text. Äldre och udda ånglok avvecklas. [[Paragraf%20100|Paragraf 100]], bestämmelser för förenklad drift, togs bort efter en allvarlig olycka 1956. '''[[Trafikkoncept epok IIIa|Trafiken under epok IIIa]]'''
|
[http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/sign_51_11-12/srj_forstatligas.html Roslagsbanan] elektrifierad till Norrtälje 1949, och drivs som statligt bolag fr.o.m. 1951. Man byter också färg på ellok, motorvagnar och personvagnar från brunrött till en mörkgrön nyans. [[TGOJ]] [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_historik_2_eldrift.html elektrifieras] och skaffar nya loktyper [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#TGOJ Ub|'''Ub''']], [[TGOJ ellok litt Bt|'''Bt''']] och [[SJ ellok litt Ma#TGOJ Ma|'''Ma''']]. Dessa målas inledningsvis i olika gröna färgscheman. Vidare ingås ett djupgående samarbetsavtal med SJ. 
|-
| [[:kategori: Epok IIIb|''Period b'' 1956-1967]] 
|
[[SJ personvagnar#1956 till 1970|Tredje klass tas bort 1956]]. Diesellok för linjetrafik introduceras ([[SJ diesellok litt T2 T3|'''T2''']], [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']] m.fl.) och ersätter efterhand många ånglok i linjetrafik. Nybyggda personvagnar märks med den s.k. köttstämpeln, medan SJ-märkningen på äldre personvagnar efterhand tas bort. Nya personvagnstyper, [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|60-talsmodellen]], införs 1960. Nya standardgodsvagnar, [[SJ godsvagn litt Gre|'''Gre''']], [[SJ godsvagn litt Oe|'''Oe''']], [[SJ godsvagn litt Ore|'''Ore''']] och [[SJ godsvagn litt Teu|'''Teu''']]. Försök med [[Intermodal trafik|container- och piggybacktrafik]] inleds. 1956 börjar [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/SiMotBanan_Dbr_1957.pdf bansignaler] vid järnvägsövergångar införas. De sista träpersonvagnarna på normalspår tas ur trafik 1968. De sista ''[[banvakter]]na'' tas ur tjänst vid SJ 1962. Nedläggningar av sidobanor inleds i stor skala, och utbyggnadstakten i elektrifieringen minskar. De flesta ånglok ställs av och skrotas. '''[[Trafikkoncept epok IIIb|Trafiken under epok IIIb]]'''
|
[[TGOJ]] inför [[Fjärrblockering|CTC]] 1958, och börjar måla även personvagnar i grönt. [[Nynäsbanan]] förstatligas 1957 som ett dotterbolag till SJ, och elektrifieras 1962. [[SRJ|Roslagsbanan]] går helt upp i SJ 1959. [[NBJ]] slutar med persontrafik 1966. 1967 uppgick [[SNJ]] helt i SJ. 
|}

==Epok IV 1967-1988==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|
'''Epok IV''' 1967-1988 
|
1967 har SJ 12202 km järnvägar. Konkurrens från både väg- och flygtrafik. [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] och [[SJ diesellok litt T44|'''T44''']] införs. Nytt litterasystem för godsvagnar och personvagnar. [[Intermodal trafik]] börjar införas. Ångdriften försvinner helt. Nedläggningar av olönsamma järnvägslinjer fortsätter, men möts av allt större motstånd. 
| 1967 finns alltjämt 870 km [[enskilda järnvägar]] i Sverige. 
|-
| [[:kategori: Epok IVa|''Period a'' 1967-1979]] 
|
[[Svensk vägbyggnad och vägtrafik#Epok IV|Högertrafik på vägarna 1967]]. Första [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] ('''Rc''', '''Rc2''', '''Rc3''' & '''Rc4''') och [[SJ diesellok litt T44|'''T44''']]. Alla godsvagnar fick ett gemensamt europeiskt littera-system 1967, det s.k. [http://www.jarnvag.net/index.php/vagnguide/littera-internationellt UIC-systemet]. 1970 infördes även ett [http://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar nytt litterasystem] för personvagnar, dock inte lika standardiserat som UIC. Nybyggda personvagnar märktes med det s.k. frimärket. Vulstbälgar ersatte efter hand dragspelsbälgar. Öppna boggievagnar för gods började levereras i större skala ([[SJ godsvagn litt Rs|'''Rs''']]). [[Containertrafik]]en blev omfattande, [[piggybacktrafik]] infördes också. Täckta godsvagnar med helt öppningsbara sidor blev vanliga (UIC litt. '''H'''). Nya standardgodsvagnar, [[SJ godsvagn litt Hbis|'''Hbis''']], [[SJ godsvagn litt Kbps|'''Kbps''']] och [[SJ godsvagn litt Lgjs|'''Lgjs''']]. SJ blir aktiva i [[Interfrigo]]. 1975 började ljussignaler förses med vit reflekterande kantrand. Det [http://www.ekeving.se/vs/index.html nya systemet med bommar och kryssmärken] vid järnvägsövergångar infördes fult ut i samband högertrafikomläggningen 1967. Runt 1970 togs godsvagnar med 1898 års underrede ur trafik, d.v.s. [[SJ godsvagn litt G3|'''Gs''']] och [[SJ godsvagn litt Os|'''Os''']]. Sista driftsångloken vid SJ togs ur tjänst 1 april 1972. Järnvägsnedläggningarna fortsatte, men i mindre omfattning. Många mindre stationer stängdes. '''[[Trafikkoncept epok IVa|Trafiken under epok IVa]]'''
|
[[TGOJ]] gick över till UIC-systemet 1966-1970, samt bytte färgschema på lok och motorvagnar till orange med vita dekorlinjer under andra halvan av 1960-talet. [[Intercontainer]] börjar köra systemtåg i Sverige 1975, med '''[[godsvagn litt Sas|Sas]]''' och '''[[godsvagn litt Ss|Ss]]'''-vagnar. 1971 ingicks den s.k. Hörjelöverenskommelsen, då [[SRJ|Roslagsbanan]], Saltsjöbanan och pendeltågstrafiken i Stockholm övergick till lokaltrafiken där. 
|-
| [[:kategori: Epok IVb|''Period b'' 1979-1988]] 
|
Personvagnar av [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|1980-talsmodell]] tas i trafik. En ny rälsbusstyp, [[Litt Y1|'''Y1''']], levereras. [[SJ ellok litt Rc|'''Rc5''' & '''Rc6''']] levereras. Alla personvagnar märks efterhand med det s.k. frimärket. Nya godsvagnar [[SJ godsvagn litt Hbikks|'''Hbikks''']], [[SJ godsvagn litt Lnps|'''Lnps''']] och [[Godsvagn litt Sdms|'''Sdms''']]. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Automatic_Train_Control ATC-1] tas i drift 1980. [[Intermodal trafik#Csam|Csam]]-systemet med minicontainers införs, men säljs till [[ASG]] 1986. SJ:s sista smalspåriga linje, [https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4gslinjen_V%C3%A4xj%C3%B6-Hultsfred-V%C3%A4stervik Växjö-Västervik], läggs ned. [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|Nitade 30-talsvagnar]] tas ur trafik. [[SJ ellok litt D|'''D''']]-lokens sista aktiva tid. Styckegods på järnväg upphör. '''[[Trafikkoncept epok IVb|Trafiken under epok IVb]]'''
| [[Intercontainer]] började med Volvopendeln Belgien-Sverige med '''[[SNCF godsvagn litt Lgs|Lgs]]'''-vagnar. [[Nordwaggon]] grundades 1984 för att bistå Electrolux med vitvaruvagnar. [[TGOJ]] ägdes till hälften av SJ fr.o.m. 1982. 1979 togs [[NBJ]] upp som dotterbolag till SJ och upphörde helt 1985. 
|}

==Epok V 1988-2010==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|
'''Epok V''' 1988-2010 
|
1988 hade SJ 11076 km järnvägar. Järnvägstrafikens renässans, nya järnvägar byggs för första gången på 60 år. Trafiken på svenska järnvägar börjar återigen öka, särskilt mot slutet av perioden. Uppbrytning av SJ, då nya former för järnvägsdrift införs där banhållning och trafik separeras organisatoriskt. X2000. Ny färgsättning på tågen, länstrafikbanor. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo GC] och andra, privata godsdragare. 
|
1988 finns dessutom kvar 479 km [[enskilda järnvägar]]. En ny typ av privata tågoperatörer börjar köra tåg på Banverkets spår i samband med avregleringar. 
|-
| [[:kategori: Epok Va|''Period a'' 1988-2001]] 
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Banverket Banverket] bildas 1988 och tar över banhållningen från SJ. Nya järnvägar byggs. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Svealandsbanan Svealandsbanan] färdig 1997 och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Öresundsförbindelsen Öresundsförbindelsen] 2000. [http://sv.wikipedia.org/wiki/X_2000 '''X2'''], [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x31k '''X31'''], och [http://www.jarnvag.net/vagnguide/y2 Kustpilen]. Lok och personvagnar börjar målas i olika blå färgscheman. [[LKAB]] tar över malmtrafiken från SJ med en egen [[tågoperatör]], Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB). Lok typ [[SJ ellok litt Da|'''Da''']], [[SJ ellok litt H|'''Hg''']], [[SJ diesellok litt T2 T3|'''T21''']], [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']], [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|svetsade 40-talsvagnar]] och rälsbuss '''Y6''' tas ur trafik. Postsortering ombord avvecklas 1996. All resgodshantering och hantering av expressgods upphör 2000. Kylvagnar fasas ut och ersätts med kylcontainrar. 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/arlandabanan/arlandabanan_sammanfattning.html Arlandabanan] klar 2000. Mindre, privata godsoperatörer börjar köra tåg på Banverkets spår i samband med avregleringar 1988 och 1994, t.ex. Österlentåg, [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=365&g=m Shortline Väst], [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=363&g=m Woxna Express] och [http://www.tagakeriet.se/ Tågab]. Flera av dessa gör konkurs inom några år. Persontrafiken på många sidobanor tas över av länstrafiken och av privata tågoperatörer som [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=359&g=m BK-Tåg], [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=361&g=m BSM] och Sydvästen. De nya operatörerna kör mest med begagnad SJ-material, dessutom importeras äldre [[Nohab diesellok AA16|Nohab-dieslar]] från Danmark. Länstrafikbolagen målar fordon i egna färger. [http://www.inlandsbanan.se/ Inlandsbanan] ombildas till kommunägd privatbana 1993. SJ tar över [[TGOJ]] återstående persontrafik 1995, [[TGOJ]] fortsätter som godsoperatör, och övergår till ett blå/grönt färgschema under slutet av 1990-talet. Sista delen av [http://www.historiskt.nu/smalsp/nklj/nklj_snabbfakta.html NKlJ] lades ner 1990. 
|-
| [[:kategori: Epok Vb|''Period b'' 2001-2010]] 
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo Green Cargo] bildas 2001 genom att godstrafiken bryts loss från SJ, loken målas efter hand i ett grönt färgschema. [http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4larbanan Mälarbanan] färdig med dubbelspår 2001. Nya fordon ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/X40 '''X40''']). SJ:s '''Rc'''-lok och personvagnar börjar målas svarta. MTAB köper nya malmtågslok, [[MTAB ellok litt Iore|'''Iore''']]. [[RIV-avtalet]] upphörde 2006. Vagnar ur [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|sextiotalsgenerationen]] börjar tas ur trafik hos SJ. 
|
En ny generation godsoperatörer tar över, t.ex. [http://www.hectorrail.com/ Hector Rail], [http://www.cargonet.no CargoNet] och [http://www.rail.dbschenker.de/site/railion/de/start.html DB Schenker Rail]. Dessa investerar i nya lok (t.ex. [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''185''']], [[ÖBB ellok litt 1042|'''142''']], [[DSB ellok litt EG|'''EG''']] och '''[[T66]]''') och vagnar av ett flertal typer. Begagnade [[DSB diesellok litt MZ|'''TMZ''']] köps också in. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Veolia_Transport Veolia] börjar köra persontåg Stockholm-Malmö 2009. Dessutom etableras lok- och vagnuthyrningsbolag. Nya motorvagnar ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Itino Itino]) 
|}

==Epok VI 2010-==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok VI''' 2010- 
|
2010 tar Trafikverket över ca. 11000 km järnvägar. Järnvägsbyggandet avtar, medan persontrafiken på svenska järnvägar fortsätter att öka. Motorvagnar dominerar persontrafiken. Godstrafiken håller en jämn nivå.
|
Privata tågoperatörer fortsätter att verka, men har svårt att få lönsamhet i trafiken.
|-
| [[:kategori: Epok VIa|''Period a'' 2010-2020]] 
|
[http://www.trafikverket.se Trafikverket] grundas 2010, och tar över banförvaltningen från Banverket. [http://www.jarnvag.net/banguide/vasteraspby-umea Botniabanan] klar 2010. Trafikökningen på svenska järnvägar fortsätter. [http://sv.wikipedia.org/wiki/European_Rail_Traffic_Management_System ERTMS] börjar införas. [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x55 '''X55'''], [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''Re''']], [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''Br''']] och [[GC ellok litt Mb|'''Mb''']] anskaffas. Järnvägens allmänna [[befordringsskyldighet]] upphörde 2018. 
|
Veolia börjar köra tåg Malmö-Berlin, och byter namn till Snälltåget 2013. MTR trafikerar Stockholm-Göteborg med [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x74 '''X74'''] fr.o.m. 2015. [[Siemens ellok typ Vectron|Vectron]]-lok införs. [[TGOJ]] gick upp i Green Cargo 2011 och försvinner därmed till sist helt. 
|-
| [[:kategori: Epok VIb|''Period b'' 2020-]] 
|
Covid-pandemin 2020-2022 påverkar järnvägarna kraftigt, framför allt minskar persontrafiken starkt. För godstrafiken innebär pandemin istället en mindre ökning. Åren närmast efter pandemin innebar dock en snabb återhämtning för persontrafiken. Green Cargo hyr in [[Vectron]]-lok.
|
Hector rail bestrider Green Cargos monopol på [[växling]]en på de större bangårdarna, vilket leder till att Trafikverket utreder att ta över verksamheten. MTRX sålde sin verksamhet till finska VR 2024. Nya motorvagnar [https://www.jarnvag.net/vagnguide/er1 '''ER1'''], [https://www.jarnvag.net/vagnguide/er3 '''ER3/BIR1'''] och [https://www.jarnvag.net/vagnguide/x80 '''X80'''].
|}

==Wiki-sidor==
[[Epoker]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Internetkällor - allmänt==
[http://www.historiskt.nu/ Historiskt.nu] (Svensk järnvägshistoria).

[http://www.historiskt.nu/diverse/statistik/sv_jarnvagar_main.html Historiskt.nu: Järnvägsstatistik]

[http://www.jarnvag.net/ Järnväg.net] (Aktuellt om svenska järnvägar).

[https://jarnvagar.nu/green-cargo-saljer-55-lok/ Järnvägar.nu: Green Cargo säljer 55 lok]

[https://jarnvagar.nu/mer-gods-fler-resenarer-och-fler-tag/ Järnvägar.nu: Mer gods, fler resenärer och fler tåg]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=207246 Järnvägshistoriskt forum: Färg på SJ litt Ibö]

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=477&hilit=bangårdsvagn Järnvägshistoriskt forum: Kulör på tjänste/bangårdsvagnar 50-talet axeltransportvagn]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=158643 Järnvägshistoriskt forum: Leveransdatum för Rc]

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20240411/16090/nu-kor-ater-tagen-farjan-till-polen Järnvägsnyheter.se: Nu kör åter tågen via färjan till Polen] (Över Ystad).

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20240604/16287/tagakeriet-i-bergslagen-koper-inlandstaget Järnvägsnyheter.se: Tågåkeriet i Bergslagen köper Inlandståget] (Juni 2024).

[https://railcolornews.com/2024/11/25/locomotive-railcare-upgrades-former-obb-1144-locomotives-for-a-new-future-in-scandinavia/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR09sjPwSvit5NA6zEeRzyTbHrtOC6QvG8dTqYoQDisMpXAGJjO-wtxGXuo_aem_A9ifxsdSUNLtdXamiPK3CQ Railcolornews: ÖBB 1144]

[https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1985200-om-jarnvags_sfs-1985-200 riksdagen.se: Förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.]

[https://svenskforfattningssamling.se/doc/2018189.html Svensk författningssamling: Förordning om upphävande av förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.]

==Internetkällor - bana==
[http://www.ekeving.se/ Ekeving.se] (Om signalteknik och säkerhetstjänst).

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/Str_171_1958/index.html Ekeving.se: Signaturförteckning - Förkortningar] (1958)

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/102_1960_145.pdf Ekeving.se: Statens järnvägars distrikt, sektioner, järnvägsansatalter m.m.] (Järnvägskartor 1960).

[https://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html Historiskt.nu: När fick de olika bandelarna elektrisk drift] (Tabell över när olika bandelar i Sverige fick elektrisk drift).

[https://jarnvagar.nu/forsta-spadtaget-for-unik-vaxelfabrik/ Järnvägar.nu: Första spadtaget för unik växelfabrik]

[https://jarnvagar.nu/ater-tagtrafik-pa-hela-bohusbanan/ Järnvägar.nu: Åter tågtrafik på hela Bohusbanan]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=159332 Järnvägshistoriskt forum: Reflexrand på järnvägssignaler]

==Internetkällor - persontrafik==
[https://www.aftonbladet.se/ledare/a/vegnOw/sj-s-bastutag-far-en-att-strunta-i-klimatet?fbclid=IwAR1iHNvt4LRx6hKN5KsfvwMr7rWDQiZ7fnDA0HwCPe3-zFs4DgXadQvjBFo Aftonbladet: SJ:s bastutåg får en att strunta i klimatet] (En ögonblicksbild av tågresande 2022).

[https://jarnvagar.nu/flixtrain-lamnar-sverige/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR7d0jzhnkXio3khl5ihmNGQcugufqZurW9tQFP5lcSnZDArIDr8NA3Vg70p2g_aem_dixMAQQo47xnXChziXGVwA Järnvägar.nu: Flixtrain lämnar Sverige] (April 2024).

[https://jarnvagar.nu/okat-tagresande-stigande-priser/ Järnvägar.nu: Ökat tågresande, stigande priser] (Efter pandemin).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=253904 Järnvägshistoriskt forum: Frågor om gamla 1-klass och vem som hade det?] (Första klass sittplatser före 1956).

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=716 Järnvägshistoriskt forum: När kom UIC-kabeln?]

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=574 Järnvägshistoriskt forum: Tyska vagnar i svenska snälltåg.] (På 1930-talet).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=255593 Järnvägshistoriskt forum: Vem åkte 1:a och 2:a klass på smalspår när det begav sig?] (Om utvecklingen av högre komfortklasser på enskilda järnvägar t.o.m. 1940-talet).

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20250508/17445/nattagen-krisar-flottan-utdomd-och-stodet-ovisst?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR5rHoRRQfr0O3v4mYyPwoOZu2Gu9Ha8blY97Q7UouIPYxzM80dirrroykNhDg_aem_-HE_fOlkvCfyGeDENUbfdw Järnvägsnyheter.se: Nattågen krisar – flottan utdömd och stödet ovisst]

[https://www.jarnvagsnyheter.se/en/node/14959 Järnvägsnyheter.se: Tågresorna har ökat efter pandemin].

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Snälltåget Wikipedia: Snälltåget]

==Internetkällor - godstrafik==
[https://jarnvagar.nu/teman/framtidens-godstrafik/ Järnvägar.nu: Framtidens godstrafik] (Om utmaningarna för Europas spårbundna godstrafik).

[https://jarnvagar.nu/fa-nya-lok-till-green-cargo/?fbclid=IwAR0RfH5kT2ksOQGgHRyJ5s-UHM8jVDuY1C0TO-fAUXqFPTMXgDSHnHI0GyM Järnvägar.nu: Få nya lok till Green Cargo] (Green Cargos anskaffningsstrategi).

[https://jarnvagar.nu/cfl-cargo-blir-shn-cargo/ Järnvägar.nu: CFL cargo blir SHN cargo]

[https://jarnvagar.nu/green-cargo-hardbantar/ Järnvägar.nu: Green Cargo hårdbantar] (Kraftigt minskad [[vagnslasttrafik]]).

[https://jarnvagar.nu/hector-rail-trappar-upp-striden-mot-green-cargo/ Järnvägar.nu: Hector Rail trappar upp striden mot Green Cargo]

[https://jarnvagar.nu/hopp-om-godstag-till-vetlanda/ Järnvägar.nu: Hopp om godståg till Vetlanda]

[https://jarnvagar.nu/ny-nygammal-och-utokad-godstagstrafik/ Järnvägar.nu: Ny, nygammal och utökad godstågstrafik]

[https://jarnvagar.nu/trafikverket-tar-over-rangeringen/ Järnvägar.nu: Trafikverket tar över rangeringen]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=57457 Järnvägshistoriskt forum: Piggyback i Sverige]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=240049 Järnvägshistoriskt forum: TGOJ Gre, 17/4 1966, bild] (Omnumrering av TGOJ-vagnar till UIC).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=237899 Järnvägshistoriskt forum: VGJ och godstågsplanen] (Godstrafik på VGJ på 1940-taler).

[http://www.livetsresa.se/uiclitt.html Livets resa: Internationella godsvagnalittera] (Kjell Friberg om UIC-littera).

[http://www.lokman.se/NW/NW.htm Lokman.se: Nordwaggon]

[https://www.trafa.se/etiketter/transportovergripande/sma-forandringar-av-godsvolymer-och-transportmonster-under-pandemin-12720/ Trafikanalys: Små förändringar av godsvolymer och transportmönster under pandemin]

[https://bransch.trafikverket.se/om-oss/aktuellt-for-dig-i-branschen3/aktuellt-for-dig-i-branschen/2024-10/trafikverksinitiativ-med-godstrafiken-pa-jarnvag-i-fokus/ Trafikverket: Trafikverksinitiativ med godstrafiken på järnväg i fokus]

[https://www.tagforetagen.se/viktiga-fragor/godstrafik/ Tågföretagen: Mer godstransporter på järnvägen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Systemtåg Wikipedia: Systemtåg]

[https://www.wnj.se/underleverantor/vva/byggsatser/Malmvagnsdata.pdf WNJ.se: Bergslagsbanornas malmvagnar under 1930-talet, utrustning, utseende och märkning]

== Tryckta källor - allmänt ==
[[LOK]]: "Tidsperioder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 23 (Om val av epok för svensk MJ).

Nils Ahlberg: "Vilken är Sveriges äldsta järnväg?" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1949.

Clas Horn: ''[https://www.ekeving.se/p/gbg/T62_katalog.pdf Tåg 62. En SJ-utställning i Göteborg.]'' Göteborg: SJ 1962.

Gunnar Alexandersson, Staffan Hulthén, Lena Nordenlöw & Guy Ehrling: [https://web.archive.org/web/20020418132437/http://www.kfb.se/pdfer/R-00-25.pdf ''Spåren efter avregleringen'' (KFB-rapport 2000:25)]. Stockholm: Kommunikationsforskningsberedningen 2000.

[[Rutger Friberg]]: "Milstolpe för malmtransporterna: Evighetsmaskin på nya Malmbanan." i ''[[allt om Hobby]]'' nr 3/2001 (Uppgradering till 30 tons axellast; vagnar litt Uanoo).

Johan Vinberg: "Cirkustransporter på järnvägar." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003.

Järnvägstrafikutredningen: [https://www.regeringen.se/contentassets/1eb832418ad34f079eea620e9995bdfd/en-modern-reglering-av-jarnvagstransporter-sou-20159 ''En modern reglering av järnvägstransporter'' (SOU 2015:9).] Stockholm: Statens offentliga utredningar 2015.

Jan Ericson: "Fjällvråken. Borg Mesch - klättrande fotograf med gott öga för järnvägsmotiv." i ''[[Tåg]]'' nr 9/2022.

Fredrik Bergström & Tore Englén: ''[https://omtagsvenskjarnvag.se/wp-content/uploads/2023/11/jarnvagslyftet_final_lowres.pdf Järnvägslyftet. Konstnadseffektiva åtgärder med effekt inom tio år.]'' Omtag svensk järnväg 2023.

== Tryckta källor - bana ==
Jan Bergsten: "Inlandsbanan, banan som byggdes på 80 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
Jan Bergsten: "Norra stambanan. Våra järnvägar II." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969. 
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 3. Östra och södra stambanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1970. 
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 4. Västra stambanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1970.

Kenneth Landgren: "Forsmo-Hotingbanan." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1983.

Mats Nyblom: "Växjö-Västervik nedlagd." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1984 (SJ:s sista smalspårsträcka med persontrafik nedlagd).

[[Rutger Friberg]]: "När Banverket byter spår:" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1995.

[[Rutger Friberg]]: "Nytt och bättre begagnat på Malmbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1999.

Rasmus Axelsson: "En bild av Sveriges banvaktsstugor." i ''Spår'' 2008.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Botniabanans första bit öppnad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2010.

Roine Viklund: ''[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:990414/FULLTEXT01.pdf Riksgränsbanans elektrifiering. Stat och företag i samverkan: 1910-1917]'' (Doktorsavhandling). Luleå: Luleå tekniska universitet 2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Södra stambanan 150 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014.

Roland Lawrenz: "Längs malmbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Stefan Nilsson: "Sista tåget på Lysekilsbanan?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

Ulf Bäckström m.fl. ''HNJ-banorna. En bildrapsodi 1956-1989'' (TNF bok 269). Stockholm: Trafik-Nostalgiska Förlaget 2023.

Trafikverket: ''[https://bransch.trafikverket.se/contentassets/7a966f0c8192422b9dfb6f1e651be78b/jnb_2024_alla_kapitel_1-8_ef_avg_korr_1.pdf Järnvägsnätsbeskrivning 2024]'' Författaren 2024.

Stefan Nilsson: "Modern järnväg 1: Stationen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025.

==Tryckta källor - fordon, allmänt==
Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och Kungl. Järnägstyrelsens: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/EJ-rullmtrl_VoV_KJS_1921.pdf ''Cirkulär den 30 december 1921 angående enskilda järnvägars rullande materiel.''] Stockholm: författarna 1922 (Standardisering av rullande materiel för [[EJ]]).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Lars Håell: "Tryckluftbromsen kommer till SJ." i ''Tåg'' nr 11/1981.

Lars Ryderberg: "På SJ spår år 1909." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1984 (Förutsättningar för att bygga ett kontinentaltåg i [[H0]]).

Göran Tholin: "En lastbil på räls - Motortralla 101." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996.

==Tryckta källor - dragfordon==
Jan Bergsten: "Riksgränsbanans giganter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Loken på Malmbanan).

"Adjö alla driftsånglok vid SJ." i ''Tåg'' nr 5/1972.

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Arne Hällqvist: "X10 och X11 motorvagnar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981.

"Kalmar verkstads hydrostatiska lok." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 (Beskrivning och ritning).

"Regerings-ja till snabbtåg för SJ!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 (Beslut om att bygga prototyper för X2).

mod: "ASEA - företaget som var med från början." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1982.

"Asea Traction fick ordern: SJ har beställt tjugo snabbtågssätt." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1986 (Första beställningen av X2).

[[Jon Fast]]: "Något om tidiga 'svenska' lok - John Erickssons Novelty m.fl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1991.

[[LOK]]: "Nya diesellok till BV." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 70 (BV köper G1205 från MaK).

Kasper Dudzik: "Nya lok hos Banverket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996 (Beskrivning G1205, data).

Mårten Mårtensson: "DEVA - förebild och modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 20/2015.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Historik. Motorvagnen Y1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2017.

==Tryckta källor - vagnar==
Erik Nothin: ''Vagnlära.'' Stockholm 1912.

Gustaf Welin (red.): [https://runeberg.org/sj50/3/0235.html "III. Godsvagnar."] i ''[https://runeberg.org/sj50/ Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning.] [https://runeberg.org/sj50/3/ Del 3. Transportmateriel och verkstäder.]'' Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906.

Anders Åkesson: "Allt om hobby synar. OSShD." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Östblockets standardvagn typ B i olika varianter från [[Sachsenmodelle]] samt tågsammansättningar på Malmö-Trelleborg under [[svenska järnvägsepoker#Epok IVa|epok IVa]] och [[svenska järnvägsepoker#Epok Va|epok Va]]).

[[Rutger Friberg]]: "Kranvagnar i Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1995.

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ godsvagnar." i ''Lok & vagnar 1.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 38-47 (De sista kylvagnarna).

"Orientexpressen på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1999 (Tågkompaniet köper panoramavagnar och sovvagnar för chartertrafik).

Johan Hellström: [http://www.lokman.se/NW/NW-artikel_Tag.pdf "Vagnförändringar vid Nordwaggon."] i ''[[Tåg]]'' nr 9/2000

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Fo5 Resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 56-64 (Beskrivning).

Christer Andersson: "Littera Hbis från hobby trade." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 4/2010, s. 18-22.

Anders Jansson, Göran Collin, Torbjörn Mårtensson & Bo Japlin: ''De första personvagnarna. Statsbanornas vagnar 1855-1890.'' Järnvägsmusei vänner 2024.

Anders Linde: "En vagn med kejserlig proveniens. Kejsar Wilhelm II på besök i Bökeborg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 67/2026 (MYJ 304).

==Tryckta källor - godstrafik==
Statens järnvägars författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/234_1927-1936.pdf ''Tågföringsföreskrifter''] (Tff, särtryck nr 234). Stockholm: författaren 1927-1936.

Statens järnvägars författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/237_1939-1944.pdf ''Svensk personvagnssamtrafik''] (SPS, särtryck nr 237). Stockholm: författaren 1939-1944.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Bettåg igen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1999, s. 10 (Nya bettåg mellan Kalmar och Trelleborg).

Ulf Beskow: "Med posttåg 9847 till Malmö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2003 (Resa i lokhytt).

Peter Bark: [https://www.kth.se/polopoly_fs/1.87132.1550157700!/Menu/general/column-content/attachment/0510_inlaga.pdf ''Effektiva tågsystem för vagnslast- och systemtåg. Utvecklingsmöjligheter och alternativa koncept.''] Stockholm: Transportforsk april 2005.

Lennart Leffler: ''[http://www.bergslagsbanan.se/Userfiles/Archive/51/Dokument/Godstrafik_del1_20050623.pdf Järnvägens roll i transportförsörjningen. Analys av nuläge och utveckling för godstrafik sedan 1988, med tyngdpunkt 1997–2004.]'' Borlänge: Banverket 2006.

Stefan Persson: "Godstågsidéer för modelljärnvägen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 (Sandtåget och Väröpendeln, moderna systemtåg).

Stefan Nilsson: "Litet abc för malmtåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 16/2014. (Svenska malmtåg genom åren).

Krister Sandberg (red.): ''[https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2016/rapport-2016_7_godstransporter-i-sverige---en-nulagesanalys.pdf Godstransporter i Sverige - en nulägesanalys]'' (Rapport 2016:7). Stockholm: Trafikanalys 2016.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska godsvagnar i svenska tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016.

Henrik Edwards, Martin Joborn & Hans Sjöberg: [https://bransch.trafikverket.se/contentassets/773857bcf506430a880a79f76195a080/forskningsresultat/rapport_samgods_tomtag_leverans_20170630.pdf ''Samgods och tomtågsflöden''] (TRV 2016/80454). Borlänge: Trafikverket 2017.

Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: ''[https://prod.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2024/framtida-godstransporter-pa-jarnvag.pdf Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa]'' Stockholm: författarna 2024.

Jonas Eliasson, Svante Berglund & Marcus Sundberg: [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1827888/FULLTEXT01.pdf ''Transporterna i Sverige – nuläge och prognoser. Underlagsrapport till inriktningsunderlag 2026-2037''] (TRV 2023/70321). Borlänge: Trafikverket 2024.

==Tryckta källor - persontrafik==
Staffan Sävenfjord: "Smålandsåkare börjar köra på länsjärnvägar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1988 (Premiär för BK Tåg).

Kasper Dudzik: "Rullande landsväg till Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996, s. 74 (Försöksdrift).

Max Goldschmidt: "Dollartåget." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (SJ:s specialtåg för turister med hårdvaluta som gick mellan 1950 och 1969).

Johan Stenson: "Korta persontåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 4/2010. s 68-70.

Lars T. Stenson: "Snabba SJ-tåg före X2000. CityExpress och InterCity." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 6/2011.

Peder Alsterlind: "Resan till Mormor!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018 (Resa Stockholm-Mossberg via [[NKlJ]] på 1940-talet).

Redaktionen: "100 år sedan olyckan i Getå." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Post på tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2020.

Trafikanalys: [https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2022/rapport-2022_5-resmonster-under-coronapandemin-2020-2021.pdf ''Resmönster under coronapandemin 2020-2021.''] (Rapport 2022:5). Stockholm: Författaren 2022.

Transportstyrelsen: [https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer-och-rapporter/jarnvag/utveckling-utbud-priser-jarnvagslinjer-sverige-1990-2023.pdf ''Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2023'' (TSJ 2024-495)] Författaren 2024 (Avser persontrafiken).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Första eltåget Stockholm-Göteborg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026 (Tågets sammansättning).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 7 Stockholm - Malmö 1902." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 67/2026 (Tågets sammansättning).

==Tryckta källor - internationell trafik==
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Utländska personvagnar på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Utvecklingen från 1909 till 1980).

Stellan Eriksson: "Mera godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1992 (Utländska godsvagnar i Sverige).

Christer Andersson: "Tema: Utländska timmervagnar i Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 15/2013 (Foton).

Per Ljungberg: "Fler utländska timmervagnar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska godsvagnar i svenska tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska lok på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016.

Joakim Sannagård: "Lok & vagnar i Eurocity." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2023 (Recension av "Oprangering av EuroCity-tåg" av Jean-Pierre Malaspin).

Leif Elgh: ”Gränsfall.” i ''[[Tåg]]'' nr 6/2024 (De fyra gränsstationerna mellan Sverige och Norge).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 7 1910." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Stockholm-Berlin).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 41 våren 1933." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Sammansättning av tåg på Västkustbanan).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Tåg 2 den 8e maj 1912." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025 (Bilder från urspårning vid Älmhult; sammansättning av tåg).

== Tryckta källor - SJ, allmänt ==
Gustaf Welin (red.): ''[https://runeberg.org/sj50/ Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning.]'' Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906.

Kgl. Järnvägsstyrelsen: [http://runeberg.org/sj1931/ ''Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro.''] Stockholm: författaren 1931.

Robert Kutschbach: "Tankar kring en tågbild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1974 (Betraktelse över Almedals station 1927-1941).

Lars Olov Karlsson & Carl-Axel Alrenius: ''Statens Järnvägar 125 år.'' Örebro: Gullers International AB 1981.

Staffan Sävenfjord: "Idéprogram för en järnväg i tiden." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1985 (Tidiga idéer om Mälarbanan).

Lars Berggrund: "Statens Järnvägar - ett affärsverk i hundra år." i ''Spår 2013''. Sveriges Järnvägsmuseum 2013. s 21-83.

Leif Elgh: "Stora lokstationer. Och några mindre." i ''[[Tåg]]'' 9/2022.

Kaj Lundin: ”Järnvägs-Laban. En mytomspunnen skelskifteslegend.” i ''[[Tåg]]'' nr 6/2024.

Stefan Nilsson m.fl.: "Tt = Tvättåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 (Uppställda tåg för persedeltvätt för svenska armékårer under beredskapen).

== Tryckta källor - enskilda järnvägar allmänt==
Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och Kungl. Järnägstyrelsens: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/EJ-rullmtrl_VoV_KJS_1921.pdf ''Cirkulär den 30 december 1921 angående enskilda järnvägars rullande materiel.''] Stockholm: författarna 1922 (Ritningar på standardiserade komponenter på rullande materiel för [[EJ]], gällde även [[1093 mm]], [[1067 mm]], [[891 mm]] och [[600 mm]]).

Vincent Ahlberg: ''Bergslagernas Jänvägsaktiebolag 1872-1922.'' Göteborg 1923.

Kurt Möller: "Järnvägar som aldrig kom till - nedlagda från början." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975 (Järnvägar som ansökt om koncession men aldrig fullbordats).

[[LOK]]: "Godsvagnar från enskilda järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1977 (Bilder på äldre godsvagnar).

Erik Sundström: "Vagnar vid BJ under 60 år." i Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

Karl Gösta Alvfors: "Bakgrunden till 1939 års beslut om allmänt järnvägsförstatligande." i ''Tåg'' nr 7/1982.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Marma-Sandarne Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2012.

== Tryckta källor - enskilda järnvägar Götaland==
Torsten Sundkrans: "Bockarna på Bockabanan och historiein om när 'Gubben' Hultenheim försvann genom taket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Om NOJ).

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

Bertil Thulin: ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994.

Niklas Adell & Per-Olov Brännlund: ''Östra Centralbanan Linköping-Hultsfred.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1999.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Malmö-Limhamns Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2011.

[[Lars-Olov Karlsson]]: "Göteborg-Särö Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2012.

Roland Lawrenz: "UWHJ 150 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018.

== Tryckta källor - enskilda järnvägar Svealand==
Lennart Liljedahl: ''Dannemora-Hargs Järnväg'' (SJK 6). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1969.

René Sjöstrand: "Elektrifieringen av Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarne-Gävles huvudlinjer. Del 1 Banelektrifieringen." i ''Tåg'' nr 3/1969.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

Bengt Hammar: "Sala-Gysinge-Gävle Järnväg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1982 (Kort historik).

Kurt Möller: ''Roslagsbanan 100 år.'' Stockholm: SLJ & Frank Stenvalls förlag 1985.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Saltsjöbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011.

Stefan Nilsson: "Tema. SSnJ - Saltsjöbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Stockholm-Södra Lidingö Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Arlanda Express - en modern privatbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Laxå-Röfors Järnväg - och ett par andra småbanor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012 (Samt Gruvgården-Fors och Kumla-Yxhult).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Silverpilens bana: Spånga-Lövsta Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2013.

</div>
[[Kategori: Epoker]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Epok Ia]]
[[Kategori: Epok Ib]]
[[Kategori: Epok Ic]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Epok IVa]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Epok Va]]
[[Kategori: Epok Vb]]
[[Kategori: Epok VIa]]
[[Kategori: Epok VIb]]

Svenska järnvägsepoker

2026-06-28T20:18:17Z

Janfre: /* Epok IV 1967-1988 */

På denna sida redovisas ett förslag till svenska järnvägsepoker.
==Inledning==
För att underlätta för den som vill försöka att bygga upp sin modelljärnväg med utgångspunkt i olika historiska sammanhang - man vill kanske försöka att spegla hur trafik och [[rullande material]] kan ha sett ut under en viss given tidsperiod - kan man dela upp järnvägshistorien i [[epoker]]. På så sätt kan man lättare skapa en mera översiktlig bild av exempelvis vilka olika fordon och lok- och vagnsmärkningar m.m. som passar tillsammans. På kontinenten har det länge funnits ett sådant system, där man utgår ifrån olika [[epoker|järnvägsepoker]] fastställda av [[Morop]].

Nedan följer ett förslag till hur en svensk indelning i järnvägsepoker skulle kunna se ut. Utgångspunkten har varit viktiga förändringar vid de statsägda järnvägarna, medan utvecklingen vid privatbanorna redovisas i en separat kolumn. Fram till 40-talet var visserligen två tredjedelar av det svenska järnvägsnätet privatägt, men staten har alltid varit den överlägset största järnvägsoperatören i Sverige, och har på det sättet dominerat utvecklingen. Epokgränserna är också valda så att de stämmer någorlunda med MOROP:s generella standard, [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem800_d.pdf NEM 800]. [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem806D_d.pdf NEM 806D], epokindelningen för [[Tyskland]], har tjänat som inspiration. Epokerna är i sin tur indelade i underavsnitt, "perioder".

Det kan vara värt att tänka på att järnvägsfordon ofta blir mycket gamla, femtio år är ingen ovanlig ålder. Det gör att fordon som byggdes två epoker tillbaka ibland kan synas i trafiken, dock ofta ombyggda och med nya färgscheman.

==Epok I 1856-1922==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|
'''Epok I''' 1856-1922 
|
Järnvägsbyggnadsepoken, huvuddelen av det svenska järnvägsnätet byggs under denna tid. Det normalspåriga stambanenätet byggs och trafikeras av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sj_main.html SJ]. [[Ånglok|Ångdrift]] helt dominerande.
|
Efter misslyckat försök att bygga ett [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html#1 järnvägsnät med privat kapital], bestämmer riksdagen 1856 att stambanorna skall byggas av staten, medan sidobanor byggs av privata intressen. Till dessa kan dock staten bevilja lån. De [[enskild järnväg|privatbanor]] som växer fram är (precis som SJ) integrerade järnvägsföretag med egen [[banan|bana]] och egen [[rullande materiel]]. Privatbanorna har (också precis som SJ) s.k. [[befordringsskyldighet]]. Majoriteten byggs som [[normalspår]]iga, men en del byggs som [[Svenskt smalspår|smalspåriga]] med flera olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. Dessutom byggs rena [[industribanor]] med stor variation av [[spårvidd]]er. 
|-
| [[:kategori: Epok Ia|''Period a'' 1856-1874]] 
|
Järnvägens grundartid. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html Västra stambanan] klar 1862, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html södra stambanan] 1864, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/nv_stambanan/nv_stambanan.html nordvästra stambanan] 1872, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html östra stambanan] 1874, medan [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] var klara t.o.m. Krylbo 1873. Ånglok konstruerade i Storbritannien ([[SJ ånglok litt A (1863)|'''A''']], [[SJ ånglok litt B (1856)|'''B''']], '''F''', '''G''' och '''H'''). Vagnar byggs helt i trä med detaljer i järn. Korta tvåaxliga personvagnar med direktingång till kupérna från sidan, personvagnarna är i allmänhet plåtklädda. Uppvärmning med varm sand införs i första klass 1866. Personvagnar målas från början blå med svart överdel. Från 1861 skiljs tredje klass vagnar ut genom att målas grå, och från 1867 målas första och andra klass vagnar blå medan tredje klass vagnar målas bruna. Fotogenbelysning. Godsvagnar har bärighet på åtta till tolv ton, och är tvåaxliga. Godsvagnar målas först grå, men 1861 ändras detta till att de målas bruna, gråa eller gula beroende på distriktstillhörighet. Tågen är långsamma och handbromsade. Snälltåg tog endast resenärer i första och andra klass. Passagerare i tredje klass fick nöja sig med blandade tåg eller personförande godståg. 
|
De första [[enskild järnväg|privatbanorna]] öppnades för trafik 1856, bland andra [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html KHJ] (sträckan Örebro Dylta), [http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nej_historik.html NEJ] och Norbergs Järnväg. Dessa var alla små banor med lokala trafikuppgifter. Den första större privatbanan var [http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_snabbfakta.html GDJ], klar 1859. De flesta enskilda järnvägar från denna period var annars mindre bibanor. Utvecklingen av rullande material ungefär som på SJ, men inledningsvis mycket liten standardiseirng. De flesta privatbanor nöjer sig med två komfortklasser i persontrafiken, men den bättre klassen kallas omväxlande första eller andra klass. Inte heller spårvidderna standardiseras, många [[Svenskt smalspår|smalspårsbanor]] byggs med olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. 
|-
| [[:kategori: Epok Ib|''Period b'' 1873-1891]] 
|
1873 har SJ 1382 km järnväg. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_torpshammar_storlien.html Norrländska tvärbanan] klar 1882, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] klara till Vännäs 1891. [https://www.historiskt.nu/normalsp/hmmj/index.html HMMJ] blir första [[enskilda järnväg]] att förstatligas 1879. Ånglok börjar nu beställas från Borsig i Berlin ('''C''', [[SJ ånglok litt D|'''D''']] och '''K'''). Nu införs nattåg, och från 1878 medförs även tredjeklassvagnar i snälltågen. Särskilda persontåg införs också för kortare förbindelser. Extra snabba tåg, s.k. kurirtåg, införs från 1885. För personvagnar införs 1874 års underrede med långbalkar och buffertbalkar av järn. För Norrlandstrafiken anskaffas vidare en ny vagnstyp med öppna plattformar och ingång via gaveln. Andraklassvagnar målas gröna från 1885. Ångvärme och vakuumbroms införs för persontåg. Alla godsvagnar målas rödbruna från 1874. Standardiserade godsvagnar med [[1886 års underrede]] helt av stål införs, som har bärighet på 8-12 ton. 
|
1873 finns 979 km enskilda järnvägar i Sverige, såväl normalspåriga som smalspåriga. Åren 1874-1879 byggs enskilda järnvägar i rask takt och ett antal större banor tillkommer: [https://www.historiskt.nu/normalsp/hmmj/index.html HMMJ] (1873), [http://www.historiskt.nu/normalsp/swb/swb.html SWB] (1875), [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_historik.html OFWJ] (1876) och [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] (1879). [http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_fakta.html HNJ] klar 1882. HMMJ blir första enskilda järnväg att förstatligas 1879, i kraft av sin roll som förbindelse mellan Västa och Östra stambanan. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] byggs som privatbana, men förstatligas redan 1891. [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] byggs som flera privatbanor på 1880-talet. Västkustbanan är pionjärer med boggievagnar, annars följer utvecklingen av rullande material samma linjer som SJ. Dock är ånglok med invändiga cylindrar vanligare på privatbanorna. Standardiseringen av rullande materiel ökar, många banor börja köpa godsvagnar av [[SJ 1886 års modell]]. Ångvagnar provas för att förbilliga persontågsdriften. En del privatbanor inför vakuumbroms i persontågen ([[GDG|BJ]], [[SWB - Enskild järnväg|SWB]], [[HNJ]] m.fl.). 
|-
| [[:kategori: Epok Ic|''Period c'' 1891-1901]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html Norra stambanorna] klara till Boden 1894. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] (1891) och [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] (1894) tillförs SJ genom förstatliganden. Ångloken konstrueras nu av SJ och beställs av flera svenska loktillverkare (t.ex. litt. [[SJ ånglok litt Cc|'''Cc''']] och [[SJ ånglok litt Kd|'''Kd''']]). SJ övergår till att endast bygga boggivagnar för persontrafiken. Dessa förses med lanternin för bättre ljusinsläpp. Helsingborg-Helsingör, Sveriges första internationella järnvägsfärja, öppnar 1891. De äldsta ångloken börjar utrangeras. 
|
[https://www.historiskt.nu/normalsp/gbj/index.html GBJ] klar 1894, [http://www.historiskt.nu/smalsp/vgj/vgj/vgj_fakta.html VGJ] klar 1900. [[SRJ|Roslagsbanan]] blir först med eldrift i Sverige. [[EJ godsvagn m/1893|Treaxliga malmvagnar av 1893 års modell]] införs i stor mängd. [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] förstatligas 1894. 
|-
| [[:kategori: Epok Id|''Period d'' 1901-1909]] 
|
Nya ånglokskonstruktioner med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettning], kolvslider, Walschaerts [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] och högt pannläge införs fr.o.m. 1906 ([[SJ ånglok litt A|'''A''']] och [[SJ ånglok litt E|'''E''']] först ut). Boggievagnarna kompletteras nu med nya längre tvåaxliga personvagnar med länkaxlar, främst för lokaltrafik. Gasbelysning i personvagnar införs. Nya godsvagnar baserade på [[1898 års underrede]] med en bärighet på 14-18 ton införs. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte.
|
En del mindre privatbanor byggs. [[GDG|BJ]] beställer Sveriges första ånglok med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettare] 1905, i övrigt följer utvecklingen av rullande material SJ. Flera privatbanor börjar köpa godsvagnar av SJ-modell, men några av dem nöjer sig med att fortsätta med [[1886 års modell]]. [[SRJ|Roslagsbanan]] inför tryckluftbroms för persontåg. [[Överföringstrafik]] införs på vissa [[smalspår]]sbanor.
|-
| [[:kategori: Epok Ie|''Period e'' 1909-1922]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_jarna_aby/sb_jarna_aby_snabbf.html Nyköpingsbanan] klar 1915. De södra delarna av det som skulle bli [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] förstatligades, och banan började byggas. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] elektrifieras. Litt [[SJ ånglok litt B|'''B''']], [[SJ ånglok litt F|'''F''']], [[SJ ånglok litt J|'''J''']], [[SJ ånglok litt R|'''R''']], [[SJ ånglok litt S|'''S''']] och [[SJ ånglok litt Sb|'''Sb''']] blir sista nykonstruerade ångloken på SJ fram till 1940-talet. Nybyggda personvagnar får inte alltid lanternintak. Teakpanel på personvagnar införs. Vestibuler och bälgar för täckt övergång införs, först för trafiken Stockholm-Berlin och senare även för inhemska snälltåg. Motorvagnar infördes. Tryckluftsbroms Kunze-Knorr började införas. [[Svenska signaler i modell|Ljussignaler]] började införas. Försök med förenklad drift på trafiksvaga linjer inleddes. Under första världskriget användes både torv och ved som ångloksbränsle eftersom kolimporten var störd. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte. 
|
En del mindre privatbanor byggs också. [[GDG|BJ]] lanserar litt [[GSG ånglok litt H3|'''H3''']] 1910, som också köps av andra privatbanor i tillsammans 32 exemplar. [[TGOJ|OFWJ]] beställer de första svenska tre-cylindriga loken ([[OFWJ ånglok nr 46-50 & 61-63|'''M3''']]) 1917 för malmtågen. Motala Verkstad börjar bygga en serie [[Motala Verkstad ånglok typ 115|åtta-kopplade tanklok för smalspår]], totalt tjugo stycken. Många privatbanor provar förbränningsmotorvagnar med varierande framgång, i övrigt följs utvecklingen av rullande materiel vid SJ. 
|}

==Epok II 1922-1948==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|
'''Epok II''' 1922-1948 
|
1922 har SJ 5625 km järnväg. Nytt [http://www.historiskt.nu/rullande/sj_godsvagnar_42/vagnar_42_14.html litterasystem] för godsvagnar införs 1922. Konkurrensen från [[Svensk vägbyggnad och vägtrafik|vägtrafiken]] börjar påverka järnvägarna. Alternativ till ångdrift introduceras, dels [http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_bakgrund/el_bakgrund.html elektrifiering] som införs i större skala, och dels dieseldrift för lättare fordon. Tryckluftsbromsen blir allmän. Godstågen blir avsevärt tyngre och går också snabbare. [[Trafikkoncept epok IIIa#Igt|Ilgodståg]] går med 90 km/h. [[RIV-avtalet]] reglerar internationell godstrafik i Europa från 1922. [[Säkerhetstjänst för MJ#Automatisk linjeblockering|Automatisk linjeblockering]] införs på en del tätt trafikerade linjer. 
| 1922 finns 9775 km [[enskild järnväg|enskilda järnvägar]] i Sverige. Vissa privatbanor går över till tryckluftbroms för alla slags tåg, vilket innebär att både vakuumbroms, tryckluftbroms och skruvbroms används parallellt. Även några privatbanor elektrifieras. De flesta privatbanor använder nu andra klass som den högre komfortklassen i persontrafiken. Mot slutet av epoken förstatligas nästan alla privatbanor. 
|-
| [[:kategori: Epok IIa|''Period a'' 1922-1930]] 
|
Elektrifiering av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html VSB], [[ellok]] litt [[SJ ellok litt D|'''D''']] och [[SJ ellok litt U|'''U''']]. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] byggs ut i maklig takt. Klassfärgerna på personvagnar ersätts av rödbrunt för alla klasser. Stolpvagnar (litt '''[[SJ godsvagn litt N3|N]]''' och '''[[SJ godsvagn litt NN4 NN5|NN]]'''), lådvagnar (litt '''[[SJ godsvagn litt I3|I]]''') och kalkvagnar (litt '''[[SJ godsvagn litt R3|R]]''') byggs om med plåtlämmar (litt [[SJ godsvagn litt Os|'''Os''']], [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|'''Or''']]). [[Bjurströms lokomotor typ 8|Lokomotorer]] börjar införas. Tryckluftbroms Kunze-Knorr är allmänt införd, förutom på Malmbanan (där tryckluftbroms av system Westinghouse fanns sedan tidigare). 1924 införs skyltar vid [[järnvägsövergång]]ar, orangemålade kryssmärken med texten "[http://www.ekeving.se/vs/index.html VARNING FÖR TÅG]". 1927 började SJ måla tjänstevagnar grå. 
|
[[OKB]] färdigbyggd 1927. Ångloksutvecklingen på privatbanorna fortsätter, flera banor beställer [[trecylindriga lok]] för gods- och persontrafik, störst blir [[GDG|BJ]] litt [http://www.mrw1.se/anglok/litth3s.htm '''H3s''']. [[TGOJ|OFWJ]] får sitt första turbinlok litt [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_rullande_lok_m3t.html '''M3t'''] 1930. De första [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_ett_begrepp.html rälsbussarna], ibland benämnda bilvagnar, införs för att förbilliga driften. Flera banor skaffade [[EJ egna stålvagnar|personvagnar i stål]]. [[Tyska privatbanevagnar|Tyska godsvagnar]] köps in av flera privatbanor. [[HNJ]] går över till tryckuftbroms i alla slags tåg. [http://www.ekeving.se/b/rb/lb/aut_linjeblock.html Roslagsbanan] blir först med [[Säkerhetstjänst för MJ#automatisk linjeblockering|automatisk linjeblockering]] 1925. 
|-
| [[:kategori: Epok IIb|''Period b'' 1930-1939]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] blir till sist färdigbyggd 1937. [[Paragraf 100]] för förenklad drift på trafiksvaga linjer införs. Elektrifiering av flera linjer, t.ex. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html SSB], [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html ÖSB], [https://www.historiskt.nu/normalsp/nrsj/index.html f.d. NrSlJ] och [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html Stockholm-Långsele]. SJ får sina första [[Svenskt smalspår|smalspårsbanor]] i samband med privatiseringar. Personvagnar i [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|nitad stålkonstruktion]] införs. Större [[standardgodsvagnar]] [[SJ godsvagn litt G|'''G''']] och [[SJ godsvagn litt O|'''O''']]. SJ inför sina första rälsbussar av [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_tvaaxliga.html Hilding Carlssons] modell. Ellok litt [[SJ ellok litt H|'''Ha''', '''Hb''']] och [[SJ ellok litt U#Ub|'''Ub''']]. 1933 ändras färgen på kryssmärken vid järnvägsövergångar till gul. I samband med den snabba elektrifieringen av stambanenäten börjar även modernare ånglok ställas av eller säljas. 
|
Konjunktursvackan efter Krüger-kraschen 1932 drabbar privatbanorna hårt. Vissa privatbanor tas över av staten, av ekonomiska eller drifttekniska skäl ([[OKB]], [http://www.historiskt.nu/normalsp/ugj/ugj_inneh.html UGJ], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Landskrona-K%C3%A4vlinge-Sj%C3%B6bo_j%C3%A4rnv%C3%A4g LKSJ], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Markarydsbanan MaVJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/nrsj/index.html NrSlJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/mlslj/index.html MlSlJ] m.fl.), [[TGOJ]] bildas 1931 genom en sammanslagning av ett antal privatbanor. SJ nya [[standardgodsvagnar]] köps av en del banor. [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell|Enstaka stålpersonvagnar köps in av privatbanor]]. [[SWB - Enskild järnväg|SWB]] och [[GDG|BJ]] går över till tryckluftbroms i alla slags tåg. Rälsbussar, med mer eller mindre "strömlinjeform", börjar införas. Vanligast är [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_tvaaxliga.html Hilding Carlssons] tvåaxliga variant, men flera andra förekommer. Enstaka ånglok fick oljeeldning. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Saltsj%C3%B6banan Saltsjöbanan] blir först i Sverige med [[fjärrblockering]] 1938. 
|-
| [[:kategori: Epok IIc|''Period c'' 1939-1948]] 
|
Genom förstatligandet tillförs SJ många bankilometer, bland annat större delen av [[svenskt smalspår|Sveriges omfattande smalspårsnät]], samt en stor mängd [[rullande material]] av mångskiftande ålder och konstruktion. Småbäriga övertagna godsvagnar som SJ inte kan undvara överförs till [[reservvagnsparken]]. Fortsatt elektrifiering, bl.a. linjen [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/lsl_boden.html Långsele-Boden], samt även sidobanor. Ellok litt. [[SJ ellok litt F|'''F''']] och [[SJ ellok litt M|'''M''']]. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Gengas Gengas] på motorfordon används under [http://sv.wikipedia.org/wiki/Andra_v%C3%A4rldskriget VK II], liksom vedeldning av ånglok. Avställda ånglok tas åter i tjänst. [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|Personvagnar i svetsad stålkonstruktion]] införs. SJ-kringlan på ånglok, motorfordon och personvagnar ersätts med SJ i typsnittet futura. Till smalspårsnätet inleds leveranser av ett standardånglok, litt [[Motala Verkstad ånglok typ 14|'''Gp''']]. [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_boggie.html Hilding Carlssons boggierälsbuss] införs på stor bredd på både smal- och normalspår. [http://www.ekeving.se/vs/index.html Bommar] vid järnvägsövergångar börjar målas röda och gula. En del äldre [[rullande material]] från [[enskild järnväg|enskilda järnvägar]] avvecklas inom några år efter övertagandet. '''[[Trafikkoncept epok IIc|Trafiken under epok IIc]]''' 
|
Den stora förstatligandeperioden, efter ett riksdagsbeslut från 1939. Beslutet går ut på att staten köper in de [[enskild järnväg|enskilda järnvägarna]] efter hand, utan tvångsinlösen, och är i princip genomfört 1950. Vissa järnvägar tar tacksamt emot beslutet, andra är mycket motvilliga. [[GDG]] elektrifierar alla huvudlinjer, och skaffar nya loktyper litt [[GDG ellok litt O|'''O''']] och [[SJ ellok litt D#Ds|'''Ds''']]. [[SRJ|Roslagsbanan]] fortsätter elektrifiering på huvudlinjen mot Rimbo mm., och inför tryckluftbroms för alla slags tåg. Hilding Carlssons rälsbussar beställs också av många privatbanor. 
|}

==Epok III 1948-1967==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|'''Epok III''' 1948-1967 
|
1948 har SJ 14574 km järnväg. "Hela folkets SJ", eller folkhemmets järnväg. Vägtrafiken ökar snabbt och konkurrerar med järnvägen även på längre avstånd. Ångdriften fasas ut, och diesellok för linjetrafik införs. [[Fjärrblockering]] införs i begränsad omfattning. [[Trafikkoncept epok IIIa#Gxt|Godsexpresståg]] införs, framför allt för transport av färskvaror. Nedläggningar av olönsamma bandelar. 
|
1948 finns fortfarande 2077 km [[enskilda järnvägar]]. Den klassiska privatbanan är borta, med några undantag ([[NBJ]], [[TGOJ]], [[NKlJ]], m.fl.). 
|-
| [[:kategori: Epok IIIa|''Period a'' 1948-1956]] 
|
Eldriften utsträcks nu även till vissa f.d. [[enskilda järnvägar]] och bibanor. De sista nytillverkade ångloken ([[SJ ånglok litt S1|'''S1''']], [[HNJ ånglok litt Mb#E10|'''E10''']]) levereras. Enstaka ånglok fick oljeeldning. Ellok [[SJ ellok litt Da|'''Da''']], [[SJ ellok litt Ma|'''Ma''']], [[SJ ellok litt H#Hg|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#Ud|'''Ud''']] och [[SJ ellok litt Ra|'''Ra''']]. 50 dieselväxellok av typ [[SJ diesellok litt V3|'''V3''']] införs. Nya stålrälsbussar börjar levereras till både smalspår ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/yp '''YCo5p'''/'''t''']) och normalspår ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Y6-generationen '''YCo6''']). Till [[Svenskt smalspår|smalspårsnätet]] levereras även nya diesellok ([[SJ diesellok litt Tp|'''Tp''']], [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t|'''Z4p''']]). Äldre personvagnar får efterhand SJ-märkningen borttagen. Godsvagn typ [[SJ godsvagn litt Ge|'''Ge''']], [[SJ godsvagn litt Grf|'''Grf''']] och [[SJ godsvagn litt Ou|'''Ou''']] införs. SJ inför [[vagnbjörnar]] för att öka räckvidden på [[vagnslasttrafik]]en. 1951 börjar en ny modell av [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/Nyheter_si_1951.html bommar i fackverkskonstruktion] införas, samtidigt med nya kryssmärken målade i rött och gult utan text. Äldre och udda ånglok avvecklas. [[Paragraf%20100|Paragraf 100]], bestämmelser för förenklad drift, togs bort efter en allvarlig olycka 1956. '''[[Trafikkoncept epok IIIa|Trafiken under epok IIIa]]'''
|
[http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/sign_51_11-12/srj_forstatligas.html Roslagsbanan] elektrifierad till Norrtälje 1949, och drivs som statligt bolag fr.o.m. 1951. Man byter också färg på ellok, motorvagnar och personvagnar från brunrött till en mörkgrön nyans. [[TGOJ]] [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_historik_2_eldrift.html elektrifieras] och skaffar nya loktyper [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#TGOJ Ub|'''Ub''']], [[TGOJ ellok litt Bt|'''Bt''']] och [[SJ ellok litt Ma#TGOJ Ma|'''Ma''']]. Dessa målas inledningsvis i olika gröna färgscheman. Vidare ingås ett djupgående samarbetsavtal med SJ. 
|-
| [[:kategori: Epok IIIb|''Period b'' 1956-1967]] 
|
[[SJ personvagnar#1956 till 1970|Tredje klass tas bort 1956]]. Diesellok för linjetrafik introduceras ([[SJ diesellok litt T2 T3|'''T2''']], [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']] m.fl.) och ersätter efterhand många ånglok i linjetrafik. Nybyggda personvagnar märks med den s.k. köttstämpeln, medan SJ-märkningen på äldre personvagnar efterhand tas bort. Nya personvagnstyper, [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|60-talsmodellen]], införs 1960. Nya standardgodsvagnar, [[SJ godsvagn litt Gre|'''Gre''']], [[SJ godsvagn litt Oe|'''Oe''']], [[SJ godsvagn litt Ore|'''Ore''']] och [[SJ godsvagn litt Teu|'''Teu''']]. Försök med [[Intermodal trafik|container- och piggybacktrafik]] inleds. 1956 börjar [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/SiMotBanan_Dbr_1957.pdf bansignaler] vid järnvägsövergångar införas. De sista träpersonvagnarna på normalspår tas ur trafik 1968. De sista ''[[banvakter]]na'' tas ur tjänst vid SJ 1962. Nedläggningar av sidobanor inleds i stor skala, och utbyggnadstakten i elektrifieringen minskar. De flesta ånglok ställs av och skrotas. '''[[Trafikkoncept epok IIIb|Trafiken under epok IIIb]]'''
|
[[TGOJ]] inför [[Fjärrblockering|CTC]] 1958, och börjar måla även personvagnar i grönt. [[Nynäsbanan]] förstatligas 1957 som ett dotterbolag till SJ, och elektrifieras 1962. [[SRJ|Roslagsbanan]] går helt upp i SJ 1959. [[NBJ]] slutar med persontrafik 1966. 1967 uppgick [[SNJ]] helt i SJ. 
|}

==Epok IV 1967-1988==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|
'''Epok IV''' 1967-1988 
|
1967 har SJ 12202 km järnvägar. Konkurrens från både väg- och flygtrafik. [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] och [[SJ diesellok litt T44|'''T44''']] införs. Nytt litterasystem för godsvagnar och personvagnar. [[Intermodal trafik]] börjar införas. Ångdriften försvinner helt. Nedläggningar av olönsamma järnvägslinjer fortsätter, men möts av allt större motstånd. 
| 1967 finns alltjämt 870 km [[enskilda järnvägar]] i Sverige. 
|-
| [[:kategori: Epok IVa|''Period a'' 1967-1979]] 
|
[[Svensk vägbyggnad och vägtrafik#Epok IV|Högertrafik på vägarna 1967]]. Första [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] ('''Rc''', '''Rc2''', '''Rc3''' & '''Rc4''') och [[SJ diesellok litt T44|'''T44''']]. Alla godsvagnar fick ett gemensamt europeiskt littera-system 1967, det s.k. [http://www.jarnvag.net/index.php/vagnguide/littera-internationellt UIC-systemet]. 1970 infördes även ett [http://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar nytt litterasystem] för personvagnar, dock inte lika standardiserat som UIC. Nybyggda personvagnar märktes med det s.k. frimärket. Vulstbälgar ersatte efter hand dragspelsbälgar. Öppna boggievagnar för gods började levereras i större skala ([[SJ godsvagn litt Rs|'''Rs''']]). [[Containertrafik]]en blev omfattande, [[piggybacktrafik]] infördes också. Täckta godsvagnar med helt öppningsbara sidor blev vanliga (UIC litt. '''H'''). Nya standardgodsvagnar, [[SJ godsvagn litt Hbis|'''Hbis''']], [[SJ godsvagn litt Kbps|'''Kbps''']] och [[SJ godsvagn litt Lgjs|'''Lgjs''']]. SJ blir aktiva i [[Interfrigo]]. 1975 började ljussignaler förses med vit reflekterande kantrand. Det [http://www.ekeving.se/vs/index.html nya systemet med bommar och kryssmärken] vid järnvägsövergångar infördes fult ut i samband högertrafikomläggningen 1967. Runt 1970 togs godsvagnar med 1898 års underrede ur trafik, d.v.s. [[SJ godsvagn litt G3|'''Gs''']] och [[SJ godsvagn litt Os|'''Os''']]. Sista driftsångloken vid SJ togs ur tjänst 1 april 1972. Järnvägsnedläggningarna fortsatte, men i mindre omfattning. Många mindre stationer stängdes. '''[[Trafikkoncept epok IVa|Trafiken under epok IVa]]'''
|
[[TGOJ]] gick över till UIC-systemet 1966-1970, samt bytte färgschema på lok och motorvagnar till orange med vita dekorlinjer under andra halvan av 1960-talet. [[Intercontainer]] börjar köra systemtåg i Sverige 1975, med '''[[godsvagn litt Sas|Sas]]''' och '''[[godsvagn litt Ss|Ss]]'''-vagnar. 1971 ingicks den s.k. Hörjelöverenskommelsen, då [[SRJ|Roslagsbanan]], Saltsjöbanan och pendeltågstrafiken i Stockholm övergick till lokaltrafiken där. 
|-
| [[:kategori: Epok IVb|''Period b'' 1979-1988]] 
|
Personvagnar av [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|1980-talsmodell]] tas i trafik. En ny rälsbusstyp, [[Litt Y1|'''Y1''']], levereras. [[SJ ellok litt Rc|'''Rc5''' & '''Rc6''']] levereras. Alla personvagnar märks efterhand med det s.k. frimärket. Nya godsvagnar [[SJ godsvagn litt Hbikks|'''Hbikks''']], [[SJ godsvagn litt Lnps|'''Lnps''']] och [[Godsvagn litt Sdms|'''Sdms''']]. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Automatic_Train_Control ATC-1] tas i drift 1980. [[Intermodal trafik#Csam|Csam]]-systemet med minicontainers införs, men säljs till [[ASG]] 1986. SJ:s sista smalspåriga linje, [https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4gslinjen_V%C3%A4xj%C3%B6-Hultsfred-V%C3%A4stervik Växjö-Västervik], läggs ned. [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|Nitade 30-talsvagnar]] tas ur trafik. [[SJ ellok litt D|'''D''']]-lokens sista aktiva tid. Styckegods på järnväg upphör. '''[[Trafikkoncept epok IVb|Trafiken under epok IVb]]'''
| [[Intercontainer]] började med Volvopendeln Belgien-Sverige med '''[[SNCF godsvagn litt Lgs|Lgs]]'''-vagnar. [[Nordwaggon]] grundades 1984 för att bistå Electrolux med vitvaruvagnar. [[TGOJ]] ägdes till hälften av SJ fr.o.m. 1982. 1979 togs [[NBJ]] upp som dotterbolag till SJ och upphörde helt 1985. 
|}

==Epok V 1988-2010==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok V''' 1988-2010 
|
1988 hade SJ 11076 km järnvägar. Järnvägstrafikens renässans, nya järnvägar byggs för första gången på 60 år. Trafiken på svenska järnvägar börjar återigen öka, särskilt mot slutet av perioden. Uppbrytning av SJ, då nya former för järnvägsdrift införs där banhållning och trafik separeras organisatoriskt. X2000. Ny färgsättning på tågen, länstrafikbanor. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo GC] och andra, privata godsdragare. 
|
1988 finns dessutom kvar 479 km [[enskilda järnvägar]]. En ny typ av privata tågoperatörer börjar köra tåg på Banverkets spår i samband med avregleringar. 
|-
| [[:kategori: Epok Va|''Period a'' 1988-2001]] 
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Banverket Banverket] bildas 1988 och tar över banhållningen från SJ. Nya järnvägar byggs. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Svealandsbanan Svealandsbanan] färdig 1997 och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Öresundsförbindelsen Öresundsförbindelsen] 2000. [http://sv.wikipedia.org/wiki/X_2000 '''X2'''], [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x31k '''X31'''], och [http://www.jarnvag.net/vagnguide/y2 Kustpilen]. Lok och personvagnar börjar målas i olika blå färgscheman. [[LKAB]] tar över malmtrafiken från SJ med en egen [[tågoperatör]], Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB). Lok typ [[SJ ellok litt Da|'''Da''']], [[SJ ellok litt H|'''Hg''']], [[SJ diesellok litt T2 T3|'''T21''']], [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']], [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|svetsade 40-talsvagnar]] och rälsbuss '''Y6''' tas ur trafik. Postsortering ombord avvecklas 1996. All resgodshantering och hantering av expressgods upphör 2000. Kylvagnar fasas ut och ersätts med kylcontainrar. 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/arlandabanan/arlandabanan_sammanfattning.html Arlandabanan] klar 2000. Mindre, privata godsoperatörer börjar köra tåg på Banverkets spår i samband med avregleringar 1988 och 1994, t.ex. Österlentåg, [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=365&g=m Shortline Väst], [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=363&g=m Woxna Express] och [http://www.tagakeriet.se/ Tågab]. Flera av dessa gör konkurs inom några år. Persontrafiken på många sidobanor tas över av länstrafiken och av privata tågoperatörer som [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=359&g=m BK-Tåg], [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=361&g=m BSM] och Sydvästen. De nya operatörerna kör mest med begagnad SJ-material, dessutom importeras äldre [[Nohab diesellok AA16|Nohab-dieslar]] från Danmark. Länstrafikbolagen målar fordon i egna färger. [http://www.inlandsbanan.se/ Inlandsbanan] ombildas till kommunägd privatbana 1993. SJ tar över [[TGOJ]] återstående persontrafik 1995, [[TGOJ]] fortsätter som godsoperatör, och övergår till ett blå/grönt färgschema under slutet av 1990-talet. Sista delen av [http://www.historiskt.nu/smalsp/nklj/nklj_snabbfakta.html NKlJ] lades ner 1990. 
|-
| [[:kategori: Epok Vb|''Period b'' 2001-2010]] 
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo Green Cargo] bildas 2001 genom att godstrafiken bryts loss från SJ, loken målas efter hand i ett grönt färgschema. [http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4larbanan Mälarbanan] färdig med dubbelspår 2001. Nya fordon ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/X40 '''X40''']). SJ:s '''Rc'''-lok och personvagnar börjar målas svarta. MTAB köper nya malmtågslok, [[MTAB ellok litt Iore|'''Iore''']]. [[RIV-avtalet]] upphörde 2006. Vagnar ur [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|sextiotalsgenerationen]] börjar tas ur trafik hos SJ. 
|
En ny generation godsoperatörer tar över, t.ex. [http://www.hectorrail.com/ Hector Rail], [http://www.cargonet.no CargoNet] och [http://www.rail.dbschenker.de/site/railion/de/start.html DB Schenker Rail]. Dessa investerar i nya lok (t.ex. [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''185''']], [[ÖBB ellok litt 1042|'''142''']], [[DSB ellok litt EG|'''EG''']] och '''[[T66]]''') och vagnar av ett flertal typer. Begagnade [[DSB diesellok litt MZ|'''TMZ''']] köps också in. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Veolia_Transport Veolia] börjar köra persontåg Stockholm-Malmö 2009. Dessutom etableras lok- och vagnuthyrningsbolag. Nya motorvagnar ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Itino Itino]) 
|}

==Epok VI 2010-==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok VI''' 2010- 
|
2010 tar Trafikverket över ca. 11000 km järnvägar. Järnvägsbyggandet avtar, medan persontrafiken på svenska järnvägar fortsätter att öka. Motorvagnar dominerar persontrafiken. Godstrafiken håller en jämn nivå.
|
Privata tågoperatörer fortsätter att verka, men har svårt att få lönsamhet i trafiken.
|-
| [[:kategori: Epok VIa|''Period a'' 2010-2020]] 
|
[http://www.trafikverket.se Trafikverket] grundas 2010, och tar över banförvaltningen från Banverket. [http://www.jarnvag.net/banguide/vasteraspby-umea Botniabanan] klar 2010. Trafikökningen på svenska järnvägar fortsätter. [http://sv.wikipedia.org/wiki/European_Rail_Traffic_Management_System ERTMS] börjar införas. [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x55 '''X55'''], [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''Re''']], [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''Br''']] och [[GC ellok litt Mb|'''Mb''']] anskaffas. Järnvägens allmänna [[befordringsskyldighet]] upphörde 2018. 
|
Veolia börjar köra tåg Malmö-Berlin, och byter namn till Snälltåget 2013. MTR trafikerar Stockholm-Göteborg med [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x74 '''X74'''] fr.o.m. 2015. [[Siemens ellok typ Vectron|Vectron]]-lok införs. [[TGOJ]] gick upp i Green Cargo 2011 och försvinner därmed till sist helt. 
|-
| [[:kategori: Epok VIb|''Period b'' 2020-]] 
|
Covid-pandemin 2020-2022 påverkar järnvägarna kraftigt, framför allt minskar persontrafiken starkt. För godstrafiken innebär pandemin istället en mindre ökning. Åren närmast efter pandemin innebar dock en snabb återhämtning för persontrafiken. Green Cargo hyr in [[Vectron]]-lok.
|
Hector rail bestrider Green Cargos monopol på [[växling]]en på de större bangårdarna, vilket leder till att Trafikverket utreder att ta över verksamheten. MTRX sålde sin verksamhet till finska VR 2024. Nya motorvagnar [https://www.jarnvag.net/vagnguide/er1 '''ER1'''], [https://www.jarnvag.net/vagnguide/er3 '''ER3/BIR1'''] och [https://www.jarnvag.net/vagnguide/x80 '''X80'''].
|}

==Wiki-sidor==
[[Epoker]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Internetkällor - allmänt==
[http://www.historiskt.nu/ Historiskt.nu] (Svensk järnvägshistoria).

[http://www.historiskt.nu/diverse/statistik/sv_jarnvagar_main.html Historiskt.nu: Järnvägsstatistik]

[http://www.jarnvag.net/ Järnväg.net] (Aktuellt om svenska järnvägar).

[https://jarnvagar.nu/green-cargo-saljer-55-lok/ Järnvägar.nu: Green Cargo säljer 55 lok]

[https://jarnvagar.nu/mer-gods-fler-resenarer-och-fler-tag/ Järnvägar.nu: Mer gods, fler resenärer och fler tåg]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=207246 Järnvägshistoriskt forum: Färg på SJ litt Ibö]

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=477&hilit=bangårdsvagn Järnvägshistoriskt forum: Kulör på tjänste/bangårdsvagnar 50-talet axeltransportvagn]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=158643 Järnvägshistoriskt forum: Leveransdatum för Rc]

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20240411/16090/nu-kor-ater-tagen-farjan-till-polen Järnvägsnyheter.se: Nu kör åter tågen via färjan till Polen] (Över Ystad).

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20240604/16287/tagakeriet-i-bergslagen-koper-inlandstaget Järnvägsnyheter.se: Tågåkeriet i Bergslagen köper Inlandståget] (Juni 2024).

[https://railcolornews.com/2024/11/25/locomotive-railcare-upgrades-former-obb-1144-locomotives-for-a-new-future-in-scandinavia/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR09sjPwSvit5NA6zEeRzyTbHrtOC6QvG8dTqYoQDisMpXAGJjO-wtxGXuo_aem_A9ifxsdSUNLtdXamiPK3CQ Railcolornews: ÖBB 1144]

[https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1985200-om-jarnvags_sfs-1985-200 riksdagen.se: Förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.]

[https://svenskforfattningssamling.se/doc/2018189.html Svensk författningssamling: Förordning om upphävande av förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.]

==Internetkällor - bana==
[http://www.ekeving.se/ Ekeving.se] (Om signalteknik och säkerhetstjänst).

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/Str_171_1958/index.html Ekeving.se: Signaturförteckning - Förkortningar] (1958)

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/102_1960_145.pdf Ekeving.se: Statens järnvägars distrikt, sektioner, järnvägsansatalter m.m.] (Järnvägskartor 1960).

[https://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html Historiskt.nu: När fick de olika bandelarna elektrisk drift] (Tabell över när olika bandelar i Sverige fick elektrisk drift).

[https://jarnvagar.nu/forsta-spadtaget-for-unik-vaxelfabrik/ Järnvägar.nu: Första spadtaget för unik växelfabrik]

[https://jarnvagar.nu/ater-tagtrafik-pa-hela-bohusbanan/ Järnvägar.nu: Åter tågtrafik på hela Bohusbanan]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=159332 Järnvägshistoriskt forum: Reflexrand på järnvägssignaler]

==Internetkällor - persontrafik==
[https://www.aftonbladet.se/ledare/a/vegnOw/sj-s-bastutag-far-en-att-strunta-i-klimatet?fbclid=IwAR1iHNvt4LRx6hKN5KsfvwMr7rWDQiZ7fnDA0HwCPe3-zFs4DgXadQvjBFo Aftonbladet: SJ:s bastutåg får en att strunta i klimatet] (En ögonblicksbild av tågresande 2022).

[https://jarnvagar.nu/flixtrain-lamnar-sverige/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR7d0jzhnkXio3khl5ihmNGQcugufqZurW9tQFP5lcSnZDArIDr8NA3Vg70p2g_aem_dixMAQQo47xnXChziXGVwA Järnvägar.nu: Flixtrain lämnar Sverige] (April 2024).

[https://jarnvagar.nu/okat-tagresande-stigande-priser/ Järnvägar.nu: Ökat tågresande, stigande priser] (Efter pandemin).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=253904 Järnvägshistoriskt forum: Frågor om gamla 1-klass och vem som hade det?] (Första klass sittplatser före 1956).

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=716 Järnvägshistoriskt forum: När kom UIC-kabeln?]

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=574 Järnvägshistoriskt forum: Tyska vagnar i svenska snälltåg.] (På 1930-talet).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=255593 Järnvägshistoriskt forum: Vem åkte 1:a och 2:a klass på smalspår när det begav sig?] (Om utvecklingen av högre komfortklasser på enskilda järnvägar t.o.m. 1940-talet).

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20250508/17445/nattagen-krisar-flottan-utdomd-och-stodet-ovisst?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR5rHoRRQfr0O3v4mYyPwoOZu2Gu9Ha8blY97Q7UouIPYxzM80dirrroykNhDg_aem_-HE_fOlkvCfyGeDENUbfdw Järnvägsnyheter.se: Nattågen krisar – flottan utdömd och stödet ovisst]

[https://www.jarnvagsnyheter.se/en/node/14959 Järnvägsnyheter.se: Tågresorna har ökat efter pandemin].

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Snälltåget Wikipedia: Snälltåget]

==Internetkällor - godstrafik==
[https://jarnvagar.nu/teman/framtidens-godstrafik/ Järnvägar.nu: Framtidens godstrafik] (Om utmaningarna för Europas spårbundna godstrafik).

[https://jarnvagar.nu/fa-nya-lok-till-green-cargo/?fbclid=IwAR0RfH5kT2ksOQGgHRyJ5s-UHM8jVDuY1C0TO-fAUXqFPTMXgDSHnHI0GyM Järnvägar.nu: Få nya lok till Green Cargo] (Green Cargos anskaffningsstrategi).

[https://jarnvagar.nu/cfl-cargo-blir-shn-cargo/ Järnvägar.nu: CFL cargo blir SHN cargo]

[https://jarnvagar.nu/green-cargo-hardbantar/ Järnvägar.nu: Green Cargo hårdbantar] (Kraftigt minskad [[vagnslasttrafik]]).

[https://jarnvagar.nu/hector-rail-trappar-upp-striden-mot-green-cargo/ Järnvägar.nu: Hector Rail trappar upp striden mot Green Cargo]

[https://jarnvagar.nu/hopp-om-godstag-till-vetlanda/ Järnvägar.nu: Hopp om godståg till Vetlanda]

[https://jarnvagar.nu/ny-nygammal-och-utokad-godstagstrafik/ Järnvägar.nu: Ny, nygammal och utökad godstågstrafik]

[https://jarnvagar.nu/trafikverket-tar-over-rangeringen/ Järnvägar.nu: Trafikverket tar över rangeringen]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=57457 Järnvägshistoriskt forum: Piggyback i Sverige]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=240049 Järnvägshistoriskt forum: TGOJ Gre, 17/4 1966, bild] (Omnumrering av TGOJ-vagnar till UIC).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=237899 Järnvägshistoriskt forum: VGJ och godstågsplanen] (Godstrafik på VGJ på 1940-taler).

[http://www.livetsresa.se/uiclitt.html Livets resa: Internationella godsvagnalittera] (Kjell Friberg om UIC-littera).

[http://www.lokman.se/NW/NW.htm Lokman.se: Nordwaggon]

[https://www.trafa.se/etiketter/transportovergripande/sma-forandringar-av-godsvolymer-och-transportmonster-under-pandemin-12720/ Trafikanalys: Små förändringar av godsvolymer och transportmönster under pandemin]

[https://bransch.trafikverket.se/om-oss/aktuellt-for-dig-i-branschen3/aktuellt-for-dig-i-branschen/2024-10/trafikverksinitiativ-med-godstrafiken-pa-jarnvag-i-fokus/ Trafikverket: Trafikverksinitiativ med godstrafiken på järnväg i fokus]

[https://www.tagforetagen.se/viktiga-fragor/godstrafik/ Tågföretagen: Mer godstransporter på järnvägen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Systemtåg Wikipedia: Systemtåg]

[https://www.wnj.se/underleverantor/vva/byggsatser/Malmvagnsdata.pdf WNJ.se: Bergslagsbanornas malmvagnar under 1930-talet, utrustning, utseende och märkning]

== Tryckta källor - allmänt ==
[[LOK]]: "Tidsperioder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 23 (Om val av epok för svensk MJ).

Nils Ahlberg: "Vilken är Sveriges äldsta järnväg?" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1949.

Clas Horn: ''[https://www.ekeving.se/p/gbg/T62_katalog.pdf Tåg 62. En SJ-utställning i Göteborg.]'' Göteborg: SJ 1962.

Gunnar Alexandersson, Staffan Hulthén, Lena Nordenlöw & Guy Ehrling: [https://web.archive.org/web/20020418132437/http://www.kfb.se/pdfer/R-00-25.pdf ''Spåren efter avregleringen'' (KFB-rapport 2000:25)]. Stockholm: Kommunikationsforskningsberedningen 2000.

[[Rutger Friberg]]: "Milstolpe för malmtransporterna: Evighetsmaskin på nya Malmbanan." i ''[[allt om Hobby]]'' nr 3/2001 (Uppgradering till 30 tons axellast; vagnar litt Uanoo).

Johan Vinberg: "Cirkustransporter på järnvägar." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003.

Järnvägstrafikutredningen: [https://www.regeringen.se/contentassets/1eb832418ad34f079eea620e9995bdfd/en-modern-reglering-av-jarnvagstransporter-sou-20159 ''En modern reglering av järnvägstransporter'' (SOU 2015:9).] Stockholm: Statens offentliga utredningar 2015.

Jan Ericson: "Fjällvråken. Borg Mesch - klättrande fotograf med gott öga för järnvägsmotiv." i ''[[Tåg]]'' nr 9/2022.

Fredrik Bergström & Tore Englén: ''[https://omtagsvenskjarnvag.se/wp-content/uploads/2023/11/jarnvagslyftet_final_lowres.pdf Järnvägslyftet. Konstnadseffektiva åtgärder med effekt inom tio år.]'' Omtag svensk järnväg 2023.

== Tryckta källor - bana ==
Jan Bergsten: "Inlandsbanan, banan som byggdes på 80 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
Jan Bergsten: "Norra stambanan. Våra järnvägar II." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969. 
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 3. Östra och södra stambanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1970. 
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 4. Västra stambanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1970.

Kenneth Landgren: "Forsmo-Hotingbanan." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1983.

Mats Nyblom: "Växjö-Västervik nedlagd." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1984 (SJ:s sista smalspårsträcka med persontrafik nedlagd).

[[Rutger Friberg]]: "När Banverket byter spår:" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1995.

[[Rutger Friberg]]: "Nytt och bättre begagnat på Malmbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1999.

Rasmus Axelsson: "En bild av Sveriges banvaktsstugor." i ''Spår'' 2008.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Botniabanans första bit öppnad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2010.

Roine Viklund: ''[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:990414/FULLTEXT01.pdf Riksgränsbanans elektrifiering. Stat och företag i samverkan: 1910-1917]'' (Doktorsavhandling). Luleå: Luleå tekniska universitet 2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Södra stambanan 150 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014.

Roland Lawrenz: "Längs malmbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Stefan Nilsson: "Sista tåget på Lysekilsbanan?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

Ulf Bäckström m.fl. ''HNJ-banorna. En bildrapsodi 1956-1989'' (TNF bok 269). Stockholm: Trafik-Nostalgiska Förlaget 2023.

Trafikverket: ''[https://bransch.trafikverket.se/contentassets/7a966f0c8192422b9dfb6f1e651be78b/jnb_2024_alla_kapitel_1-8_ef_avg_korr_1.pdf Järnvägsnätsbeskrivning 2024]'' Författaren 2024.

Stefan Nilsson: "Modern järnväg 1: Stationen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025.

==Tryckta källor - fordon, allmänt==
Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och Kungl. Järnägstyrelsens: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/EJ-rullmtrl_VoV_KJS_1921.pdf ''Cirkulär den 30 december 1921 angående enskilda järnvägars rullande materiel.''] Stockholm: författarna 1922 (Standardisering av rullande materiel för [[EJ]]).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Lars Håell: "Tryckluftbromsen kommer till SJ." i ''Tåg'' nr 11/1981.

Lars Ryderberg: "På SJ spår år 1909." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1984 (Förutsättningar för att bygga ett kontinentaltåg i [[H0]]).

Göran Tholin: "En lastbil på räls - Motortralla 101." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996.

==Tryckta källor - dragfordon==
Jan Bergsten: "Riksgränsbanans giganter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Loken på Malmbanan).

"Adjö alla driftsånglok vid SJ." i ''Tåg'' nr 5/1972.

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Arne Hällqvist: "X10 och X11 motorvagnar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981.

"Kalmar verkstads hydrostatiska lok." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 (Beskrivning och ritning).

"Regerings-ja till snabbtåg för SJ!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 (Beslut om att bygga prototyper för X2).

mod: "ASEA - företaget som var med från början." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1982.

"Asea Traction fick ordern: SJ har beställt tjugo snabbtågssätt." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1986 (Första beställningen av X2).

[[Jon Fast]]: "Något om tidiga 'svenska' lok - John Erickssons Novelty m.fl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1991.

[[LOK]]: "Nya diesellok till BV." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 70 (BV köper G1205 från MaK).

Kasper Dudzik: "Nya lok hos Banverket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996 (Beskrivning G1205, data).

Mårten Mårtensson: "DEVA - förebild och modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 20/2015.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Historik. Motorvagnen Y1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2017.

==Tryckta källor - vagnar==
Erik Nothin: ''Vagnlära.'' Stockholm 1912.

Gustaf Welin (red.): [https://runeberg.org/sj50/3/0235.html "III. Godsvagnar."] i ''[https://runeberg.org/sj50/ Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning.] [https://runeberg.org/sj50/3/ Del 3. Transportmateriel och verkstäder.]'' Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906.

Anders Åkesson: "Allt om hobby synar. OSShD." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Östblockets standardvagn typ B i olika varianter från [[Sachsenmodelle]] samt tågsammansättningar på Malmö-Trelleborg under [[svenska järnvägsepoker#Epok IVa|epok IVa]] och [[svenska järnvägsepoker#Epok Va|epok Va]]).

[[Rutger Friberg]]: "Kranvagnar i Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1995.

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ godsvagnar." i ''Lok & vagnar 1.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 38-47 (De sista kylvagnarna).

"Orientexpressen på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1999 (Tågkompaniet köper panoramavagnar och sovvagnar för chartertrafik).

Johan Hellström: [http://www.lokman.se/NW/NW-artikel_Tag.pdf "Vagnförändringar vid Nordwaggon."] i ''[[Tåg]]'' nr 9/2000

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Fo5 Resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 56-64 (Beskrivning).

Christer Andersson: "Littera Hbis från hobby trade." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 4/2010, s. 18-22.

Anders Jansson, Göran Collin, Torbjörn Mårtensson & Bo Japlin: ''De första personvagnarna. Statsbanornas vagnar 1855-1890.'' Järnvägsmusei vänner 2024.

Anders Linde: "En vagn med kejserlig proveniens. Kejsar Wilhelm II på besök i Bökeborg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 67/2026 (MYJ 304).

==Tryckta källor - godstrafik==
Statens järnvägars författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/234_1927-1936.pdf ''Tågföringsföreskrifter''] (Tff, särtryck nr 234). Stockholm: författaren 1927-1936.

Statens järnvägars författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/237_1939-1944.pdf ''Svensk personvagnssamtrafik''] (SPS, särtryck nr 237). Stockholm: författaren 1939-1944.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Bettåg igen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1999, s. 10 (Nya bettåg mellan Kalmar och Trelleborg).

Ulf Beskow: "Med posttåg 9847 till Malmö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2003 (Resa i lokhytt).

Peter Bark: [https://www.kth.se/polopoly_fs/1.87132.1550157700!/Menu/general/column-content/attachment/0510_inlaga.pdf ''Effektiva tågsystem för vagnslast- och systemtåg. Utvecklingsmöjligheter och alternativa koncept.''] Stockholm: Transportforsk april 2005.

Lennart Leffler: ''[http://www.bergslagsbanan.se/Userfiles/Archive/51/Dokument/Godstrafik_del1_20050623.pdf Järnvägens roll i transportförsörjningen. Analys av nuläge och utveckling för godstrafik sedan 1988, med tyngdpunkt 1997–2004.]'' Borlänge: Banverket 2006.

Stefan Persson: "Godstågsidéer för modelljärnvägen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 (Sandtåget och Väröpendeln, moderna systemtåg).

Stefan Nilsson: "Litet abc för malmtåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 16/2014. (Svenska malmtåg genom åren).

Krister Sandberg (red.): ''[https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2016/rapport-2016_7_godstransporter-i-sverige---en-nulagesanalys.pdf Godstransporter i Sverige - en nulägesanalys]'' (Rapport 2016:7). Stockholm: Trafikanalys 2016.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska godsvagnar i svenska tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016.

Henrik Edwards, Martin Joborn & Hans Sjöberg: [https://bransch.trafikverket.se/contentassets/773857bcf506430a880a79f76195a080/forskningsresultat/rapport_samgods_tomtag_leverans_20170630.pdf ''Samgods och tomtågsflöden''] (TRV 2016/80454). Borlänge: Trafikverket 2017.

Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: ''[https://prod.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2024/framtida-godstransporter-pa-jarnvag.pdf Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa]'' Stockholm: författarna 2024.

Jonas Eliasson, Svante Berglund & Marcus Sundberg: [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1827888/FULLTEXT01.pdf ''Transporterna i Sverige – nuläge och prognoser. Underlagsrapport till inriktningsunderlag 2026-2037''] (TRV 2023/70321). Borlänge: Trafikverket 2024.

==Tryckta källor - persontrafik==
Staffan Sävenfjord: "Smålandsåkare börjar köra på länsjärnvägar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1988 (Premiär för BK Tåg).

Kasper Dudzik: "Rullande landsväg till Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996, s. 74 (Försöksdrift).

Max Goldschmidt: "Dollartåget." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (SJ:s specialtåg för turister med hårdvaluta som gick mellan 1950 och 1969).

Johan Stenson: "Korta persontåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 4/2010. s 68-70.

Lars T. Stenson: "Snabba SJ-tåg före X2000. CityExpress och InterCity." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 6/2011.

Peder Alsterlind: "Resan till Mormor!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018 (Resa Stockholm-Mossberg via [[NKlJ]] på 1940-talet).

Redaktionen: "100 år sedan olyckan i Getå." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Post på tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2020.

Trafikanalys: [https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2022/rapport-2022_5-resmonster-under-coronapandemin-2020-2021.pdf ''Resmönster under coronapandemin 2020-2021.''] (Rapport 2022:5). Stockholm: Författaren 2022.

Transportstyrelsen: [https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer-och-rapporter/jarnvag/utveckling-utbud-priser-jarnvagslinjer-sverige-1990-2023.pdf ''Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2023'' (TSJ 2024-495)] Författaren 2024 (Avser persontrafiken).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Första eltåget Stockholm-Göteborg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026 (Tågets sammansättning).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 7 Stockholm - Malmö 1902." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 67/2026 (Tågets sammansättning).

==Tryckta källor - internationell trafik==
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Utländska personvagnar på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Utvecklingen från 1909 till 1980).

Stellan Eriksson: "Mera godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1992 (Utländska godsvagnar i Sverige).

Christer Andersson: "Tema: Utländska timmervagnar i Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 15/2013 (Foton).

Per Ljungberg: "Fler utländska timmervagnar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska godsvagnar i svenska tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska lok på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016.

Joakim Sannagård: "Lok & vagnar i Eurocity." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2023 (Recension av "Oprangering av EuroCity-tåg" av Jean-Pierre Malaspin).

Leif Elgh: ”Gränsfall.” i ''[[Tåg]]'' nr 6/2024 (De fyra gränsstationerna mellan Sverige och Norge).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 7 1910." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Stockholm-Berlin).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 41 våren 1933." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Sammansättning av tåg på Västkustbanan).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Tåg 2 den 8e maj 1912." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025 (Bilder från urspårning vid Älmhult; sammansättning av tåg).

== Tryckta källor - SJ, allmänt ==
Gustaf Welin (red.): ''[https://runeberg.org/sj50/ Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning.]'' Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906.

Kgl. Järnvägsstyrelsen: [http://runeberg.org/sj1931/ ''Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro.''] Stockholm: författaren 1931.

Robert Kutschbach: "Tankar kring en tågbild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1974 (Betraktelse över Almedals station 1927-1941).

Lars Olov Karlsson & Carl-Axel Alrenius: ''Statens Järnvägar 125 år.'' Örebro: Gullers International AB 1981.

Staffan Sävenfjord: "Idéprogram för en järnväg i tiden." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1985 (Tidiga idéer om Mälarbanan).

Lars Berggrund: "Statens Järnvägar - ett affärsverk i hundra år." i ''Spår 2013''. Sveriges Järnvägsmuseum 2013. s 21-83.

Leif Elgh: "Stora lokstationer. Och några mindre." i ''[[Tåg]]'' 9/2022.

Kaj Lundin: ”Järnvägs-Laban. En mytomspunnen skelskifteslegend.” i ''[[Tåg]]'' nr 6/2024.

Stefan Nilsson m.fl.: "Tt = Tvättåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 (Uppställda tåg för persedeltvätt för svenska armékårer under beredskapen).

== Tryckta källor - enskilda järnvägar allmänt==
Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och Kungl. Järnägstyrelsens: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/EJ-rullmtrl_VoV_KJS_1921.pdf ''Cirkulär den 30 december 1921 angående enskilda järnvägars rullande materiel.''] Stockholm: författarna 1922 (Ritningar på standardiserade komponenter på rullande materiel för [[EJ]], gällde även [[1093 mm]], [[1067 mm]], [[891 mm]] och [[600 mm]]).

Vincent Ahlberg: ''Bergslagernas Jänvägsaktiebolag 1872-1922.'' Göteborg 1923.

Kurt Möller: "Järnvägar som aldrig kom till - nedlagda från början." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975 (Järnvägar som ansökt om koncession men aldrig fullbordats).

[[LOK]]: "Godsvagnar från enskilda järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1977 (Bilder på äldre godsvagnar).

Erik Sundström: "Vagnar vid BJ under 60 år." i Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

Karl Gösta Alvfors: "Bakgrunden till 1939 års beslut om allmänt järnvägsförstatligande." i ''Tåg'' nr 7/1982.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Marma-Sandarne Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2012.

== Tryckta källor - enskilda järnvägar Götaland==
Torsten Sundkrans: "Bockarna på Bockabanan och historiein om när 'Gubben' Hultenheim försvann genom taket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Om NOJ).

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

Bertil Thulin: ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994.

Niklas Adell & Per-Olov Brännlund: ''Östra Centralbanan Linköping-Hultsfred.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1999.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Malmö-Limhamns Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2011.

[[Lars-Olov Karlsson]]: "Göteborg-Särö Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2012.

Roland Lawrenz: "UWHJ 150 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018.

== Tryckta källor - enskilda järnvägar Svealand==
Lennart Liljedahl: ''Dannemora-Hargs Järnväg'' (SJK 6). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1969.

René Sjöstrand: "Elektrifieringen av Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarne-Gävles huvudlinjer. Del 1 Banelektrifieringen." i ''Tåg'' nr 3/1969.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

Bengt Hammar: "Sala-Gysinge-Gävle Järnväg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1982 (Kort historik).

Kurt Möller: ''Roslagsbanan 100 år.'' Stockholm: SLJ & Frank Stenvalls förlag 1985.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Saltsjöbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011.

Stefan Nilsson: "Tema. SSnJ - Saltsjöbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Stockholm-Södra Lidingö Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Arlanda Express - en modern privatbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Laxå-Röfors Järnväg - och ett par andra småbanor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012 (Samt Gruvgården-Fors och Kumla-Yxhult).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Silverpilens bana: Spånga-Lövsta Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2013.

</div>
[[Kategori: Epoker]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Epok Ia]]
[[Kategori: Epok Ib]]
[[Kategori: Epok Ic]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Epok IVa]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Epok Va]]
[[Kategori: Epok Vb]]
[[Kategori: Epok VIa]]
[[Kategori: Epok VIb]]

Svenska järnvägsepoker

2026-06-28T20:17:39Z

Janfre: /* Epok III 1948-1967 */

På denna sida redovisas ett förslag till svenska järnvägsepoker.
==Inledning==
För att underlätta för den som vill försöka att bygga upp sin modelljärnväg med utgångspunkt i olika historiska sammanhang - man vill kanske försöka att spegla hur trafik och [[rullande material]] kan ha sett ut under en viss given tidsperiod - kan man dela upp järnvägshistorien i [[epoker]]. På så sätt kan man lättare skapa en mera översiktlig bild av exempelvis vilka olika fordon och lok- och vagnsmärkningar m.m. som passar tillsammans. På kontinenten har det länge funnits ett sådant system, där man utgår ifrån olika [[epoker|järnvägsepoker]] fastställda av [[Morop]].

Nedan följer ett förslag till hur en svensk indelning i järnvägsepoker skulle kunna se ut. Utgångspunkten har varit viktiga förändringar vid de statsägda järnvägarna, medan utvecklingen vid privatbanorna redovisas i en separat kolumn. Fram till 40-talet var visserligen två tredjedelar av det svenska järnvägsnätet privatägt, men staten har alltid varit den överlägset största järnvägsoperatören i Sverige, och har på det sättet dominerat utvecklingen. Epokgränserna är också valda så att de stämmer någorlunda med MOROP:s generella standard, [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem800_d.pdf NEM 800]. [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem806D_d.pdf NEM 806D], epokindelningen för [[Tyskland]], har tjänat som inspiration. Epokerna är i sin tur indelade i underavsnitt, "perioder".

Det kan vara värt att tänka på att järnvägsfordon ofta blir mycket gamla, femtio år är ingen ovanlig ålder. Det gör att fordon som byggdes två epoker tillbaka ibland kan synas i trafiken, dock ofta ombyggda och med nya färgscheman.

==Epok I 1856-1922==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|
'''Epok I''' 1856-1922 
|
Järnvägsbyggnadsepoken, huvuddelen av det svenska järnvägsnätet byggs under denna tid. Det normalspåriga stambanenätet byggs och trafikeras av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sj_main.html SJ]. [[Ånglok|Ångdrift]] helt dominerande.
|
Efter misslyckat försök att bygga ett [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html#1 järnvägsnät med privat kapital], bestämmer riksdagen 1856 att stambanorna skall byggas av staten, medan sidobanor byggs av privata intressen. Till dessa kan dock staten bevilja lån. De [[enskild järnväg|privatbanor]] som växer fram är (precis som SJ) integrerade järnvägsföretag med egen [[banan|bana]] och egen [[rullande materiel]]. Privatbanorna har (också precis som SJ) s.k. [[befordringsskyldighet]]. Majoriteten byggs som [[normalspår]]iga, men en del byggs som [[Svenskt smalspår|smalspåriga]] med flera olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. Dessutom byggs rena [[industribanor]] med stor variation av [[spårvidd]]er. 
|-
| [[:kategori: Epok Ia|''Period a'' 1856-1874]] 
|
Järnvägens grundartid. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html Västra stambanan] klar 1862, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html södra stambanan] 1864, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/nv_stambanan/nv_stambanan.html nordvästra stambanan] 1872, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html östra stambanan] 1874, medan [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] var klara t.o.m. Krylbo 1873. Ånglok konstruerade i Storbritannien ([[SJ ånglok litt A (1863)|'''A''']], [[SJ ånglok litt B (1856)|'''B''']], '''F''', '''G''' och '''H'''). Vagnar byggs helt i trä med detaljer i järn. Korta tvåaxliga personvagnar med direktingång till kupérna från sidan, personvagnarna är i allmänhet plåtklädda. Uppvärmning med varm sand införs i första klass 1866. Personvagnar målas från början blå med svart överdel. Från 1861 skiljs tredje klass vagnar ut genom att målas grå, och från 1867 målas första och andra klass vagnar blå medan tredje klass vagnar målas bruna. Fotogenbelysning. Godsvagnar har bärighet på åtta till tolv ton, och är tvåaxliga. Godsvagnar målas först grå, men 1861 ändras detta till att de målas bruna, gråa eller gula beroende på distriktstillhörighet. Tågen är långsamma och handbromsade. Snälltåg tog endast resenärer i första och andra klass. Passagerare i tredje klass fick nöja sig med blandade tåg eller personförande godståg. 
|
De första [[enskild järnväg|privatbanorna]] öppnades för trafik 1856, bland andra [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html KHJ] (sträckan Örebro Dylta), [http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nej_historik.html NEJ] och Norbergs Järnväg. Dessa var alla små banor med lokala trafikuppgifter. Den första större privatbanan var [http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_snabbfakta.html GDJ], klar 1859. De flesta enskilda järnvägar från denna period var annars mindre bibanor. Utvecklingen av rullande material ungefär som på SJ, men inledningsvis mycket liten standardiseirng. De flesta privatbanor nöjer sig med två komfortklasser i persontrafiken, men den bättre klassen kallas omväxlande första eller andra klass. Inte heller spårvidderna standardiseras, många [[Svenskt smalspår|smalspårsbanor]] byggs med olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. 
|-
| [[:kategori: Epok Ib|''Period b'' 1873-1891]] 
|
1873 har SJ 1382 km järnväg. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_torpshammar_storlien.html Norrländska tvärbanan] klar 1882, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] klara till Vännäs 1891. [https://www.historiskt.nu/normalsp/hmmj/index.html HMMJ] blir första [[enskilda järnväg]] att förstatligas 1879. Ånglok börjar nu beställas från Borsig i Berlin ('''C''', [[SJ ånglok litt D|'''D''']] och '''K'''). Nu införs nattåg, och från 1878 medförs även tredjeklassvagnar i snälltågen. Särskilda persontåg införs också för kortare förbindelser. Extra snabba tåg, s.k. kurirtåg, införs från 1885. För personvagnar införs 1874 års underrede med långbalkar och buffertbalkar av järn. För Norrlandstrafiken anskaffas vidare en ny vagnstyp med öppna plattformar och ingång via gaveln. Andraklassvagnar målas gröna från 1885. Ångvärme och vakuumbroms införs för persontåg. Alla godsvagnar målas rödbruna från 1874. Standardiserade godsvagnar med [[1886 års underrede]] helt av stål införs, som har bärighet på 8-12 ton. 
|
1873 finns 979 km enskilda järnvägar i Sverige, såväl normalspåriga som smalspåriga. Åren 1874-1879 byggs enskilda järnvägar i rask takt och ett antal större banor tillkommer: [https://www.historiskt.nu/normalsp/hmmj/index.html HMMJ] (1873), [http://www.historiskt.nu/normalsp/swb/swb.html SWB] (1875), [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_historik.html OFWJ] (1876) och [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] (1879). [http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_fakta.html HNJ] klar 1882. HMMJ blir första enskilda järnväg att förstatligas 1879, i kraft av sin roll som förbindelse mellan Västa och Östra stambanan. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] byggs som privatbana, men förstatligas redan 1891. [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] byggs som flera privatbanor på 1880-talet. Västkustbanan är pionjärer med boggievagnar, annars följer utvecklingen av rullande material samma linjer som SJ. Dock är ånglok med invändiga cylindrar vanligare på privatbanorna. Standardiseringen av rullande materiel ökar, många banor börja köpa godsvagnar av [[SJ 1886 års modell]]. Ångvagnar provas för att förbilliga persontågsdriften. En del privatbanor inför vakuumbroms i persontågen ([[GDG|BJ]], [[SWB - Enskild järnväg|SWB]], [[HNJ]] m.fl.). 
|-
| [[:kategori: Epok Ic|''Period c'' 1891-1901]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html Norra stambanorna] klara till Boden 1894. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] (1891) och [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] (1894) tillförs SJ genom förstatliganden. Ångloken konstrueras nu av SJ och beställs av flera svenska loktillverkare (t.ex. litt. [[SJ ånglok litt Cc|'''Cc''']] och [[SJ ånglok litt Kd|'''Kd''']]). SJ övergår till att endast bygga boggivagnar för persontrafiken. Dessa förses med lanternin för bättre ljusinsläpp. Helsingborg-Helsingör, Sveriges första internationella järnvägsfärja, öppnar 1891. De äldsta ångloken börjar utrangeras. 
|
[https://www.historiskt.nu/normalsp/gbj/index.html GBJ] klar 1894, [http://www.historiskt.nu/smalsp/vgj/vgj/vgj_fakta.html VGJ] klar 1900. [[SRJ|Roslagsbanan]] blir först med eldrift i Sverige. [[EJ godsvagn m/1893|Treaxliga malmvagnar av 1893 års modell]] införs i stor mängd. [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] förstatligas 1894. 
|-
| [[:kategori: Epok Id|''Period d'' 1901-1909]] 
|
Nya ånglokskonstruktioner med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettning], kolvslider, Walschaerts [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] och högt pannläge införs fr.o.m. 1906 ([[SJ ånglok litt A|'''A''']] och [[SJ ånglok litt E|'''E''']] först ut). Boggievagnarna kompletteras nu med nya längre tvåaxliga personvagnar med länkaxlar, främst för lokaltrafik. Gasbelysning i personvagnar införs. Nya godsvagnar baserade på [[1898 års underrede]] med en bärighet på 14-18 ton införs. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte.
|
En del mindre privatbanor byggs. [[GDG|BJ]] beställer Sveriges första ånglok med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettare] 1905, i övrigt följer utvecklingen av rullande material SJ. Flera privatbanor börjar köpa godsvagnar av SJ-modell, men några av dem nöjer sig med att fortsätta med [[1886 års modell]]. [[SRJ|Roslagsbanan]] inför tryckluftbroms för persontåg. [[Överföringstrafik]] införs på vissa [[smalspår]]sbanor.
|-
| [[:kategori: Epok Ie|''Period e'' 1909-1922]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_jarna_aby/sb_jarna_aby_snabbf.html Nyköpingsbanan] klar 1915. De södra delarna av det som skulle bli [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] förstatligades, och banan började byggas. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] elektrifieras. Litt [[SJ ånglok litt B|'''B''']], [[SJ ånglok litt F|'''F''']], [[SJ ånglok litt J|'''J''']], [[SJ ånglok litt R|'''R''']], [[SJ ånglok litt S|'''S''']] och [[SJ ånglok litt Sb|'''Sb''']] blir sista nykonstruerade ångloken på SJ fram till 1940-talet. Nybyggda personvagnar får inte alltid lanternintak. Teakpanel på personvagnar införs. Vestibuler och bälgar för täckt övergång införs, först för trafiken Stockholm-Berlin och senare även för inhemska snälltåg. Motorvagnar infördes. Tryckluftsbroms Kunze-Knorr började införas. [[Svenska signaler i modell|Ljussignaler]] började införas. Försök med förenklad drift på trafiksvaga linjer inleddes. Under första världskriget användes både torv och ved som ångloksbränsle eftersom kolimporten var störd. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte. 
|
En del mindre privatbanor byggs också. [[GDG|BJ]] lanserar litt [[GSG ånglok litt H3|'''H3''']] 1910, som också köps av andra privatbanor i tillsammans 32 exemplar. [[TGOJ|OFWJ]] beställer de första svenska tre-cylindriga loken ([[OFWJ ånglok nr 46-50 & 61-63|'''M3''']]) 1917 för malmtågen. Motala Verkstad börjar bygga en serie [[Motala Verkstad ånglok typ 115|åtta-kopplade tanklok för smalspår]], totalt tjugo stycken. Många privatbanor provar förbränningsmotorvagnar med varierande framgång, i övrigt följs utvecklingen av rullande materiel vid SJ. 
|}

==Epok II 1922-1948==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|
'''Epok II''' 1922-1948 
|
1922 har SJ 5625 km järnväg. Nytt [http://www.historiskt.nu/rullande/sj_godsvagnar_42/vagnar_42_14.html litterasystem] för godsvagnar införs 1922. Konkurrensen från [[Svensk vägbyggnad och vägtrafik|vägtrafiken]] börjar påverka järnvägarna. Alternativ till ångdrift introduceras, dels [http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_bakgrund/el_bakgrund.html elektrifiering] som införs i större skala, och dels dieseldrift för lättare fordon. Tryckluftsbromsen blir allmän. Godstågen blir avsevärt tyngre och går också snabbare. [[Trafikkoncept epok IIIa#Igt|Ilgodståg]] går med 90 km/h. [[RIV-avtalet]] reglerar internationell godstrafik i Europa från 1922. [[Säkerhetstjänst för MJ#Automatisk linjeblockering|Automatisk linjeblockering]] införs på en del tätt trafikerade linjer. 
| 1922 finns 9775 km [[enskild järnväg|enskilda järnvägar]] i Sverige. Vissa privatbanor går över till tryckluftbroms för alla slags tåg, vilket innebär att både vakuumbroms, tryckluftbroms och skruvbroms används parallellt. Även några privatbanor elektrifieras. De flesta privatbanor använder nu andra klass som den högre komfortklassen i persontrafiken. Mot slutet av epoken förstatligas nästan alla privatbanor. 
|-
| [[:kategori: Epok IIa|''Period a'' 1922-1930]] 
|
Elektrifiering av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html VSB], [[ellok]] litt [[SJ ellok litt D|'''D''']] och [[SJ ellok litt U|'''U''']]. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] byggs ut i maklig takt. Klassfärgerna på personvagnar ersätts av rödbrunt för alla klasser. Stolpvagnar (litt '''[[SJ godsvagn litt N3|N]]''' och '''[[SJ godsvagn litt NN4 NN5|NN]]'''), lådvagnar (litt '''[[SJ godsvagn litt I3|I]]''') och kalkvagnar (litt '''[[SJ godsvagn litt R3|R]]''') byggs om med plåtlämmar (litt [[SJ godsvagn litt Os|'''Os''']], [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|'''Or''']]). [[Bjurströms lokomotor typ 8|Lokomotorer]] börjar införas. Tryckluftbroms Kunze-Knorr är allmänt införd, förutom på Malmbanan (där tryckluftbroms av system Westinghouse fanns sedan tidigare). 1924 införs skyltar vid [[järnvägsövergång]]ar, orangemålade kryssmärken med texten "[http://www.ekeving.se/vs/index.html VARNING FÖR TÅG]". 1927 började SJ måla tjänstevagnar grå. 
|
[[OKB]] färdigbyggd 1927. Ångloksutvecklingen på privatbanorna fortsätter, flera banor beställer [[trecylindriga lok]] för gods- och persontrafik, störst blir [[GDG|BJ]] litt [http://www.mrw1.se/anglok/litth3s.htm '''H3s''']. [[TGOJ|OFWJ]] får sitt första turbinlok litt [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_rullande_lok_m3t.html '''M3t'''] 1930. De första [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_ett_begrepp.html rälsbussarna], ibland benämnda bilvagnar, införs för att förbilliga driften. Flera banor skaffade [[EJ egna stålvagnar|personvagnar i stål]]. [[Tyska privatbanevagnar|Tyska godsvagnar]] köps in av flera privatbanor. [[HNJ]] går över till tryckuftbroms i alla slags tåg. [http://www.ekeving.se/b/rb/lb/aut_linjeblock.html Roslagsbanan] blir först med [[Säkerhetstjänst för MJ#automatisk linjeblockering|automatisk linjeblockering]] 1925. 
|-
| [[:kategori: Epok IIb|''Period b'' 1930-1939]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] blir till sist färdigbyggd 1937. [[Paragraf 100]] för förenklad drift på trafiksvaga linjer införs. Elektrifiering av flera linjer, t.ex. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html SSB], [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html ÖSB], [https://www.historiskt.nu/normalsp/nrsj/index.html f.d. NrSlJ] och [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html Stockholm-Långsele]. SJ får sina första [[Svenskt smalspår|smalspårsbanor]] i samband med privatiseringar. Personvagnar i [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|nitad stålkonstruktion]] införs. Större [[standardgodsvagnar]] [[SJ godsvagn litt G|'''G''']] och [[SJ godsvagn litt O|'''O''']]. SJ inför sina första rälsbussar av [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_tvaaxliga.html Hilding Carlssons] modell. Ellok litt [[SJ ellok litt H|'''Ha''', '''Hb''']] och [[SJ ellok litt U#Ub|'''Ub''']]. 1933 ändras färgen på kryssmärken vid järnvägsövergångar till gul. I samband med den snabba elektrifieringen av stambanenäten börjar även modernare ånglok ställas av eller säljas. 
|
Konjunktursvackan efter Krüger-kraschen 1932 drabbar privatbanorna hårt. Vissa privatbanor tas över av staten, av ekonomiska eller drifttekniska skäl ([[OKB]], [http://www.historiskt.nu/normalsp/ugj/ugj_inneh.html UGJ], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Landskrona-K%C3%A4vlinge-Sj%C3%B6bo_j%C3%A4rnv%C3%A4g LKSJ], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Markarydsbanan MaVJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/nrsj/index.html NrSlJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/mlslj/index.html MlSlJ] m.fl.), [[TGOJ]] bildas 1931 genom en sammanslagning av ett antal privatbanor. SJ nya [[standardgodsvagnar]] köps av en del banor. [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell|Enstaka stålpersonvagnar köps in av privatbanor]]. [[SWB - Enskild järnväg|SWB]] och [[GDG|BJ]] går över till tryckluftbroms i alla slags tåg. Rälsbussar, med mer eller mindre "strömlinjeform", börjar införas. Vanligast är [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_tvaaxliga.html Hilding Carlssons] tvåaxliga variant, men flera andra förekommer. Enstaka ånglok fick oljeeldning. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Saltsj%C3%B6banan Saltsjöbanan] blir först i Sverige med [[fjärrblockering]] 1938. 
|-
| [[:kategori: Epok IIc|''Period c'' 1939-1948]] 
|
Genom förstatligandet tillförs SJ många bankilometer, bland annat större delen av [[svenskt smalspår|Sveriges omfattande smalspårsnät]], samt en stor mängd [[rullande material]] av mångskiftande ålder och konstruktion. Småbäriga övertagna godsvagnar som SJ inte kan undvara överförs till [[reservvagnsparken]]. Fortsatt elektrifiering, bl.a. linjen [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/lsl_boden.html Långsele-Boden], samt även sidobanor. Ellok litt. [[SJ ellok litt F|'''F''']] och [[SJ ellok litt M|'''M''']]. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Gengas Gengas] på motorfordon används under [http://sv.wikipedia.org/wiki/Andra_v%C3%A4rldskriget VK II], liksom vedeldning av ånglok. Avställda ånglok tas åter i tjänst. [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|Personvagnar i svetsad stålkonstruktion]] införs. SJ-kringlan på ånglok, motorfordon och personvagnar ersätts med SJ i typsnittet futura. Till smalspårsnätet inleds leveranser av ett standardånglok, litt [[Motala Verkstad ånglok typ 14|'''Gp''']]. [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_boggie.html Hilding Carlssons boggierälsbuss] införs på stor bredd på både smal- och normalspår. [http://www.ekeving.se/vs/index.html Bommar] vid järnvägsövergångar börjar målas röda och gula. En del äldre [[rullande material]] från [[enskild järnväg|enskilda järnvägar]] avvecklas inom några år efter övertagandet. '''[[Trafikkoncept epok IIc|Trafiken under epok IIc]]''' 
|
Den stora förstatligandeperioden, efter ett riksdagsbeslut från 1939. Beslutet går ut på att staten köper in de [[enskild järnväg|enskilda järnvägarna]] efter hand, utan tvångsinlösen, och är i princip genomfört 1950. Vissa järnvägar tar tacksamt emot beslutet, andra är mycket motvilliga. [[GDG]] elektrifierar alla huvudlinjer, och skaffar nya loktyper litt [[GDG ellok litt O|'''O''']] och [[SJ ellok litt D#Ds|'''Ds''']]. [[SRJ|Roslagsbanan]] fortsätter elektrifiering på huvudlinjen mot Rimbo mm., och inför tryckluftbroms för alla slags tåg. Hilding Carlssons rälsbussar beställs också av många privatbanor. 
|}

==Epok III 1948-1967==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|'''Epok III''' 1948-1967 
|
1948 har SJ 14574 km järnväg. "Hela folkets SJ", eller folkhemmets järnväg. Vägtrafiken ökar snabbt och konkurrerar med järnvägen även på längre avstånd. Ångdriften fasas ut, och diesellok för linjetrafik införs. [[Fjärrblockering]] införs i begränsad omfattning. [[Trafikkoncept epok IIIa#Gxt|Godsexpresståg]] införs, framför allt för transport av färskvaror. Nedläggningar av olönsamma bandelar. 
|
1948 finns fortfarande 2077 km [[enskilda järnvägar]]. Den klassiska privatbanan är borta, med några undantag ([[NBJ]], [[TGOJ]], [[NKlJ]], m.fl.). 
|-
| [[:kategori: Epok IIIa|''Period a'' 1948-1956]] 
|
Eldriften utsträcks nu även till vissa f.d. [[enskilda järnvägar]] och bibanor. De sista nytillverkade ångloken ([[SJ ånglok litt S1|'''S1''']], [[HNJ ånglok litt Mb#E10|'''E10''']]) levereras. Enstaka ånglok fick oljeeldning. Ellok [[SJ ellok litt Da|'''Da''']], [[SJ ellok litt Ma|'''Ma''']], [[SJ ellok litt H#Hg|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#Ud|'''Ud''']] och [[SJ ellok litt Ra|'''Ra''']]. 50 dieselväxellok av typ [[SJ diesellok litt V3|'''V3''']] införs. Nya stålrälsbussar börjar levereras till både smalspår ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/yp '''YCo5p'''/'''t''']) och normalspår ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Y6-generationen '''YCo6''']). Till [[Svenskt smalspår|smalspårsnätet]] levereras även nya diesellok ([[SJ diesellok litt Tp|'''Tp''']], [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t|'''Z4p''']]). Äldre personvagnar får efterhand SJ-märkningen borttagen. Godsvagn typ [[SJ godsvagn litt Ge|'''Ge''']], [[SJ godsvagn litt Grf|'''Grf''']] och [[SJ godsvagn litt Ou|'''Ou''']] införs. SJ inför [[vagnbjörnar]] för att öka räckvidden på [[vagnslasttrafik]]en. 1951 börjar en ny modell av [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/Nyheter_si_1951.html bommar i fackverkskonstruktion] införas, samtidigt med nya kryssmärken målade i rött och gult utan text. Äldre och udda ånglok avvecklas. [[Paragraf%20100|Paragraf 100]], bestämmelser för förenklad drift, togs bort efter en allvarlig olycka 1956. '''[[Trafikkoncept epok IIIa|Trafiken under epok IIIa]]'''
|
[http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/sign_51_11-12/srj_forstatligas.html Roslagsbanan] elektrifierad till Norrtälje 1949, och drivs som statligt bolag fr.o.m. 1951. Man byter också färg på ellok, motorvagnar och personvagnar från brunrött till en mörkgrön nyans. [[TGOJ]] [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_historik_2_eldrift.html elektrifieras] och skaffar nya loktyper [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#TGOJ Ub|'''Ub''']], [[TGOJ ellok litt Bt|'''Bt''']] och [[SJ ellok litt Ma#TGOJ Ma|'''Ma''']]. Dessa målas inledningsvis i olika gröna färgscheman. Vidare ingås ett djupgående samarbetsavtal med SJ. 
|-
| [[:kategori: Epok IIIb|''Period b'' 1956-1967]] 
|
[[SJ personvagnar#1956 till 1970|Tredje klass tas bort 1956]]. Diesellok för linjetrafik introduceras ([[SJ diesellok litt T2 T3|'''T2''']], [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']] m.fl.) och ersätter efterhand många ånglok i linjetrafik. Nybyggda personvagnar märks med den s.k. köttstämpeln, medan SJ-märkningen på äldre personvagnar efterhand tas bort. Nya personvagnstyper, [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|60-talsmodellen]], införs 1960. Nya standardgodsvagnar, [[SJ godsvagn litt Gre|'''Gre''']], [[SJ godsvagn litt Oe|'''Oe''']], [[SJ godsvagn litt Ore|'''Ore''']] och [[SJ godsvagn litt Teu|'''Teu''']]. Försök med [[Intermodal trafik|container- och piggybacktrafik]] inleds. 1956 börjar [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/SiMotBanan_Dbr_1957.pdf bansignaler] vid järnvägsövergångar införas. De sista träpersonvagnarna på normalspår tas ur trafik 1968. De sista ''[[banvakter]]na'' tas ur tjänst vid SJ 1962. Nedläggningar av sidobanor inleds i stor skala, och utbyggnadstakten i elektrifieringen minskar. De flesta ånglok ställs av och skrotas. '''[[Trafikkoncept epok IIIb|Trafiken under epok IIIb]]'''
|
[[TGOJ]] inför [[Fjärrblockering|CTC]] 1958, och börjar måla även personvagnar i grönt. [[Nynäsbanan]] förstatligas 1957 som ett dotterbolag till SJ, och elektrifieras 1962. [[SRJ|Roslagsbanan]] går helt upp i SJ 1959. [[NBJ]] slutar med persontrafik 1966. 1967 uppgick [[SNJ]] helt i SJ. 
|}

==Epok IV 1967-1988==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok IV''' 1967-1988 
|
1967 har SJ 12202 km järnvägar. Konkurrens från både väg- och flygtrafik. [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] och [[SJ diesellok litt T44|'''T44''']] införs. Nytt litterasystem för godsvagnar och personvagnar. [[Intermodal trafik]] börjar införas. Ångdriften försvinner helt. Nedläggningar av olönsamma järnvägslinjer fortsätter, men möts av allt större motstånd. 
| 1967 finns alltjämt 870 km [[enskilda järnvägar]] i Sverige. 
|-
| [[:kategori: Epok IVa|''Period a'' 1967-1979]] 
|
[[Svensk vägbyggnad och vägtrafik#Epok IV|Högertrafik på vägarna 1967]]. Första [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] ('''Rc''', '''Rc2''', '''Rc3''' & '''Rc4''') och [[SJ diesellok litt T44|'''T44''']]. Alla godsvagnar fick ett gemensamt europeiskt littera-system 1967, det s.k. [http://www.jarnvag.net/index.php/vagnguide/littera-internationellt UIC-systemet]. 1970 infördes även ett [http://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar nytt litterasystem] för personvagnar, dock inte lika standardiserat som UIC. Nybyggda personvagnar märktes med det s.k. frimärket. Vulstbälgar ersatte efter hand dragspelsbälgar. Öppna boggievagnar för gods började levereras i större skala ([[SJ godsvagn litt Rs|'''Rs''']]). [[Containertrafik]]en blev omfattande, [[piggybacktrafik]] infördes också. Täckta godsvagnar med helt öppningsbara sidor blev vanliga (UIC litt. '''H'''). Nya standardgodsvagnar, [[SJ godsvagn litt Hbis|'''Hbis''']], [[SJ godsvagn litt Kbps|'''Kbps''']] och [[SJ godsvagn litt Lgjs|'''Lgjs''']]. SJ blir aktiva i [[Interfrigo]]. 1975 började ljussignaler förses med vit reflekterande kantrand. Det [http://www.ekeving.se/vs/index.html nya systemet med bommar och kryssmärken] vid järnvägsövergångar infördes fult ut i samband högertrafikomläggningen 1967. Runt 1970 togs godsvagnar med 1898 års underrede ur trafik, d.v.s. [[SJ godsvagn litt G3|'''Gs''']] och [[SJ godsvagn litt Os|'''Os''']]. Sista driftsångloken vid SJ togs ur tjänst 1 april 1972. Järnvägsnedläggningarna fortsatte, men i mindre omfattning. Många mindre stationer stängdes. '''[[Trafikkoncept epok IVa|Trafiken under epok IVa]]'''
|
[[TGOJ]] gick över till UIC-systemet 1966-1970, samt bytte färgschema på lok och motorvagnar till orange med vita dekorlinjer under andra halvan av 1960-talet. [[Intercontainer]] börjar köra systemtåg i Sverige 1975, med '''[[godsvagn litt Sas|Sas]]''' och '''[[godsvagn litt Ss|Ss]]'''-vagnar. 1971 ingicks den s.k. Hörjelöverenskommelsen, då [[SRJ|Roslagsbanan]], Saltsjöbanan och pendeltågstrafiken i Stockholm övergick till lokaltrafiken där. 
|-
| [[:kategori: Epok IVb|''Period b'' 1979-1988]] 
|
Personvagnar av [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|1980-talsmodell]] tas i trafik. En ny rälsbusstyp, [[Litt Y1|'''Y1''']], levereras. [[SJ ellok litt Rc|'''Rc5''' & '''Rc6''']] levereras. Alla personvagnar märks efterhand med det s.k. frimärket. Nya godsvagnar [[SJ godsvagn litt Hbikks|'''Hbikks''']], [[SJ godsvagn litt Lnps|'''Lnps''']] och [[Godsvagn litt Sdms|'''Sdms''']]. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Automatic_Train_Control ATC-1] tas i drift 1980. [[Intermodal trafik#Csam|Csam]]-systemet med minicontainers införs, men säljs till [[ASG]] 1986. SJ:s sista smalspåriga linje, [https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4gslinjen_V%C3%A4xj%C3%B6-Hultsfred-V%C3%A4stervik Växjö-Västervik], läggs ned. [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|Nitade 30-talsvagnar]] tas ur trafik. [[SJ ellok litt D|'''D''']]-lokens sista aktiva tid. Styckegods på järnväg upphör. '''[[Trafikkoncept epok IVb|Trafiken under epok IVb]]'''
| [[Intercontainer]] började med Volvopendeln Belgien-Sverige med '''[[SNCF godsvagn litt Lgs|Lgs]]'''-vagnar. [[Nordwaggon]] grundades 1984 för att bistå Electrolux med vitvaruvagnar. [[TGOJ]] ägdes till hälften av SJ fr.o.m. 1982. 1979 togs [[NBJ]] upp som dotterbolag till SJ och upphörde helt 1985. 
|}

==Epok V 1988-2010==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok V''' 1988-2010 
|
1988 hade SJ 11076 km järnvägar. Järnvägstrafikens renässans, nya järnvägar byggs för första gången på 60 år. Trafiken på svenska järnvägar börjar återigen öka, särskilt mot slutet av perioden. Uppbrytning av SJ, då nya former för järnvägsdrift införs där banhållning och trafik separeras organisatoriskt. X2000. Ny färgsättning på tågen, länstrafikbanor. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo GC] och andra, privata godsdragare. 
|
1988 finns dessutom kvar 479 km [[enskilda järnvägar]]. En ny typ av privata tågoperatörer börjar köra tåg på Banverkets spår i samband med avregleringar. 
|-
| [[:kategori: Epok Va|''Period a'' 1988-2001]] 
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Banverket Banverket] bildas 1988 och tar över banhållningen från SJ. Nya järnvägar byggs. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Svealandsbanan Svealandsbanan] färdig 1997 och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Öresundsförbindelsen Öresundsförbindelsen] 2000. [http://sv.wikipedia.org/wiki/X_2000 '''X2'''], [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x31k '''X31'''], och [http://www.jarnvag.net/vagnguide/y2 Kustpilen]. Lok och personvagnar börjar målas i olika blå färgscheman. [[LKAB]] tar över malmtrafiken från SJ med en egen [[tågoperatör]], Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB). Lok typ [[SJ ellok litt Da|'''Da''']], [[SJ ellok litt H|'''Hg''']], [[SJ diesellok litt T2 T3|'''T21''']], [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']], [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|svetsade 40-talsvagnar]] och rälsbuss '''Y6''' tas ur trafik. Postsortering ombord avvecklas 1996. All resgodshantering och hantering av expressgods upphör 2000. Kylvagnar fasas ut och ersätts med kylcontainrar. 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/arlandabanan/arlandabanan_sammanfattning.html Arlandabanan] klar 2000. Mindre, privata godsoperatörer börjar köra tåg på Banverkets spår i samband med avregleringar 1988 och 1994, t.ex. Österlentåg, [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=365&g=m Shortline Väst], [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=363&g=m Woxna Express] och [http://www.tagakeriet.se/ Tågab]. Flera av dessa gör konkurs inom några år. Persontrafiken på många sidobanor tas över av länstrafiken och av privata tågoperatörer som [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=359&g=m BK-Tåg], [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=361&g=m BSM] och Sydvästen. De nya operatörerna kör mest med begagnad SJ-material, dessutom importeras äldre [[Nohab diesellok AA16|Nohab-dieslar]] från Danmark. Länstrafikbolagen målar fordon i egna färger. [http://www.inlandsbanan.se/ Inlandsbanan] ombildas till kommunägd privatbana 1993. SJ tar över [[TGOJ]] återstående persontrafik 1995, [[TGOJ]] fortsätter som godsoperatör, och övergår till ett blå/grönt färgschema under slutet av 1990-talet. Sista delen av [http://www.historiskt.nu/smalsp/nklj/nklj_snabbfakta.html NKlJ] lades ner 1990. 
|-
| [[:kategori: Epok Vb|''Period b'' 2001-2010]] 
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo Green Cargo] bildas 2001 genom att godstrafiken bryts loss från SJ, loken målas efter hand i ett grönt färgschema. [http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4larbanan Mälarbanan] färdig med dubbelspår 2001. Nya fordon ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/X40 '''X40''']). SJ:s '''Rc'''-lok och personvagnar börjar målas svarta. MTAB köper nya malmtågslok, [[MTAB ellok litt Iore|'''Iore''']]. [[RIV-avtalet]] upphörde 2006. Vagnar ur [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|sextiotalsgenerationen]] börjar tas ur trafik hos SJ. 
|
En ny generation godsoperatörer tar över, t.ex. [http://www.hectorrail.com/ Hector Rail], [http://www.cargonet.no CargoNet] och [http://www.rail.dbschenker.de/site/railion/de/start.html DB Schenker Rail]. Dessa investerar i nya lok (t.ex. [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''185''']], [[ÖBB ellok litt 1042|'''142''']], [[DSB ellok litt EG|'''EG''']] och '''[[T66]]''') och vagnar av ett flertal typer. Begagnade [[DSB diesellok litt MZ|'''TMZ''']] köps också in. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Veolia_Transport Veolia] börjar köra persontåg Stockholm-Malmö 2009. Dessutom etableras lok- och vagnuthyrningsbolag. Nya motorvagnar ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Itino Itino]) 
|}

==Epok VI 2010-==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok VI''' 2010- 
|
2010 tar Trafikverket över ca. 11000 km järnvägar. Järnvägsbyggandet avtar, medan persontrafiken på svenska järnvägar fortsätter att öka. Motorvagnar dominerar persontrafiken. Godstrafiken håller en jämn nivå.
|
Privata tågoperatörer fortsätter att verka, men har svårt att få lönsamhet i trafiken.
|-
| [[:kategori: Epok VIa|''Period a'' 2010-2020]] 
|
[http://www.trafikverket.se Trafikverket] grundas 2010, och tar över banförvaltningen från Banverket. [http://www.jarnvag.net/banguide/vasteraspby-umea Botniabanan] klar 2010. Trafikökningen på svenska järnvägar fortsätter. [http://sv.wikipedia.org/wiki/European_Rail_Traffic_Management_System ERTMS] börjar införas. [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x55 '''X55'''], [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''Re''']], [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''Br''']] och [[GC ellok litt Mb|'''Mb''']] anskaffas. Järnvägens allmänna [[befordringsskyldighet]] upphörde 2018. 
|
Veolia börjar köra tåg Malmö-Berlin, och byter namn till Snälltåget 2013. MTR trafikerar Stockholm-Göteborg med [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x74 '''X74'''] fr.o.m. 2015. [[Siemens ellok typ Vectron|Vectron]]-lok införs. [[TGOJ]] gick upp i Green Cargo 2011 och försvinner därmed till sist helt. 
|-
| [[:kategori: Epok VIb|''Period b'' 2020-]] 
|
Covid-pandemin 2020-2022 påverkar järnvägarna kraftigt, framför allt minskar persontrafiken starkt. För godstrafiken innebär pandemin istället en mindre ökning. Åren närmast efter pandemin innebar dock en snabb återhämtning för persontrafiken. Green Cargo hyr in [[Vectron]]-lok.
|
Hector rail bestrider Green Cargos monopol på [[växling]]en på de större bangårdarna, vilket leder till att Trafikverket utreder att ta över verksamheten. MTRX sålde sin verksamhet till finska VR 2024. Nya motorvagnar [https://www.jarnvag.net/vagnguide/er1 '''ER1'''], [https://www.jarnvag.net/vagnguide/er3 '''ER3/BIR1'''] och [https://www.jarnvag.net/vagnguide/x80 '''X80'''].
|}

==Wiki-sidor==
[[Epoker]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Internetkällor - allmänt==
[http://www.historiskt.nu/ Historiskt.nu] (Svensk järnvägshistoria).

[http://www.historiskt.nu/diverse/statistik/sv_jarnvagar_main.html Historiskt.nu: Järnvägsstatistik]

[http://www.jarnvag.net/ Järnväg.net] (Aktuellt om svenska järnvägar).

[https://jarnvagar.nu/green-cargo-saljer-55-lok/ Järnvägar.nu: Green Cargo säljer 55 lok]

[https://jarnvagar.nu/mer-gods-fler-resenarer-och-fler-tag/ Järnvägar.nu: Mer gods, fler resenärer och fler tåg]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=207246 Järnvägshistoriskt forum: Färg på SJ litt Ibö]

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=477&hilit=bangårdsvagn Järnvägshistoriskt forum: Kulör på tjänste/bangårdsvagnar 50-talet axeltransportvagn]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=158643 Järnvägshistoriskt forum: Leveransdatum för Rc]

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20240411/16090/nu-kor-ater-tagen-farjan-till-polen Järnvägsnyheter.se: Nu kör åter tågen via färjan till Polen] (Över Ystad).

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20240604/16287/tagakeriet-i-bergslagen-koper-inlandstaget Järnvägsnyheter.se: Tågåkeriet i Bergslagen köper Inlandståget] (Juni 2024).

[https://railcolornews.com/2024/11/25/locomotive-railcare-upgrades-former-obb-1144-locomotives-for-a-new-future-in-scandinavia/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR09sjPwSvit5NA6zEeRzyTbHrtOC6QvG8dTqYoQDisMpXAGJjO-wtxGXuo_aem_A9ifxsdSUNLtdXamiPK3CQ Railcolornews: ÖBB 1144]

[https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1985200-om-jarnvags_sfs-1985-200 riksdagen.se: Förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.]

[https://svenskforfattningssamling.se/doc/2018189.html Svensk författningssamling: Förordning om upphävande av förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.]

==Internetkällor - bana==
[http://www.ekeving.se/ Ekeving.se] (Om signalteknik och säkerhetstjänst).

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/Str_171_1958/index.html Ekeving.se: Signaturförteckning - Förkortningar] (1958)

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/102_1960_145.pdf Ekeving.se: Statens järnvägars distrikt, sektioner, järnvägsansatalter m.m.] (Järnvägskartor 1960).

[https://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html Historiskt.nu: När fick de olika bandelarna elektrisk drift] (Tabell över när olika bandelar i Sverige fick elektrisk drift).

[https://jarnvagar.nu/forsta-spadtaget-for-unik-vaxelfabrik/ Järnvägar.nu: Första spadtaget för unik växelfabrik]

[https://jarnvagar.nu/ater-tagtrafik-pa-hela-bohusbanan/ Järnvägar.nu: Åter tågtrafik på hela Bohusbanan]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=159332 Järnvägshistoriskt forum: Reflexrand på järnvägssignaler]

==Internetkällor - persontrafik==
[https://www.aftonbladet.se/ledare/a/vegnOw/sj-s-bastutag-far-en-att-strunta-i-klimatet?fbclid=IwAR1iHNvt4LRx6hKN5KsfvwMr7rWDQiZ7fnDA0HwCPe3-zFs4DgXadQvjBFo Aftonbladet: SJ:s bastutåg får en att strunta i klimatet] (En ögonblicksbild av tågresande 2022).

[https://jarnvagar.nu/flixtrain-lamnar-sverige/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR7d0jzhnkXio3khl5ihmNGQcugufqZurW9tQFP5lcSnZDArIDr8NA3Vg70p2g_aem_dixMAQQo47xnXChziXGVwA Järnvägar.nu: Flixtrain lämnar Sverige] (April 2024).

[https://jarnvagar.nu/okat-tagresande-stigande-priser/ Järnvägar.nu: Ökat tågresande, stigande priser] (Efter pandemin).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=253904 Järnvägshistoriskt forum: Frågor om gamla 1-klass och vem som hade det?] (Första klass sittplatser före 1956).

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=716 Järnvägshistoriskt forum: När kom UIC-kabeln?]

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=574 Järnvägshistoriskt forum: Tyska vagnar i svenska snälltåg.] (På 1930-talet).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=255593 Järnvägshistoriskt forum: Vem åkte 1:a och 2:a klass på smalspår när det begav sig?] (Om utvecklingen av högre komfortklasser på enskilda järnvägar t.o.m. 1940-talet).

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20250508/17445/nattagen-krisar-flottan-utdomd-och-stodet-ovisst?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR5rHoRRQfr0O3v4mYyPwoOZu2Gu9Ha8blY97Q7UouIPYxzM80dirrroykNhDg_aem_-HE_fOlkvCfyGeDENUbfdw Järnvägsnyheter.se: Nattågen krisar – flottan utdömd och stödet ovisst]

[https://www.jarnvagsnyheter.se/en/node/14959 Järnvägsnyheter.se: Tågresorna har ökat efter pandemin].

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Snälltåget Wikipedia: Snälltåget]

==Internetkällor - godstrafik==
[https://jarnvagar.nu/teman/framtidens-godstrafik/ Järnvägar.nu: Framtidens godstrafik] (Om utmaningarna för Europas spårbundna godstrafik).

[https://jarnvagar.nu/fa-nya-lok-till-green-cargo/?fbclid=IwAR0RfH5kT2ksOQGgHRyJ5s-UHM8jVDuY1C0TO-fAUXqFPTMXgDSHnHI0GyM Järnvägar.nu: Få nya lok till Green Cargo] (Green Cargos anskaffningsstrategi).

[https://jarnvagar.nu/cfl-cargo-blir-shn-cargo/ Järnvägar.nu: CFL cargo blir SHN cargo]

[https://jarnvagar.nu/green-cargo-hardbantar/ Järnvägar.nu: Green Cargo hårdbantar] (Kraftigt minskad [[vagnslasttrafik]]).

[https://jarnvagar.nu/hector-rail-trappar-upp-striden-mot-green-cargo/ Järnvägar.nu: Hector Rail trappar upp striden mot Green Cargo]

[https://jarnvagar.nu/hopp-om-godstag-till-vetlanda/ Järnvägar.nu: Hopp om godståg till Vetlanda]

[https://jarnvagar.nu/ny-nygammal-och-utokad-godstagstrafik/ Järnvägar.nu: Ny, nygammal och utökad godstågstrafik]

[https://jarnvagar.nu/trafikverket-tar-over-rangeringen/ Järnvägar.nu: Trafikverket tar över rangeringen]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=57457 Järnvägshistoriskt forum: Piggyback i Sverige]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=240049 Järnvägshistoriskt forum: TGOJ Gre, 17/4 1966, bild] (Omnumrering av TGOJ-vagnar till UIC).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=237899 Järnvägshistoriskt forum: VGJ och godstågsplanen] (Godstrafik på VGJ på 1940-taler).

[http://www.livetsresa.se/uiclitt.html Livets resa: Internationella godsvagnalittera] (Kjell Friberg om UIC-littera).

[http://www.lokman.se/NW/NW.htm Lokman.se: Nordwaggon]

[https://www.trafa.se/etiketter/transportovergripande/sma-forandringar-av-godsvolymer-och-transportmonster-under-pandemin-12720/ Trafikanalys: Små förändringar av godsvolymer och transportmönster under pandemin]

[https://bransch.trafikverket.se/om-oss/aktuellt-for-dig-i-branschen3/aktuellt-for-dig-i-branschen/2024-10/trafikverksinitiativ-med-godstrafiken-pa-jarnvag-i-fokus/ Trafikverket: Trafikverksinitiativ med godstrafiken på järnväg i fokus]

[https://www.tagforetagen.se/viktiga-fragor/godstrafik/ Tågföretagen: Mer godstransporter på järnvägen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Systemtåg Wikipedia: Systemtåg]

[https://www.wnj.se/underleverantor/vva/byggsatser/Malmvagnsdata.pdf WNJ.se: Bergslagsbanornas malmvagnar under 1930-talet, utrustning, utseende och märkning]

== Tryckta källor - allmänt ==
[[LOK]]: "Tidsperioder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 23 (Om val av epok för svensk MJ).

Nils Ahlberg: "Vilken är Sveriges äldsta järnväg?" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1949.

Clas Horn: ''[https://www.ekeving.se/p/gbg/T62_katalog.pdf Tåg 62. En SJ-utställning i Göteborg.]'' Göteborg: SJ 1962.

Gunnar Alexandersson, Staffan Hulthén, Lena Nordenlöw & Guy Ehrling: [https://web.archive.org/web/20020418132437/http://www.kfb.se/pdfer/R-00-25.pdf ''Spåren efter avregleringen'' (KFB-rapport 2000:25)]. Stockholm: Kommunikationsforskningsberedningen 2000.

[[Rutger Friberg]]: "Milstolpe för malmtransporterna: Evighetsmaskin på nya Malmbanan." i ''[[allt om Hobby]]'' nr 3/2001 (Uppgradering till 30 tons axellast; vagnar litt Uanoo).

Johan Vinberg: "Cirkustransporter på järnvägar." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003.

Järnvägstrafikutredningen: [https://www.regeringen.se/contentassets/1eb832418ad34f079eea620e9995bdfd/en-modern-reglering-av-jarnvagstransporter-sou-20159 ''En modern reglering av järnvägstransporter'' (SOU 2015:9).] Stockholm: Statens offentliga utredningar 2015.

Jan Ericson: "Fjällvråken. Borg Mesch - klättrande fotograf med gott öga för järnvägsmotiv." i ''[[Tåg]]'' nr 9/2022.

Fredrik Bergström & Tore Englén: ''[https://omtagsvenskjarnvag.se/wp-content/uploads/2023/11/jarnvagslyftet_final_lowres.pdf Järnvägslyftet. Konstnadseffektiva åtgärder med effekt inom tio år.]'' Omtag svensk järnväg 2023.

== Tryckta källor - bana ==
Jan Bergsten: "Inlandsbanan, banan som byggdes på 80 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
Jan Bergsten: "Norra stambanan. Våra järnvägar II." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969. 
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 3. Östra och södra stambanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1970. 
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 4. Västra stambanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1970.

Kenneth Landgren: "Forsmo-Hotingbanan." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1983.

Mats Nyblom: "Växjö-Västervik nedlagd." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1984 (SJ:s sista smalspårsträcka med persontrafik nedlagd).

[[Rutger Friberg]]: "När Banverket byter spår:" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1995.

[[Rutger Friberg]]: "Nytt och bättre begagnat på Malmbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1999.

Rasmus Axelsson: "En bild av Sveriges banvaktsstugor." i ''Spår'' 2008.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Botniabanans första bit öppnad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2010.

Roine Viklund: ''[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:990414/FULLTEXT01.pdf Riksgränsbanans elektrifiering. Stat och företag i samverkan: 1910-1917]'' (Doktorsavhandling). Luleå: Luleå tekniska universitet 2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Södra stambanan 150 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014.

Roland Lawrenz: "Längs malmbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Stefan Nilsson: "Sista tåget på Lysekilsbanan?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

Ulf Bäckström m.fl. ''HNJ-banorna. En bildrapsodi 1956-1989'' (TNF bok 269). Stockholm: Trafik-Nostalgiska Förlaget 2023.

Trafikverket: ''[https://bransch.trafikverket.se/contentassets/7a966f0c8192422b9dfb6f1e651be78b/jnb_2024_alla_kapitel_1-8_ef_avg_korr_1.pdf Järnvägsnätsbeskrivning 2024]'' Författaren 2024.

Stefan Nilsson: "Modern järnväg 1: Stationen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025.

==Tryckta källor - fordon, allmänt==
Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och Kungl. Järnägstyrelsens: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/EJ-rullmtrl_VoV_KJS_1921.pdf ''Cirkulär den 30 december 1921 angående enskilda järnvägars rullande materiel.''] Stockholm: författarna 1922 (Standardisering av rullande materiel för [[EJ]]).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Lars Håell: "Tryckluftbromsen kommer till SJ." i ''Tåg'' nr 11/1981.

Lars Ryderberg: "På SJ spår år 1909." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1984 (Förutsättningar för att bygga ett kontinentaltåg i [[H0]]).

Göran Tholin: "En lastbil på räls - Motortralla 101." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996.

==Tryckta källor - dragfordon==
Jan Bergsten: "Riksgränsbanans giganter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Loken på Malmbanan).

"Adjö alla driftsånglok vid SJ." i ''Tåg'' nr 5/1972.

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Arne Hällqvist: "X10 och X11 motorvagnar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981.

"Kalmar verkstads hydrostatiska lok." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 (Beskrivning och ritning).

"Regerings-ja till snabbtåg för SJ!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 (Beslut om att bygga prototyper för X2).

mod: "ASEA - företaget som var med från början." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1982.

"Asea Traction fick ordern: SJ har beställt tjugo snabbtågssätt." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1986 (Första beställningen av X2).

[[Jon Fast]]: "Något om tidiga 'svenska' lok - John Erickssons Novelty m.fl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1991.

[[LOK]]: "Nya diesellok till BV." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 70 (BV köper G1205 från MaK).

Kasper Dudzik: "Nya lok hos Banverket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996 (Beskrivning G1205, data).

Mårten Mårtensson: "DEVA - förebild och modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 20/2015.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Historik. Motorvagnen Y1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2017.

==Tryckta källor - vagnar==
Erik Nothin: ''Vagnlära.'' Stockholm 1912.

Gustaf Welin (red.): [https://runeberg.org/sj50/3/0235.html "III. Godsvagnar."] i ''[https://runeberg.org/sj50/ Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning.] [https://runeberg.org/sj50/3/ Del 3. Transportmateriel och verkstäder.]'' Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906.

Anders Åkesson: "Allt om hobby synar. OSShD." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Östblockets standardvagn typ B i olika varianter från [[Sachsenmodelle]] samt tågsammansättningar på Malmö-Trelleborg under [[svenska järnvägsepoker#Epok IVa|epok IVa]] och [[svenska järnvägsepoker#Epok Va|epok Va]]).

[[Rutger Friberg]]: "Kranvagnar i Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1995.

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ godsvagnar." i ''Lok & vagnar 1.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 38-47 (De sista kylvagnarna).

"Orientexpressen på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1999 (Tågkompaniet köper panoramavagnar och sovvagnar för chartertrafik).

Johan Hellström: [http://www.lokman.se/NW/NW-artikel_Tag.pdf "Vagnförändringar vid Nordwaggon."] i ''[[Tåg]]'' nr 9/2000

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Fo5 Resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 56-64 (Beskrivning).

Christer Andersson: "Littera Hbis från hobby trade." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 4/2010, s. 18-22.

Anders Jansson, Göran Collin, Torbjörn Mårtensson & Bo Japlin: ''De första personvagnarna. Statsbanornas vagnar 1855-1890.'' Järnvägsmusei vänner 2024.

Anders Linde: "En vagn med kejserlig proveniens. Kejsar Wilhelm II på besök i Bökeborg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 67/2026 (MYJ 304).

==Tryckta källor - godstrafik==
Statens järnvägars författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/234_1927-1936.pdf ''Tågföringsföreskrifter''] (Tff, särtryck nr 234). Stockholm: författaren 1927-1936.

Statens järnvägars författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/237_1939-1944.pdf ''Svensk personvagnssamtrafik''] (SPS, särtryck nr 237). Stockholm: författaren 1939-1944.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Bettåg igen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1999, s. 10 (Nya bettåg mellan Kalmar och Trelleborg).

Ulf Beskow: "Med posttåg 9847 till Malmö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2003 (Resa i lokhytt).

Peter Bark: [https://www.kth.se/polopoly_fs/1.87132.1550157700!/Menu/general/column-content/attachment/0510_inlaga.pdf ''Effektiva tågsystem för vagnslast- och systemtåg. Utvecklingsmöjligheter och alternativa koncept.''] Stockholm: Transportforsk april 2005.

Lennart Leffler: ''[http://www.bergslagsbanan.se/Userfiles/Archive/51/Dokument/Godstrafik_del1_20050623.pdf Järnvägens roll i transportförsörjningen. Analys av nuläge och utveckling för godstrafik sedan 1988, med tyngdpunkt 1997–2004.]'' Borlänge: Banverket 2006.

Stefan Persson: "Godstågsidéer för modelljärnvägen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 (Sandtåget och Väröpendeln, moderna systemtåg).

Stefan Nilsson: "Litet abc för malmtåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 16/2014. (Svenska malmtåg genom åren).

Krister Sandberg (red.): ''[https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2016/rapport-2016_7_godstransporter-i-sverige---en-nulagesanalys.pdf Godstransporter i Sverige - en nulägesanalys]'' (Rapport 2016:7). Stockholm: Trafikanalys 2016.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska godsvagnar i svenska tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016.

Henrik Edwards, Martin Joborn & Hans Sjöberg: [https://bransch.trafikverket.se/contentassets/773857bcf506430a880a79f76195a080/forskningsresultat/rapport_samgods_tomtag_leverans_20170630.pdf ''Samgods och tomtågsflöden''] (TRV 2016/80454). Borlänge: Trafikverket 2017.

Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: ''[https://prod.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2024/framtida-godstransporter-pa-jarnvag.pdf Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa]'' Stockholm: författarna 2024.

Jonas Eliasson, Svante Berglund & Marcus Sundberg: [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1827888/FULLTEXT01.pdf ''Transporterna i Sverige – nuläge och prognoser. Underlagsrapport till inriktningsunderlag 2026-2037''] (TRV 2023/70321). Borlänge: Trafikverket 2024.

==Tryckta källor - persontrafik==
Staffan Sävenfjord: "Smålandsåkare börjar köra på länsjärnvägar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1988 (Premiär för BK Tåg).

Kasper Dudzik: "Rullande landsväg till Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996, s. 74 (Försöksdrift).

Max Goldschmidt: "Dollartåget." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (SJ:s specialtåg för turister med hårdvaluta som gick mellan 1950 och 1969).

Johan Stenson: "Korta persontåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 4/2010. s 68-70.

Lars T. Stenson: "Snabba SJ-tåg före X2000. CityExpress och InterCity." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 6/2011.

Peder Alsterlind: "Resan till Mormor!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018 (Resa Stockholm-Mossberg via [[NKlJ]] på 1940-talet).

Redaktionen: "100 år sedan olyckan i Getå." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Post på tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2020.

Trafikanalys: [https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2022/rapport-2022_5-resmonster-under-coronapandemin-2020-2021.pdf ''Resmönster under coronapandemin 2020-2021.''] (Rapport 2022:5). Stockholm: Författaren 2022.

Transportstyrelsen: [https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer-och-rapporter/jarnvag/utveckling-utbud-priser-jarnvagslinjer-sverige-1990-2023.pdf ''Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2023'' (TSJ 2024-495)] Författaren 2024 (Avser persontrafiken).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Första eltåget Stockholm-Göteborg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026 (Tågets sammansättning).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 7 Stockholm - Malmö 1902." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 67/2026 (Tågets sammansättning).

==Tryckta källor - internationell trafik==
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Utländska personvagnar på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Utvecklingen från 1909 till 1980).

Stellan Eriksson: "Mera godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1992 (Utländska godsvagnar i Sverige).

Christer Andersson: "Tema: Utländska timmervagnar i Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 15/2013 (Foton).

Per Ljungberg: "Fler utländska timmervagnar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska godsvagnar i svenska tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska lok på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016.

Joakim Sannagård: "Lok & vagnar i Eurocity." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2023 (Recension av "Oprangering av EuroCity-tåg" av Jean-Pierre Malaspin).

Leif Elgh: ”Gränsfall.” i ''[[Tåg]]'' nr 6/2024 (De fyra gränsstationerna mellan Sverige och Norge).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 7 1910." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Stockholm-Berlin).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 41 våren 1933." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Sammansättning av tåg på Västkustbanan).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Tåg 2 den 8e maj 1912." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025 (Bilder från urspårning vid Älmhult; sammansättning av tåg).

== Tryckta källor - SJ, allmänt ==
Gustaf Welin (red.): ''[https://runeberg.org/sj50/ Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning.]'' Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906.

Kgl. Järnvägsstyrelsen: [http://runeberg.org/sj1931/ ''Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro.''] Stockholm: författaren 1931.

Robert Kutschbach: "Tankar kring en tågbild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1974 (Betraktelse över Almedals station 1927-1941).

Lars Olov Karlsson & Carl-Axel Alrenius: ''Statens Järnvägar 125 år.'' Örebro: Gullers International AB 1981.

Staffan Sävenfjord: "Idéprogram för en järnväg i tiden." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1985 (Tidiga idéer om Mälarbanan).

Lars Berggrund: "Statens Järnvägar - ett affärsverk i hundra år." i ''Spår 2013''. Sveriges Järnvägsmuseum 2013. s 21-83.

Leif Elgh: "Stora lokstationer. Och några mindre." i ''[[Tåg]]'' 9/2022.

Kaj Lundin: ”Järnvägs-Laban. En mytomspunnen skelskifteslegend.” i ''[[Tåg]]'' nr 6/2024.

Stefan Nilsson m.fl.: "Tt = Tvättåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 (Uppställda tåg för persedeltvätt för svenska armékårer under beredskapen).

== Tryckta källor - enskilda järnvägar allmänt==
Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och Kungl. Järnägstyrelsens: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/EJ-rullmtrl_VoV_KJS_1921.pdf ''Cirkulär den 30 december 1921 angående enskilda järnvägars rullande materiel.''] Stockholm: författarna 1922 (Ritningar på standardiserade komponenter på rullande materiel för [[EJ]], gällde även [[1093 mm]], [[1067 mm]], [[891 mm]] och [[600 mm]]).

Vincent Ahlberg: ''Bergslagernas Jänvägsaktiebolag 1872-1922.'' Göteborg 1923.

Kurt Möller: "Järnvägar som aldrig kom till - nedlagda från början." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975 (Järnvägar som ansökt om koncession men aldrig fullbordats).

[[LOK]]: "Godsvagnar från enskilda järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1977 (Bilder på äldre godsvagnar).

Erik Sundström: "Vagnar vid BJ under 60 år." i Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

Karl Gösta Alvfors: "Bakgrunden till 1939 års beslut om allmänt järnvägsförstatligande." i ''Tåg'' nr 7/1982.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Marma-Sandarne Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2012.

== Tryckta källor - enskilda järnvägar Götaland==
Torsten Sundkrans: "Bockarna på Bockabanan och historiein om när 'Gubben' Hultenheim försvann genom taket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Om NOJ).

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

Bertil Thulin: ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994.

Niklas Adell & Per-Olov Brännlund: ''Östra Centralbanan Linköping-Hultsfred.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1999.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Malmö-Limhamns Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2011.

[[Lars-Olov Karlsson]]: "Göteborg-Särö Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2012.

Roland Lawrenz: "UWHJ 150 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018.

== Tryckta källor - enskilda järnvägar Svealand==
Lennart Liljedahl: ''Dannemora-Hargs Järnväg'' (SJK 6). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1969.

René Sjöstrand: "Elektrifieringen av Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarne-Gävles huvudlinjer. Del 1 Banelektrifieringen." i ''Tåg'' nr 3/1969.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

Bengt Hammar: "Sala-Gysinge-Gävle Järnväg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1982 (Kort historik).

Kurt Möller: ''Roslagsbanan 100 år.'' Stockholm: SLJ & Frank Stenvalls förlag 1985.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Saltsjöbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011.

Stefan Nilsson: "Tema. SSnJ - Saltsjöbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Stockholm-Södra Lidingö Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Arlanda Express - en modern privatbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Laxå-Röfors Järnväg - och ett par andra småbanor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012 (Samt Gruvgården-Fors och Kumla-Yxhult).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Silverpilens bana: Spånga-Lövsta Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2013.

</div>
[[Kategori: Epoker]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Epok Ia]]
[[Kategori: Epok Ib]]
[[Kategori: Epok Ic]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Epok IVa]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Epok Va]]
[[Kategori: Epok Vb]]
[[Kategori: Epok VIa]]
[[Kategori: Epok VIb]]

Svenska järnvägsepoker

2026-06-28T20:17:06Z

Janfre: /* Epok II 1922-1948 */

På denna sida redovisas ett förslag till svenska järnvägsepoker.
==Inledning==
För att underlätta för den som vill försöka att bygga upp sin modelljärnväg med utgångspunkt i olika historiska sammanhang - man vill kanske försöka att spegla hur trafik och [[rullande material]] kan ha sett ut under en viss given tidsperiod - kan man dela upp järnvägshistorien i [[epoker]]. På så sätt kan man lättare skapa en mera översiktlig bild av exempelvis vilka olika fordon och lok- och vagnsmärkningar m.m. som passar tillsammans. På kontinenten har det länge funnits ett sådant system, där man utgår ifrån olika [[epoker|järnvägsepoker]] fastställda av [[Morop]].

Nedan följer ett förslag till hur en svensk indelning i järnvägsepoker skulle kunna se ut. Utgångspunkten har varit viktiga förändringar vid de statsägda järnvägarna, medan utvecklingen vid privatbanorna redovisas i en separat kolumn. Fram till 40-talet var visserligen två tredjedelar av det svenska järnvägsnätet privatägt, men staten har alltid varit den överlägset största järnvägsoperatören i Sverige, och har på det sättet dominerat utvecklingen. Epokgränserna är också valda så att de stämmer någorlunda med MOROP:s generella standard, [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem800_d.pdf NEM 800]. [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem806D_d.pdf NEM 806D], epokindelningen för [[Tyskland]], har tjänat som inspiration. Epokerna är i sin tur indelade i underavsnitt, "perioder".

Det kan vara värt att tänka på att järnvägsfordon ofta blir mycket gamla, femtio år är ingen ovanlig ålder. Det gör att fordon som byggdes två epoker tillbaka ibland kan synas i trafiken, dock ofta ombyggda och med nya färgscheman.

==Epok I 1856-1922==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|
'''Epok I''' 1856-1922 
|
Järnvägsbyggnadsepoken, huvuddelen av det svenska järnvägsnätet byggs under denna tid. Det normalspåriga stambanenätet byggs och trafikeras av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sj_main.html SJ]. [[Ånglok|Ångdrift]] helt dominerande.
|
Efter misslyckat försök att bygga ett [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html#1 järnvägsnät med privat kapital], bestämmer riksdagen 1856 att stambanorna skall byggas av staten, medan sidobanor byggs av privata intressen. Till dessa kan dock staten bevilja lån. De [[enskild järnväg|privatbanor]] som växer fram är (precis som SJ) integrerade järnvägsföretag med egen [[banan|bana]] och egen [[rullande materiel]]. Privatbanorna har (också precis som SJ) s.k. [[befordringsskyldighet]]. Majoriteten byggs som [[normalspår]]iga, men en del byggs som [[Svenskt smalspår|smalspåriga]] med flera olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. Dessutom byggs rena [[industribanor]] med stor variation av [[spårvidd]]er. 
|-
| [[:kategori: Epok Ia|''Period a'' 1856-1874]] 
|
Järnvägens grundartid. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html Västra stambanan] klar 1862, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html södra stambanan] 1864, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/nv_stambanan/nv_stambanan.html nordvästra stambanan] 1872, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html östra stambanan] 1874, medan [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] var klara t.o.m. Krylbo 1873. Ånglok konstruerade i Storbritannien ([[SJ ånglok litt A (1863)|'''A''']], [[SJ ånglok litt B (1856)|'''B''']], '''F''', '''G''' och '''H'''). Vagnar byggs helt i trä med detaljer i järn. Korta tvåaxliga personvagnar med direktingång till kupérna från sidan, personvagnarna är i allmänhet plåtklädda. Uppvärmning med varm sand införs i första klass 1866. Personvagnar målas från början blå med svart överdel. Från 1861 skiljs tredje klass vagnar ut genom att målas grå, och från 1867 målas första och andra klass vagnar blå medan tredje klass vagnar målas bruna. Fotogenbelysning. Godsvagnar har bärighet på åtta till tolv ton, och är tvåaxliga. Godsvagnar målas först grå, men 1861 ändras detta till att de målas bruna, gråa eller gula beroende på distriktstillhörighet. Tågen är långsamma och handbromsade. Snälltåg tog endast resenärer i första och andra klass. Passagerare i tredje klass fick nöja sig med blandade tåg eller personförande godståg. 
|
De första [[enskild järnväg|privatbanorna]] öppnades för trafik 1856, bland andra [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html KHJ] (sträckan Örebro Dylta), [http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nej_historik.html NEJ] och Norbergs Järnväg. Dessa var alla små banor med lokala trafikuppgifter. Den första större privatbanan var [http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_snabbfakta.html GDJ], klar 1859. De flesta enskilda järnvägar från denna period var annars mindre bibanor. Utvecklingen av rullande material ungefär som på SJ, men inledningsvis mycket liten standardiseirng. De flesta privatbanor nöjer sig med två komfortklasser i persontrafiken, men den bättre klassen kallas omväxlande första eller andra klass. Inte heller spårvidderna standardiseras, många [[Svenskt smalspår|smalspårsbanor]] byggs med olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. 
|-
| [[:kategori: Epok Ib|''Period b'' 1873-1891]] 
|
1873 har SJ 1382 km järnväg. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_torpshammar_storlien.html Norrländska tvärbanan] klar 1882, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] klara till Vännäs 1891. [https://www.historiskt.nu/normalsp/hmmj/index.html HMMJ] blir första [[enskilda järnväg]] att förstatligas 1879. Ånglok börjar nu beställas från Borsig i Berlin ('''C''', [[SJ ånglok litt D|'''D''']] och '''K'''). Nu införs nattåg, och från 1878 medförs även tredjeklassvagnar i snälltågen. Särskilda persontåg införs också för kortare förbindelser. Extra snabba tåg, s.k. kurirtåg, införs från 1885. För personvagnar införs 1874 års underrede med långbalkar och buffertbalkar av järn. För Norrlandstrafiken anskaffas vidare en ny vagnstyp med öppna plattformar och ingång via gaveln. Andraklassvagnar målas gröna från 1885. Ångvärme och vakuumbroms införs för persontåg. Alla godsvagnar målas rödbruna från 1874. Standardiserade godsvagnar med [[1886 års underrede]] helt av stål införs, som har bärighet på 8-12 ton. 
|
1873 finns 979 km enskilda järnvägar i Sverige, såväl normalspåriga som smalspåriga. Åren 1874-1879 byggs enskilda järnvägar i rask takt och ett antal större banor tillkommer: [https://www.historiskt.nu/normalsp/hmmj/index.html HMMJ] (1873), [http://www.historiskt.nu/normalsp/swb/swb.html SWB] (1875), [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_historik.html OFWJ] (1876) och [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] (1879). [http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_fakta.html HNJ] klar 1882. HMMJ blir första enskilda järnväg att förstatligas 1879, i kraft av sin roll som förbindelse mellan Västa och Östra stambanan. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] byggs som privatbana, men förstatligas redan 1891. [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] byggs som flera privatbanor på 1880-talet. Västkustbanan är pionjärer med boggievagnar, annars följer utvecklingen av rullande material samma linjer som SJ. Dock är ånglok med invändiga cylindrar vanligare på privatbanorna. Standardiseringen av rullande materiel ökar, många banor börja köpa godsvagnar av [[SJ 1886 års modell]]. Ångvagnar provas för att förbilliga persontågsdriften. En del privatbanor inför vakuumbroms i persontågen ([[GDG|BJ]], [[SWB - Enskild järnväg|SWB]], [[HNJ]] m.fl.). 
|-
| [[:kategori: Epok Ic|''Period c'' 1891-1901]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html Norra stambanorna] klara till Boden 1894. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] (1891) och [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] (1894) tillförs SJ genom förstatliganden. Ångloken konstrueras nu av SJ och beställs av flera svenska loktillverkare (t.ex. litt. [[SJ ånglok litt Cc|'''Cc''']] och [[SJ ånglok litt Kd|'''Kd''']]). SJ övergår till att endast bygga boggivagnar för persontrafiken. Dessa förses med lanternin för bättre ljusinsläpp. Helsingborg-Helsingör, Sveriges första internationella järnvägsfärja, öppnar 1891. De äldsta ångloken börjar utrangeras. 
|
[https://www.historiskt.nu/normalsp/gbj/index.html GBJ] klar 1894, [http://www.historiskt.nu/smalsp/vgj/vgj/vgj_fakta.html VGJ] klar 1900. [[SRJ|Roslagsbanan]] blir först med eldrift i Sverige. [[EJ godsvagn m/1893|Treaxliga malmvagnar av 1893 års modell]] införs i stor mängd. [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] förstatligas 1894. 
|-
| [[:kategori: Epok Id|''Period d'' 1901-1909]] 
|
Nya ånglokskonstruktioner med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettning], kolvslider, Walschaerts [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] och högt pannläge införs fr.o.m. 1906 ([[SJ ånglok litt A|'''A''']] och [[SJ ånglok litt E|'''E''']] först ut). Boggievagnarna kompletteras nu med nya längre tvåaxliga personvagnar med länkaxlar, främst för lokaltrafik. Gasbelysning i personvagnar införs. Nya godsvagnar baserade på [[1898 års underrede]] med en bärighet på 14-18 ton införs. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte.
|
En del mindre privatbanor byggs. [[GDG|BJ]] beställer Sveriges första ånglok med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettare] 1905, i övrigt följer utvecklingen av rullande material SJ. Flera privatbanor börjar köpa godsvagnar av SJ-modell, men några av dem nöjer sig med att fortsätta med [[1886 års modell]]. [[SRJ|Roslagsbanan]] inför tryckluftbroms för persontåg. [[Överföringstrafik]] införs på vissa [[smalspår]]sbanor.
|-
| [[:kategori: Epok Ie|''Period e'' 1909-1922]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_jarna_aby/sb_jarna_aby_snabbf.html Nyköpingsbanan] klar 1915. De södra delarna av det som skulle bli [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] förstatligades, och banan började byggas. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] elektrifieras. Litt [[SJ ånglok litt B|'''B''']], [[SJ ånglok litt F|'''F''']], [[SJ ånglok litt J|'''J''']], [[SJ ånglok litt R|'''R''']], [[SJ ånglok litt S|'''S''']] och [[SJ ånglok litt Sb|'''Sb''']] blir sista nykonstruerade ångloken på SJ fram till 1940-talet. Nybyggda personvagnar får inte alltid lanternintak. Teakpanel på personvagnar införs. Vestibuler och bälgar för täckt övergång införs, först för trafiken Stockholm-Berlin och senare även för inhemska snälltåg. Motorvagnar infördes. Tryckluftsbroms Kunze-Knorr började införas. [[Svenska signaler i modell|Ljussignaler]] började införas. Försök med förenklad drift på trafiksvaga linjer inleddes. Under första världskriget användes både torv och ved som ångloksbränsle eftersom kolimporten var störd. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte. 
|
En del mindre privatbanor byggs också. [[GDG|BJ]] lanserar litt [[GSG ånglok litt H3|'''H3''']] 1910, som också köps av andra privatbanor i tillsammans 32 exemplar. [[TGOJ|OFWJ]] beställer de första svenska tre-cylindriga loken ([[OFWJ ånglok nr 46-50 & 61-63|'''M3''']]) 1917 för malmtågen. Motala Verkstad börjar bygga en serie [[Motala Verkstad ånglok typ 115|åtta-kopplade tanklok för smalspår]], totalt tjugo stycken. Många privatbanor provar förbränningsmotorvagnar med varierande framgång, i övrigt följs utvecklingen av rullande materiel vid SJ. 
|}

==Epok II 1922-1948==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|
'''Epok II''' 1922-1948 
|
1922 har SJ 5625 km järnväg. Nytt [http://www.historiskt.nu/rullande/sj_godsvagnar_42/vagnar_42_14.html litterasystem] för godsvagnar införs 1922. Konkurrensen från [[Svensk vägbyggnad och vägtrafik|vägtrafiken]] börjar påverka järnvägarna. Alternativ till ångdrift introduceras, dels [http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_bakgrund/el_bakgrund.html elektrifiering] som införs i större skala, och dels dieseldrift för lättare fordon. Tryckluftsbromsen blir allmän. Godstågen blir avsevärt tyngre och går också snabbare. [[Trafikkoncept epok IIIa#Igt|Ilgodståg]] går med 90 km/h. [[RIV-avtalet]] reglerar internationell godstrafik i Europa från 1922. [[Säkerhetstjänst för MJ#Automatisk linjeblockering|Automatisk linjeblockering]] införs på en del tätt trafikerade linjer. 
| 1922 finns 9775 km [[enskild järnväg|enskilda järnvägar]] i Sverige. Vissa privatbanor går över till tryckluftbroms för alla slags tåg, vilket innebär att både vakuumbroms, tryckluftbroms och skruvbroms används parallellt. Även några privatbanor elektrifieras. De flesta privatbanor använder nu andra klass som den högre komfortklassen i persontrafiken. Mot slutet av epoken förstatligas nästan alla privatbanor. 
|-
| [[:kategori: Epok IIa|''Period a'' 1922-1930]] 
|
Elektrifiering av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html VSB], [[ellok]] litt [[SJ ellok litt D|'''D''']] och [[SJ ellok litt U|'''U''']]. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] byggs ut i maklig takt. Klassfärgerna på personvagnar ersätts av rödbrunt för alla klasser. Stolpvagnar (litt '''[[SJ godsvagn litt N3|N]]''' och '''[[SJ godsvagn litt NN4 NN5|NN]]'''), lådvagnar (litt '''[[SJ godsvagn litt I3|I]]''') och kalkvagnar (litt '''[[SJ godsvagn litt R3|R]]''') byggs om med plåtlämmar (litt [[SJ godsvagn litt Os|'''Os''']], [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|'''Or''']]). [[Bjurströms lokomotor typ 8|Lokomotorer]] börjar införas. Tryckluftbroms Kunze-Knorr är allmänt införd, förutom på Malmbanan (där tryckluftbroms av system Westinghouse fanns sedan tidigare). 1924 införs skyltar vid [[järnvägsövergång]]ar, orangemålade kryssmärken med texten "[http://www.ekeving.se/vs/index.html VARNING FÖR TÅG]". 1927 började SJ måla tjänstevagnar grå. 
|
[[OKB]] färdigbyggd 1927. Ångloksutvecklingen på privatbanorna fortsätter, flera banor beställer [[trecylindriga lok]] för gods- och persontrafik, störst blir [[GDG|BJ]] litt [http://www.mrw1.se/anglok/litth3s.htm '''H3s''']. [[TGOJ|OFWJ]] får sitt första turbinlok litt [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_rullande_lok_m3t.html '''M3t'''] 1930. De första [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_ett_begrepp.html rälsbussarna], ibland benämnda bilvagnar, införs för att förbilliga driften. Flera banor skaffade [[EJ egna stålvagnar|personvagnar i stål]]. [[Tyska privatbanevagnar|Tyska godsvagnar]] köps in av flera privatbanor. [[HNJ]] går över till tryckuftbroms i alla slags tåg. [http://www.ekeving.se/b/rb/lb/aut_linjeblock.html Roslagsbanan] blir först med [[Säkerhetstjänst för MJ#automatisk linjeblockering|automatisk linjeblockering]] 1925. 
|-
| [[:kategori: Epok IIb|''Period b'' 1930-1939]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] blir till sist färdigbyggd 1937. [[Paragraf 100]] för förenklad drift på trafiksvaga linjer införs. Elektrifiering av flera linjer, t.ex. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html SSB], [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html ÖSB], [https://www.historiskt.nu/normalsp/nrsj/index.html f.d. NrSlJ] och [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html Stockholm-Långsele]. SJ får sina första [[Svenskt smalspår|smalspårsbanor]] i samband med privatiseringar. Personvagnar i [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|nitad stålkonstruktion]] införs. Större [[standardgodsvagnar]] [[SJ godsvagn litt G|'''G''']] och [[SJ godsvagn litt O|'''O''']]. SJ inför sina första rälsbussar av [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_tvaaxliga.html Hilding Carlssons] modell. Ellok litt [[SJ ellok litt H|'''Ha''', '''Hb''']] och [[SJ ellok litt U#Ub|'''Ub''']]. 1933 ändras färgen på kryssmärken vid järnvägsövergångar till gul. I samband med den snabba elektrifieringen av stambanenäten börjar även modernare ånglok ställas av eller säljas. 
|
Konjunktursvackan efter Krüger-kraschen 1932 drabbar privatbanorna hårt. Vissa privatbanor tas över av staten, av ekonomiska eller drifttekniska skäl ([[OKB]], [http://www.historiskt.nu/normalsp/ugj/ugj_inneh.html UGJ], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Landskrona-K%C3%A4vlinge-Sj%C3%B6bo_j%C3%A4rnv%C3%A4g LKSJ], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Markarydsbanan MaVJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/nrsj/index.html NrSlJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/mlslj/index.html MlSlJ] m.fl.), [[TGOJ]] bildas 1931 genom en sammanslagning av ett antal privatbanor. SJ nya [[standardgodsvagnar]] köps av en del banor. [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell|Enstaka stålpersonvagnar köps in av privatbanor]]. [[SWB - Enskild järnväg|SWB]] och [[GDG|BJ]] går över till tryckluftbroms i alla slags tåg. Rälsbussar, med mer eller mindre "strömlinjeform", börjar införas. Vanligast är [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_tvaaxliga.html Hilding Carlssons] tvåaxliga variant, men flera andra förekommer. Enstaka ånglok fick oljeeldning. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Saltsj%C3%B6banan Saltsjöbanan] blir först i Sverige med [[fjärrblockering]] 1938. 
|-
| [[:kategori: Epok IIc|''Period c'' 1939-1948]] 
|
Genom förstatligandet tillförs SJ många bankilometer, bland annat större delen av [[svenskt smalspår|Sveriges omfattande smalspårsnät]], samt en stor mängd [[rullande material]] av mångskiftande ålder och konstruktion. Småbäriga övertagna godsvagnar som SJ inte kan undvara överförs till [[reservvagnsparken]]. Fortsatt elektrifiering, bl.a. linjen [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/lsl_boden.html Långsele-Boden], samt även sidobanor. Ellok litt. [[SJ ellok litt F|'''F''']] och [[SJ ellok litt M|'''M''']]. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Gengas Gengas] på motorfordon används under [http://sv.wikipedia.org/wiki/Andra_v%C3%A4rldskriget VK II], liksom vedeldning av ånglok. Avställda ånglok tas åter i tjänst. [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|Personvagnar i svetsad stålkonstruktion]] införs. SJ-kringlan på ånglok, motorfordon och personvagnar ersätts med SJ i typsnittet futura. Till smalspårsnätet inleds leveranser av ett standardånglok, litt [[Motala Verkstad ånglok typ 14|'''Gp''']]. [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_boggie.html Hilding Carlssons boggierälsbuss] införs på stor bredd på både smal- och normalspår. [http://www.ekeving.se/vs/index.html Bommar] vid järnvägsövergångar börjar målas röda och gula. En del äldre [[rullande material]] från [[enskild järnväg|enskilda järnvägar]] avvecklas inom några år efter övertagandet. '''[[Trafikkoncept epok IIc|Trafiken under epok IIc]]''' 
|
Den stora förstatligandeperioden, efter ett riksdagsbeslut från 1939. Beslutet går ut på att staten köper in de [[enskild järnväg|enskilda järnvägarna]] efter hand, utan tvångsinlösen, och är i princip genomfört 1950. Vissa järnvägar tar tacksamt emot beslutet, andra är mycket motvilliga. [[GDG]] elektrifierar alla huvudlinjer, och skaffar nya loktyper litt [[GDG ellok litt O|'''O''']] och [[SJ ellok litt D#Ds|'''Ds''']]. [[SRJ|Roslagsbanan]] fortsätter elektrifiering på huvudlinjen mot Rimbo mm., och inför tryckluftbroms för alla slags tåg. Hilding Carlssons rälsbussar beställs också av många privatbanor. 
|}

==Epok III 1948-1967==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|'''Epok III''' 1948-1967 
|
1948 har SJ 14574 km järnväg. "Hela folkets SJ", eller folkhemmets järnväg. Vägtrafiken ökar snabbt och konkurrerar med järnvägen även på längre avstånd. Ångdriften fasas ut, och diesellok för linjetrafik införs. [[Fjärrblockering]] införs i begränsad omfattning. [[Trafikkoncept epok IIIa#Gxt|Godsexpresståg]] införs, framför allt för transport av färskvaror. Nedläggningar av olönsamma bandelar. 
|
1948 finns fortfarande 2077 km [[enskilda järnvägar]]. Den klassiska privatbanan är borta, med några undantag ([[NBJ]], [[TGOJ]], [[NKlJ]], m.fl.). 
|-
| [[:kategori: Epok IIIa|''Period a'' 1948-1956]] 
|
Eldriften utsträcks nu även till vissa f.d. [[enskilda järnvägar]] och bibanor. De sista nytillverkade ångloken ([[SJ ånglok litt S1|'''S1''']], [[HNJ ånglok litt Mb#E10|'''E10''']]) levereras. Enstaka ånglok fick oljeeldning. Ellok [[SJ ellok litt Da|'''Da''']], [[SJ ellok litt Ma|'''Ma''']], [[SJ ellok litt H#Hg|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#Ud|'''Ud''']] och [[SJ ellok litt Ra|'''Ra''']]. 50 dieselväxellok av typ [[SJ diesellok litt V3|'''V3''']] införs. Nya stålrälsbussar börjar levereras till både smalspår ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/yp '''YCo5p'''/'''t''']) och normalspår ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Y6-generationen '''YCo6''']). Till [[Svenskt smalspår|smalspårsnätet]] levereras även nya diesellok ([[SJ diesellok litt Tp|'''Tp''']], [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t|'''Z4p''']]). Äldre personvagnar får efterhand SJ-märkningen borttagen. Godsvagn typ [[SJ godsvagn litt Ge|'''Ge''']], [[SJ godsvagn litt Grf|'''Grf''']] och [[SJ godsvagn litt Ou|'''Ou''']] införs. SJ inför [[vagnbjörnar]] för att öka räckvidden på [[vagnslasttrafik]]en. 1951 börjar en ny modell av [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/Nyheter_si_1951.html bommar i fackverkskonstruktion] införas, samtidigt med nya kryssmärken målade i rött och gult utan text. Äldre och udda ånglok avvecklas. [[Paragraf%20100|Paragraf 100]], bestämmelser för förenklad drift, togs bort efter en allvarlig olycka 1956. '''[[Trafikkoncept epok IIIa|Trafiken under epok IIIa]]'''
|
[http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/sign_51_11-12/srj_forstatligas.html Roslagsbanan] elektrifierad till Norrtälje 1949, och drivs som statligt bolag fr.o.m. 1951. Man byter också färg på ellok, motorvagnar och personvagnar från brunrött till en mörkgrön nyans. [[TGOJ]] [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_historik_2_eldrift.html elektrifieras] och skaffar nya loktyper [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#TGOJ Ub|'''Ub''']], [[TGOJ ellok litt Bt|'''Bt''']] och [[SJ ellok litt Ma#TGOJ Ma|'''Ma''']]. Dessa målas inledningsvis i olika gröna färgscheman. Vidare ingås ett djupgående samarbetsavtal med SJ. 
|-
| [[:kategori: Epok IIIb|''Period b'' 1956-1967]] 
|
[[SJ personvagnar#1956 till 1970|Tredje klass tas bort 1956]]. Diesellok för linjetrafik introduceras ([[SJ diesellok litt T2 T3|'''T2''']], [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']] m.fl.) och ersätter efterhand många ånglok i linjetrafik. Nybyggda personvagnar märks med den s.k. köttstämpeln, medan SJ-märkningen på äldre personvagnar efterhand tas bort. Nya personvagnstyper, [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|60-talsmodellen]], införs 1960. Nya standardgodsvagnar, [[SJ godsvagn litt Gre|'''Gre''']], [[SJ godsvagn litt Oe|'''Oe''']], [[SJ godsvagn litt Ore|'''Ore''']] och [[SJ godsvagn litt Teu|'''Teu''']]. Försök med [[Intermodal trafik|container- och piggybacktrafik]] inleds. 1956 börjar [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/SiMotBanan_Dbr_1957.pdf bansignaler] vid järnvägsövergångar införas. De sista träpersonvagnarna på normalspår tas ur trafik 1968. De sista ''[[banvakter]]na'' tas ur tjänst vid SJ 1962. Nedläggningar av sidobanor inleds i stor skala, och utbyggnadstakten i elektrifieringen minskar. De flesta ånglok ställs av och skrotas. '''[[Trafikkoncept epok IIIb|Trafiken under epok IIIb]]'''
|
[[TGOJ]] inför [[Fjärrblockering|CTC]] 1958, och börjar måla även personvagnar i grönt. [[Nynäsbanan]] förstatligas 1957 som ett dotterbolag till SJ, och elektrifieras 1962. [[SRJ|Roslagsbanan]] går helt upp i SJ 1959. [[NBJ]] slutar med persontrafik 1966. 1967 uppgick [[SNJ]] helt i SJ. 
|}

==Epok IV 1967-1988==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok IV''' 1967-1988 
|
1967 har SJ 12202 km järnvägar. Konkurrens från både väg- och flygtrafik. [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] och [[SJ diesellok litt T44|'''T44''']] införs. Nytt litterasystem för godsvagnar och personvagnar. [[Intermodal trafik]] börjar införas. Ångdriften försvinner helt. Nedläggningar av olönsamma järnvägslinjer fortsätter, men möts av allt större motstånd. 
| 1967 finns alltjämt 870 km [[enskilda järnvägar]] i Sverige. 
|-
| [[:kategori: Epok IVa|''Period a'' 1967-1979]] 
|
[[Svensk vägbyggnad och vägtrafik#Epok IV|Högertrafik på vägarna 1967]]. Första [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] ('''Rc''', '''Rc2''', '''Rc3''' & '''Rc4''') och [[SJ diesellok litt T44|'''T44''']]. Alla godsvagnar fick ett gemensamt europeiskt littera-system 1967, det s.k. [http://www.jarnvag.net/index.php/vagnguide/littera-internationellt UIC-systemet]. 1970 infördes även ett [http://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar nytt litterasystem] för personvagnar, dock inte lika standardiserat som UIC. Nybyggda personvagnar märktes med det s.k. frimärket. Vulstbälgar ersatte efter hand dragspelsbälgar. Öppna boggievagnar för gods började levereras i större skala ([[SJ godsvagn litt Rs|'''Rs''']]). [[Containertrafik]]en blev omfattande, [[piggybacktrafik]] infördes också. Täckta godsvagnar med helt öppningsbara sidor blev vanliga (UIC litt. '''H'''). Nya standardgodsvagnar, [[SJ godsvagn litt Hbis|'''Hbis''']], [[SJ godsvagn litt Kbps|'''Kbps''']] och [[SJ godsvagn litt Lgjs|'''Lgjs''']]. SJ blir aktiva i [[Interfrigo]]. 1975 började ljussignaler förses med vit reflekterande kantrand. Det [http://www.ekeving.se/vs/index.html nya systemet med bommar och kryssmärken] vid järnvägsövergångar infördes fult ut i samband högertrafikomläggningen 1967. Runt 1970 togs godsvagnar med 1898 års underrede ur trafik, d.v.s. [[SJ godsvagn litt G3|'''Gs''']] och [[SJ godsvagn litt Os|'''Os''']]. Sista driftsångloken vid SJ togs ur tjänst 1 april 1972. Järnvägsnedläggningarna fortsatte, men i mindre omfattning. Många mindre stationer stängdes. '''[[Trafikkoncept epok IVa|Trafiken under epok IVa]]'''
|
[[TGOJ]] gick över till UIC-systemet 1966-1970, samt bytte färgschema på lok och motorvagnar till orange med vita dekorlinjer under andra halvan av 1960-talet. [[Intercontainer]] börjar köra systemtåg i Sverige 1975, med '''[[godsvagn litt Sas|Sas]]''' och '''[[godsvagn litt Ss|Ss]]'''-vagnar. 1971 ingicks den s.k. Hörjelöverenskommelsen, då [[SRJ|Roslagsbanan]], Saltsjöbanan och pendeltågstrafiken i Stockholm övergick till lokaltrafiken där. 
|-
| [[:kategori: Epok IVb|''Period b'' 1979-1988]] 
|
Personvagnar av [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|1980-talsmodell]] tas i trafik. En ny rälsbusstyp, [[Litt Y1|'''Y1''']], levereras. [[SJ ellok litt Rc|'''Rc5''' & '''Rc6''']] levereras. Alla personvagnar märks efterhand med det s.k. frimärket. Nya godsvagnar [[SJ godsvagn litt Hbikks|'''Hbikks''']], [[SJ godsvagn litt Lnps|'''Lnps''']] och [[Godsvagn litt Sdms|'''Sdms''']]. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Automatic_Train_Control ATC-1] tas i drift 1980. [[Intermodal trafik#Csam|Csam]]-systemet med minicontainers införs, men säljs till [[ASG]] 1986. SJ:s sista smalspåriga linje, [https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4gslinjen_V%C3%A4xj%C3%B6-Hultsfred-V%C3%A4stervik Växjö-Västervik], läggs ned. [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|Nitade 30-talsvagnar]] tas ur trafik. [[SJ ellok litt D|'''D''']]-lokens sista aktiva tid. Styckegods på järnväg upphör. '''[[Trafikkoncept epok IVb|Trafiken under epok IVb]]'''
| [[Intercontainer]] började med Volvopendeln Belgien-Sverige med '''[[SNCF godsvagn litt Lgs|Lgs]]'''-vagnar. [[Nordwaggon]] grundades 1984 för att bistå Electrolux med vitvaruvagnar. [[TGOJ]] ägdes till hälften av SJ fr.o.m. 1982. 1979 togs [[NBJ]] upp som dotterbolag till SJ och upphörde helt 1985. 
|}

==Epok V 1988-2010==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok V''' 1988-2010 
|
1988 hade SJ 11076 km järnvägar. Järnvägstrafikens renässans, nya järnvägar byggs för första gången på 60 år. Trafiken på svenska järnvägar börjar återigen öka, särskilt mot slutet av perioden. Uppbrytning av SJ, då nya former för järnvägsdrift införs där banhållning och trafik separeras organisatoriskt. X2000. Ny färgsättning på tågen, länstrafikbanor. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo GC] och andra, privata godsdragare. 
|
1988 finns dessutom kvar 479 km [[enskilda järnvägar]]. En ny typ av privata tågoperatörer börjar köra tåg på Banverkets spår i samband med avregleringar. 
|-
| [[:kategori: Epok Va|''Period a'' 1988-2001]] 
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Banverket Banverket] bildas 1988 och tar över banhållningen från SJ. Nya järnvägar byggs. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Svealandsbanan Svealandsbanan] färdig 1997 och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Öresundsförbindelsen Öresundsförbindelsen] 2000. [http://sv.wikipedia.org/wiki/X_2000 '''X2'''], [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x31k '''X31'''], och [http://www.jarnvag.net/vagnguide/y2 Kustpilen]. Lok och personvagnar börjar målas i olika blå färgscheman. [[LKAB]] tar över malmtrafiken från SJ med en egen [[tågoperatör]], Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB). Lok typ [[SJ ellok litt Da|'''Da''']], [[SJ ellok litt H|'''Hg''']], [[SJ diesellok litt T2 T3|'''T21''']], [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']], [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|svetsade 40-talsvagnar]] och rälsbuss '''Y6''' tas ur trafik. Postsortering ombord avvecklas 1996. All resgodshantering och hantering av expressgods upphör 2000. Kylvagnar fasas ut och ersätts med kylcontainrar. 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/arlandabanan/arlandabanan_sammanfattning.html Arlandabanan] klar 2000. Mindre, privata godsoperatörer börjar köra tåg på Banverkets spår i samband med avregleringar 1988 och 1994, t.ex. Österlentåg, [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=365&g=m Shortline Väst], [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=363&g=m Woxna Express] och [http://www.tagakeriet.se/ Tågab]. Flera av dessa gör konkurs inom några år. Persontrafiken på många sidobanor tas över av länstrafiken och av privata tågoperatörer som [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=359&g=m BK-Tåg], [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=361&g=m BSM] och Sydvästen. De nya operatörerna kör mest med begagnad SJ-material, dessutom importeras äldre [[Nohab diesellok AA16|Nohab-dieslar]] från Danmark. Länstrafikbolagen målar fordon i egna färger. [http://www.inlandsbanan.se/ Inlandsbanan] ombildas till kommunägd privatbana 1993. SJ tar över [[TGOJ]] återstående persontrafik 1995, [[TGOJ]] fortsätter som godsoperatör, och övergår till ett blå/grönt färgschema under slutet av 1990-talet. Sista delen av [http://www.historiskt.nu/smalsp/nklj/nklj_snabbfakta.html NKlJ] lades ner 1990. 
|-
| [[:kategori: Epok Vb|''Period b'' 2001-2010]] 
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo Green Cargo] bildas 2001 genom att godstrafiken bryts loss från SJ, loken målas efter hand i ett grönt färgschema. [http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4larbanan Mälarbanan] färdig med dubbelspår 2001. Nya fordon ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/X40 '''X40''']). SJ:s '''Rc'''-lok och personvagnar börjar målas svarta. MTAB köper nya malmtågslok, [[MTAB ellok litt Iore|'''Iore''']]. [[RIV-avtalet]] upphörde 2006. Vagnar ur [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|sextiotalsgenerationen]] börjar tas ur trafik hos SJ. 
|
En ny generation godsoperatörer tar över, t.ex. [http://www.hectorrail.com/ Hector Rail], [http://www.cargonet.no CargoNet] och [http://www.rail.dbschenker.de/site/railion/de/start.html DB Schenker Rail]. Dessa investerar i nya lok (t.ex. [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''185''']], [[ÖBB ellok litt 1042|'''142''']], [[DSB ellok litt EG|'''EG''']] och '''[[T66]]''') och vagnar av ett flertal typer. Begagnade [[DSB diesellok litt MZ|'''TMZ''']] köps också in. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Veolia_Transport Veolia] börjar köra persontåg Stockholm-Malmö 2009. Dessutom etableras lok- och vagnuthyrningsbolag. Nya motorvagnar ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Itino Itino]) 
|}

==Epok VI 2010-==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok VI''' 2010- 
|
2010 tar Trafikverket över ca. 11000 km järnvägar. Järnvägsbyggandet avtar, medan persontrafiken på svenska järnvägar fortsätter att öka. Motorvagnar dominerar persontrafiken. Godstrafiken håller en jämn nivå.
|
Privata tågoperatörer fortsätter att verka, men har svårt att få lönsamhet i trafiken.
|-
| [[:kategori: Epok VIa|''Period a'' 2010-2020]] 
|
[http://www.trafikverket.se Trafikverket] grundas 2010, och tar över banförvaltningen från Banverket. [http://www.jarnvag.net/banguide/vasteraspby-umea Botniabanan] klar 2010. Trafikökningen på svenska järnvägar fortsätter. [http://sv.wikipedia.org/wiki/European_Rail_Traffic_Management_System ERTMS] börjar införas. [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x55 '''X55'''], [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''Re''']], [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''Br''']] och [[GC ellok litt Mb|'''Mb''']] anskaffas. Järnvägens allmänna [[befordringsskyldighet]] upphörde 2018. 
|
Veolia börjar köra tåg Malmö-Berlin, och byter namn till Snälltåget 2013. MTR trafikerar Stockholm-Göteborg med [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x74 '''X74'''] fr.o.m. 2015. [[Siemens ellok typ Vectron|Vectron]]-lok införs. [[TGOJ]] gick upp i Green Cargo 2011 och försvinner därmed till sist helt. 
|-
| [[:kategori: Epok VIb|''Period b'' 2020-]] 
|
Covid-pandemin 2020-2022 påverkar järnvägarna kraftigt, framför allt minskar persontrafiken starkt. För godstrafiken innebär pandemin istället en mindre ökning. Åren närmast efter pandemin innebar dock en snabb återhämtning för persontrafiken. Green Cargo hyr in [[Vectron]]-lok.
|
Hector rail bestrider Green Cargos monopol på [[växling]]en på de större bangårdarna, vilket leder till att Trafikverket utreder att ta över verksamheten. MTRX sålde sin verksamhet till finska VR 2024. Nya motorvagnar [https://www.jarnvag.net/vagnguide/er1 '''ER1'''], [https://www.jarnvag.net/vagnguide/er3 '''ER3/BIR1'''] och [https://www.jarnvag.net/vagnguide/x80 '''X80'''].
|}

==Wiki-sidor==
[[Epoker]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Internetkällor - allmänt==
[http://www.historiskt.nu/ Historiskt.nu] (Svensk järnvägshistoria).

[http://www.historiskt.nu/diverse/statistik/sv_jarnvagar_main.html Historiskt.nu: Järnvägsstatistik]

[http://www.jarnvag.net/ Järnväg.net] (Aktuellt om svenska järnvägar).

[https://jarnvagar.nu/green-cargo-saljer-55-lok/ Järnvägar.nu: Green Cargo säljer 55 lok]

[https://jarnvagar.nu/mer-gods-fler-resenarer-och-fler-tag/ Järnvägar.nu: Mer gods, fler resenärer och fler tåg]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=207246 Järnvägshistoriskt forum: Färg på SJ litt Ibö]

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=477&hilit=bangårdsvagn Järnvägshistoriskt forum: Kulör på tjänste/bangårdsvagnar 50-talet axeltransportvagn]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=158643 Järnvägshistoriskt forum: Leveransdatum för Rc]

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20240411/16090/nu-kor-ater-tagen-farjan-till-polen Järnvägsnyheter.se: Nu kör åter tågen via färjan till Polen] (Över Ystad).

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20240604/16287/tagakeriet-i-bergslagen-koper-inlandstaget Järnvägsnyheter.se: Tågåkeriet i Bergslagen köper Inlandståget] (Juni 2024).

[https://railcolornews.com/2024/11/25/locomotive-railcare-upgrades-former-obb-1144-locomotives-for-a-new-future-in-scandinavia/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR09sjPwSvit5NA6zEeRzyTbHrtOC6QvG8dTqYoQDisMpXAGJjO-wtxGXuo_aem_A9ifxsdSUNLtdXamiPK3CQ Railcolornews: ÖBB 1144]

[https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1985200-om-jarnvags_sfs-1985-200 riksdagen.se: Förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.]

[https://svenskforfattningssamling.se/doc/2018189.html Svensk författningssamling: Förordning om upphävande av förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.]

==Internetkällor - bana==
[http://www.ekeving.se/ Ekeving.se] (Om signalteknik och säkerhetstjänst).

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/Str_171_1958/index.html Ekeving.se: Signaturförteckning - Förkortningar] (1958)

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/102_1960_145.pdf Ekeving.se: Statens järnvägars distrikt, sektioner, järnvägsansatalter m.m.] (Järnvägskartor 1960).

[https://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html Historiskt.nu: När fick de olika bandelarna elektrisk drift] (Tabell över när olika bandelar i Sverige fick elektrisk drift).

[https://jarnvagar.nu/forsta-spadtaget-for-unik-vaxelfabrik/ Järnvägar.nu: Första spadtaget för unik växelfabrik]

[https://jarnvagar.nu/ater-tagtrafik-pa-hela-bohusbanan/ Järnvägar.nu: Åter tågtrafik på hela Bohusbanan]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=159332 Järnvägshistoriskt forum: Reflexrand på järnvägssignaler]

==Internetkällor - persontrafik==
[https://www.aftonbladet.se/ledare/a/vegnOw/sj-s-bastutag-far-en-att-strunta-i-klimatet?fbclid=IwAR1iHNvt4LRx6hKN5KsfvwMr7rWDQiZ7fnDA0HwCPe3-zFs4DgXadQvjBFo Aftonbladet: SJ:s bastutåg får en att strunta i klimatet] (En ögonblicksbild av tågresande 2022).

[https://jarnvagar.nu/flixtrain-lamnar-sverige/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR7d0jzhnkXio3khl5ihmNGQcugufqZurW9tQFP5lcSnZDArIDr8NA3Vg70p2g_aem_dixMAQQo47xnXChziXGVwA Järnvägar.nu: Flixtrain lämnar Sverige] (April 2024).

[https://jarnvagar.nu/okat-tagresande-stigande-priser/ Järnvägar.nu: Ökat tågresande, stigande priser] (Efter pandemin).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=253904 Järnvägshistoriskt forum: Frågor om gamla 1-klass och vem som hade det?] (Första klass sittplatser före 1956).

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=716 Järnvägshistoriskt forum: När kom UIC-kabeln?]

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=574 Järnvägshistoriskt forum: Tyska vagnar i svenska snälltåg.] (På 1930-talet).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=255593 Järnvägshistoriskt forum: Vem åkte 1:a och 2:a klass på smalspår när det begav sig?] (Om utvecklingen av högre komfortklasser på enskilda järnvägar t.o.m. 1940-talet).

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20250508/17445/nattagen-krisar-flottan-utdomd-och-stodet-ovisst?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR5rHoRRQfr0O3v4mYyPwoOZu2Gu9Ha8blY97Q7UouIPYxzM80dirrroykNhDg_aem_-HE_fOlkvCfyGeDENUbfdw Järnvägsnyheter.se: Nattågen krisar – flottan utdömd och stödet ovisst]

[https://www.jarnvagsnyheter.se/en/node/14959 Järnvägsnyheter.se: Tågresorna har ökat efter pandemin].

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Snälltåget Wikipedia: Snälltåget]

==Internetkällor - godstrafik==
[https://jarnvagar.nu/teman/framtidens-godstrafik/ Järnvägar.nu: Framtidens godstrafik] (Om utmaningarna för Europas spårbundna godstrafik).

[https://jarnvagar.nu/fa-nya-lok-till-green-cargo/?fbclid=IwAR0RfH5kT2ksOQGgHRyJ5s-UHM8jVDuY1C0TO-fAUXqFPTMXgDSHnHI0GyM Järnvägar.nu: Få nya lok till Green Cargo] (Green Cargos anskaffningsstrategi).

[https://jarnvagar.nu/cfl-cargo-blir-shn-cargo/ Järnvägar.nu: CFL cargo blir SHN cargo]

[https://jarnvagar.nu/green-cargo-hardbantar/ Järnvägar.nu: Green Cargo hårdbantar] (Kraftigt minskad [[vagnslasttrafik]]).

[https://jarnvagar.nu/hector-rail-trappar-upp-striden-mot-green-cargo/ Järnvägar.nu: Hector Rail trappar upp striden mot Green Cargo]

[https://jarnvagar.nu/hopp-om-godstag-till-vetlanda/ Järnvägar.nu: Hopp om godståg till Vetlanda]

[https://jarnvagar.nu/ny-nygammal-och-utokad-godstagstrafik/ Järnvägar.nu: Ny, nygammal och utökad godstågstrafik]

[https://jarnvagar.nu/trafikverket-tar-over-rangeringen/ Järnvägar.nu: Trafikverket tar över rangeringen]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=57457 Järnvägshistoriskt forum: Piggyback i Sverige]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=240049 Järnvägshistoriskt forum: TGOJ Gre, 17/4 1966, bild] (Omnumrering av TGOJ-vagnar till UIC).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=237899 Järnvägshistoriskt forum: VGJ och godstågsplanen] (Godstrafik på VGJ på 1940-taler).

[http://www.livetsresa.se/uiclitt.html Livets resa: Internationella godsvagnalittera] (Kjell Friberg om UIC-littera).

[http://www.lokman.se/NW/NW.htm Lokman.se: Nordwaggon]

[https://www.trafa.se/etiketter/transportovergripande/sma-forandringar-av-godsvolymer-och-transportmonster-under-pandemin-12720/ Trafikanalys: Små förändringar av godsvolymer och transportmönster under pandemin]

[https://bransch.trafikverket.se/om-oss/aktuellt-for-dig-i-branschen3/aktuellt-for-dig-i-branschen/2024-10/trafikverksinitiativ-med-godstrafiken-pa-jarnvag-i-fokus/ Trafikverket: Trafikverksinitiativ med godstrafiken på järnväg i fokus]

[https://www.tagforetagen.se/viktiga-fragor/godstrafik/ Tågföretagen: Mer godstransporter på järnvägen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Systemtåg Wikipedia: Systemtåg]

[https://www.wnj.se/underleverantor/vva/byggsatser/Malmvagnsdata.pdf WNJ.se: Bergslagsbanornas malmvagnar under 1930-talet, utrustning, utseende och märkning]

== Tryckta källor - allmänt ==
[[LOK]]: "Tidsperioder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 23 (Om val av epok för svensk MJ).

Nils Ahlberg: "Vilken är Sveriges äldsta järnväg?" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1949.

Clas Horn: ''[https://www.ekeving.se/p/gbg/T62_katalog.pdf Tåg 62. En SJ-utställning i Göteborg.]'' Göteborg: SJ 1962.

Gunnar Alexandersson, Staffan Hulthén, Lena Nordenlöw & Guy Ehrling: [https://web.archive.org/web/20020418132437/http://www.kfb.se/pdfer/R-00-25.pdf ''Spåren efter avregleringen'' (KFB-rapport 2000:25)]. Stockholm: Kommunikationsforskningsberedningen 2000.

[[Rutger Friberg]]: "Milstolpe för malmtransporterna: Evighetsmaskin på nya Malmbanan." i ''[[allt om Hobby]]'' nr 3/2001 (Uppgradering till 30 tons axellast; vagnar litt Uanoo).

Johan Vinberg: "Cirkustransporter på järnvägar." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003.

Järnvägstrafikutredningen: [https://www.regeringen.se/contentassets/1eb832418ad34f079eea620e9995bdfd/en-modern-reglering-av-jarnvagstransporter-sou-20159 ''En modern reglering av järnvägstransporter'' (SOU 2015:9).] Stockholm: Statens offentliga utredningar 2015.

Jan Ericson: "Fjällvråken. Borg Mesch - klättrande fotograf med gott öga för järnvägsmotiv." i ''[[Tåg]]'' nr 9/2022.

Fredrik Bergström & Tore Englén: ''[https://omtagsvenskjarnvag.se/wp-content/uploads/2023/11/jarnvagslyftet_final_lowres.pdf Järnvägslyftet. Konstnadseffektiva åtgärder med effekt inom tio år.]'' Omtag svensk järnväg 2023.

== Tryckta källor - bana ==
Jan Bergsten: "Inlandsbanan, banan som byggdes på 80 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
Jan Bergsten: "Norra stambanan. Våra järnvägar II." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969. 
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 3. Östra och södra stambanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1970. 
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 4. Västra stambanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1970.

Kenneth Landgren: "Forsmo-Hotingbanan." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1983.

Mats Nyblom: "Växjö-Västervik nedlagd." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1984 (SJ:s sista smalspårsträcka med persontrafik nedlagd).

[[Rutger Friberg]]: "När Banverket byter spår:" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1995.

[[Rutger Friberg]]: "Nytt och bättre begagnat på Malmbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1999.

Rasmus Axelsson: "En bild av Sveriges banvaktsstugor." i ''Spår'' 2008.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Botniabanans första bit öppnad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2010.

Roine Viklund: ''[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:990414/FULLTEXT01.pdf Riksgränsbanans elektrifiering. Stat och företag i samverkan: 1910-1917]'' (Doktorsavhandling). Luleå: Luleå tekniska universitet 2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Södra stambanan 150 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014.

Roland Lawrenz: "Längs malmbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Stefan Nilsson: "Sista tåget på Lysekilsbanan?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

Ulf Bäckström m.fl. ''HNJ-banorna. En bildrapsodi 1956-1989'' (TNF bok 269). Stockholm: Trafik-Nostalgiska Förlaget 2023.

Trafikverket: ''[https://bransch.trafikverket.se/contentassets/7a966f0c8192422b9dfb6f1e651be78b/jnb_2024_alla_kapitel_1-8_ef_avg_korr_1.pdf Järnvägsnätsbeskrivning 2024]'' Författaren 2024.

Stefan Nilsson: "Modern järnväg 1: Stationen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025.

==Tryckta källor - fordon, allmänt==
Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och Kungl. Järnägstyrelsens: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/EJ-rullmtrl_VoV_KJS_1921.pdf ''Cirkulär den 30 december 1921 angående enskilda järnvägars rullande materiel.''] Stockholm: författarna 1922 (Standardisering av rullande materiel för [[EJ]]).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Lars Håell: "Tryckluftbromsen kommer till SJ." i ''Tåg'' nr 11/1981.

Lars Ryderberg: "På SJ spår år 1909." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1984 (Förutsättningar för att bygga ett kontinentaltåg i [[H0]]).

Göran Tholin: "En lastbil på räls - Motortralla 101." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996.

==Tryckta källor - dragfordon==
Jan Bergsten: "Riksgränsbanans giganter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Loken på Malmbanan).

"Adjö alla driftsånglok vid SJ." i ''Tåg'' nr 5/1972.

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Arne Hällqvist: "X10 och X11 motorvagnar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981.

"Kalmar verkstads hydrostatiska lok." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 (Beskrivning och ritning).

"Regerings-ja till snabbtåg för SJ!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 (Beslut om att bygga prototyper för X2).

mod: "ASEA - företaget som var med från början." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1982.

"Asea Traction fick ordern: SJ har beställt tjugo snabbtågssätt." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1986 (Första beställningen av X2).

[[Jon Fast]]: "Något om tidiga 'svenska' lok - John Erickssons Novelty m.fl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1991.

[[LOK]]: "Nya diesellok till BV." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 70 (BV köper G1205 från MaK).

Kasper Dudzik: "Nya lok hos Banverket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996 (Beskrivning G1205, data).

Mårten Mårtensson: "DEVA - förebild och modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 20/2015.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Historik. Motorvagnen Y1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2017.

==Tryckta källor - vagnar==
Erik Nothin: ''Vagnlära.'' Stockholm 1912.

Gustaf Welin (red.): [https://runeberg.org/sj50/3/0235.html "III. Godsvagnar."] i ''[https://runeberg.org/sj50/ Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning.] [https://runeberg.org/sj50/3/ Del 3. Transportmateriel och verkstäder.]'' Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906.

Anders Åkesson: "Allt om hobby synar. OSShD." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Östblockets standardvagn typ B i olika varianter från [[Sachsenmodelle]] samt tågsammansättningar på Malmö-Trelleborg under [[svenska järnvägsepoker#Epok IVa|epok IVa]] och [[svenska järnvägsepoker#Epok Va|epok Va]]).

[[Rutger Friberg]]: "Kranvagnar i Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1995.

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ godsvagnar." i ''Lok & vagnar 1.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 38-47 (De sista kylvagnarna).

"Orientexpressen på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1999 (Tågkompaniet köper panoramavagnar och sovvagnar för chartertrafik).

Johan Hellström: [http://www.lokman.se/NW/NW-artikel_Tag.pdf "Vagnförändringar vid Nordwaggon."] i ''[[Tåg]]'' nr 9/2000

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Fo5 Resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 56-64 (Beskrivning).

Christer Andersson: "Littera Hbis från hobby trade." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 4/2010, s. 18-22.

Anders Jansson, Göran Collin, Torbjörn Mårtensson & Bo Japlin: ''De första personvagnarna. Statsbanornas vagnar 1855-1890.'' Järnvägsmusei vänner 2024.

Anders Linde: "En vagn med kejserlig proveniens. Kejsar Wilhelm II på besök i Bökeborg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 67/2026 (MYJ 304).

==Tryckta källor - godstrafik==
Statens järnvägars författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/234_1927-1936.pdf ''Tågföringsföreskrifter''] (Tff, särtryck nr 234). Stockholm: författaren 1927-1936.

Statens järnvägars författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/237_1939-1944.pdf ''Svensk personvagnssamtrafik''] (SPS, särtryck nr 237). Stockholm: författaren 1939-1944.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Bettåg igen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1999, s. 10 (Nya bettåg mellan Kalmar och Trelleborg).

Ulf Beskow: "Med posttåg 9847 till Malmö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2003 (Resa i lokhytt).

Peter Bark: [https://www.kth.se/polopoly_fs/1.87132.1550157700!/Menu/general/column-content/attachment/0510_inlaga.pdf ''Effektiva tågsystem för vagnslast- och systemtåg. Utvecklingsmöjligheter och alternativa koncept.''] Stockholm: Transportforsk april 2005.

Lennart Leffler: ''[http://www.bergslagsbanan.se/Userfiles/Archive/51/Dokument/Godstrafik_del1_20050623.pdf Järnvägens roll i transportförsörjningen. Analys av nuläge och utveckling för godstrafik sedan 1988, med tyngdpunkt 1997–2004.]'' Borlänge: Banverket 2006.

Stefan Persson: "Godstågsidéer för modelljärnvägen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 (Sandtåget och Väröpendeln, moderna systemtåg).

Stefan Nilsson: "Litet abc för malmtåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 16/2014. (Svenska malmtåg genom åren).

Krister Sandberg (red.): ''[https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2016/rapport-2016_7_godstransporter-i-sverige---en-nulagesanalys.pdf Godstransporter i Sverige - en nulägesanalys]'' (Rapport 2016:7). Stockholm: Trafikanalys 2016.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska godsvagnar i svenska tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016.

Henrik Edwards, Martin Joborn & Hans Sjöberg: [https://bransch.trafikverket.se/contentassets/773857bcf506430a880a79f76195a080/forskningsresultat/rapport_samgods_tomtag_leverans_20170630.pdf ''Samgods och tomtågsflöden''] (TRV 2016/80454). Borlänge: Trafikverket 2017.

Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: ''[https://prod.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2024/framtida-godstransporter-pa-jarnvag.pdf Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa]'' Stockholm: författarna 2024.

Jonas Eliasson, Svante Berglund & Marcus Sundberg: [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1827888/FULLTEXT01.pdf ''Transporterna i Sverige – nuläge och prognoser. Underlagsrapport till inriktningsunderlag 2026-2037''] (TRV 2023/70321). Borlänge: Trafikverket 2024.

==Tryckta källor - persontrafik==
Staffan Sävenfjord: "Smålandsåkare börjar köra på länsjärnvägar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1988 (Premiär för BK Tåg).

Kasper Dudzik: "Rullande landsväg till Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996, s. 74 (Försöksdrift).

Max Goldschmidt: "Dollartåget." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (SJ:s specialtåg för turister med hårdvaluta som gick mellan 1950 och 1969).

Johan Stenson: "Korta persontåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 4/2010. s 68-70.

Lars T. Stenson: "Snabba SJ-tåg före X2000. CityExpress och InterCity." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 6/2011.

Peder Alsterlind: "Resan till Mormor!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018 (Resa Stockholm-Mossberg via [[NKlJ]] på 1940-talet).

Redaktionen: "100 år sedan olyckan i Getå." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Post på tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2020.

Trafikanalys: [https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2022/rapport-2022_5-resmonster-under-coronapandemin-2020-2021.pdf ''Resmönster under coronapandemin 2020-2021.''] (Rapport 2022:5). Stockholm: Författaren 2022.

Transportstyrelsen: [https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer-och-rapporter/jarnvag/utveckling-utbud-priser-jarnvagslinjer-sverige-1990-2023.pdf ''Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2023'' (TSJ 2024-495)] Författaren 2024 (Avser persontrafiken).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Första eltåget Stockholm-Göteborg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026 (Tågets sammansättning).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 7 Stockholm - Malmö 1902." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 67/2026 (Tågets sammansättning).

==Tryckta källor - internationell trafik==
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Utländska personvagnar på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Utvecklingen från 1909 till 1980).

Stellan Eriksson: "Mera godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1992 (Utländska godsvagnar i Sverige).

Christer Andersson: "Tema: Utländska timmervagnar i Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 15/2013 (Foton).

Per Ljungberg: "Fler utländska timmervagnar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska godsvagnar i svenska tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska lok på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016.

Joakim Sannagård: "Lok & vagnar i Eurocity." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2023 (Recension av "Oprangering av EuroCity-tåg" av Jean-Pierre Malaspin).

Leif Elgh: ”Gränsfall.” i ''[[Tåg]]'' nr 6/2024 (De fyra gränsstationerna mellan Sverige och Norge).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 7 1910." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Stockholm-Berlin).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 41 våren 1933." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Sammansättning av tåg på Västkustbanan).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Tåg 2 den 8e maj 1912." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025 (Bilder från urspårning vid Älmhult; sammansättning av tåg).

== Tryckta källor - SJ, allmänt ==
Gustaf Welin (red.): ''[https://runeberg.org/sj50/ Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning.]'' Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906.

Kgl. Järnvägsstyrelsen: [http://runeberg.org/sj1931/ ''Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro.''] Stockholm: författaren 1931.

Robert Kutschbach: "Tankar kring en tågbild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1974 (Betraktelse över Almedals station 1927-1941).

Lars Olov Karlsson & Carl-Axel Alrenius: ''Statens Järnvägar 125 år.'' Örebro: Gullers International AB 1981.

Staffan Sävenfjord: "Idéprogram för en järnväg i tiden." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1985 (Tidiga idéer om Mälarbanan).

Lars Berggrund: "Statens Järnvägar - ett affärsverk i hundra år." i ''Spår 2013''. Sveriges Järnvägsmuseum 2013. s 21-83.

Leif Elgh: "Stora lokstationer. Och några mindre." i ''[[Tåg]]'' 9/2022.

Kaj Lundin: ”Järnvägs-Laban. En mytomspunnen skelskifteslegend.” i ''[[Tåg]]'' nr 6/2024.

Stefan Nilsson m.fl.: "Tt = Tvättåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 (Uppställda tåg för persedeltvätt för svenska armékårer under beredskapen).

== Tryckta källor - enskilda järnvägar allmänt==
Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och Kungl. Järnägstyrelsens: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/EJ-rullmtrl_VoV_KJS_1921.pdf ''Cirkulär den 30 december 1921 angående enskilda järnvägars rullande materiel.''] Stockholm: författarna 1922 (Ritningar på standardiserade komponenter på rullande materiel för [[EJ]], gällde även [[1093 mm]], [[1067 mm]], [[891 mm]] och [[600 mm]]).

Vincent Ahlberg: ''Bergslagernas Jänvägsaktiebolag 1872-1922.'' Göteborg 1923.

Kurt Möller: "Järnvägar som aldrig kom till - nedlagda från början." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975 (Järnvägar som ansökt om koncession men aldrig fullbordats).

[[LOK]]: "Godsvagnar från enskilda järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1977 (Bilder på äldre godsvagnar).

Erik Sundström: "Vagnar vid BJ under 60 år." i Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

Karl Gösta Alvfors: "Bakgrunden till 1939 års beslut om allmänt järnvägsförstatligande." i ''Tåg'' nr 7/1982.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Marma-Sandarne Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2012.

== Tryckta källor - enskilda järnvägar Götaland==
Torsten Sundkrans: "Bockarna på Bockabanan och historiein om när 'Gubben' Hultenheim försvann genom taket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Om NOJ).

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

Bertil Thulin: ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994.

Niklas Adell & Per-Olov Brännlund: ''Östra Centralbanan Linköping-Hultsfred.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1999.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Malmö-Limhamns Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2011.

[[Lars-Olov Karlsson]]: "Göteborg-Särö Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2012.

Roland Lawrenz: "UWHJ 150 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018.

== Tryckta källor - enskilda järnvägar Svealand==
Lennart Liljedahl: ''Dannemora-Hargs Järnväg'' (SJK 6). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1969.

René Sjöstrand: "Elektrifieringen av Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarne-Gävles huvudlinjer. Del 1 Banelektrifieringen." i ''Tåg'' nr 3/1969.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

Bengt Hammar: "Sala-Gysinge-Gävle Järnväg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1982 (Kort historik).

Kurt Möller: ''Roslagsbanan 100 år.'' Stockholm: SLJ & Frank Stenvalls förlag 1985.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Saltsjöbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011.

Stefan Nilsson: "Tema. SSnJ - Saltsjöbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Stockholm-Södra Lidingö Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Arlanda Express - en modern privatbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Laxå-Röfors Järnväg - och ett par andra småbanor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012 (Samt Gruvgården-Fors och Kumla-Yxhult).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Silverpilens bana: Spånga-Lövsta Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2013.

</div>
[[Kategori: Epoker]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Epok Ia]]
[[Kategori: Epok Ib]]
[[Kategori: Epok Ic]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Epok IVa]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Epok Va]]
[[Kategori: Epok Vb]]
[[Kategori: Epok VIa]]
[[Kategori: Epok VIb]]

Svenska järnvägsepoker

2026-06-28T20:16:34Z

Janfre: /* Epok I 1856-1922 */

På denna sida redovisas ett förslag till svenska järnvägsepoker.
==Inledning==
För att underlätta för den som vill försöka att bygga upp sin modelljärnväg med utgångspunkt i olika historiska sammanhang - man vill kanske försöka att spegla hur trafik och [[rullande material]] kan ha sett ut under en viss given tidsperiod - kan man dela upp järnvägshistorien i [[epoker]]. På så sätt kan man lättare skapa en mera översiktlig bild av exempelvis vilka olika fordon och lok- och vagnsmärkningar m.m. som passar tillsammans. På kontinenten har det länge funnits ett sådant system, där man utgår ifrån olika [[epoker|järnvägsepoker]] fastställda av [[Morop]].

Nedan följer ett förslag till hur en svensk indelning i järnvägsepoker skulle kunna se ut. Utgångspunkten har varit viktiga förändringar vid de statsägda järnvägarna, medan utvecklingen vid privatbanorna redovisas i en separat kolumn. Fram till 40-talet var visserligen två tredjedelar av det svenska järnvägsnätet privatägt, men staten har alltid varit den överlägset största järnvägsoperatören i Sverige, och har på det sättet dominerat utvecklingen. Epokgränserna är också valda så att de stämmer någorlunda med MOROP:s generella standard, [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem800_d.pdf NEM 800]. [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem806D_d.pdf NEM 806D], epokindelningen för [[Tyskland]], har tjänat som inspiration. Epokerna är i sin tur indelade i underavsnitt, "perioder".

Det kan vara värt att tänka på att järnvägsfordon ofta blir mycket gamla, femtio år är ingen ovanlig ålder. Det gör att fordon som byggdes två epoker tillbaka ibland kan synas i trafiken, dock ofta ombyggda och med nya färgscheman.

==Epok I 1856-1922==
{| class="wikitable"
! Beteckning och tidsperiod
! Beskrivning statliga järnvägar
! Beskrivning privata järnvägsföretag
|-
|
'''Epok I''' 1856-1922 
|
Järnvägsbyggnadsepoken, huvuddelen av det svenska järnvägsnätet byggs under denna tid. Det normalspåriga stambanenätet byggs och trafikeras av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sj_main.html SJ]. [[Ånglok|Ångdrift]] helt dominerande.
|
Efter misslyckat försök att bygga ett [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html#1 järnvägsnät med privat kapital], bestämmer riksdagen 1856 att stambanorna skall byggas av staten, medan sidobanor byggs av privata intressen. Till dessa kan dock staten bevilja lån. De [[enskild järnväg|privatbanor]] som växer fram är (precis som SJ) integrerade järnvägsföretag med egen [[banan|bana]] och egen [[rullande materiel]]. Privatbanorna har (också precis som SJ) s.k. [[befordringsskyldighet]]. Majoriteten byggs som [[normalspår]]iga, men en del byggs som [[Svenskt smalspår|smalspåriga]] med flera olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. Dessutom byggs rena [[industribanor]] med stor variation av [[spårvidd]]er. 
|-
| [[:kategori: Epok Ia|''Period a'' 1856-1874]] 
|
Järnvägens grundartid. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html Västra stambanan] klar 1862, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html södra stambanan] 1864, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/nv_stambanan/nv_stambanan.html nordvästra stambanan] 1872, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html östra stambanan] 1874, medan [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] var klara t.o.m. Krylbo 1873. Ånglok konstruerade i Storbritannien ([[SJ ånglok litt A (1863)|'''A''']], [[SJ ånglok litt B (1856)|'''B''']], '''F''', '''G''' och '''H'''). Vagnar byggs helt i trä med detaljer i järn. Korta tvåaxliga personvagnar med direktingång till kupérna från sidan, personvagnarna är i allmänhet plåtklädda. Uppvärmning med varm sand införs i första klass 1866. Personvagnar målas från början blå med svart överdel. Från 1861 skiljs tredje klass vagnar ut genom att målas grå, och från 1867 målas första och andra klass vagnar blå medan tredje klass vagnar målas bruna. Fotogenbelysning. Godsvagnar har bärighet på åtta till tolv ton, och är tvåaxliga. Godsvagnar målas först grå, men 1861 ändras detta till att de målas bruna, gråa eller gula beroende på distriktstillhörighet. Tågen är långsamma och handbromsade. Snälltåg tog endast resenärer i första och andra klass. Passagerare i tredje klass fick nöja sig med blandade tåg eller personförande godståg. 
|
De första [[enskild järnväg|privatbanorna]] öppnades för trafik 1856, bland andra [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html KHJ] (sträckan Örebro Dylta), [http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nej_historik.html NEJ] och Norbergs Järnväg. Dessa var alla små banor med lokala trafikuppgifter. Den första större privatbanan var [http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_snabbfakta.html GDJ], klar 1859. De flesta enskilda järnvägar från denna period var annars mindre bibanor. Utvecklingen av rullande material ungefär som på SJ, men inledningsvis mycket liten standardiseirng. De flesta privatbanor nöjer sig med två komfortklasser i persontrafiken, men den bättre klassen kallas omväxlande första eller andra klass. Inte heller spårvidderna standardiseras, många [[Svenskt smalspår|smalspårsbanor]] byggs med olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. 
|-
| [[:kategori: Epok Ib|''Period b'' 1873-1891]] 
|
1873 har SJ 1382 km järnväg. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_torpshammar_storlien.html Norrländska tvärbanan] klar 1882, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] klara till Vännäs 1891. [https://www.historiskt.nu/normalsp/hmmj/index.html HMMJ] blir första [[enskilda järnväg]] att förstatligas 1879. Ånglok börjar nu beställas från Borsig i Berlin ('''C''', [[SJ ånglok litt D|'''D''']] och '''K'''). Nu införs nattåg, och från 1878 medförs även tredjeklassvagnar i snälltågen. Särskilda persontåg införs också för kortare förbindelser. Extra snabba tåg, s.k. kurirtåg, införs från 1885. För personvagnar införs 1874 års underrede med långbalkar och buffertbalkar av järn. För Norrlandstrafiken anskaffas vidare en ny vagnstyp med öppna plattformar och ingång via gaveln. Andraklassvagnar målas gröna från 1885. Ångvärme och vakuumbroms införs för persontåg. Alla godsvagnar målas rödbruna från 1874. Standardiserade godsvagnar med [[1886 års underrede]] helt av stål införs, som har bärighet på 8-12 ton. 
|
1873 finns 979 km enskilda järnvägar i Sverige, såväl normalspåriga som smalspåriga. Åren 1874-1879 byggs enskilda järnvägar i rask takt och ett antal större banor tillkommer: [https://www.historiskt.nu/normalsp/hmmj/index.html HMMJ] (1873), [http://www.historiskt.nu/normalsp/swb/swb.html SWB] (1875), [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_historik.html OFWJ] (1876) och [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] (1879). [http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_fakta.html HNJ] klar 1882. HMMJ blir första enskilda järnväg att förstatligas 1879, i kraft av sin roll som förbindelse mellan Västa och Östra stambanan. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] byggs som privatbana, men förstatligas redan 1891. [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] byggs som flera privatbanor på 1880-talet. Västkustbanan är pionjärer med boggievagnar, annars följer utvecklingen av rullande material samma linjer som SJ. Dock är ånglok med invändiga cylindrar vanligare på privatbanorna. Standardiseringen av rullande materiel ökar, många banor börja köpa godsvagnar av [[SJ 1886 års modell]]. Ångvagnar provas för att förbilliga persontågsdriften. En del privatbanor inför vakuumbroms i persontågen ([[GDG|BJ]], [[SWB - Enskild järnväg|SWB]], [[HNJ]] m.fl.). 
|-
| [[:kategori: Epok Ic|''Period c'' 1891-1901]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html Norra stambanorna] klara till Boden 1894. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] (1891) och [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] (1894) tillförs SJ genom förstatliganden. Ångloken konstrueras nu av SJ och beställs av flera svenska loktillverkare (t.ex. litt. [[SJ ånglok litt Cc|'''Cc''']] och [[SJ ånglok litt Kd|'''Kd''']]). SJ övergår till att endast bygga boggivagnar för persontrafiken. Dessa förses med lanternin för bättre ljusinsläpp. Helsingborg-Helsingör, Sveriges första internationella järnvägsfärja, öppnar 1891. De äldsta ångloken börjar utrangeras. 
|
[https://www.historiskt.nu/normalsp/gbj/index.html GBJ] klar 1894, [http://www.historiskt.nu/smalsp/vgj/vgj/vgj_fakta.html VGJ] klar 1900. [[SRJ|Roslagsbanan]] blir först med eldrift i Sverige. [[EJ godsvagn m/1893|Treaxliga malmvagnar av 1893 års modell]] införs i stor mängd. [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] förstatligas 1894. 
|-
| [[:kategori: Epok Id|''Period d'' 1901-1909]] 
|
Nya ånglokskonstruktioner med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettning], kolvslider, Walschaerts [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] och högt pannläge införs fr.o.m. 1906 ([[SJ ånglok litt A|'''A''']] och [[SJ ånglok litt E|'''E''']] först ut). Boggievagnarna kompletteras nu med nya längre tvåaxliga personvagnar med länkaxlar, främst för lokaltrafik. Gasbelysning i personvagnar införs. Nya godsvagnar baserade på [[1898 års underrede]] med en bärighet på 14-18 ton införs. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte.
|
En del mindre privatbanor byggs. [[GDG|BJ]] beställer Sveriges första ånglok med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettare] 1905, i övrigt följer utvecklingen av rullande material SJ. Flera privatbanor börjar köpa godsvagnar av SJ-modell, men några av dem nöjer sig med att fortsätta med [[1886 års modell]]. [[SRJ|Roslagsbanan]] inför tryckluftbroms för persontåg. [[Överföringstrafik]] införs på vissa [[smalspår]]sbanor.
|-
| [[:kategori: Epok Ie|''Period e'' 1909-1922]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_jarna_aby/sb_jarna_aby_snabbf.html Nyköpingsbanan] klar 1915. De södra delarna av det som skulle bli [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] förstatligades, och banan började byggas. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] elektrifieras. Litt [[SJ ånglok litt B|'''B''']], [[SJ ånglok litt F|'''F''']], [[SJ ånglok litt J|'''J''']], [[SJ ånglok litt R|'''R''']], [[SJ ånglok litt S|'''S''']] och [[SJ ånglok litt Sb|'''Sb''']] blir sista nykonstruerade ångloken på SJ fram till 1940-talet. Nybyggda personvagnar får inte alltid lanternintak. Teakpanel på personvagnar införs. Vestibuler och bälgar för täckt övergång införs, först för trafiken Stockholm-Berlin och senare även för inhemska snälltåg. Motorvagnar infördes. Tryckluftsbroms Kunze-Knorr började införas. [[Svenska signaler i modell|Ljussignaler]] började införas. Försök med förenklad drift på trafiksvaga linjer inleddes. Under första världskriget användes både torv och ved som ångloksbränsle eftersom kolimporten var störd. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte. 
|
En del mindre privatbanor byggs också. [[GDG|BJ]] lanserar litt [[GSG ånglok litt H3|'''H3''']] 1910, som också köps av andra privatbanor i tillsammans 32 exemplar. [[TGOJ|OFWJ]] beställer de första svenska tre-cylindriga loken ([[OFWJ ånglok nr 46-50 & 61-63|'''M3''']]) 1917 för malmtågen. Motala Verkstad börjar bygga en serie [[Motala Verkstad ånglok typ 115|åtta-kopplade tanklok för smalspår]], totalt tjugo stycken. Många privatbanor provar förbränningsmotorvagnar med varierande framgång, i övrigt följs utvecklingen av rullande materiel vid SJ. 
|}

==Epok II 1922-1948==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok II''' 1922-1948 
|
1922 har SJ 5625 km järnväg. Nytt [http://www.historiskt.nu/rullande/sj_godsvagnar_42/vagnar_42_14.html litterasystem] för godsvagnar införs 1922. Konkurrensen från [[Svensk vägbyggnad och vägtrafik|vägtrafiken]] börjar påverka järnvägarna. Alternativ till ångdrift introduceras, dels [http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_bakgrund/el_bakgrund.html elektrifiering] som införs i större skala, och dels dieseldrift för lättare fordon. Tryckluftsbromsen blir allmän. Godstågen blir avsevärt tyngre och går också snabbare. [[Trafikkoncept epok IIIa#Igt|Ilgodståg]] går med 90 km/h. [[RIV-avtalet]] reglerar internationell godstrafik i Europa från 1922. [[Säkerhetstjänst för MJ#Automatisk linjeblockering|Automatisk linjeblockering]] införs på en del tätt trafikerade linjer. 
| 1922 finns 9775 km [[enskild järnväg|enskilda järnvägar]] i Sverige. Vissa privatbanor går över till tryckluftbroms för alla slags tåg, vilket innebär att både vakuumbroms, tryckluftbroms och skruvbroms används parallellt. Även några privatbanor elektrifieras. De flesta privatbanor använder nu andra klass som den högre komfortklassen i persontrafiken. Mot slutet av epoken förstatligas nästan alla privatbanor. 
|-
| [[:kategori: Epok IIa|''Period a'' 1922-1930]] 
|
Elektrifiering av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html VSB], [[ellok]] litt [[SJ ellok litt D|'''D''']] och [[SJ ellok litt U|'''U''']]. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] byggs ut i maklig takt. Klassfärgerna på personvagnar ersätts av rödbrunt för alla klasser. Stolpvagnar (litt '''[[SJ godsvagn litt N3|N]]''' och '''[[SJ godsvagn litt NN4 NN5|NN]]'''), lådvagnar (litt '''[[SJ godsvagn litt I3|I]]''') och kalkvagnar (litt '''[[SJ godsvagn litt R3|R]]''') byggs om med plåtlämmar (litt [[SJ godsvagn litt Os|'''Os''']], [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|'''Or''']]). [[Bjurströms lokomotor typ 8|Lokomotorer]] börjar införas. Tryckluftbroms Kunze-Knorr är allmänt införd, förutom på Malmbanan (där tryckluftbroms av system Westinghouse fanns sedan tidigare). 1924 införs skyltar vid [[järnvägsövergång]]ar, orangemålade kryssmärken med texten "[http://www.ekeving.se/vs/index.html VARNING FÖR TÅG]". 1927 började SJ måla tjänstevagnar grå. 
|
[[OKB]] färdigbyggd 1927. Ångloksutvecklingen på privatbanorna fortsätter, flera banor beställer [[trecylindriga lok]] för gods- och persontrafik, störst blir [[GDG|BJ]] litt [http://www.mrw1.se/anglok/litth3s.htm '''H3s''']. [[TGOJ|OFWJ]] får sitt första turbinlok litt [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_rullande_lok_m3t.html '''M3t'''] 1930. De första [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_ett_begrepp.html rälsbussarna], ibland benämnda bilvagnar, införs för att förbilliga driften. Flera banor skaffade [[EJ egna stålvagnar|personvagnar i stål]]. [[Tyska privatbanevagnar|Tyska godsvagnar]] köps in av flera privatbanor. [[HNJ]] går över till tryckuftbroms i alla slags tåg. [http://www.ekeving.se/b/rb/lb/aut_linjeblock.html Roslagsbanan] blir först med [[Säkerhetstjänst för MJ#automatisk linjeblockering|automatisk linjeblockering]] 1925. 
|-
| [[:kategori: Epok IIb|''Period b'' 1930-1939]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] blir till sist färdigbyggd 1937. [[Paragraf 100]] för förenklad drift på trafiksvaga linjer införs. Elektrifiering av flera linjer, t.ex. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html SSB], [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html ÖSB], [https://www.historiskt.nu/normalsp/nrsj/index.html f.d. NrSlJ] och [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html Stockholm-Långsele]. SJ får sina första [[Svenskt smalspår|smalspårsbanor]] i samband med privatiseringar. Personvagnar i [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|nitad stålkonstruktion]] införs. Större [[standardgodsvagnar]] [[SJ godsvagn litt G|'''G''']] och [[SJ godsvagn litt O|'''O''']]. SJ inför sina första rälsbussar av [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_tvaaxliga.html Hilding Carlssons] modell. Ellok litt [[SJ ellok litt H|'''Ha''', '''Hb''']] och [[SJ ellok litt U#Ub|'''Ub''']]. 1933 ändras färgen på kryssmärken vid järnvägsövergångar till gul. I samband med den snabba elektrifieringen av stambanenäten börjar även modernare ånglok ställas av eller säljas. 
|
Konjunktursvackan efter Krüger-kraschen 1932 drabbar privatbanorna hårt. Vissa privatbanor tas över av staten, av ekonomiska eller drifttekniska skäl ([[OKB]], [http://www.historiskt.nu/normalsp/ugj/ugj_inneh.html UGJ], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Landskrona-K%C3%A4vlinge-Sj%C3%B6bo_j%C3%A4rnv%C3%A4g LKSJ], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Markarydsbanan MaVJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/nrsj/index.html NrSlJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/mlslj/index.html MlSlJ] m.fl.), [[TGOJ]] bildas 1931 genom en sammanslagning av ett antal privatbanor. SJ nya [[standardgodsvagnar]] köps av en del banor. [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell|Enstaka stålpersonvagnar köps in av privatbanor]]. [[SWB - Enskild järnväg|SWB]] och [[GDG|BJ]] går över till tryckluftbroms i alla slags tåg. Rälsbussar, med mer eller mindre "strömlinjeform", börjar införas. Vanligast är [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_tvaaxliga.html Hilding Carlssons] tvåaxliga variant, men flera andra förekommer. Enstaka ånglok fick oljeeldning. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Saltsj%C3%B6banan Saltsjöbanan] blir först i Sverige med [[fjärrblockering]] 1938. 
|-
| [[:kategori: Epok IIc|''Period c'' 1939-1948]] 
|
Genom förstatligandet tillförs SJ många bankilometer, bland annat större delen av [[svenskt smalspår|Sveriges omfattande smalspårsnät]], samt en stor mängd [[rullande material]] av mångskiftande ålder och konstruktion. Småbäriga övertagna godsvagnar som SJ inte kan undvara överförs till [[reservvagnsparken]]. Fortsatt elektrifiering, bl.a. linjen [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/lsl_boden.html Långsele-Boden], samt även sidobanor. Ellok litt. [[SJ ellok litt F|'''F''']] och [[SJ ellok litt M|'''M''']]. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Gengas Gengas] på motorfordon används under [http://sv.wikipedia.org/wiki/Andra_v%C3%A4rldskriget VK II], liksom vedeldning av ånglok. Avställda ånglok tas åter i tjänst. [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|Personvagnar i svetsad stålkonstruktion]] införs. SJ-kringlan på ånglok, motorfordon och personvagnar ersätts med SJ i typsnittet futura. Till smalspårsnätet inleds leveranser av ett standardånglok, litt [[Motala Verkstad ånglok typ 14|'''Gp''']]. [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_boggie.html Hilding Carlssons boggierälsbuss] införs på stor bredd på både smal- och normalspår. [http://www.ekeving.se/vs/index.html Bommar] vid järnvägsövergångar börjar målas röda och gula. En del äldre [[rullande material]] från [[enskild järnväg|enskilda järnvägar]] avvecklas inom några år efter övertagandet. '''[[Trafikkoncept epok IIc|Trafiken under epok IIc]]''' 
|
Den stora förstatligandeperioden, efter ett riksdagsbeslut från 1939. Beslutet går ut på att staten köper in de [[enskild järnväg|enskilda järnvägarna]] efter hand, utan tvångsinlösen, och är i princip genomfört 1950. Vissa järnvägar tar tacksamt emot beslutet, andra är mycket motvilliga. [[GDG]] elektrifierar alla huvudlinjer, och skaffar nya loktyper litt [[GDG ellok litt O|'''O''']] och [[SJ ellok litt D#Ds|'''Ds''']]. [[SRJ|Roslagsbanan]] fortsätter elektrifiering på huvudlinjen mot Rimbo mm., och inför tryckluftbroms för alla slags tåg. Hilding Carlssons rälsbussar beställs också av många privatbanor. 
|}

==Epok III 1948-1967==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|'''Epok III''' 1948-1967 
|
1948 har SJ 14574 km järnväg. "Hela folkets SJ", eller folkhemmets järnväg. Vägtrafiken ökar snabbt och konkurrerar med järnvägen även på längre avstånd. Ångdriften fasas ut, och diesellok för linjetrafik införs. [[Fjärrblockering]] införs i begränsad omfattning. [[Trafikkoncept epok IIIa#Gxt|Godsexpresståg]] införs, framför allt för transport av färskvaror. Nedläggningar av olönsamma bandelar. 
|
1948 finns fortfarande 2077 km [[enskilda järnvägar]]. Den klassiska privatbanan är borta, med några undantag ([[NBJ]], [[TGOJ]], [[NKlJ]], m.fl.). 
|-
| [[:kategori: Epok IIIa|''Period a'' 1948-1956]] 
|
Eldriften utsträcks nu även till vissa f.d. [[enskilda järnvägar]] och bibanor. De sista nytillverkade ångloken ([[SJ ånglok litt S1|'''S1''']], [[HNJ ånglok litt Mb#E10|'''E10''']]) levereras. Enstaka ånglok fick oljeeldning. Ellok [[SJ ellok litt Da|'''Da''']], [[SJ ellok litt Ma|'''Ma''']], [[SJ ellok litt H#Hg|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#Ud|'''Ud''']] och [[SJ ellok litt Ra|'''Ra''']]. 50 dieselväxellok av typ [[SJ diesellok litt V3|'''V3''']] införs. Nya stålrälsbussar börjar levereras till både smalspår ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/yp '''YCo5p'''/'''t''']) och normalspår ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Y6-generationen '''YCo6''']). Till [[Svenskt smalspår|smalspårsnätet]] levereras även nya diesellok ([[SJ diesellok litt Tp|'''Tp''']], [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t|'''Z4p''']]). Äldre personvagnar får efterhand SJ-märkningen borttagen. Godsvagn typ [[SJ godsvagn litt Ge|'''Ge''']], [[SJ godsvagn litt Grf|'''Grf''']] och [[SJ godsvagn litt Ou|'''Ou''']] införs. SJ inför [[vagnbjörnar]] för att öka räckvidden på [[vagnslasttrafik]]en. 1951 börjar en ny modell av [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/Nyheter_si_1951.html bommar i fackverkskonstruktion] införas, samtidigt med nya kryssmärken målade i rött och gult utan text. Äldre och udda ånglok avvecklas. [[Paragraf%20100|Paragraf 100]], bestämmelser för förenklad drift, togs bort efter en allvarlig olycka 1956. '''[[Trafikkoncept epok IIIa|Trafiken under epok IIIa]]'''
|
[http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/sign_51_11-12/srj_forstatligas.html Roslagsbanan] elektrifierad till Norrtälje 1949, och drivs som statligt bolag fr.o.m. 1951. Man byter också färg på ellok, motorvagnar och personvagnar från brunrött till en mörkgrön nyans. [[TGOJ]] [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_historik_2_eldrift.html elektrifieras] och skaffar nya loktyper [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#TGOJ Ub|'''Ub''']], [[TGOJ ellok litt Bt|'''Bt''']] och [[SJ ellok litt Ma#TGOJ Ma|'''Ma''']]. Dessa målas inledningsvis i olika gröna färgscheman. Vidare ingås ett djupgående samarbetsavtal med SJ. 
|-
| [[:kategori: Epok IIIb|''Period b'' 1956-1967]] 
|
[[SJ personvagnar#1956 till 1970|Tredje klass tas bort 1956]]. Diesellok för linjetrafik introduceras ([[SJ diesellok litt T2 T3|'''T2''']], [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']] m.fl.) och ersätter efterhand många ånglok i linjetrafik. Nybyggda personvagnar märks med den s.k. köttstämpeln, medan SJ-märkningen på äldre personvagnar efterhand tas bort. Nya personvagnstyper, [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|60-talsmodellen]], införs 1960. Nya standardgodsvagnar, [[SJ godsvagn litt Gre|'''Gre''']], [[SJ godsvagn litt Oe|'''Oe''']], [[SJ godsvagn litt Ore|'''Ore''']] och [[SJ godsvagn litt Teu|'''Teu''']]. Försök med [[Intermodal trafik|container- och piggybacktrafik]] inleds. 1956 börjar [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/SiMotBanan_Dbr_1957.pdf bansignaler] vid järnvägsövergångar införas. De sista träpersonvagnarna på normalspår tas ur trafik 1968. De sista ''[[banvakter]]na'' tas ur tjänst vid SJ 1962. Nedläggningar av sidobanor inleds i stor skala, och utbyggnadstakten i elektrifieringen minskar. De flesta ånglok ställs av och skrotas. '''[[Trafikkoncept epok IIIb|Trafiken under epok IIIb]]'''
|
[[TGOJ]] inför [[Fjärrblockering|CTC]] 1958, och börjar måla även personvagnar i grönt. [[Nynäsbanan]] förstatligas 1957 som ett dotterbolag till SJ, och elektrifieras 1962. [[SRJ|Roslagsbanan]] går helt upp i SJ 1959. [[NBJ]] slutar med persontrafik 1966. 1967 uppgick [[SNJ]] helt i SJ. 
|}

==Epok IV 1967-1988==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok IV''' 1967-1988 
|
1967 har SJ 12202 km järnvägar. Konkurrens från både väg- och flygtrafik. [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] och [[SJ diesellok litt T44|'''T44''']] införs. Nytt litterasystem för godsvagnar och personvagnar. [[Intermodal trafik]] börjar införas. Ångdriften försvinner helt. Nedläggningar av olönsamma järnvägslinjer fortsätter, men möts av allt större motstånd. 
| 1967 finns alltjämt 870 km [[enskilda järnvägar]] i Sverige. 
|-
| [[:kategori: Epok IVa|''Period a'' 1967-1979]] 
|
[[Svensk vägbyggnad och vägtrafik#Epok IV|Högertrafik på vägarna 1967]]. Första [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] ('''Rc''', '''Rc2''', '''Rc3''' & '''Rc4''') och [[SJ diesellok litt T44|'''T44''']]. Alla godsvagnar fick ett gemensamt europeiskt littera-system 1967, det s.k. [http://www.jarnvag.net/index.php/vagnguide/littera-internationellt UIC-systemet]. 1970 infördes även ett [http://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar nytt litterasystem] för personvagnar, dock inte lika standardiserat som UIC. Nybyggda personvagnar märktes med det s.k. frimärket. Vulstbälgar ersatte efter hand dragspelsbälgar. Öppna boggievagnar för gods började levereras i större skala ([[SJ godsvagn litt Rs|'''Rs''']]). [[Containertrafik]]en blev omfattande, [[piggybacktrafik]] infördes också. Täckta godsvagnar med helt öppningsbara sidor blev vanliga (UIC litt. '''H'''). Nya standardgodsvagnar, [[SJ godsvagn litt Hbis|'''Hbis''']], [[SJ godsvagn litt Kbps|'''Kbps''']] och [[SJ godsvagn litt Lgjs|'''Lgjs''']]. SJ blir aktiva i [[Interfrigo]]. 1975 började ljussignaler förses med vit reflekterande kantrand. Det [http://www.ekeving.se/vs/index.html nya systemet med bommar och kryssmärken] vid järnvägsövergångar infördes fult ut i samband högertrafikomläggningen 1967. Runt 1970 togs godsvagnar med 1898 års underrede ur trafik, d.v.s. [[SJ godsvagn litt G3|'''Gs''']] och [[SJ godsvagn litt Os|'''Os''']]. Sista driftsångloken vid SJ togs ur tjänst 1 april 1972. Järnvägsnedläggningarna fortsatte, men i mindre omfattning. Många mindre stationer stängdes. '''[[Trafikkoncept epok IVa|Trafiken under epok IVa]]'''
|
[[TGOJ]] gick över till UIC-systemet 1966-1970, samt bytte färgschema på lok och motorvagnar till orange med vita dekorlinjer under andra halvan av 1960-talet. [[Intercontainer]] börjar köra systemtåg i Sverige 1975, med '''[[godsvagn litt Sas|Sas]]''' och '''[[godsvagn litt Ss|Ss]]'''-vagnar. 1971 ingicks den s.k. Hörjelöverenskommelsen, då [[SRJ|Roslagsbanan]], Saltsjöbanan och pendeltågstrafiken i Stockholm övergick till lokaltrafiken där. 
|-
| [[:kategori: Epok IVb|''Period b'' 1979-1988]] 
|
Personvagnar av [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|1980-talsmodell]] tas i trafik. En ny rälsbusstyp, [[Litt Y1|'''Y1''']], levereras. [[SJ ellok litt Rc|'''Rc5''' & '''Rc6''']] levereras. Alla personvagnar märks efterhand med det s.k. frimärket. Nya godsvagnar [[SJ godsvagn litt Hbikks|'''Hbikks''']], [[SJ godsvagn litt Lnps|'''Lnps''']] och [[Godsvagn litt Sdms|'''Sdms''']]. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Automatic_Train_Control ATC-1] tas i drift 1980. [[Intermodal trafik#Csam|Csam]]-systemet med minicontainers införs, men säljs till [[ASG]] 1986. SJ:s sista smalspåriga linje, [https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4gslinjen_V%C3%A4xj%C3%B6-Hultsfred-V%C3%A4stervik Växjö-Västervik], läggs ned. [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|Nitade 30-talsvagnar]] tas ur trafik. [[SJ ellok litt D|'''D''']]-lokens sista aktiva tid. Styckegods på järnväg upphör. '''[[Trafikkoncept epok IVb|Trafiken under epok IVb]]'''
| [[Intercontainer]] började med Volvopendeln Belgien-Sverige med '''[[SNCF godsvagn litt Lgs|Lgs]]'''-vagnar. [[Nordwaggon]] grundades 1984 för att bistå Electrolux med vitvaruvagnar. [[TGOJ]] ägdes till hälften av SJ fr.o.m. 1982. 1979 togs [[NBJ]] upp som dotterbolag till SJ och upphörde helt 1985. 
|}

==Epok V 1988-2010==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok V''' 1988-2010 
|
1988 hade SJ 11076 km järnvägar. Järnvägstrafikens renässans, nya järnvägar byggs för första gången på 60 år. Trafiken på svenska järnvägar börjar återigen öka, särskilt mot slutet av perioden. Uppbrytning av SJ, då nya former för järnvägsdrift införs där banhållning och trafik separeras organisatoriskt. X2000. Ny färgsättning på tågen, länstrafikbanor. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo GC] och andra, privata godsdragare. 
|
1988 finns dessutom kvar 479 km [[enskilda järnvägar]]. En ny typ av privata tågoperatörer börjar köra tåg på Banverkets spår i samband med avregleringar. 
|-
| [[:kategori: Epok Va|''Period a'' 1988-2001]] 
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Banverket Banverket] bildas 1988 och tar över banhållningen från SJ. Nya järnvägar byggs. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Svealandsbanan Svealandsbanan] färdig 1997 och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Öresundsförbindelsen Öresundsförbindelsen] 2000. [http://sv.wikipedia.org/wiki/X_2000 '''X2'''], [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x31k '''X31'''], och [http://www.jarnvag.net/vagnguide/y2 Kustpilen]. Lok och personvagnar börjar målas i olika blå färgscheman. [[LKAB]] tar över malmtrafiken från SJ med en egen [[tågoperatör]], Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB). Lok typ [[SJ ellok litt Da|'''Da''']], [[SJ ellok litt H|'''Hg''']], [[SJ diesellok litt T2 T3|'''T21''']], [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']], [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|svetsade 40-talsvagnar]] och rälsbuss '''Y6''' tas ur trafik. Postsortering ombord avvecklas 1996. All resgodshantering och hantering av expressgods upphör 2000. Kylvagnar fasas ut och ersätts med kylcontainrar. 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/arlandabanan/arlandabanan_sammanfattning.html Arlandabanan] klar 2000. Mindre, privata godsoperatörer börjar köra tåg på Banverkets spår i samband med avregleringar 1988 och 1994, t.ex. Österlentåg, [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=365&g=m Shortline Väst], [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=363&g=m Woxna Express] och [http://www.tagakeriet.se/ Tågab]. Flera av dessa gör konkurs inom några år. Persontrafiken på många sidobanor tas över av länstrafiken och av privata tågoperatörer som [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=359&g=m BK-Tåg], [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=361&g=m BSM] och Sydvästen. De nya operatörerna kör mest med begagnad SJ-material, dessutom importeras äldre [[Nohab diesellok AA16|Nohab-dieslar]] från Danmark. Länstrafikbolagen målar fordon i egna färger. [http://www.inlandsbanan.se/ Inlandsbanan] ombildas till kommunägd privatbana 1993. SJ tar över [[TGOJ]] återstående persontrafik 1995, [[TGOJ]] fortsätter som godsoperatör, och övergår till ett blå/grönt färgschema under slutet av 1990-talet. Sista delen av [http://www.historiskt.nu/smalsp/nklj/nklj_snabbfakta.html NKlJ] lades ner 1990. 
|-
| [[:kategori: Epok Vb|''Period b'' 2001-2010]] 
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo Green Cargo] bildas 2001 genom att godstrafiken bryts loss från SJ, loken målas efter hand i ett grönt färgschema. [http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4larbanan Mälarbanan] färdig med dubbelspår 2001. Nya fordon ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/X40 '''X40''']). SJ:s '''Rc'''-lok och personvagnar börjar målas svarta. MTAB köper nya malmtågslok, [[MTAB ellok litt Iore|'''Iore''']]. [[RIV-avtalet]] upphörde 2006. Vagnar ur [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|sextiotalsgenerationen]] börjar tas ur trafik hos SJ. 
|
En ny generation godsoperatörer tar över, t.ex. [http://www.hectorrail.com/ Hector Rail], [http://www.cargonet.no CargoNet] och [http://www.rail.dbschenker.de/site/railion/de/start.html DB Schenker Rail]. Dessa investerar i nya lok (t.ex. [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''185''']], [[ÖBB ellok litt 1042|'''142''']], [[DSB ellok litt EG|'''EG''']] och '''[[T66]]''') och vagnar av ett flertal typer. Begagnade [[DSB diesellok litt MZ|'''TMZ''']] köps också in. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Veolia_Transport Veolia] börjar köra persontåg Stockholm-Malmö 2009. Dessutom etableras lok- och vagnuthyrningsbolag. Nya motorvagnar ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Itino Itino]) 
|}

==Epok VI 2010-==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok VI''' 2010- 
|
2010 tar Trafikverket över ca. 11000 km järnvägar. Järnvägsbyggandet avtar, medan persontrafiken på svenska järnvägar fortsätter att öka. Motorvagnar dominerar persontrafiken. Godstrafiken håller en jämn nivå.
|
Privata tågoperatörer fortsätter att verka, men har svårt att få lönsamhet i trafiken.
|-
| [[:kategori: Epok VIa|''Period a'' 2010-2020]] 
|
[http://www.trafikverket.se Trafikverket] grundas 2010, och tar över banförvaltningen från Banverket. [http://www.jarnvag.net/banguide/vasteraspby-umea Botniabanan] klar 2010. Trafikökningen på svenska järnvägar fortsätter. [http://sv.wikipedia.org/wiki/European_Rail_Traffic_Management_System ERTMS] börjar införas. [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x55 '''X55'''], [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''Re''']], [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''Br''']] och [[GC ellok litt Mb|'''Mb''']] anskaffas. Järnvägens allmänna [[befordringsskyldighet]] upphörde 2018. 
|
Veolia börjar köra tåg Malmö-Berlin, och byter namn till Snälltåget 2013. MTR trafikerar Stockholm-Göteborg med [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x74 '''X74'''] fr.o.m. 2015. [[Siemens ellok typ Vectron|Vectron]]-lok införs. [[TGOJ]] gick upp i Green Cargo 2011 och försvinner därmed till sist helt. 
|-
| [[:kategori: Epok VIb|''Period b'' 2020-]] 
|
Covid-pandemin 2020-2022 påverkar järnvägarna kraftigt, framför allt minskar persontrafiken starkt. För godstrafiken innebär pandemin istället en mindre ökning. Åren närmast efter pandemin innebar dock en snabb återhämtning för persontrafiken. Green Cargo hyr in [[Vectron]]-lok.
|
Hector rail bestrider Green Cargos monopol på [[växling]]en på de större bangårdarna, vilket leder till att Trafikverket utreder att ta över verksamheten. MTRX sålde sin verksamhet till finska VR 2024. Nya motorvagnar [https://www.jarnvag.net/vagnguide/er1 '''ER1'''], [https://www.jarnvag.net/vagnguide/er3 '''ER3/BIR1'''] och [https://www.jarnvag.net/vagnguide/x80 '''X80'''].
|}

==Wiki-sidor==
[[Epoker]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Internetkällor - allmänt==
[http://www.historiskt.nu/ Historiskt.nu] (Svensk järnvägshistoria).

[http://www.historiskt.nu/diverse/statistik/sv_jarnvagar_main.html Historiskt.nu: Järnvägsstatistik]

[http://www.jarnvag.net/ Järnväg.net] (Aktuellt om svenska järnvägar).

[https://jarnvagar.nu/green-cargo-saljer-55-lok/ Järnvägar.nu: Green Cargo säljer 55 lok]

[https://jarnvagar.nu/mer-gods-fler-resenarer-och-fler-tag/ Järnvägar.nu: Mer gods, fler resenärer och fler tåg]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=207246 Järnvägshistoriskt forum: Färg på SJ litt Ibö]

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=477&hilit=bangårdsvagn Järnvägshistoriskt forum: Kulör på tjänste/bangårdsvagnar 50-talet axeltransportvagn]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=158643 Järnvägshistoriskt forum: Leveransdatum för Rc]

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20240411/16090/nu-kor-ater-tagen-farjan-till-polen Järnvägsnyheter.se: Nu kör åter tågen via färjan till Polen] (Över Ystad).

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20240604/16287/tagakeriet-i-bergslagen-koper-inlandstaget Järnvägsnyheter.se: Tågåkeriet i Bergslagen köper Inlandståget] (Juni 2024).

[https://railcolornews.com/2024/11/25/locomotive-railcare-upgrades-former-obb-1144-locomotives-for-a-new-future-in-scandinavia/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR09sjPwSvit5NA6zEeRzyTbHrtOC6QvG8dTqYoQDisMpXAGJjO-wtxGXuo_aem_A9ifxsdSUNLtdXamiPK3CQ Railcolornews: ÖBB 1144]

[https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1985200-om-jarnvags_sfs-1985-200 riksdagen.se: Förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.]

[https://svenskforfattningssamling.se/doc/2018189.html Svensk författningssamling: Förordning om upphävande av förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.]

==Internetkällor - bana==
[http://www.ekeving.se/ Ekeving.se] (Om signalteknik och säkerhetstjänst).

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/Str_171_1958/index.html Ekeving.se: Signaturförteckning - Förkortningar] (1958)

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/102_1960_145.pdf Ekeving.se: Statens järnvägars distrikt, sektioner, järnvägsansatalter m.m.] (Järnvägskartor 1960).

[https://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html Historiskt.nu: När fick de olika bandelarna elektrisk drift] (Tabell över när olika bandelar i Sverige fick elektrisk drift).

[https://jarnvagar.nu/forsta-spadtaget-for-unik-vaxelfabrik/ Järnvägar.nu: Första spadtaget för unik växelfabrik]

[https://jarnvagar.nu/ater-tagtrafik-pa-hela-bohusbanan/ Järnvägar.nu: Åter tågtrafik på hela Bohusbanan]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=159332 Järnvägshistoriskt forum: Reflexrand på järnvägssignaler]

==Internetkällor - persontrafik==
[https://www.aftonbladet.se/ledare/a/vegnOw/sj-s-bastutag-far-en-att-strunta-i-klimatet?fbclid=IwAR1iHNvt4LRx6hKN5KsfvwMr7rWDQiZ7fnDA0HwCPe3-zFs4DgXadQvjBFo Aftonbladet: SJ:s bastutåg får en att strunta i klimatet] (En ögonblicksbild av tågresande 2022).

[https://jarnvagar.nu/flixtrain-lamnar-sverige/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR7d0jzhnkXio3khl5ihmNGQcugufqZurW9tQFP5lcSnZDArIDr8NA3Vg70p2g_aem_dixMAQQo47xnXChziXGVwA Järnvägar.nu: Flixtrain lämnar Sverige] (April 2024).

[https://jarnvagar.nu/okat-tagresande-stigande-priser/ Järnvägar.nu: Ökat tågresande, stigande priser] (Efter pandemin).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=253904 Järnvägshistoriskt forum: Frågor om gamla 1-klass och vem som hade det?] (Första klass sittplatser före 1956).

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=716 Järnvägshistoriskt forum: När kom UIC-kabeln?]

[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=574 Järnvägshistoriskt forum: Tyska vagnar i svenska snälltåg.] (På 1930-talet).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=255593 Järnvägshistoriskt forum: Vem åkte 1:a och 2:a klass på smalspår när det begav sig?] (Om utvecklingen av högre komfortklasser på enskilda järnvägar t.o.m. 1940-talet).

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20250508/17445/nattagen-krisar-flottan-utdomd-och-stodet-ovisst?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR5rHoRRQfr0O3v4mYyPwoOZu2Gu9Ha8blY97Q7UouIPYxzM80dirrroykNhDg_aem_-HE_fOlkvCfyGeDENUbfdw Järnvägsnyheter.se: Nattågen krisar – flottan utdömd och stödet ovisst]

[https://www.jarnvagsnyheter.se/en/node/14959 Järnvägsnyheter.se: Tågresorna har ökat efter pandemin].

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Snälltåget Wikipedia: Snälltåget]

==Internetkällor - godstrafik==
[https://jarnvagar.nu/teman/framtidens-godstrafik/ Järnvägar.nu: Framtidens godstrafik] (Om utmaningarna för Europas spårbundna godstrafik).

[https://jarnvagar.nu/fa-nya-lok-till-green-cargo/?fbclid=IwAR0RfH5kT2ksOQGgHRyJ5s-UHM8jVDuY1C0TO-fAUXqFPTMXgDSHnHI0GyM Järnvägar.nu: Få nya lok till Green Cargo] (Green Cargos anskaffningsstrategi).

[https://jarnvagar.nu/cfl-cargo-blir-shn-cargo/ Järnvägar.nu: CFL cargo blir SHN cargo]

[https://jarnvagar.nu/green-cargo-hardbantar/ Järnvägar.nu: Green Cargo hårdbantar] (Kraftigt minskad [[vagnslasttrafik]]).

[https://jarnvagar.nu/hector-rail-trappar-upp-striden-mot-green-cargo/ Järnvägar.nu: Hector Rail trappar upp striden mot Green Cargo]

[https://jarnvagar.nu/hopp-om-godstag-till-vetlanda/ Järnvägar.nu: Hopp om godståg till Vetlanda]

[https://jarnvagar.nu/ny-nygammal-och-utokad-godstagstrafik/ Järnvägar.nu: Ny, nygammal och utökad godstågstrafik]

[https://jarnvagar.nu/trafikverket-tar-over-rangeringen/ Järnvägar.nu: Trafikverket tar över rangeringen]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=57457 Järnvägshistoriskt forum: Piggyback i Sverige]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=240049 Järnvägshistoriskt forum: TGOJ Gre, 17/4 1966, bild] (Omnumrering av TGOJ-vagnar till UIC).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=237899 Järnvägshistoriskt forum: VGJ och godstågsplanen] (Godstrafik på VGJ på 1940-taler).

[http://www.livetsresa.se/uiclitt.html Livets resa: Internationella godsvagnalittera] (Kjell Friberg om UIC-littera).

[http://www.lokman.se/NW/NW.htm Lokman.se: Nordwaggon]

[https://www.trafa.se/etiketter/transportovergripande/sma-forandringar-av-godsvolymer-och-transportmonster-under-pandemin-12720/ Trafikanalys: Små förändringar av godsvolymer och transportmönster under pandemin]

[https://bransch.trafikverket.se/om-oss/aktuellt-for-dig-i-branschen3/aktuellt-for-dig-i-branschen/2024-10/trafikverksinitiativ-med-godstrafiken-pa-jarnvag-i-fokus/ Trafikverket: Trafikverksinitiativ med godstrafiken på järnväg i fokus]

[https://www.tagforetagen.se/viktiga-fragor/godstrafik/ Tågföretagen: Mer godstransporter på järnvägen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Systemtåg Wikipedia: Systemtåg]

[https://www.wnj.se/underleverantor/vva/byggsatser/Malmvagnsdata.pdf WNJ.se: Bergslagsbanornas malmvagnar under 1930-talet, utrustning, utseende och märkning]

== Tryckta källor - allmänt ==
[[LOK]]: "Tidsperioder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 23 (Om val av epok för svensk MJ).

Nils Ahlberg: "Vilken är Sveriges äldsta järnväg?" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1949.

Clas Horn: ''[https://www.ekeving.se/p/gbg/T62_katalog.pdf Tåg 62. En SJ-utställning i Göteborg.]'' Göteborg: SJ 1962.

Gunnar Alexandersson, Staffan Hulthén, Lena Nordenlöw & Guy Ehrling: [https://web.archive.org/web/20020418132437/http://www.kfb.se/pdfer/R-00-25.pdf ''Spåren efter avregleringen'' (KFB-rapport 2000:25)]. Stockholm: Kommunikationsforskningsberedningen 2000.

[[Rutger Friberg]]: "Milstolpe för malmtransporterna: Evighetsmaskin på nya Malmbanan." i ''[[allt om Hobby]]'' nr 3/2001 (Uppgradering till 30 tons axellast; vagnar litt Uanoo).

Johan Vinberg: "Cirkustransporter på järnvägar." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003.

Järnvägstrafikutredningen: [https://www.regeringen.se/contentassets/1eb832418ad34f079eea620e9995bdfd/en-modern-reglering-av-jarnvagstransporter-sou-20159 ''En modern reglering av järnvägstransporter'' (SOU 2015:9).] Stockholm: Statens offentliga utredningar 2015.

Jan Ericson: "Fjällvråken. Borg Mesch - klättrande fotograf med gott öga för järnvägsmotiv." i ''[[Tåg]]'' nr 9/2022.

Fredrik Bergström & Tore Englén: ''[https://omtagsvenskjarnvag.se/wp-content/uploads/2023/11/jarnvagslyftet_final_lowres.pdf Järnvägslyftet. Konstnadseffektiva åtgärder med effekt inom tio år.]'' Omtag svensk järnväg 2023.

== Tryckta källor - bana ==
Jan Bergsten: "Inlandsbanan, banan som byggdes på 80 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
Jan Bergsten: "Norra stambanan. Våra järnvägar II." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969. 
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 3. Östra och södra stambanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1970. 
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 4. Västra stambanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1970.

Kenneth Landgren: "Forsmo-Hotingbanan." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1983.

Mats Nyblom: "Växjö-Västervik nedlagd." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1984 (SJ:s sista smalspårsträcka med persontrafik nedlagd).

[[Rutger Friberg]]: "När Banverket byter spår:" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1995.

[[Rutger Friberg]]: "Nytt och bättre begagnat på Malmbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1999.

Rasmus Axelsson: "En bild av Sveriges banvaktsstugor." i ''Spår'' 2008.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Botniabanans första bit öppnad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2010.

Roine Viklund: ''[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:990414/FULLTEXT01.pdf Riksgränsbanans elektrifiering. Stat och företag i samverkan: 1910-1917]'' (Doktorsavhandling). Luleå: Luleå tekniska universitet 2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Södra stambanan 150 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014.

Roland Lawrenz: "Längs malmbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Stefan Nilsson: "Sista tåget på Lysekilsbanan?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

Ulf Bäckström m.fl. ''HNJ-banorna. En bildrapsodi 1956-1989'' (TNF bok 269). Stockholm: Trafik-Nostalgiska Förlaget 2023.

Trafikverket: ''[https://bransch.trafikverket.se/contentassets/7a966f0c8192422b9dfb6f1e651be78b/jnb_2024_alla_kapitel_1-8_ef_avg_korr_1.pdf Järnvägsnätsbeskrivning 2024]'' Författaren 2024.

Stefan Nilsson: "Modern järnväg 1: Stationen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025.

==Tryckta källor - fordon, allmänt==
Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och Kungl. Järnägstyrelsens: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/EJ-rullmtrl_VoV_KJS_1921.pdf ''Cirkulär den 30 december 1921 angående enskilda järnvägars rullande materiel.''] Stockholm: författarna 1922 (Standardisering av rullande materiel för [[EJ]]).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Lars Håell: "Tryckluftbromsen kommer till SJ." i ''Tåg'' nr 11/1981.

Lars Ryderberg: "På SJ spår år 1909." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1984 (Förutsättningar för att bygga ett kontinentaltåg i [[H0]]).

Göran Tholin: "En lastbil på räls - Motortralla 101." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996.

==Tryckta källor - dragfordon==
Jan Bergsten: "Riksgränsbanans giganter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Loken på Malmbanan).

"Adjö alla driftsånglok vid SJ." i ''Tåg'' nr 5/1972.

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Arne Hällqvist: "X10 och X11 motorvagnar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981.

"Kalmar verkstads hydrostatiska lok." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 (Beskrivning och ritning).

"Regerings-ja till snabbtåg för SJ!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 (Beslut om att bygga prototyper för X2).

mod: "ASEA - företaget som var med från början." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1982.

"Asea Traction fick ordern: SJ har beställt tjugo snabbtågssätt." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1986 (Första beställningen av X2).

[[Jon Fast]]: "Något om tidiga 'svenska' lok - John Erickssons Novelty m.fl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1991.

[[LOK]]: "Nya diesellok till BV." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 70 (BV köper G1205 från MaK).

Kasper Dudzik: "Nya lok hos Banverket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996 (Beskrivning G1205, data).

Mårten Mårtensson: "DEVA - förebild och modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 20/2015.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Historik. Motorvagnen Y1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2017.

==Tryckta källor - vagnar==
Erik Nothin: ''Vagnlära.'' Stockholm 1912.

Gustaf Welin (red.): [https://runeberg.org/sj50/3/0235.html "III. Godsvagnar."] i ''[https://runeberg.org/sj50/ Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning.] [https://runeberg.org/sj50/3/ Del 3. Transportmateriel och verkstäder.]'' Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906.

Anders Åkesson: "Allt om hobby synar. OSShD." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Östblockets standardvagn typ B i olika varianter från [[Sachsenmodelle]] samt tågsammansättningar på Malmö-Trelleborg under [[svenska järnvägsepoker#Epok IVa|epok IVa]] och [[svenska järnvägsepoker#Epok Va|epok Va]]).

[[Rutger Friberg]]: "Kranvagnar i Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1995.

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ godsvagnar." i ''Lok & vagnar 1.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 38-47 (De sista kylvagnarna).

"Orientexpressen på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1999 (Tågkompaniet köper panoramavagnar och sovvagnar för chartertrafik).

Johan Hellström: [http://www.lokman.se/NW/NW-artikel_Tag.pdf "Vagnförändringar vid Nordwaggon."] i ''[[Tåg]]'' nr 9/2000

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Fo5 Resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 56-64 (Beskrivning).

Christer Andersson: "Littera Hbis från hobby trade." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 4/2010, s. 18-22.

Anders Jansson, Göran Collin, Torbjörn Mårtensson & Bo Japlin: ''De första personvagnarna. Statsbanornas vagnar 1855-1890.'' Järnvägsmusei vänner 2024.

Anders Linde: "En vagn med kejserlig proveniens. Kejsar Wilhelm II på besök i Bökeborg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 67/2026 (MYJ 304).

==Tryckta källor - godstrafik==
Statens järnvägars författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/234_1927-1936.pdf ''Tågföringsföreskrifter''] (Tff, särtryck nr 234). Stockholm: författaren 1927-1936.

Statens järnvägars författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/237_1939-1944.pdf ''Svensk personvagnssamtrafik''] (SPS, särtryck nr 237). Stockholm: författaren 1939-1944.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Bettåg igen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1999, s. 10 (Nya bettåg mellan Kalmar och Trelleborg).

Ulf Beskow: "Med posttåg 9847 till Malmö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2003 (Resa i lokhytt).

Peter Bark: [https://www.kth.se/polopoly_fs/1.87132.1550157700!/Menu/general/column-content/attachment/0510_inlaga.pdf ''Effektiva tågsystem för vagnslast- och systemtåg. Utvecklingsmöjligheter och alternativa koncept.''] Stockholm: Transportforsk april 2005.

Lennart Leffler: ''[http://www.bergslagsbanan.se/Userfiles/Archive/51/Dokument/Godstrafik_del1_20050623.pdf Järnvägens roll i transportförsörjningen. Analys av nuläge och utveckling för godstrafik sedan 1988, med tyngdpunkt 1997–2004.]'' Borlänge: Banverket 2006.

Stefan Persson: "Godstågsidéer för modelljärnvägen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 (Sandtåget och Väröpendeln, moderna systemtåg).

Stefan Nilsson: "Litet abc för malmtåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 16/2014. (Svenska malmtåg genom åren).

Krister Sandberg (red.): ''[https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2016/rapport-2016_7_godstransporter-i-sverige---en-nulagesanalys.pdf Godstransporter i Sverige - en nulägesanalys]'' (Rapport 2016:7). Stockholm: Trafikanalys 2016.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska godsvagnar i svenska tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016.

Henrik Edwards, Martin Joborn & Hans Sjöberg: [https://bransch.trafikverket.se/contentassets/773857bcf506430a880a79f76195a080/forskningsresultat/rapport_samgods_tomtag_leverans_20170630.pdf ''Samgods och tomtågsflöden''] (TRV 2016/80454). Borlänge: Trafikverket 2017.

Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: ''[https://prod.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2024/framtida-godstransporter-pa-jarnvag.pdf Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa]'' Stockholm: författarna 2024.

Jonas Eliasson, Svante Berglund & Marcus Sundberg: [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1827888/FULLTEXT01.pdf ''Transporterna i Sverige – nuläge och prognoser. Underlagsrapport till inriktningsunderlag 2026-2037''] (TRV 2023/70321). Borlänge: Trafikverket 2024.

==Tryckta källor - persontrafik==
Staffan Sävenfjord: "Smålandsåkare börjar köra på länsjärnvägar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1988 (Premiär för BK Tåg).

Kasper Dudzik: "Rullande landsväg till Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996, s. 74 (Försöksdrift).

Max Goldschmidt: "Dollartåget." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (SJ:s specialtåg för turister med hårdvaluta som gick mellan 1950 och 1969).

Johan Stenson: "Korta persontåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 4/2010. s 68-70.

Lars T. Stenson: "Snabba SJ-tåg före X2000. CityExpress och InterCity." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 6/2011.

Peder Alsterlind: "Resan till Mormor!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018 (Resa Stockholm-Mossberg via [[NKlJ]] på 1940-talet).

Redaktionen: "100 år sedan olyckan i Getå." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Post på tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2020.

Trafikanalys: [https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2022/rapport-2022_5-resmonster-under-coronapandemin-2020-2021.pdf ''Resmönster under coronapandemin 2020-2021.''] (Rapport 2022:5). Stockholm: Författaren 2022.

Transportstyrelsen: [https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer-och-rapporter/jarnvag/utveckling-utbud-priser-jarnvagslinjer-sverige-1990-2023.pdf ''Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2023'' (TSJ 2024-495)] Författaren 2024 (Avser persontrafiken).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Första eltåget Stockholm-Göteborg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026 (Tågets sammansättning).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 7 Stockholm - Malmö 1902." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 67/2026 (Tågets sammansättning).

==Tryckta källor - internationell trafik==
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Utländska personvagnar på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Utvecklingen från 1909 till 1980).

Stellan Eriksson: "Mera godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1992 (Utländska godsvagnar i Sverige).

Christer Andersson: "Tema: Utländska timmervagnar i Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 15/2013 (Foton).

Per Ljungberg: "Fler utländska timmervagnar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska godsvagnar i svenska tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska lok på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016.

Joakim Sannagård: "Lok & vagnar i Eurocity." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2023 (Recension av "Oprangering av EuroCity-tåg" av Jean-Pierre Malaspin).

Leif Elgh: ”Gränsfall.” i ''[[Tåg]]'' nr 6/2024 (De fyra gränsstationerna mellan Sverige och Norge).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 7 1910." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Stockholm-Berlin).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 41 våren 1933." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Sammansättning av tåg på Västkustbanan).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Tåg 2 den 8e maj 1912." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025 (Bilder från urspårning vid Älmhult; sammansättning av tåg).

== Tryckta källor - SJ, allmänt ==
Gustaf Welin (red.): ''[https://runeberg.org/sj50/ Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning.]'' Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906.

Kgl. Järnvägsstyrelsen: [http://runeberg.org/sj1931/ ''Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro.''] Stockholm: författaren 1931.

Robert Kutschbach: "Tankar kring en tågbild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1974 (Betraktelse över Almedals station 1927-1941).

Lars Olov Karlsson & Carl-Axel Alrenius: ''Statens Järnvägar 125 år.'' Örebro: Gullers International AB 1981.

Staffan Sävenfjord: "Idéprogram för en järnväg i tiden." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1985 (Tidiga idéer om Mälarbanan).

Lars Berggrund: "Statens Järnvägar - ett affärsverk i hundra år." i ''Spår 2013''. Sveriges Järnvägsmuseum 2013. s 21-83.

Leif Elgh: "Stora lokstationer. Och några mindre." i ''[[Tåg]]'' 9/2022.

Kaj Lundin: ”Järnvägs-Laban. En mytomspunnen skelskifteslegend.” i ''[[Tåg]]'' nr 6/2024.

Stefan Nilsson m.fl.: "Tt = Tvättåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025 (Uppställda tåg för persedeltvätt för svenska armékårer under beredskapen).

== Tryckta källor - enskilda järnvägar allmänt==
Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och Kungl. Järnägstyrelsens: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/EJ-rullmtrl_VoV_KJS_1921.pdf ''Cirkulär den 30 december 1921 angående enskilda järnvägars rullande materiel.''] Stockholm: författarna 1922 (Ritningar på standardiserade komponenter på rullande materiel för [[EJ]], gällde även [[1093 mm]], [[1067 mm]], [[891 mm]] och [[600 mm]]).

Vincent Ahlberg: ''Bergslagernas Jänvägsaktiebolag 1872-1922.'' Göteborg 1923.

Kurt Möller: "Järnvägar som aldrig kom till - nedlagda från början." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975 (Järnvägar som ansökt om koncession men aldrig fullbordats).

[[LOK]]: "Godsvagnar från enskilda järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1977 (Bilder på äldre godsvagnar).

Erik Sundström: "Vagnar vid BJ under 60 år." i Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

Karl Gösta Alvfors: "Bakgrunden till 1939 års beslut om allmänt järnvägsförstatligande." i ''Tåg'' nr 7/1982.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Marma-Sandarne Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2012.

== Tryckta källor - enskilda järnvägar Götaland==
Torsten Sundkrans: "Bockarna på Bockabanan och historiein om när 'Gubben' Hultenheim försvann genom taket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Om NOJ).

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

Bertil Thulin: ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994.

Niklas Adell & Per-Olov Brännlund: ''Östra Centralbanan Linköping-Hultsfred.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1999.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Malmö-Limhamns Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2011.

[[Lars-Olov Karlsson]]: "Göteborg-Särö Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2012.

Roland Lawrenz: "UWHJ 150 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018.

== Tryckta källor - enskilda järnvägar Svealand==
Lennart Liljedahl: ''Dannemora-Hargs Järnväg'' (SJK 6). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1969.

René Sjöstrand: "Elektrifieringen av Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarne-Gävles huvudlinjer. Del 1 Banelektrifieringen." i ''Tåg'' nr 3/1969.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

Bengt Hammar: "Sala-Gysinge-Gävle Järnväg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1982 (Kort historik).

Kurt Möller: ''Roslagsbanan 100 år.'' Stockholm: SLJ & Frank Stenvalls förlag 1985.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Saltsjöbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011.

Stefan Nilsson: "Tema. SSnJ - Saltsjöbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Stockholm-Södra Lidingö Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Arlanda Express - en modern privatbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Laxå-Röfors Järnväg - och ett par andra småbanor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012 (Samt Gruvgården-Fors och Kumla-Yxhult).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Silverpilens bana: Spånga-Lövsta Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2013.

</div>
[[Kategori: Epoker]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Epok Ia]]
[[Kategori: Epok Ib]]
[[Kategori: Epok Ic]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Epok IVa]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Epok Va]]
[[Kategori: Epok Vb]]
[[Kategori: Epok VIa]]
[[Kategori: Epok VIb]]

SJ godsvagn litt NN3

2026-06-28T18:12:21Z

Janfre: /* Historik */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
En av vagnarna bland [[1898 års typ]] var en flakvagn med rörstolpar utan sidor, littera '''NN3'''. Förebilden för NN3 var de storbäriga vagnar som [[GDJ]] hade utvecklat. Vagnar levererade från 1910 fick låga, fällbara väggar av plåt. Totalt byggdes 1445 vagnar av denna typ till SJ.

Många vagnar av denna typ byggdes också för [[enskilda järnvägar]]. Vissa [[EJ]] byggde även träkolskrov till NN3-vagnar, med littera '''LNN3''' eller '''L3''', t.ex. [[SWB - Enskild järnväg|SWB]].

SJ:s NN3-vagnar fick nytt littera '''[[SJ godsvagn litt Os|Os]]''' 1922 och började byggas om med högre plåtlämmar och tryckluftbroms. I samband med senare järnvägsförstatliganden fick också SJ tillskott av flera NN3.

==Huvuddimensioner med/utan broms==
[[Löb]]: 9,00 m Hjulbas: 4,00 m Lastgräns C: 16,0/18,0 ton Lastlängd: 7,7 m Lastbredd: 2,90 m Lämmarnas höjd: 0.50 eller 0,75 m Golvyta: 21,4/22,3 m2 Rymd: 16 m3 [[Sth]]: 70 km/h Broms: skruvbroms/- Märkning: SVERIGE

==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ NN3.jpg|1000px|SJ NN3.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ NN3 21217 utan broms vid leverans från Kockums i Malmö 1906. Källa Digitalt museum JvmKAGB00042
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SGGJ NN3.jpg|1000px|SGGJ NN3.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SGGJ NN3 194 med broms vid leveransen 1906. Källa Digitalt museum JvmKAGB00146
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:LTJ NN3.jpg|1000px|LTJ NN3.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | LTJ NN3 301 & 305 med plåtväggar, lastade med Svedalamaskiner på utställning 1923. Källa Digitalt museum JvmKAFN00089
|}

==Littera NN3 i modell==
===Skala [[H0]]===
*[[VVA]] [[etsade byggsatser]]
*:- Plåt nr 1: Samling med bl.a. SJ litt NN3 (1987).
*:- Katalognummer 2028: Samling "öppna godsvagnar" med bl.a. SJ litt NN3 (2007).
*[[UGJ]] släppte 1990 en byggsats i plast och metall av en NN3, med både äldre och nyare lagergafflar.
*[[Perl]] [[etsade byggsatser]]
*:- Katalognummer 064 SJ litt LNN3, för UGJ:s underrede (1991).
*:- Katalognummer 066 SJ litt NN3 med plåtläm, för UGJ:s underrede ( (1991).
*:- Katalognummer 125 SJ litt Os/NN3 underrede (2002).
*[[HNJ Verkstad]] [[etsade byggsatser]]
*:- Katalognummer 058 SJ litt NN3 (2004?),
*:- Katalognummer 081 SJ litt NN3 (2005).
*:- Katalognummer 082 SJ litt NN3 med bromshytt (2005).
*:- Katalognummer ? SJ litt N3/NN3/Os (2012).
*:- Katalognummer 302 SJ litt NN3 (2014?).
*:- Katalognummer 302A SJ litt NN3 med bromshytt (2014?).

===Skala [[0]]===
*[[VVA]] [[etsade byggsatser]]
*:- Katalognummer 2053 SJ litt N3/NN3/Os (2020).
*:- Katalognummer 2054 set med två SJ litt NN3 (2020).

==Wiki-sidor om godsvagnar==
Sammanställning över [[SJ%20godsvagnar|SJ godsvagnar]], [[EJ godsvagnar]] 
[[SNJ]] (Portalsida) 
[[SWB - Enskild järnväg|SWB]] (Portalsida) 
[[GDG]] (Portalsida) 
[[TGOJ]] (Portalsida)

==Webreferenser - förebild==
[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg6b.pdf Historiskt.nu: Öppna godsvagnar hos GDG]

[https://www.motessparet.se/viewtopic.php?f=29&t=6035&p=112006#p112006 Mötesspåret.se: SJ Sidorörstolpar kompl med kätting, fästbygel och låskrok] (SJ-ritningar på rörstolpar).

==Webreferenser - modell==
[https://web.archive.org/web/20170314082151/http://perlmodell.se/best125.htm Perlmodell: 1898 års vagnsunderreden för NN- och Os-vagnar] (Från Wayback Machine)

[http://www.smalsparigt.org/forum-tre-punkt-tva/phpBB3/viewtopic.php?f=5&t=2826 Smalspårsfrämjandets forum: VVA NN3, N3 och Os i nollan] (Byggtråd om VVA:s Os i [[skala 0]], inklusive förebildsfoton).

==Tryckta referenser - förebild==
[[Erik Sundström]]: "Stolpvagnar utan vägg - 1898 års typ." i ''Svenska Godsvagnar Normalspår 1856-1956'', Gävle: Trafikverkets museer 2010, s. 221-223.

Vincent Ahlberg: ''Bergslagernas Jänvägsaktiebolag 1872-1922.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägar 1923, s. 276.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & [[Erik Sundström]]: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

Kenneth Landgren, Göte Johansson & Bengt Hammar: ''Nynäsbanan'' (SJK 64). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1996.

[[Erik Sundström]] & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar''. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016.

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001'', Huddinge: H-felt förlag 2001.

[[LOK]]: "Etsplåtar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1986, s. 34 (Första plåtarna från [[VVA]]).

Leif Dahl: "Allt om hobby synar. Etsat för svenska H0-vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1987 (Recension av godsvagnsplåten från [[VVA]]).

Jörgen Bergfors: "Västerås Vagnagentur för etsplåtar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1987 (Recension av godsvagnsplåten och personvagnsplåten).

Jörgen Bergfors: "8 Perlvagnar provbyggda." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1993 (Recension av Co1, H, Hs, LNN3, [[SJ godsvagn litt L4 L5|L4]], NN3 och [[SJ godsvagn litt Os|Os]] från [[Perl]]).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "LOK om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2005, s. 17 (YEJ CDF, SJ C1, MSJ G1F samt SJ I3, N3 och NN3 från [[HNJ Verkstad]]).

"Svenskt i 0 från VVA." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020, s. 7 (NN3, N3, Os).

Olof Wickström: "Testbyggen i [[skala 0]]: Västerås Vagnagentur N3, NN3 och Os." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Recension).
</div>
[[Kategori: Underrede m/1898]]
[[Kategori: Öppna vagnar]]
[[Kategori: Godsvagnar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Enskilda järnvägar]]
[[Kategori: GBJ]]
[[Kategori: GDG]]
[[Kategori: SNJ]]
[[Kategori: SWB]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: RIV]]
[[Kategori: Skala 0]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: HNJ Verkstad]]
[[Kategori: Perl]]
[[Kategori: UGJ]]
[[Kategori: VVA]]

1898 års typ

2026-06-28T18:11:54Z

Janfre: Omdirigerar till Kategori:Underrede m/1898

#REDIRECT [[:kategori: Underrede m/1898]]

SJ godsvagn litt N3

2026-06-28T18:11:15Z

Janfre: /* Historik */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
SJ byggde totalt 1005 stolpvagnar med låga väggar av [[1898 års typ]] med littera '''N3'''. Även många [[enskilda järnvägar]] skaffade vagnar av denna typ, ibland med skillnader i utförande och mått. Vagnarna hade fem rörstolpar per sida och en fast vägg, kompletterad med en löstagbar övre väggdel. Bromsade vagnar hade bromshytt. Littera blev '''Ns''' efter 1922.

SJ byggde om sina vagnar till litt '''[[SJ godsvagn litt Os|Os]]''' under 1930- och 1940-talen, vilket även många [[enskilda järnvägar]] gjorde.

==Huvuddimensioner med/utan broms==
[[Löb]]: 9,00 m Hjulbas: 4,00 m Lastgräns C: 16,0 ton Lastlängd: 7,55 m Lastbredd: 2,75 m Golvyta: 19,7/20,7 m2 [[Sth]]: 70 km/h Broms: skruvbroms Märkning: SVERIGE

==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ N3 Kockums.jpg|1000px|SJ N3 Kockums.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ N3-vagnar vid Kockums i Malmö 1915. Källa Digitalt museum JvmKAGB00236
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ N3 21953.jpg|1000px|SJ N3 21953.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ N3 21953 lastad med kolbriketter i Tomteboda 1920. Källa Digitalt museum JvmKAGB00026
|}

==Littera N3 i modell==
===Skala [[H0]]===
*[[VVA]] [[etsade byggsatser]]
*:- Plåt nr 1: Samling med bl.a. SJ litt N3 (1987).
*:- Katalognummer 2028: Samling "öppna godsvagnar" med bl.a. SJ litt N3 (2007).
*[[UGJ]] släppte 1990 en byggsats i plast och metall av en NN3, med både äldre och nyare lagergafflar. Med hjälp av en tilläggssats från [[Perl]], nr 066, kunde denna bli en litt N3.
*[[Perl]] [[etsade byggsatser]]
*:- Katalognummer 066 SJ litt N3 lämmar och stolpar (1991).
*:- Katalognummer 125 SJ litt NN3/Os underrede (2002).
*[[HNJ Verkstad]] [[etsade byggsatser]]
*:- Katalognummer 058 SJ litt N3/NN3 (2004),
*:- Katalognummer 071 SJ litt N3 (2005).
*:- Katalognummer ? SJ litt N3/NN3/Os (2012).
*:- Katalognummer 302D SJ litt N3 (2014).
*:- Katalognummer 302E SJ litt N3 bromshytt (2014).

===Skala [[0]]===
*[[VVA]] [[etsade byggsatser]]
*:- Katalognummer 2053 SJ litt N3/NN3/Os (2020).

==Wiki-sidor om godsvagnar==
Sammanställning över [[SJ%20godsvagnar|SJ godsvagnar]], [[EJ godsvagnar]] 
[[GDG]] (Portalsida) 
[[SWB - Enskild järnväg|SWB]] (Portalsida) 
[[TGOJ]] (Portalsida) 

==Webreferenser - förebild==
[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg6b.pdf Historiskt.nu: Öppna godsvagnar hos GDG]

[https://www.motessparet.se/viewtopic.php?f=29&t=6035&p=112006#p112006 Mötesspåret.se: SJ Sidorörstolpar kompl med kätting, fästbygel och låskrok] (SJ-ritningar på rörstolpar).

[http://www.mrw1.se/pdf_filer/GV1912.pdf Godsvagnar 1912]

[https://www.mrw1.se/pdf_filer/Gv1931.pdf SJ godsvagnar 1931]

==Webreferenser - modell==
[https://web.archive.org/web/20170314082151/http://perlmodell.se/best125.htm Perlmodell: 1898 års vagnsunderreden för NN- och Os-vagnar] (Från Wayback Machine)

[http://www.smalsparigt.org/forum-tre-punkt-tva/phpBB3/viewtopic.php?f=5&t=2826 Smalspårsfrämjandets forum: VVA NN3, N3 och Os i nollan] (Byggtråd om VVA:s N3 i [[skala 0]], inklusive förebildsfoton).

==Tryckta referenser - förebild==
[[Erik Sundström]]: "Stolpvagnar med låg vägg - 1898 års typ." i ''Svenska Godsvagnar Normalspår 1856-1956'', Gävle: Trafikverkets museer 2010, s. 224 ff.

Vincent Ahlberg: ''Bergslagernas Jänvägsaktiebolag 1872-1922.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägar 1923, s. 276.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & [[Erik Sundström]]: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971, s. 226 f.

"SJ godsvagn litt N3." i Jon Fast (red.): ''Järnvägssärtryck 1. Ritningssamling över Järnvägsmaterial.'' Göteborg: Skarvjärnet 1974. (Ritning på N3).

"SJ littera N3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1980 (Ritning).

Bertil Thulin: ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994, s. 121 ff.

[[Erik Sundström]] & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar''. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016, s. 273 ff.

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001'', Huddinge: H-felt förlag 2001.

Lars Wahlström: "Byggtips från Skövde mj-sällskap. Stolpvagn SJ litt N3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1980 ([[Scratchbygge]]).

[[LOK]]: "Etsplåtar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1986, s. 34 (Första plåtarna från [[VVA]]).

Leif Dahl: "Allt om hobby synar. Etsat för svenska H0-vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1987 (Recension av godsvagnsplåten från [[VVA]]).

Jörgen Bergfors: "Västerås Vagnagentur för etsplåtar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1987 (Recension av godsvagnsplåten och personvagnsplåten).

"Svenskt i 0 från VVA." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020, s. 7 (NN3, N3, Os).

Olof Wickström: "Testbyggen i [[skala 0]]: Västerås Vagnagentur N3, NN3 och Os." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Recension).
</div>
[[Kategori: Underrede m/1898]]
[[Kategori: Öppna vagnar]]
[[Kategori: Godsvagnar]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Enskilda järnvägar]]
[[Kategori: GBJ]]
[[Kategori: GDG]]
[[Kategori: SWB]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: RIV]]
[[Kategori: Skala 0]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: HNJ Verkstad]]
[[Kategori: Perl]]
[[Kategori: UGJ]]
[[Kategori: VVA]]
[[Kategori: Scratchbyggen]]