Grafisk tidtabell

Från Svensk MJ-Wiki
Version från den 29 augusti 2024 kl. 19.30 av Janfre (diskussion | bidrag) (→‎Tryckta referenser)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Inledning

En grafisk tidtabell visar tågens rörelser som streck och deras tidpunkter för ankomst till de olika stationerna på en bana eller en bansträcka. På äldre tidtabeller skiljer mellan godståg, persontåg och blandade tåg genom olika tjocklek på strecken. Tågnummer brukar anges längs med respektive streck. Tiden visas normalt vågrätt, medan sträckan visas lodrätt.

Tidtabell KFJ 1933.jpg

Grafisk tidtabell från några bibanor till BJ 1933.

Tågnummer

Hos förebilden tilldelar Trafikverket hela nummerserier (2-3-4-5-siffriga) för olika slags tåg och operatörer. På modellen kan man förenkla detta drastiskt; äldre tidtabeller från ensilda järnvägar har i regel kortare nummer, se exemplet från BJ ovan. Tåg åt olika håll på samma bansträcka har olika tågnummer, ofta udda nummer åt ena hållet och jämna nummer åt andra hållet.

Tidtabellsplanering

Grafiska tidtabeller används främst för tidtabellsplanering.

Tidtabellen måste gå att genomföra med den tillgängliga banan, det gäller både linjen, mötesmöjligheter och tillgång till tågspår. På en blocksträcka får det endast finnas ett tåg i taget. Tillgänglig plats i tågmagasinen måste räcka för uppställda tågsätt och ge plats för ankommande tåg. Maximala tåglängden för en viss bansträcka bestäms normalt av kortaste tågspårets hinderfria längd.

Körtiden på banan bestäms av (de faktiska) avstånden på linjen, tid för uppehåll och tidsinställningen på eventuell snabbklocka. Ju fortare snabbklockan går, desto längre uppehållstider behövs för växling (eftersom tiden för växling är ungefär samma oavsett snabbklockans hastighet).

Både på förebilden och i modell måste den rullande materialen komma tillbaka till utgångsläget så småningom, inom ett eller några dygn. Annars kommer all rullande materiel med tiden att befinna sig i ena änden av bansträckan. Kör man t.ex. systemtåg åt ett håll måste man normalt köra tomtåg åt andra hållet. Det enklaste sättet att se till att man får tillbaka den rullande materielen till utgångsläget är att använda tågpar. Annars måste man se till att dragfordon och vagnsätt kommer tillbaka till utgångsläget på annat sätt.

Andra wiki-artiklar om trafik mm.

Introduktion till MJ-trafik
Metoder för kontroll av modelljärnvägar
Säkerhetstjänst för MJ
Tidtabell
Tjänstetidtabell
Tågordning
Vagnslasttrafik
Överföringstrafik
Intermodal trafik

Webreferenser

Ekeving.se: Grafiska tidtabeller (Gunnar Ekevings sidor med grafiska tidtabeller).

Wikipedia: Tågnummer.

Tryckta referenser

Administrativa avdelningen: Ändrade tågslagsbenämningar. Nya tågnummer (SJC 6: 32). Stockholm: författaren 1965 (Bl.a. nya tågnummerserier).

Jan Bergsten: "Tjänstetidtabeller." i Allt om Hobby nr 1/1970 (Om förebildens tidtabeller, såväl grafiska som tjänstetidtabeller).

Leif Elgh: "Kör efter tidtabell!" i Allt om Hobby nr 8/1975 (Användning av grafisk tidtabell m.m.).

Leif Elgh: "Wadköping tur och retur." i Allt om Hobby nr 8/1979 (Tidtabellstrafik på hembana).

Leif Elgh: "Tågtid i Torup." i järnvägar! nr 2/1982 (Trafiken i Torup en dag 1981, förklarad med en grafisk tidtabell).