Tågmagasin
Tågmagasin brukar användas för den del av modelljärnvägen som är "utanför scenen", där tågen hamnar när de gjort sitt jobb i ett trafikspel t.ex. Många modelljärnvägar använder olika former av tågmagasin eftersom nästan ingen modelljärnväg kan avbilda ett komplett järnvägsnät. Vill man bedriva planerad trafik på sin modelljärnväg är tågmagasin ofta nödvändiga, särkilt om man vill bedriva trafik av huvudlinjekaraktär med tät trafik med långa tåg.
Amerikanska erfarenheter säger att man aldrig har för mycket uppställningsspår; behovet av handla MJ-fordon överskrider alltid tillgäglig plats. Samtidigt vill man ju ha kvar utrymme till själva modelljärnvägen.
Det finns flera olika former av tågmagasin, några av de vanligare är:
- Fummelstation, där man plockar fordon för hand.
- Skuggbangård, där bangården ställs upp så att den inte syns, antingen under banan eller i ett annat rum.
- Uppställningsbangård, där man ställer upp tågen. Denna kan göras både dold och synlig.
Många har nog tänkt att bygga en dold uppställningsbangård för denna funktion. Det är dock svårt att få en överbyggd uppställningsbangård att fungera väl, och det är svårt att komma åt vagnar för eventuell "handrangering".
Nedan följer en tabell med alternativa lösningar för tågmagasin:
| Variant |
Fördelar |
Nackdelar |
| 1. Uppställningbangård med växlar och eventuellt en vändslinga (Byggs som en vanlig bangård med växelgator och eventuellt en vändslinga för att vända tågen.) |
|
|
| 2. Uppställningbangård med växlar och en vändskiva i ena änden. (Byggs som ovan, men växlarna i ena änden ersätts med en vändskiva.) |
|
|
| 3. Travers. (En spårtravers med ett visst antal spår.) |
|
|
| 4. Kassetter. (Lösa "kassetter" för tåg och lok.) |
|
|