Vagnslasttrafik
För att göra modelljärnvägstrafiken intressantare kan man simulera godstrafik. Poängen är att skapa ett syfte med godsvagnsförflyttningar på banan, att simulera att godsvagnar är på väg någonstans från någon annanstans med någon viss last. Vagnslasttrafik var förr en stor del av godstrafiken på järnvägar, idag vill de flesta operatörer helst köra systemtåg. Vagnlasttrafik kan öka realismen i trafiken, men det viktigaste syftet är egentligen att göra trafiken mera intressant. Vagnslasttrafik kan förstås kombineras med systemtåg av olika slag.
Vagnslasttrafik innebär att godståg rangeras på stationer och lastplatser längs med linjen, så att lastade vagnar kan hämtas och lämnas där det behövs. Det finns flera metoder för att få till vagnslasttrafik i modell, här beskrivs den metod som brukar användas vi modulträffar i Sverige.
Alla godsvagnar har ett vagnskort, som beskriver vagnens viktigaste egenskaper. Alla frakter har ett fraktkort, som beskriver vilken slags gods som ska fraktas, vilken slags vagn som behövs, vilken avsändare frakten har och vilken destination den ska till. Till öppna vagnar bör det också finnas modellaster att lasta. På vagnskortet finns en ficka där fraktkortet sätts när vagnen är lastad.
När en frakt ska avsändas från en driftplats, kollar man först om det finns någon tomvagn av rätt sort på platsen. Gör det inte det, får en tomvagn beställas. När det finns en tomvagn av rätt sort, ska denna lastas. Oftast tänker man sig att vagnen lastas på natten, mellan två trafikdagar. När vagnen väl är lastad, och fraktkortet istoppat i fraktkortsfickan på vagnskortet, skickas den med nästa godståg åt rätt riktning. Vagnskorten med fraktkort medföljer tåget, och används sedan av tågpersonalen när de rangerar tåget längs med vägen. På en större bana kan det krävas flera tåg för att få vagnen till rätt destination. När vagnen kommit fram, ska den lossas. Precis som lastning används oftast "natten" mellan två trafikdagar för lossning. När detta är gjort är frakten avvecklad och vagnen tillgänglig för andra uppgifter. Det är god sed att lämna tillbaka lastkort och laster till avsändarstationen när de är avvecklade.
För att få en bra och varierad grund för vilka frakter som sänds och från en viss driftplats förses den med (tänkta) fraktkunder. Ofta handlar det om större eller mindre industrier och de insatsvaror som de förbrukar samt de produkter de levererar. En del industrier har egna spåranslutningar, men på många håll lastades och lossades vagnslaster vid frilastspår, dit industrierna fraktade varor med lastbil. När lämpliga industrier identifierats för driftplatsen, planeras hur många vagnslaster som leveras och tas emot per vecka, och vilka vagnstyper som används.
Säkerhetstjänst för MJ
SJ godsvagnar innehåller data för att fylla i vagnskort.
Industrier i modell
Vagnslasttrafik innebär att godståg rangeras på stationer och lastplatser längs med linjen, så att lastade vagnar kan hämtas och lämnas där det behövs. Det finns flera metoder för att få till vagnslasttrafik i modell, här beskrivs den metod som brukar användas vi modulträffar i Sverige.
Alla godsvagnar har ett vagnskort, som beskriver vagnens viktigaste egenskaper. Alla frakter har ett fraktkort, som beskriver vilken slags gods som ska fraktas, vilken slags vagn som behövs, vilken avsändare frakten har och vilken destination den ska till. Till öppna vagnar bör det också finnas modellaster att lasta. På vagnskortet finns en ficka där fraktkortet sätts när vagnen är lastad.
När en frakt ska avsändas från en driftplats, kollar man först om det finns någon tomvagn av rätt sort på platsen. Gör det inte det, får en tomvagn beställas. När det finns en tomvagn av rätt sort, ska denna lastas. Oftast tänker man sig att vagnen lastas på natten, mellan två trafikdagar. När vagnen väl är lastad, och fraktkortet istoppat i fraktkortsfickan på vagnskortet, skickas den med nästa godståg åt rätt riktning. Vagnskorten med fraktkort medföljer tåget, och används sedan av tågpersonalen när de rangerar tåget längs med vägen. På en större bana kan det krävas flera tåg för att få vagnen till rätt destination. När vagnen kommit fram, ska den lossas. Precis som lastning används oftast "natten" mellan två trafikdagar för lossning. När detta är gjort är frakten avvecklad och vagnen tillgänglig för andra uppgifter. Det är god sed att lämna tillbaka lastkort och laster till avsändarstationen när de är avvecklade.
För att få en bra och varierad grund för vilka frakter som sänds och från en viss driftplats förses den med (tänkta) fraktkunder. Ofta handlar det om större eller mindre industrier och de insatsvaror som de förbrukar samt de produkter de levererar. En del industrier har egna spåranslutningar, men på många håll lastades och lossades vagnslaster vid frilastspår, dit industrierna fraktade varor med lastbil. När lämpliga industrier identifierats för driftplatsen, planeras hur många vagnslaster som leveras och tas emot per vecka, och vilka vagnstyper som används.
Andra Wiki-artiklar om trafik
Introduktion till MJ-trafikSäkerhetstjänst för MJ
SJ godsvagnar innehåller data för att fylla i vagnskort.
Industrier i modell